Joakim Andersson Tobias Jakobsson Arbetskooperativ När är de ett alternativ? Workers’ Co-operatives When are they an option? Företagsekonomi D-uppsats Termin: Handledare: VT10 Margareta Bjurklo Sammanfattning Uppsatsen handlar om ekonomiska föreningar, kooperativ och Värmlandskooperativen. Värmlandskooperativen, som är en del av den rikstäckande organisation Coompanion, arbetar med rådgivning för ekonomiska föreningar. De arbetar på uppdrag och är finansierat av bland annat EU och Tillväxtverket. En anledning är att beslutsfattare inom EU och Sverige har en positiv bild av kooperativ och ekonomiska föreningar och tycker att en ökning av ekonomiska föreningar är ett bra sätt att öka företagandet i Sverige. Ekonomisk förening är en företagsform där ägarna (alltså dess medlemmar) inte är personligt betalningsansvariga för företagets skulder och där det krävs att man är minst tre medlemmar som står som ägare till företaget. Den enda kapitalinsatsen som krävs är att alla medlemmar lägger lika mycket, vilket kan vara så lågt som en krona. För att få svar på vår frågeställning om när ekonomiska föreningar är ett alternativ har vi gjort delvis strukturerade intervjuer med representanter från ekonomiska föreningar och handelsbolag, en jurist och en anställd som arbetar som rådgivare för konventionella företag på Värmlandskooperativen. Anledningen till att konventionella företagare väljer att starta arbetskooperativ och ekonomiska föreningar grundar sig på att vilja undvika det personliga betalningsansvaret i enskilda firmor och handelsbolag. Samtidigt finns problematiken med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med företagets ekonomi i dessa företagsformer och detta vill gärna undvikas. Ett stort problem som ekonomiska föreningar och kooperativ möter ute i näringslivet är en skepsis mot dess företagsform och det kan upplevas som att det utövas påtryckningar från övriga näringslivet, banker och i vissa fall till och med myndigheter som säger att aktiebolag är den rätta bolagsformen för alla. För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste man ta ställning till hur man ser på ägarförhållandena. Vill man att ägarna ska vara en kategori av utbytbara människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Söker man däremot att själv äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag rekommenderas som den mest optimala företagsformen. Abstract This paper deals with cooperatives and Coompanion. Coompanion are advisors for cooperatives in Sweden and exist all over the country. This is done as a project that is funded by the EU and the Swedish government. This is because policy makers in Europe and Sweden have a positive attitude towards cooperatives and think that an increase in cooperatives is a good way to increase entrepreneurship in Sweden and the EU. Coompanion works with social enterprises as well as conventional businesses. In Swedish cooperatives the owners (or members) are usually not personally liable for the payment of the company’s debts. There need to be three members registered as owners of the company. The only requirement regarding investment is that every member contributes as much as the others, this contribution have no lower limit. A cooperative is characterized by democratic ownership, where everyone has equal say. The owners of a cooperative should be a category of people rather then specific people who want to run the business on their own. The statutes govern who has a claim at being a member and who does not. The reason that conventional entrepreneurs choose to start cooperatives in Sweden is often based on the desire to avoid the personal liability of the company’s debts. This can also be achieved by creating a limited liability company but that requires a much larger investment in equity. A big concern for cooperatives in the business world is that they are often met with skepticism. People in the business world have a tendency to automatically assume that a limited liability company is the right choice no matter what. To find out when worker’s cooperatives are better suited the key is to define their ownership. If you see a category of people as owners of the company than a worker’s cooperative is beneficial. If there’s a few people that want supreme right, then for example a limited liability company is better suited. Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................................. 4 1.1 Introduktion till kooperativ ............................................................................ 4 1.2 Introduktion till ekonomisk förening ............................................................ 4 1.3 Coompanion/Värmlandskooperativen ......................................................... 5 1.4 Problembakgrund ............................................................................................. 6 1.5 Problemdiskussion ........................................................................................... 7 1.6 Frågeställning .................................................................................................... 8 1.7 Syfte.................................................................................................................... 8 1.8 Avgränsning ...................................................................................................... 8 2 Metod ....................................................................................................................... 9 2.1 Vetenskapligt synsätt ....................................................................................... 9 2.2 Vetenskaplig ansats .......................................................................................... 9 2.3 Vetenskapligt angreppssätt ...........................................................................10 2.4 Datainsamling/Intervjumetod ......................................................................10 2.4.1 Urval .........................................................................................................11 2.4.2 Våra respondenter ..................................................................................12 2.4.3 Trovärdighet ............................................................................................13 3 Referensram ..........................................................................................................15 3.1 Allmänt om ekonomisk förening .................................................................15 3.2 Bildandet av ekonomisk förening ................................................................16 3.3 Kooperativen ..................................................................................................16 3.3.1 De kooperativa principerna...................................................................16 3.4 Aktiebolag .......................................................................................................17 3.5 Handelsbolag ..................................................................................................18 4 Teori .......................................................................................................................19 4.1 Kort sammanfattning av teorin ....................................................................23 5 Empiri ....................................................................................................................24 5.1 Motiv för ekonomisk förening .....................................................................24 5.2 Nackdelar med ekonomisk förening ...........................................................25 5.3 Starka skäl till aktiebolag ...............................................................................27 5.4 Handelsbolag minskar ...................................................................................28 5.5 Coompanion/Värmlandskooperativen .......................................................29 6 Tolkning.................................................................................................................32 6.1 Ekonomisk förening kan vara ett alternativ ...............................................32 6.2 Aktiebolag hägrar ...........................................................................................34 6.3 Handelsbolag på kraftig nedgång .................................................................35 6.4 Coompanion/Värmlandskooperativen .......................................................35 7 Slutsats ...................................................................................................................37 8 Reflektion ..............................................................................................................38 9 Källförteckning .....................................................................................................40 Bilaga 1 Inledning Inledande går vi kort igenom vad ett kooperativ, ekonomisk förening, Värmlandskooperativen och Coompanion är. Vidare presenteras problembakgrund, problemdiskussion, syfte och frågeställning upp. 1.1 Introduktion till kooperativ Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ (Coompanion 2010a). Den kooperativa formen som denna uppsats främst riktar sig mot är arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ syftar till att skapa anställningar åt dess medlemmar. Arbetarna har kontroll och är ägare till företaget och får därmed större inflytande över sin arbetsplats gentemot en vanlig anställning. Arbetskooperativ finns oftast inom kunskaps- och tjänstesektorn. Som en form av arbetskooperativ finns även personalkooperativ som ofta är verksamheter som traditionellt drivs inom offentlig sektor där personalen genom entreprenad tar över verksamheten och driver den i kooperativ form (Coompanion 2010a). Den företagsform som i regel är bäst lämpad till att driva kooperativ i är ekonomiska föreningar. 1.2 Introduktion till ekonomisk förening En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar, som alltså är ägare till den ekonomiska föreningen, kan såväl fysiska som juridiska personer vara. Utgångspunkten är att det ska finnas ekonomisk nytta med föreningen, exempelvis genom att producera varor eller tjänster. Till skillnad från en ideell förening där medlemmarna inte ska dra någon ekonomisk nytta av föreningen. Lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) är anpassad till det gemensamma ägandet samtidigt som ekonomiska föreningar, liksom aktiebolag, 4 är juridiska personer. Detta innebär bland annat att medlemmarna inte är personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver den inbetalda medlemsinsatsen. Däremot kan de som sitter i styrelsen, bli personligt ansvariga om de missköter sitt uppdrag. Gällande ansvarsfrågan liknar aktiebolaget och den ekonomiska föreningen varandra medan andra företagsformer som handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor skiljer sig på det sättet att ägare till företaget även har ett personligt ansvar för företagets skulder och förpliktelser. Andra likheter med aktiebolag är att beslut tas i en bolags- eller föreningsstämma och att det krävs (fram till den förste juli 2010) en auktoriserad eller godkänd revisor. Varje medlem betalar en insats och vanligtvis en årlig medlemsavgift. Insatsens storlek beslutas av medlemmarna själva. Samtliga medlemmar har en röst vardera vid föreningens stämmor oberoende av det satsade kapitalet en medlem betalat in. Det spelar ingen roll om du investerat mer än andra medlemmar, alla ska ha lika rösträtt i föreningen. Det är detta som är demokratiskt företagande. 1.3 Coompanion/Värmlandskooperativen Coompanion är en organisation som arbetar i hela landet som företagsrådgivare för ekonomiska föreningar och de är verksamma i 25 län i Sverige. Värmlandskooperativen är föreningen som bedriver verksamheten i Värmland och har kontor i Karlstad. Värmlandskooperativen har 4 anställda och Coompanion har i hela landet 110 anställda varav de flesta arbetar som företagsrådgivare och är experter på demokratiskt företagande. Under 2009 fick 35000 personer information av Coompanion, 5000 tog del av företagsrådgivning och 568 nya företag blev till. Coompanion finansieras till två tredjedelar regionalt av företag, offentlig sektor, konsultintäkter och EU-medel. Tillväxtverket står för en tredjedel. Finansieringen från Tillväxtverket möjliggör att Coompanion kan erbjuda kostnadsfri rådgivning (Coompanion 2010b). 5 1.4 Problembakgrund Ekonomisk förening är enligt Coompanion den företagsform som har snabbast ökningstakt av alla former för företagande. Ekonomiska föreningar startas i allt fler branscher. Tillväxttakten – räknat i antal ekonomiska föreningar – var under åren 1997 till 2006 44 procent, att jämföra med aktiebolag som under samma period ökade med 18 procent och de enskilda firmorna med 17 procent. Nedanstående tabell visar på statistik som återfinns i information från Coompanion. Enligt Coompanion grundar sig statistiken de får från SCB på de ekonomiska föreningar som under året betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Detta framgick inte i Coompanions broschyrer (Coompanion 2010b). Tabell 1. Statistik från Coompanion År 1997 2007 Förändring Statistik från Coompanion (från SCB:s företagsregister) Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag 445552 220162 4507 791385 538101 270086 6622 945798 21% 23% 47% 20% Förändringen är helt klart större när det gäller ekonomiska föreningar men de är så mycket färre till antalet att det är svårt att veta vad det innebär, eftersom antalet är så litet kan tillfälliga uppgångar få väldigt stor påverkan. Ökningen i förhållande till sig själv är stor men i förhållande till alla företag har det varit en ökning från att 0.57 % av totala antalet företag till 0.70 % av totala antalet företag. Coompanions statistik visar en kraftig ökning av ekonomiska föreningar. Enligt Bolagsverket statistik över totala antalet ekonomiska föreningar har de ökat med 30 % från 1997 till 2007. Ökningen från 2000 till 2009 har varit 7,5 %. Under samma tidsperioder har aktiebolagen i Sverige ökat med 22 % respektive 27 %. I nedanstående tabell finns samma statistik om företag enligt Bolagsverket. 6 Tabell 2. Statistik från Bolagsverket År 1997 2007 Förändring Statistik från Bolagsverket Enskild firma Aktiebolag Ekonomisk förening Alla företag 428177 267182 10602 878518 584300 326052 13765 1075781 36% 22% 30% 22% Coompanions statistik baserar sig på de företag som under året har betalat in moms och/eller arbetsgivaravgifter. Enligt Bolagsverket finns det idag omkring 12 500 ekonomiska föreningar och ökningen har inte varit högre än 10 % i hela landet sedan år 2000 och inte mer än 1 % i Värmland. Vilken statistik som är bäst för de som propagerar för ekonomiska föreningar kan diskuteras, är det bättre med en hög procentuell ökning eller att det finns fler företag som drivs som ekonomiska föreningar. Enligt Coompanion registreras omkring 750 ekonomiska föreningar per år vilket stämmer bättre överens med den statistik som Bolagsverket tillhandahåller. 1.5 Problemdiskussion Malin Siwe (2010) skrev en debattartikel i DN angående Coompanions arbete där hon framför sin åsikt att Coompanions rådgivande roll mot enbart ekonomiska föreningar innebär ”dyra nya företag”. Malin Siwe tycker att de 536 nya företag som skapats under ett år inte är tillräckligt för att bidraget på 100 miljoner ska vara befogat. Vad är det som är så bra med ekonomiska föreningar att det krävs en separat organisation som behandlar de nyföretagare som vill skapa ekonomiska föreningar. Vidare frågar sig Malin Siwe om det finns något skäl att lägga så stora resurser på en liten företagsform. En som är mycket positivt ställd till ekonomiska föreningar och kooperativt företagande är Värmlandspolitikern, socialdemokraten och före detta ordföranden i Värmlandskooperativen Ann-Kristin Johansson. Ann-Kristin Johansson (2010) uttrycker på sin blogg på Värmlands Folkblad att alla partier anser att kooperativa företag är spännande och ligger rätt i tiden. Många vill, enligt henne, starta kooperativa företag för att dela på ansvar, problem och glädje. Medlemmarna har själv makten över det egna arbetet och kan själv vara 7 med och förfoga över det ekonomiska överskott som skapas. Detta tillsammans skapar en trygghet, och alla är medansvariga för den egna arbetsplatsen. En annan som har åsikter om företagande är Kenneth Krantz (2010) som är regionchef för Svenskt Näringsliv i Göteborg uttalar sig i Göteborgs Fria Tidning angående vad han menar att det viktigaste när man ska starta ett företag är. Nämligen att välja en form som passar. Själv ser han aktiebolag som det främsta alternativet. ”– Då skiljer man mer på bolaget och den egna personen. Det är den mest utvecklade, många väljer det och det betyder att många har funnit det bäst, säger han. Jag har själv suttit i styrelser för ekonomiska föreningar, men jag tycker inte att det är den optimala formen för ett företag. Och handelsbolag innebär ett solidariskt ansvar som kan vara riskfyllt. Aktiebolag kräver dock att man har ett aktiekapital och det är det inte alla som har, så det är inte ovanligt att man startar en enskild firma och sedan byter till aktiebolag.” 1.6 Frågeställning Vad utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och när är de ett alternativ? 1.7 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som, relativt andra bolagsformer, utmärker fenomenet ekonomiska föreningar och få förståelse för när de är ett bra alternativ till andra företagsformer. 1.8 Avgränsning Värmlandskooperativen och Coompanion jobbar med såväl konventionellt företagande som socialt företagande. Vår uppsats behandlar endast konventionellt företagande då det sociala företagandet har många aspekter som inte är ekonomiska. 8 2 Metod Metoder är arbetsredskap, som i olika grad använder sig av diverse metodiska principer: analytiska principer samt system- och aktörsprinciper. Vi kan med fördel kombinera kvalitativa och kvantitativa element i en och samma undersökning. Principiellt finns det heller inte något konkurrensförhållande dem emellan. Däremot kan de med sina starka och svaga sidor stärka varandra. Utifrån detta är det också naturligt att betrakta valet av metod som en fråga om vilken metod som passar bäst för att belysa just det problemområde vi är engagerade i. Detta innebär inget principiellt men väl ett strategiskt val utifrån problemställning, resurser och eventuell forskningserfarenhet (Holme & Solvang 1996). 2.1 Vetenskapligt synsätt I vårt vetenskapliga synsätt inspireras vi av ett hermeneutiskt synsätt. Det centrala inom hermeneutiken är tankegångar kring den subjektiva verklighetsuppfattningen, förståelsen och tolkningen. Kunskap skapas genom förståelse och tolkningen är det redskap som används för att analysera. Ett begrepp som hermeneutiker ofta använder sig av är den hermeneutiska spiralen, där fenomen genom löpande tolkningar och omtolkningar kan sättas in i större helheter. Kunskapen blir då större och allt mer inträngande (Johansson Lindfors 1993). Tolkningen i vår uppsats kommer att präglas av den förförståelse vi själva har inom ramen för uppsatsämnet. Detta innebär att det efter vår förförståelse kommer att vara en subjektiv tolkning av materialet. Vår förförståelse har under uppsatsprocessen hela tiden utökats och därmed gett nya möjligheter till tolkningar. Efter att vi genomfört en intervju har vi fått ytterligare förståelse och utökat vår förmåga att tolka materialet. Detta gör att vi i viss mån sluter oss till den hermeneutiska skolan utan att för den skull anamma synsättet fullt ut. 2.2 Vetenskaplig ansats Vi har valt att arbeta med induktiv ansats till uppsatsskrivandet. När vi arbetar induktivt utgår vi från en händelse och försöker därigenom sluta oss till generell kunskap. Detta tillvägagångssätt används ofta vid explorativa undersökningar, där man på basis av ett mindre antal personers upplysningar vill säga något generellt. 9 Induktion kallas upptäcktens väg och är ett tillvägagångssätt utifrån vilka vi kan dra vetenskapliga slutsatser (Andersen 1998). En induktiv ansats passar där förhållandena inte är klart definierade utan vi är mer osäkra på vad som är relevanta förhållanden. Oberoende om man valt en induktiv ansats eller inte bör man ha en analytisk ansats som går ut på att så långt som möjligt uttryckligen skapa klarhet i sina förväntningar och antaganden innan data samlas in (Jacobsen 2002). Det finns tre tolkningsnivåer när man arbetar med induktiv ansats. På den första nivån ger respondenten sin tolkning av verkligheten, på den andra nivån tolkar forskaren informationen och på den tredje gör läsaren sin tolkning (Jacobsen 2002). 2.3 Vetenskapligt angreppssätt Holme & Solvang (1996) skriver om kvalitativ metod som vi valt att använda oss av i uppsatsen. Att vi väljer det beror på att vi vill fånga egenarten hos den enskilda enheten och dennes speciella livssituation. Att använda sig av kvalitativt angreppssätt grundar sig på att det finns vissa företeelser som man inte kan förstå om man inte sätter sig in i situationen och ser den ur de undersöktas situation och försöker se världen ur hans eller hennes perspektiv. På så sätt försöker vi studera fenomenet inifrån. Med utgångspunkt från detta försöker vi skapa en djupare och mer fullständig uppfattning av det vi studerar. Kvalitativa ansatser är flexibla. Utgångspunkten är enligt Jacobsen (2002) alltid i en problemställning som ska belysas. Denna problemställning har ändrats allt eftersom att vi fått veta mer och först i det senare skedet av uppsatsskrivandet utkristalliserade sig problemställningen. Detta gjorde processen interaktiv och innebar att vi kan gå tillbaka och ändra problemställningen och datainsamlingsmetoden under undersökningens gång. Skiljelinjen mellan datainsamling och analys kan vara oklar och vag eftersom data analyseras efter hand som vi får in de och utifrån denna analys kan vi sedan ändra den fortsatta datainsamlingen. 2.4 Datainsamling/Intervjumetod Inom den kvalitativa ansatsen har vi valt att använda oss av delvis strukturerade individuella intervjuer för att samla in data. Individuella besöksintervjuer är ofta 10 tidskrävande att genomföra, vilket gör det viktigt att vara ute i tid. Man måste först hitta personer som är intresserade av att ställa upp på en intervju och därefter avtala om tid och plats att genomföra intervjun på. Besöksintervjuer kan ofta ge stora datamängder, vilket gör det viktigt att begränsa så man inte får en stor mängd data som är svår att överblicka (Jacobsen 2002). Vi genomförde alla våra intervjuer som besöksintervjuer. Varför vi valt att huvuddelen av intervjuerna ska vara via besöksintervjuer är för att det blir en personlig stämning i mötet. Det skapas även en förtrolig stämning, vilket är svårare i till exempel en telefonintervju. Några undersökningar visar även att i en telefonintervju är det lättare för intervjuobjektet att ljuga. Detta medför enligt Jacobsen (2002) att det är lättare att få till stånd ett givande, öppet samtal vid besöksintervju än vid telefon. Av denna anledning är det ofta olämpligt att använda telefonintervju om undersökningen innehåller många öppna frågor. Detta är det argument vi använder oss av för att inte välja telefonintervju när vi ska genomföra öppna, personliga intervjuer. Intervjuerna som genomfördes var till viss del strukturerade. Där vi hade en mall av frågor vi har tänkt använda oss av, där intervjuobjektet sen kan röra sig fritt emellan. Själva tillvägagångssättet har varit att vi haft en lista med punkter (se bilaga) som vi skjutit in vid behov men för det mesta har respondenterna själva talat fritt och vi har checkat av de frågor vi fått relevanta svar på. Under intervjuns gång skrev vi, som Andersen (1998) skriver om, ner korta anteckningar som vi sedan gjort till en text direkt efter intervjuns slut. Ett problem som Lekvall och Wahlbin (2001), precis som Jacobsen (2002), tar upp med personliga intervjuer är att de kan vara tids- och kostnadskrävande. Dessa problem har vi inte upplevt eftersom att samtliga respondenter är verksamma i Karlstad. Två av intervjuerna genomfördes dessutom på universitetet vilket var bekvämt och gjorde att vi inte alls upplevde att själva intervjuerna var tids- eller kostnadskrävande. 2.4.1 Urval Vi ville först och främst vända oss till Värmlandskooperativen och ekonomiska föreningar för att se vad de har att säga om bolagsformen och undersöka om de är positivt inställda till ekonomiska föreningar. Tanken var att intervjua rådgivare som normalt inte jobbar med ekonomiska föreningar. Här stötte vi på ett 11 problem i form av att dessa rådgivare varit oerhört svåra att få kontakt med. Den organisation vi främst velat ha tag är Nyföretagarcentrum i Karlstad. Vi har skickat mejl och ringt både kontoret och den ansvariga vid flera tillfällen utan någon lycka. Med avseende på den motstridiga statistik vi upplevde mellan Coompanion och Bolagsverket tillfrågades huvudkontoret som kunde besvara våra frågor. Vår urvalsprocess har till viss del präglats av anvisningsurval, så kallat snöbollsurval, och till viss del av bedömningsurval. Anvisningsurval innebär enligt Lekvall och Wahlbin (2001) att man först slumpmässigt väljer ut en respondent som sedan rekommenderar nästa. Vi har inte praktiserat detta fullt ut utan egentligen fått flera anvisningar från vår enda startpunkt. Efter att vi varit i kontakt med Värmlandskooperativen hjälpte de oss att hitta respondenter som vi bedömde passade bra till vår uppsats. Dessa respondenter skulle helst vara företagare som haft funderingar kring olika företagsformer. 2.4.2 Våra respondenter Företag 1 är en ekonomisk förening bedriver verksamhet som går ut på att stödja föreningslivet med hjälp av lagförsäljningen och föreningsförsäljning. Detta går ut på att de hjälper föreningar med att bygga på sina lagkassor med hjälp av försäljning. Försäljningen fungerar som så att företaget bistår med produkter som föreningarna kan sälja till marknadsmässigt pris där de själva behåller 30 % av försäljningen. Affärsidén kommer från att företagarna själva kommer från föreningslivet och har upplevt att det saknas möjligheter för lagen och föreningarna att få in pengar. Företag 2 är ett handelsbolag som tillverkar och säljer slitstarka och vattentåliga underskåp och bordsskivor till bordskaffemaskiner. Affärsidén kom fram för att de märkte att det säljs många bordskaffemaskiner och att företag inte alltid har ett lämpligt ställe att förvara dessa på. Då passade det bra att börja sälja möblemang som lämpar sig väl för detta. Företaget är inte tänkt att vara någon huvudsyssla utan något som körs vid sidan om en vanlig anställning för att skapa kapital och lärdom om företagande inför eventuell framtida näringsverksamhet. De bedömer inte att marknaden är tillräckligt för stor att kunna leva på det. 12 Företag 3 är ett företag som består av två olika ekonomiska föreningar. En förening där konsultverksamheten projektverksamheten ligger. ligger och en förening där Konsultverksamheten handlar främst om att få näringslivet och den offentliga förvaltningen att bli bättre när det kommer till mångfaldsfrågor Projektverksamheten håller bara på med projekt. Bland annat ett som hjälper invandrarkvinnor att starta eget och en öppenmottagning för kvinnor som blivit utsatta för förtryck. Företag 4 är ett nätverk i Karlstad och Hammarö kommun för kvinnliga företagare som drivs som ekonomisk förening. Det är ett forum där kvinnor kan träffas, mingla, knyta kontakter och bygga nätverk med andra kvinnliga företagare i kommunerna. Tanken är att kvinnorna ska träffas på nätverksmöten en gång i månaden. Jurist som är anställd av Coompanion, under 2010 är han deltidsanställd på Värmlandskooperativen. Han har jobbat med ekonomiska föreningar och kooperativ sen 1987 då han började sin kooperativa karriär då han blev delaktig i ett projekt för kooperativt företagande. Redan när han studerade skrev han en uppsats om ekonomiska föreningar. Anställd av Värmlandskooperativen som rådgivare sedan 2009 och är alltså relativt ny när det kommer till kooperativ och ekonomiska föreningar. Tidigare har hon jobbat som företagsrådgivare på bank, där hon varit i kontakt med en hel del olika företag. 2.4.3 Trovärdighet Problemet med att få valid information är enligt Holme och Solvang (1996) mindre i kvalitativa undersökningar än i kvantitativa studier eftersom det finns en mycket större närhet till det eller den som studeras. Angreppssättet ger möjligheter för enheten att själv kunna styra sin medverkan. Här kan det uppstå problem. Den som genomför undersökningen kan uppleva situationen på ett felaktigt sätt, där man kanske inte förstår de motiv och signaler som respondenten sänder. 13 Ett problem uppstår också gällande beteendet under intervjun, får man mest valid information genom att vara passiv eller aktiv? Genom att finnas där påverkar man miljön och frågan blir då hur man ska bete sig för att effekten av ens deltagande ska bli så liten som möjligt. Hänsyn får tas till hur man själv fungerar i liknande situationer. Närheten mellan forskarna och respondenten kan också i sig utgöra ett problem genom att skapa förväntningar. Undersökningens enheter kan bete sig som de tror att forskaren förväntar sig och därmed inte bete sig som de vanligtvis gjort. Man måste vara medveten om att denna situation kan uppstå. Vi upplevde att intervjuerna flöt på bra och respondenterna var bekväma och vi kunde vara relativt passiva och få svar på våra frågor utan att behöva styra intervjuerna allt för mycket. Informationens pålitlighet ska kunna säkras och detta görs genom den växelverkan mellan forskare och undersökningsenhet som uppstår i en kvalitativ undersökning. Genom växelverkan kan det växa fram en ständigt bättre, djupare och mer nyanserad bild av det fenomen som studeras (Holme & Solvang 1996). Innan intervjuerna genomfördes upplevde vi att det fanns risk för att uppsatsen skulle påverkas negativt av att vi tog kontakt med respondenterna genom Värmlandskooperativen. Vi var rädda för att de på grund av det skulle vara överdrivet positivt inställda till ekonomiska föreningar på ett sätt som inte skulle avspegla verkligheten. Efter intervjuerna konstaterade vi att utfallet inte blev som vi befarade utan fick intressanta svar från de olika synvinklar som vi var ute efter. 14 3 Referensram I detta kapital ges lite förutsättningar med tanke på lagstiftning för att bättre förstå de olika företagsformer som finns och vad som är utmärkande med dem. De företagsformer som vi går igenom i kapitlet, samt inom parentes hur många det enligt Bolagsverket (2010b) finns idag, är: Ekonomisk förening och kooperativ (12 475) Aktiebolag (350 903) Handelsbolag (85 232) 3.1 Allmänt om ekonomisk förening För att kunna starta en ekonomisk förening krävs att man är minst tre medlemmar, kan vara både fysiska och juridiska personer. Medlemmarnas ansvar begränsas till det kapital som satsas i föreningen. En ekonomisk förening har som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, genom ekonomisk verksamhet som medlemmarna deltar i. Medlemmarna kan ha olika roller i den ekonomiska föreningen som till exempel, konsument, leverantör eller genom att delta med egen arbetsinsats. Demokrati speglar ekonomiska föreningar då den är öppen och att varje medlem har en röst, vilket är den kooperativa idén (Bolagsverket 2010a). Den ekonomiska föreningen är enligt lagen om ekonomiska förningar (SFS 1986:667) en juridisk person och svarar för förpliktelser som föreningen åtar sig. Det finns dock undantag då inte föreningen bär ansvaret, det är om en förpliktelse uppkommer före registreringen i föreningens namn. Ansvaret för sådana händelser svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden och de svarar solidariskt för förpliktelsen. Efter registreringen är det föreningen som bär ansvaret. Om antalet medlemmar i föreningen understiger tre och om inte antalet medlemmar återställs inom tre månader ska styrelsen, om inte stämman beslutar att föreningen ska gå i likvidation, ansöka hos rätten att föreningen ska gå i likvidation. Om nu styrelsen inte fullgör detta, kommer de och andra som har vetskap om att likvidation inte har skett trots tvånget enligt lagstiftningen, svara solidariskt för de förpliktelser som uppkommer i föreningens namn. En 15 styrelseledamot kan dock komma stå utanför detta ansvar om han kan visa att försummelsen från hans sida inte beror på slarv. 3.2 Bildandet av ekonomisk förening Medlemmarna ska enligt lagen om ekonomiska föreningar (SFS 1986:667) bestämma vilka stadgar som ska gälla för föreningen. I den ekonomiska föreningen ska det bland annat anges: Föreningens namn Den ort i Sverige där föreningens styrelse ska ha sitt säte Ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art Antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer, samt tiden för deras uppdrag Vilka ärenden som ska förekomma på ordinarie stämma Vilken tid den ekonomiska föreningens räkenskapsår ska omfatta Man ska även i stadgarna ange vilken insats varje medlem ska bidra med, och även hur mycket en medlem får bidra till den ekonomiska föreningen utöver den del han är skyldig att delta med. Det ska också framgå i stadgarna hur grunderna för fördelning av vinsten ska ske, samt hur man ska behandla föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses. 3.3 Kooperativen Ett kooperativ är en fristående sammanslutning av personer som av fri vilja samverkar för att tillgodose sina ekonomiska, sociala och/ eller kulturella behov och önskemål genom ett samägt och demokratiskt styrt företag. Det som betecknar ett kooperativ är att det ägs och styrs demokratiskt. Kooperativ kan egentligen bedrivas i olika företagsformer men ekonomiska föreningar är det som är mest lämpat eftersom lagstiftningen är utformad efter det demokratiska ägandet. Det finns olika typer av kooperativ, de vanligaste är arbetskooperativ, konsumentkooperativ och producentkooperativ. (Coompanion 2010a). 3.3.1 De kooperativa principerna De kooperativa principerna är riktlinjer för hur de ekonomiska föreningarna ska omsätta värdering till handling. De olika principerna är: 16 1. Ekonomiska föreningar är frivilliga organisationer. De är öppna för alla som kan använda deras tjänster, vilket regleras i stadgar, och ta på sig medlemskapets ansvar utan diskriminering avseende kön, social ställning, ras, politik eller religiös övertygelse. 2. Ekonomiska föreningar är demokratiska företag som styrs av sina medlemmar/ delägare, utifrån principen en medlem en röst. 3. Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till ekonomiska föreningars kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Företagets överskott kan användas på olika sätt så som: utveckla företaget 4. 5. 6. 7. 3.4 fördelas i form av förmåner för medlemmar fonderas för särskilt ändamål Ekonomiska föreningar är fristående företag som styrs av delägarna. Om de ingår avtal med andra företag eller organisationer, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller företagets självständighet Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina företag. Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta/ samverka på lokal, regional, nationell samt internationell nivå. Kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna. (Coompanion 2010a) Aktiebolag Aktiebolag och ekonomiska föreningar påminner en del om varandra. I båda bolagsformerna är ägarna (eller medlemmarna) begränsat ansvariga och behöver därmed inte stå för företagens skulder. Fordringsägare kan inte kräva dig som ägare på dina privata tillgångar. Båda är juridiska personer och skattesubjekt som betalar bolagsskatt på 26,3 %. En stor skillnad är att i ett aktiebolag måste det finnas ett eget kapital som motsvarar det registrerade aktiekapitalet om minst 50 000 kronor. 17 Minimikapitalet sänktes den 1 april 2010 från 100 000 till 50 000 med förhoppningen om att fler småföretagare ska kunna starta aktiebolag i Sverige på grund av att risken minskar. Fram till sommaren 2010 måste mindre aktiebolag ha en godkänd eller auktoriserad revisor vilket inte har varit nödvändigt i ekonomiska föreningar, denna valmöjlighet kan möjligtvis ha varit en liten fördel med ekonomiska föreningar som nu försvinner (Lundén & Svensson 2007). 3.5 Handelsbolag Ett handelsbolag kan startas när två eller flera personer avtalar om att bedriva näringsverksamhet i bolagsform och registrerar detta hos Bolagsverket. Parter i ett handelsbolagsavtal kan i princip vara alla fysiska och juridiska personer med begränsningar gällande minderåriga och personer med förvaltare. Den främsta anledningen till att företagare inte väljer att driva sina bolag som Handelsbolag är det personliga ansvar som alltid finns, du ansvarar för bolagets skulder ”såsom för egen skuld”. Ägaren är personligt ansvarig för de skulder som kan uppstå och dessutom både solidariskt ansvarig och obegränsat ekonomiskt ansvarig. Vilket innebär att fordringsägare kommer att kräva en av ägarna på hela beloppet som bolaget inte kan stå för. Detta ansvarar man för med alla sina privata tillgångar och det finns ingen begränsning till hur stort ansvarsbeloppet kan bli. Medan aktiebolag och ekonomiska föreningar betalar en bolagsskatt på 26,3 % på sina vinster beskattas handelsbolagsdelägarna själva som inkomst av näringsverksamhet. Trots att handelsbolaget är en juridisk person är det inget eget skattesubjekt på samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vilket kan få skattekonsekvenser om man har andra inkomstkällor än verksamheten i handelsbolaget (Lundén & Svensson 2007). Sedan mitten av 1990-talet och fram till 2009 har Handelsbolaget minskat kraftigt. Från 144 876 handelsbolag 1994 till 85 232 handelsbolag 2009. Detta har minskat när alla andra företagsformer har blivit fler till antalet (Bolagsverket 2010b). 18 4 Teori Teorin på området behandlar i stor utsträckning arbetskooperativ eftersom själva företagsformen ekonomisk förening är ett svenskt fenomen. De ekonomiska föreningar vars representanter intervjuats har varit främst arbetskooperativ. En viktig anledning till att företagare väljer att starta ekonomiska föreningar grundar sig i önskan om jobbsäkerhet och många ekonomiska föreningar startas därför för att bibehålla och tillhandahålla nya arbetstillfällen (Bonin, Jones & Putterman 1993). Den form som ofta jämförs med mer konventionella företagsformer är arbetskooperativ. Arbetskooperativ definieras enligt Burdín och Dean (2009) som ett företag där företagets arbetskraft väljer ledningen och den administrativa strukturen genom att använda demokratiskt politiskt process. Det finns teori som indikerar att ekonomiska föreningar behåller stabil sysselsättning även när det går lite sämre (Bonin, Jones & Putterman 1993). När de ställs inför motgångar handlar kooperativen annorlunda jämfört med mer konventionella företagsformer. Andra företag väljer i motsats till kooperativ att göra sig av med arbetskraft och ha kvar lönerna på samma nivå för den kvarvarande arbetskraften. Kooperativen väljer istället ofta att sänka lönerna men behålla befintlig arbetskraft (Craig & Pencavel 1995). En del människor vill starta företag tillsammans och ett sätt att göra detta kan vara att starta arbetskooperativ, där flera människor kan driva och tillsammans vara ansvariga för företaget. Enligt O’Connor (1985) bygger arbetskooperativ på fyra viktiga egenskaper: Den första och viktigaste egenskapen är att företaget kontrolleras och förvaltas av de personer som jobbar i företaget. Deltagandet borde sträcka sig till alla arbetare och alla ska ha lika rätt. En medlem, en röst. Den andra egenskapen är att företagets vinster ska delas lika mellan medlemmarna. Det finns inget krav på att alla ska ha samma lön men alla ska vara överens om utdelningen och den ska baseras på kompetens och arbetsbörda. Den tredje egenskapen är att medlemmarna inte äger företagets anläggningstillgångar. Företaget står som juridisk person för ägarskapet 19 och medlemmar kan inte sälja eller förstöra dessa tillgångar utan måste använda de till sin bästa förmåga. Den fjärde egenskapen handlar om frihet. Arbetstagaren är fri att ta, att inte ta eller att lämna en anställning. Företaget är också fritt att anställa eller inte anställa en specifik individ. Eftersom att alla medlemmar är ansvariga för den ekonomiska föreningen och därför delar på de vinster som uppstår kan det enligt organisationsteori innebära en ökad produktivitet för såväl individerna som för gruppen i helhet (Bonin, Jones & Putterman 1993). I en ekonomisk förening som bedrivs som ett arbetskooperativ finns ofta större incitament till att arbeta gentemot anställda i företag som bedrivs i andra företagsformer på grund av den delaktighet medlemmarna i ett arbetskooperativ känner (O’Connor 1985). Medan forskning i vad som motiverar människor föreslår att det kan uppstå ett free-ridingproblem inom områden där det är svårt att mäta varje individs bidrag till företaget (Bonin, Jones & Putterman 1993). Det finns forskning som visar på att människor som jobbar och är medlemmar i ett arbetskooperativ är mer lojala än arbetare i andra företag. Medlemmar i kooperativ är ofta ideologiskt fästa till sin arbetsplats. Många har aktivt sökt sig till den kooperativa företagsformen medan andra helt enkelt börjat jobba i ett kooperativt företag och konverterat till ideologin bakom den kooperativa rörelsen. Att man betalar en insats för att bli medlem för att arbeta i företaget kan vara en anledning att man är mer lojal än man varit utan denna insats. Denna lojalitet mot sin arbetsgivare kan också medföra större förväntningar på företaget vilket ofta leder till något positivt men som också kan leda till missnöje om de inte uppnås (Hoffman 2006). För att åtnjuta fördelarna måste ägarskapet vara förknippat med faktiskt inflytande i organisationen och inte något som bara står på ett papper. Detta kan ofta vara fallet när anställda erbjuds att bli aktieägare i företaget, trots att de faktiskt är ägare är det inte nödvändigtvis förknippat med något direkt inflytande (Logue & Yates 2006). En positiv effekt av att de anställda är medlemmar i en ekonomisk förening och ägare till företaget är att alla tjänar på att det går bra för företaget vilket borde minska antalet konflikter mellan ledningen och anställda. Detta innebär också att företaget i dåliga tider kan offra sina kortsiktiga mål för att företaget ska kunna fortsätta driften även i framtiden, jämfört med mer 20 traditionella kapitalistiska bolag som tvingas stänga i dåliga tider. Det händer till och med att dessa företag övergår till arbetskooperativ (O’Connor 1985). För att arbetarna ska ha kontroll i företaget krävs av att de också är ägare i företaget, detta står i konflikt med arbetarens roll att inte ta på sig någon större risk. Att arbetarna är ägare i företaget kan också ställa till problem när man ställs inför att införskaffa externt kapital (Bonin, Jones & Putterman 1993). Företagen är ofta små och underfinansierade på grund av bristen på kapital som medlemmar kan bistå med men det råder också ofta brist på säkerheter för att utnyttja eventuella lånemöjligheter. Detta problem bedöms ofta av experter som det största hindret ett arbetslett företag står inför (O’Connor 1985). Det finns inte investerare som tar på sig stora risker utan att få kontroll och riskpremie i samma utsträckning, detta kan visa sig svårt i ekonomiska föreningar. Detta medför en konkurrensnackdel i jämförelse med andra bolagsformer (Bonin, Jones & Putterman 1993). När det kommer till sammanslagningar och samarbeten använder sig arbetskooperativ och ekonomiska föreningar enligt Höst, Nilsson och van der Krogt (2007) i regel av åtgärder som medför mindre risk och som i regel är mindre kapitalintensiva. Istället för att göra uppköp och strategiska aktieköp i andra företag vill man hellre använda sig säkrare strategier som sammanslagningar, samarbetsavtal, joint ventures och licensiering. Företag som ägs av investerare ägnar sig mer åt uppköp av företag och strategiska aktieköp. Dessutom visar kooperativ att de hellre arbetar med varandra än med andra bolag. Kooperativ är också försiktiga vad det gäller sina tillväxtstrategier jämfört med till exempel aktiebolag. Detta härrör också från problemet med att få in kapital i företaget. Arbetskooperativs svårigheter att få in kapital jämfört med företags som ägs av investerare visar sig i att det finns få kooperativ aktiva inom branscher som är väldigt kapitalintensiva och där stora investeringar måste göras. Arbetskooperativ finns istället där sysslorna och målen är mer homogena och där det inte krävs någon större kapitalinsats (Pittatore & Turati 2000). Historiskt har ett stort problem för arbetskooperativ och arbetsledda företag varit att det ofta råder brist på kompetens avseende ledning och marknadsföring av företaget. Detta på grund av att arbetarna ofta är experter på att producera varor 21 eller tjänster men har begränsad kunskap och erfarenhet av ledning och marknadsföring. Arbetskooperativ omges ofta av regler som säger att alla ska ha snarlika löner vilket gör det svårt att betala de löner som krävs för att införskaffa erfarna och kompetenta företagsledare som med sin expertis kan vara med och styra företaget. Därför blir det lättare att bara ha anställda på en lägre lönenivå, en högre lönenivå skulle innebära att företaget skulle bli bankrutt. Det kan också uppstå ett problem om det går bra för företaget och de existerande medlemmarna blir giriga och blir motvilliga att ta in nya medlemmar, vilket skulle leda till att de själva får mindre andel av vinsterna. Detta kan leda till att de gör om kooperativet till ett aktiebolag för att inte behöva släppa in nya medlemmar när de anställer nya arbetare (O’Connor 1985). Även om ekonomiska föreningar inte är den vanligaste bolagsformen finns det bevis som säger att det finns plats för en sådan form av demokratiskt ägande med starkt arbetstagarinflytande i dagens marknadsekonomier (Bonin, Jones & Putterman 1993). Bredare och mer diversifierat ägarskap kan hjälpa till att dämpa fallet i den lokala ekonomin under globala lågkonjunkturer (Logue & Yates 2006). Arbetskooperativ lämpar sig i första hand bättre inom tjänsteföretag än vad det gör inom den tillverkande industrin på grund av den stora kapitalinsats som krävs. Både för att matcha de stordriftsfördelar som stora tillverkande företag har och för att det krävs en stor marknadsföringsinsats för att ta sig in på de marknaderna. Dessa hinder är mindre betydelsefulla inom tjänstesektorn. Inom tillverkande industrin måste man, för att ha en chans, producera något som de stora företagen med uppenbara stordriftsfördelar inte producerar (O’Connor 1985). Trots alla fördelar som tas upp med arbetskooperativ och att många stora ekonomer uttalat sig positivt lyckas det inte växa fram som ett större alternativ till andra företagsformer i marknadsekonomier. O’Mahony menar i en artikel att ett stort problem som görs när arbetskooperativ hyllas är att man felaktigt antar att ledning och kontroll härstammar direkt från ägande. När man inser att kontroll istället härstammar från entreprenörskap (och ofta en enskild persons skicklighet) inser man att företagsformen inte kommer att fungera förutom i speciella fall. Detta på grund av att det är lättare att genomföra en affärsidé och få in kapital och arbetskraft i till exempel ett aktiebolag än i ett kooperativ (O’Mahony 1979 22 refererad i O’Connor 1985). En anledning till att arbetskooperativ inte är större än de är, är det systematiska problemet i det kapitalistiska systemet att det inte finns något incitament för entreprenörer eller investerare att dela med sig av ägarskap och kontroll med de som arbetar i deras organisationer (Rothschild 2009). Ytterligare ett hinder är att människor tenderar att fastna i ett visst tankesätt och normer skapas. Företeelser som aktiebolag kan anses vara det rätta och legitimt på grund av att det anses vara rätt och att de som sitter på toppen av hierarkier har nått dit på grund av sina kunskaper, meriter, skickligheter och färdigheter. Därför lyssnar och förlitar sig människor till de som sitter på höga positioner. De som har tagit sig högt upp i hierarkier har ingen anledning att förespråka demokratiskt företagande (Rothschild 2009). 4.1 Kort sammanfattning av teorin Den mesta teorin avseende arbetskooperativ diskuterar effekterna av demokratiskt företagande samt tar upp de svårigheter som uppstår med att få in kapital i företaget. Arbetare har inte möjlighet att investera stora summor och investerare tar inte på sig några risker utan att få motsvarande inflytande i företaget. Ett annat problem med att få företagare att starta ekonomiska föreningar är att entreprenörer inte vill dela med sig av sin affärsidé utan hellre vill skörda frukterna av sina idéer själva. Detta vägs mot att demokratiskt företagande kan ge större engagemang och mer lojala arbetare vilket i sin tur kan leda till ökad produktivitet. Arbetskooperativ och ekonomiska föreningar får annars jobba i uppförsbacke på grund av att det finns en del skepsis mot företagsformen. 23 5 Empiri Vi har genomfört intervjuer med anställda på Värmlandskooperativen och företagare som bedriver företag i ekonomiska föreningar samt handelsbolag. Detta kapitel behandlar det som framkommit under intervjuerna. 5.1 Motiv för ekonomisk förening De flesta vi intervjuat valde att starta ekonomisk förening som ett alternativ till aktiebolag på grund av att de vid tillfället för starten inte hade tillgång till något större kapital. De ansåg inte att de kunde uppfylla minimikravet för aktiekapitalet och att de kapital de hade kom bättre till pass i själva verksamheten. Ytterligare en nackdel med aktiebolag fanns ur ren kostnadssynpunkt och det var kravet på att ha en godkänd eller auktoriserad revisor som genomför revision varje år. En del ekonomiska föreningar väljer trots att det inte föreligger något krav att använda sig av en revisor, detta för att skapa en större tillförlitlighet till företaget eftersom man vet att allt borde vara sin ordning. De företag vi pratat med har valt ekonomisk förening som någon form av aktiebolag light. För att åtnjuta fördelarna med begränsat ansvar samtidigt som det inte föreligger något krav på att skjuta in kapital mer än en krona per medlem. Ett av företagen bedriver mycket av sin verksamhet genom projekt och då lämpar sig ekonomiska föreningar bättre eftersom det är lättare för bidragsgivarna att känna trygghet och veta att pengarna inte flyter ut i den övriga företagsverksamheten. De vill vara säkra på att pengarna stannar i just projektet och om projekten drivs i föreningsform känns det säkrare. När företagen är uppdelade på verksamhet som består av projekt och verksamhet som inte gör det kan det vara idé att göra som en respondent och bedriva verksamheten i två olika företag. Detta för att det upplevs mer seriöst och säkert att pengarna stannar i projektet. En nyckelfråga är alltid hur man ser på ägarrollen. Är det specifika människor som är ute efter suverän rätt i företaget eller ska en kategori av de som är med och deltar kunna vara med även som ägare. I en ekonomisk förening, och speciellt i ett arbetskooperativ, ska människor kunna bli medlemmar baserat på deras kompetens och vad de tillför företaget. I till exempel ett aktiebolag räcker det med kapital för att få inflytande i företaget. Föreningsformen passar bra om 24 man är ute efter att en viss kategori ska vara ägare och driva företaget snarare än att specifika personer ska göra det utan att ge andra möjlighet att ta sig in i ledningen. Att i framtiden kunna erbjuda eventuella anställda att bli medlemmar för att de ska känna sig delaktiga och kunna jobba för sig själva. Detta skulle medföra att de får en ökad förståelse för verksamheten och känner ett större ansvar vilket skulle kunna vara en morot för att vara med och utveckla verksamheten ytterligare. I en ekonomisk förening kan varje medlem ta del av den vinst som han själv varit med om att bygga upp. Detta i form av så kallade insatsemissioner där årets vinst delas upp i lika del och förs till medlemmarnas medlemsinsatser, som de sedan tar ut när de väljer att lämna föreningen. Kontentan av detta blir att varje medlem känner sig delaktig och har känslan av att han kan påverka vad han en dag får ut. Är man medlem längre och har varit med om många vinstår kommer man att ha en större medlemsinsats att ta ut när man väljer att lämna än någon som inte varit lika länge i föreningen. 5.2 Nackdelar med ekonomisk förening En nackdel med ekonomiska föreningar jämfört med andra företagsformer är att man måste vara minst tre medlemmar i företaget. Flera av de vi intervjuat har varit färre än tre som arbetat med företaget och har valt att lösa detta genom att ta in familjemedlemmar som ytterligare medlemmar. Detta har dock varit en ren administrationsåtgärd och dessa medlemmar är inte inblandade i verksamheten eller ledningen av företaget. Skulle det däremot visa sig att det går dåligt för företaget och de tvingas till en konkurs kommer samtliga medlemmar att stå som ansvariga för detta. Juristen på Värmlandskooperativen uttrycker att banker ofta menar att kapitalet är flyktigt i ekonomiska föreningar. Detta beror på att det inte finns något krav på hur stora insatserna ska vara utan det kan vara så att medlemmar går in med väldigt lite kapital i företaget och att medlemmar kan försvinna med pengarna om de bestämmer sig för att lämna föreningen. Det finns exempel på när banker vägrat ge lån till ekonomiska föreningar. De har då tvingats starta dotterbolag som aktiebolag för att få lån från banken vilket medfört en hel del merkostnader med dubbla styrelser, revisorer etc. Trots att detta bara medfört problem och inte 25 haft någon egentlig fördel får de ofta bekräftat att de gjort rätt för att de startat just ett aktiebolag. Det påstådda problemet med flyktigt kapital är enligt juristen överdrivet då man trots allt måste ställa annat som säkerhet för att få lån i såväl ekonomiska föreningar som aktiebolag. Det finns regler i lagen om ekonomiska föreningar som gör att en medlem inte med omedelbar verkan kan dra sig ur föreningen och ta med sig sin medlemsinsats. Det måste vara minst en månad från det att man meddelar att man vill gå ur föreningen till dess att man kan göra det, utgången sker alltid vid årets slut. Om man meddelar att man vill lämna i januari eller i november får man lämna vid utgången av året, om man däremot meddelar i december får man vänta ytterligare ett år till nästa årsskifte innan man kan träda ur föreningen. Det dröjer ytterligare sex månader från det att man lämnat föreningen tills man har rätt att få tillbaka sin del av medlemsinsatsen. I stadgarna kan man utöka men inte förkorta tiden innan man har möjlighet att få tillbaka sin medlemsinsats. Då och då stöter man som i detta fall på skepsis och förutfattade meningar gentemot ekonomiska föreningar, detta grundas dock på dålig kunskap som i sin tur grundar sig på att man stöter på ekonomiska föreningar allt för sällan. Företagsrådgivare på till exempel banker stöter i princip aldrig på ekonomiska föreningar och då är det svårt att bygga kunskap om företagsformen Bristen på kompetens kan medföra att ekonomiska föreningar hamnar i underläge av en så simpel anledning som att ordet förening förknippas med ideella föreningar. Bolagsverket skriver till exempel på sin hemsida om aktiebolag och handelsbolag under företag men om ekonomiska föreningar under enbart föreningar. Detta trots att ekonomiska föreningar i allra högsta grad måste vara företag och bedriva affärsmässig verksamhet. Även handläggare har i vissa fall svårt att ta till sig företagardelen av ekonomiska föreningar, de måste alltså vara ett företag för att få registreras men det pratas sällan om det. När ett par av respondenterna startat ekonomiska föreningar har de också stött på skepsis och förutfattade meningar. Ett exempel på detta kan vara från revisorer. De kanske inte känner sig bekväma med ekonomiska föreningar eftersom de inte jobbar särskilt ofta med det och kan därför ställa frågar om när de ska gå över till aktiebolag. Stöter man på dessa påtryckningar till vardags kan det kännas som att man gjort ett felval fast fallet inte alls behöver vara så. 26 Redovisningen, och därmed revisorns jobb, i aktiebolaget och ekonomiska föreningar är likartad och sakligt skiljer det inte mycket i det som ska uträttas. Ett annat exempel är att en ekonomisk förening kontaktade ett telebolag för att teckna ett abonnemang. Handläggaren var inte positivt inställd till ekonomiska föreningar och menade att för att en ekonomisk förening ska få teckna abonnemang ska de ha varit verksamma i minst ett år. När en informatör på telebolaget i efterhand kontaktades av Värmlandskooperativen fanns det dock inget som förhindrade ekonomiska föreningar från att teckna abonnemang. Om man startat ett företag och får signaler om att man gjort ett felval från alla håll kan det vara lätt att fångas upp i det även om det i sak inte är sant. Ytterligare en nackdel kan vara att det inte är möjligt att helt enkelt bygga upp och sälja av verksamheten. Möjligheten som finns är att spara vinsterna genom att göra en så kallad insatsemission och föra vinsterna till medlemsinsatsen. Medlemsinsatsen höjs då gradvis när företaget går bra och medlemmen kan sedan ta med sig den vinst han samlat på sig när han väljer att gå ur föreningen. Skulle man vilja sälja hela verksamheten skulle man bli tvungen att först ombilda till ett aktiebolag och sedan genomföra försäljningen. För att öka dragningskraften pågår det för tillfället en utredning om en ny lag om ekonomiska föreningar där de grundläggande bestämmelserna kommer vara oförändrade men där det ändå blir en del förändringar. Ett förslag på en viktig förändring är införandet av investerande medlemmar. Vilket skulle vara medlemmar som bara satsar kapital och i övrigt är passiva inom föreningen. För att begränsa deras inflytande får dessa medlemmar inte ha mer än 30 % av rösterna på föreningsstämman. Idag finns det något som heter förlagsinsatser som möjliggör att satsa kapital i föreningen men denna insats är inte kopplad till någon rösträtt. Ett exempel på när någon gått in med förlagsinsatser är kommunernas insatser i kreditgarantiföreningar där de stöttar med kapital men inte har någon rösträtt vid föreningsstämman. 5.3 Starka skäl till aktiebolag De flesta verkar ha ett önskemål om att starta ett aktiebolag och hade det inte varit för vissa krav som omger aktiebolagen hade säkerligen ännu fler valt bolagsformen. 27 De förändringar som sker i reglerna för aktiebolag under 2010 påverkar några ekonomiska föreningar att ännu starkare överväga att starta aktiebolag. Detta eftersom att aktiekapitalet på 100 000 kronor enligt dem var det största hindret till varför de inte startade aktiebolag från början. Vissa har inte tillgång till sådant kapital och dessa pengar kunde i så fall kunde komma till bättre användning i själva företagsverksamheten. Att minimikapitalet nu sänks från 100 000 kronor till 50 000 kronor är något som alla nämner som en stark orsak till att möjligen starta aktiebolag. Ytterligare en orsak som vissa nämner är att revisionsplikten slopas den första juli vilket gör att det blir ännu lite attraktivare med aktiebolag. Detta medför att några respondenter hävdar att deras företag kommer att överge sina företagsformer och ta steget över till aktiebolag inom en snar framtid. Handelsbolaget hade egentligen gjort klart för att övergå till ekonomisk förening förutom några problem med hur själva övergången ska se. Nu överväger de på grund av förändringarna kring aktiebolag att skippa ekonomisk förening och istället övergå till ett aktiebolag. De har möjlighet till detta eftersom att företaget varit aktivt i några år och lyckats jobba upp ett kapital som gör det möjligt. Aktiebolag har alltid varit det mest attraktiva alternativet när det funnits möjlighet att starta och nu ökar möjligheterna till det. Anledningen till att det är så attraktivt är att det uppfattas som norm och att det är bolagsformen som det finns mest kunskap om och kompetens kring. Att man tar sitt företag mer seriöst i ett aktiebolag med tanke på att man för in kapital som insats i bolaget. ”Ekonomiska föreningar och aktiebolag är rent sakligt båda bra företagsformer men de passar i lite olika situationer. Båda är bra för olika typer av samarbeten.” – Jurist på Värmlandskooperativen 5.4 Handelsbolag minskar Trots att ett företag som ingått i studien idag bedriver sin verksamhet i form av ett handelsbolag är det ingen som har något positivt att säga om företagsformen. ”Det finns ingen anledning alls att starta handelsbolag om man har möjlighet att starta aktiebolag eller känner till ekonomiska föreningar.” – Företag 2 28 Det största problemet ligger i att bolagsmännen är personligt betalningsansvariga och står för företagets skulder såsom för sina egna. Vilket innebär att fordringsägare kan kräva vilken som helst av bolagsmännen på sin skuld, detta får betydelsen att man kan råka illa ut trots att det är någon annan i företaget som misskött sig. Ett annat problem med handelsbolag är att företagarens privata ekonomi sammanblandas med företagets ekonomi som i en enskild firma. Detta kan få stora skattekonsekvenser som leder att man får betala mer i skatt, speciellt om man har en anställning vid sidan om företaget. Ytterligare en nackdel med handelsbolag är att det möts av stor skepsis i näringslivet samt att företagsformen omges av bristande kunskap i princip vart man än kommer. Detta kan bero på att om man inte fick starta ett aktiebolag startade man ett handelsbolag och att det därför anses vara mindre värdigt. 5.5 Coompanion/Värmlandskooperativen De flesta som kommer till Värmlandskooperativen har hört talas om det via bekanta. Efter att de hört av sig till Värmlandskooperativen och meddelat sitt intresse schemaläggs ett möte mellan företagaren och Värmlandskooperativen. På detta möte gås det främst igenom vad kooperativ och ekonomiska föreningar är för något eftersom att många, trots att de är företagare, har dålig kunskap och kännedom om ekonomiska föreningar. Har företagarna upplevt att kooperativ och företagsformen ekonomisk förening är något för de får de rådgivning och vägledning av Värmlandskooperativen. Det främsta som företagen behöver hjälp och vägledning kring är utformningen av föreningsstadgar. Dessa måste följa specifika krav och det blir ofta ett bollande fram och tillbaka innan de godtas av Bolagsverket. Denna service som Värmlandskooperativen erbjuder är helt kostnadsfri för företagarna. Få har haft någon vidare kontakt med Värmlandskooperativen efter att de startat sin ekonomiska förening. Att det väldigt sällan är frågan om fortlöpande kontakt är ett problem med Coompanion. De ekonomiska föreningar som startas kommer förr eller senare i kontakt med de påtryckningar som säger att de ska bli ett riktigt företag och övergå till aktiebolag. 29 I vissa fall har även Värmlandskooperativen agerat som rådgivare med avseende på vilken företagsform som ska användas i företagen. I de fall vi upplevt föreslog de ekonomisk förening istället för ideell förening eftersom att de förväntade sig ett stort antal medlemmar, att de ville sälja sina varor och tjänster samt att de upplevde en säkerhet i att ha skriven lag att följa. Då lämpade sig ekonomisk förening bättre för att kunna hantera dessa behov. Företaget som inte valt att genomföra sin övergång till ekonomisk förening utan istället vill starta aktiebolag fick inte förslaget att titta på möjligheterna att starta aktiebolag av Värmlandskooperativen. Juristen på Värmlandskooperativen uttryckte i intervjun att: ”Rådgivningen är väldigt mänsklig och inte så objektiv som man skulle önska. Beroende på vem man kommer i kontakt med kommer man att få olika råd angående vilken företagsform som är bäst för ditt företag.” Kommer du till Coompanion kommer många där säga att ekonomiska föreningar är att föredra trots att det inte nödvändigtvis är sant och detsamma gäller andra rådgivare som är partisk för andra företagsformer. Ekonomiska föreningar kan vara ett bra alternativ men för få känner till det och Coompanion borde marknadsföra sig och synas mer. De som hört talas om Coompanion och Värmlandskooperativen har i regel gjort det genom bekanta och vissa tycker att de borde utöva mer aktiv marknadsföring. Anledningen till att det satsas så pass mycket på kooperativt företagande som det görs kommer från att det någonstans inom EU och Sverige finns en tanke att det är bra om det blir fler kooperativ. Detta baserar sig på att det bland vissa beslutsfattare finns en positiv inställning till kooperativ och ekonomiska föreningar. Med anledning av Malin Siwes kritik hävdar Värmlandskooperativen för det första att det är bra att människor är kritiska och granskande. Däremot grundar sig Malin Siwes kritik endast på statistik kring hur många nya ekonomiska föreningar som startas och missar därför en stor de av det arbetet som utförs på Värmlandskooperativen och Coompanion. Även om man krasst måste se på vad det kostar borde man jämföra med vad de individer som är inblandade i socialt 30 företagande som annars möjligtvis skulle vara en större börda för samhället. Detta genom att de skulle vara ute och ställa till besvär eller kostnaden att ha dessa människor i vård. Om man ser till detta krävs det mycket mer tid för att starta ett socialt företag än motsvarande tid för att starta ett vanligt företag. Detta eftersom att de individer som är inblandade i ett socialt företag oftast inte haft någon kontakt med eller erfarenhet av företagande. Dessutom klarar dessa människor inte av att jobba heltid utan detta är helt anpassat efter hur mycket de bedöms klara av. Så dels ska allt detta redas ut och dels måste man hålla kurser från det allra grundligaste inom företagande till det lite mer avancerande. Därför kan man inte räkna med antalet nystartade företag som ett tillförlitligt mått på framgång för Värmlandskooperativen och Coompanion. Det är också så att ekonomiska föreningar i regel består av fler företagare än andra företag som startas vilket också gör att antalet nystartade ekonomiska föreningar blir missvisande. Istället borde man kanske kolla på antalet nya företagare som är med och startar ekonomiska föreningar. 31 6 Tolkning I detta kapital analyserar vi den empiri vi samlat i vår undersökning och tolkar med hjälp av teori och referensram. Varje avsnitt behandlas för sig. De rubriker vi valt att använda oss av utgår från ekonomiska föreningar, aktiebolag, handelsbolag samt Coompanion/Värmlandskooperativen. 6.1 Ekonomisk förening kan vara ett alternativ Anledningen till att företagare väljer att starta ekonomisk förening grundar sig ofta på att man vill undvika det personliga betalningsansvaret i enskilda firmor och handelsbolag. Samtidigt vill man undvika problematiken som kan uppstå med skatter och att den privata ekonomin sammanblandas med företagets i dessa företagsformer. Vår empiri avslöjar att många skulle vilja ha aktiebolag men framförallt kravet på ett större kapital sätter, precis som enligt flera källor i teorin, i vissa fall stopp för detta. Då väljer en del att starta ekonomisk förening där kapitalinsatsen inte behöver vara lika stor, likväl kvarstår dock önskan om att starta ett aktiebolag. Många gånger kräver naturligtvis även ekonomiska föreningar en större kapitalinsats men fördelen är att dessa pengar inte blir bundna utan kan användas direkt i verksamheten till skillnad från i ett aktiebolag där det finns ett krav på ett visst bundet eget kapital. Att medlemmarna känner ett större engagemang för arbetskooperativet, vilket nämns som en fördel av O’Connor (1985), är viktigt för de företag som önskar förbli arbetskooperativ och ekonomiska föreningar. Medan de som valt ekonomisk förening på grund av att de inte kunnat starta aktiebolag inte öppnat sitt företag för ytterligare ägande på samma sätt och därmed inte heller är speciellt lämpade för företagsformen. I empirin framkom att ett stort problem för utvecklingen av företagsformen ekonomisk förening är att väldigt få känner till vad ekonomisk förening är och vilka fördelar man kan uppnå genom att starta ekonomisk förening. Denna svårighet tas även upp av Rothschild (2009) i teorin. Det kan vara ett bra alternativ för företag men det är nödvändigt att sprida mer kunskap och öka kännedomen kring företagsformen. 32 Rothschild (2009) beskriver ekonomiska föreningars och framförallt arbetskooperativens begränsningar och varför det inte blir en större företagsform än det är idag. Problemet att det inte finns något incitament för entreprenörer att dela med sig av sitt ägarskap återspeglas i vår empiri. Där upplever vi samma problem, med att ägarna i de ekonomiska föreningarna egentligen själva vill bestämma och faktiskt inte är intresserade av att släppa in fler medlemmar i föreningen. Detta innebär att anställda i princip inte har någon möjlighet att bli medlemmar trots att detta borde vara en poäng med att ha ekonomisk förening. Detta regleras i stadgarna, som skrivs på ett sätt som gör att det blir omöjligt att uppnå delägarskap för en anställd och de ursprungliga medlemmarna behåller suverän rätt över företaget. När man som företagare och entreprenör inte önskar dela med sig av sin affärsidé och låta arbetarna i företaget, eller i alla fall en kategori av arbetare vara medlemmar och delägare är inte ekonomisk förening den bäst anpassade företagsformen. Meningen är att företaget ska drivas demokratiskt och en kategori av människor ska vara medlemmar och ägare, inte särskilda personer som sitter med ensam rätt. För detta ändamål skulle ett aktiebolag passa bättre. Till skillnad från i ett aktiebolag där avkastningen i regel baserar sig helt på storleken på kapitalinsatsen delas det lika i en ekonomisk förening. Vilket, som O’Connor (1995) skriver, kan skapa ett incitament för arbetarna som känner att deras bidrag till utvecklingen av företaget även genererar personlig ekonomisk nytta. Det sitter inte en storägare och lägger beslag på en stor del vinsterna som uppkommer på grund av arbetarnas hårda arbetsinsatser. Denna ekonomiska nytta i kombination med att medlemmen, som uttrycks i teorin av Hoffman (2006), har en egen ekonomisk insats, känner sig delaktig och har inflytande i en demokratisk ledning skapar ökad lojalitet och känslan av ett större ansvar. Det är viktigt att ägarskapet förknippas med faktiskt inflytande över ledningen av företaget för att uppnå dessa effekter. Som Höst, Nilsson och Krogt (2007) tar upp är arbetskooperativ i regel aktiva inom branscher som inte är särskilt kapitalintensiva. För det mesta handlar det om tjänstebolag eller små och nischade tillverkande företag utan stora utgifter för anläggningstillgångar. Detta är också påtagligt bland företagen som utgjort empirin. 33 6.2 Aktiebolag hägrar Har man företag och driver det som ett handelsbolag eller en ekonomisk förening kommer man stöta på en hel del skepsis och förutfattade meningar. Som Rothschild (2009) och vår empiri säger är aktiebolag normen och ses som något bättre, mer tillförlitligt och seriösare. Ofta kommer ekonomiska föreningar i kontakt med människor som undrar varför man inte har ett aktiebolag och ibland kan det till och med innebära vissa problem i situationer där det inte borde. Den allmänna åsikten är att aktiebolag på grund av den kapitalinsats som görs anses vara stabilare. Vilket medför att förutom problemet med att entreprenörer inte vill dela med sig av ägarskapet med arbetarna vill inte heller investerare ta på sig en ökad risk som Pittatore och Turati (2000) tar upp. Denna risk kommer från principen om ”en medlem – en röst” i lagen om ekonomiska föreningar. Ska investerare gå in med en stor mängd kapital i ett företag, förväntas ett motsvarande inflytande över företagets ledning. I aktiebolag får man inflytande baserat på sin hur mycket kapital man fört in i företaget, vilket är positivt ur investeringssynpunkt. Bolagsformen har därmed, som flera författare påpekar, lättare att få in kapital i verksamheten. Kravet på aktiekapital sänks från 100 000 kronor till 50 000 kronor och kravet på att ha en revisor slopas under 2010. Detta innebär att fler företag som önskar starta aktiebolag kommer att ha möjlighet att göra det. Ur empirin kan utläsas att de som valt att starta ekonomisk förening på grund av fördelarna med att slippa det personliga betalningsansvaret blir ännu mer benägna att övergå och driva sin verksamhet i ett aktiebolag. Inom en relativt snar framtid kommer flera företag som intervjuats att ha övergått från ekonomiska föreningar till aktiebolag. Anledningen till detta är en kombination av de sänkta kraven på aktiekapital och normen i näringslivet som säger att aktiebolag är den bästa företagsformen att driva. Får man möjlighet att bli av med eventuellt misstroende mot sitt företag kommer man ta den. Att det står ett ”AB” efter namnet betyder sakligt inte mycket, men allt är inte objektivt. Människors uppfattningar spelar en stor roll och uppfattningen är att aktiebolag är seriösare företag. Detta förstärks av att det finns mer kunskap kring aktiebolag och fler konsulter riktar sig mot dessa. 34 6.3 Handelsbolag på kraftig nedgång Handelsbolag har minskat kraftigt under de senaste 15 åren. Anledningen till detta är tydligt och det beror på att företagare vill undvika att bli personligt betalningsansvariga. I ett handelsbolag står man för bolagets förpliktelser så som för egen skuld. Detta medför en stor osäkerhet eftersom att man dessutom är flera bolagsmän och fordringsägare kan vända sig till en enskild ägare och kräva denna på hela beloppet. Företagare i vår studie önskar också att ens privata ekonomi inte sammanblandas med företagets ekonomi vilket görs i ett handelsbolag. Detta kan få skattekonsekvenser, särskilt om du har en anställning vid sidan om bolaget. Dessutom är det omodernt och precis som i fallet med ekonomiska föreningar, som Rothschild (2009) beskriver, visar vår studie att även handelsbolag möts av en hel del skepsis och okunskap. 6.4 Coompanion/Värmlandskooperativen Den ökning av ekonomiska föreningar som Coompanion upplever enligt sin statistik tror vi beror på att fler får kännedom om att företagsformen ekonomisk förening kan vara ett bra alternativ. Fler hade kunnat känna till vad ekonomisk förening är och hur det fungerar om det syntes mer. Det är relativt svårt att få kännedom om Coompanion, som egentligen är den enda portalen till ekonomiska föreningar. Går du till en annan rådgivare är chansen att du blir rekommenderad att starta ekonomisk förening väldigt liten. Detta beror till stor del på kunskapsbrist som i sig beror på att de flesta har väldigt lite kontakt med ekonomiska föreningar, detta gäller såväl rådgivare som banker och andra kreditgivare. Det är som Rothschild (2009) skriver svårt att övervinna det som ses som normen i näringslivet. Utvecklingen av ekonomisk förening som företagsform hindras av att man måste komma i kontakt med Coompanion. De intressenter som önskar att det fanns fler ekonomiska föreningar och kooperativ borde hitta nya sätt att nå ut till företagare för det är ganska slumpartad om man kommer in på det spåret eller inte. 35 Rådgivning är subjektiv och kan variera beroende på vem man kommer i kontakt med. Ett uppenbart exempel är att även andra företagsrådgivare föreslår ekonomisk förening när det är lämpligt. Detta kan vara svårt att genomföra eftersom att kunskapen om ekonomiska föreningar i allmänhet är väldigt låg och att alla rådgivare skulle få bättre kännedom och ökad kompetens när det kommer till ekonomiska föreningar är något som tar tid att utveckla. På samma vis kan man av Coompanion bli föreslagen att starta ekonomisk förening trots att det inte är det uppenbara valet. Ibland kan aktiebolag från utsidan vara det uppenbara valet men företagarna själva är inte villiga att satsa det aktiekapital som krävs. Då kan ekonomisk förening i all fall vara en god kompromiss eftersom många av de sakliga fördelar som finns med aktiebolag också återfinns i ekonomiska föreningar. Den subjektiva aspekten medför ett helt annat problem. 36 7 Slutsats Slutsatsen är att ekonomiska föreningar kan vara ett bra alternativ till konventionella företagsformer under speciella omständigheter och i vissa fall bättre än några av dessa. Beroende på det personliga betalningsansvaret och sammanblandandet av den privata och företags ekonomi är ekonomisk förening i de fall man kan uppnå tre ägare ett bättre alternativ än handelsbolag. Är det möjligt att uppnå tre medlemmar och har kännedom om ekonomisk förening bör man inte starta ett handelsbolag. De speciella omständigheter som gör att en ekonomisk förening kan vara ett bra alternativ till aktiebolag är när man saknar medel till aktiekapitalet eller behöver de till själva företagsverksamheten. För att hitta de fall där ekonomisk förening alltid är bättre måste det tas ställning till hur ägarförhållandena ses på. Ska ägarna vara en kategori av utbytbara människor är ekonomisk förening bra anpassad till detta. Sökes däremot att själv vilja äga suverän rätt över ledningen i företaget skulle aktiebolag rekommenderas som den mest optimala företagsformen. Som verksam i en riskfylld bransch där det finns stort behov av kapital är aktiebolag i princip alltid att föredra eftersom att investerare inte är beredda att satsa sitt kapital om de inte får motsvarande inflytande. För att vidareutveckla Coompanion och den kooperativa verksamheten finns ett behov av större marknadsföring. Företagare får mer eller mindre slumpmässigt reda på möjligheten att starta ekonomisk förening genom mun till mun metoden. Samtidigt skulle det vara bra om man kunde ha fortsatt kontakt även efter att företaget startat för att motverka de påtryckningar från näringslivet om att aktiebolag är det enda rätta. 37 8 Reflektion Under fyra år av studier i företagsekonomi och en hel del handels- och associationsrätt har vi knappt haft någon utbildning om ekonomiska föreningar. Något mer tid och kraft ges enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag. Däremot tragglas aktiebolagslagen fram och tillbaka i all oändlighet. Redan under ekonomiutbildningen formas alltså bilden av aktiebolag som den enda rätta bolagsformen. Detta är dock en logisk följd av antalet enskilda firmor, aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Idag finns det i Sverige: 521 528 enskilda firmor 350 903 aktiebolag 85 232 handelsbolag 25 021 kommanditbolag 12 475 ekonomiska föreningar Det kan utläsas i statistiken varför den relativt lilla företagsformen ekonomiska föreningar inte berörs mer under utbildningarna. Chansen att stöta på en ekonomisk förening ute i näringslivet är betydligt mindre än chansen att stöta på en enskild firma eller ett aktiebolag. Däremot kan man på grund av nedgången i antalet handelsbolag de senaste 15 åren samt den roll ekonomiska föreningar kan fylla tycker vi att det kan diskuteras huruvida mer tid borde ägnas åt ekonomiska föreningar för att öka kännedomen och möjligheterna som finns. Detta ger en situation där Coompanion och Värmlandskooperativen kan slå två flugor i en smäll genom att komma ut mer på universitet och högskolor. Dels genom att öka kännedomen och kunskapen kring ekonomiska föreningar och kooperativ och dels som ett led i att förbättra sin marknadsföring. Att företagare ofta måste komma till Coompanion för att få rådet att starta ekonomisk förening innebär att de själva måste synas mer. Coompanion och Värmlandskooperativen jobbar mycket med socialt företagande som fungerar lite annorlunda än konventionellt företagande. Det sociala företagandets roll i samhället är svår för oss att bedöma då det är fler aspekter än bara ekonomiska att ta hänsyn till. 38 Framtida studier kan innefatta en undersökning av hur ekonomiska föreningar påverkas om den pågående utredningen av justeringar i lag om ekonomiska föreningar gestaltar sig i en lag. Vad kan tänkas ske när det händer, kommer det att ha en positiv effekt för ekonomiska föreningar och kooperativ? En annan studie kan göras avseende handelsbolag. För att se om den negativa utvecklingen fortsätter samt vad som något behöver göras för att stoppa det. Om handelsbolag är viktiga i svenskt näringsliv är företagsformen möjligtvis i behov av en justering. 39 9 Källförteckning Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Bolagsverket (2010a). Ekonomisk förening. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bolagsverket.se/foreningar/ekonomisk/ [2010-05-11] Bolagsverket (2010b). Statistik om företag och föreningar. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.bolagsverket.se/om_bolagsverket/statistik/index.asp [201005-12] Bonin, JP., Jones, DC. & Putterman, L. (1993). Theoretical and Empirical Studies of Producer Cooperatives: Will Ever the Twain Meet? Journal of Economic Literature, 31 (3), 1290-1320. Burdín. G. & Dean, A. (2009). New evidence on wages and employment in worker cooperatives compared with capitalist firms. Journal of Comparative Economics. 37 (4). 517-533. Coompanion (2010a). Entrécoop – Din guide till ekonomisk förening [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.varmland.coop/docs/ec/din_guide_till_ ekonomisk_forening.pdf [2010-05-11] Coompanion (2010b). Snabbfakta om Coompanion [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.coompanion.se/snabba_fakta_om_coompanion.aspx [201005-11] Craig, B. & Pencavel, J. (1995). Participation and Productivity: A Comparison of Worker Cooperatives and Conventional Firms in the Plywood Industry. Brookings Papers on Economic Activity. 1995 Special Issue Microeconomics. 121-174. Hoffman, EA. (2006). The Ironic Value of Loyalty – Dispute Resolution Strategies in Worker Cooperatives and Conventional Organizations. Nonprofit Management & Leadership. 17 (2). 163-177. Holme, I. & Solvang, B. (1996). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. 40 Höst, V., Nilsson, J. & van der Krogt, D. (2007). The Impact of Cooperatives’ Risk Aversion and Equity Capital Constraints on their Inter-Firm Consolidation and Collaboration Strategies – With an Empirical Study of the European Dairy Industry. Wiley InterScience. 23 (4). 453-472. Jacobsson, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Johansson, AK. (2010). Ann-Kristine Johanssons blogg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://blogg.vf.se/anki/category/foretagande/ [2010-05-10] Johansson Lindfors, M. (1993). Att utveckla kunskap: Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur. Krantz, K. (2010). Arbetarstyrda företag tar plats. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.goteborgsfria.nu/artikel/83535 [2010-05-10] Lekvall, P. & Wahlbin, C. (2001). Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg: IHM Publishing. Logue, J. & Yates, JS. (2006). Cooperatives, Worker-Owned Enterprises, Productivity and the International Labor Organization. Economic & Industrial Democracy. 27 (4). 686-690. Lundén, B. & Svensson, U. (2007). Handelsbolag – Ekonomi, skatt och deklaration för handelsbolag och kommanditbolag. Näsviken: Björn Lundén Information AB. O’Connor, R. (1985). Workers Co-operatives – Their Employment Potential. Annals of Public & Co-operative Economy. 56 (4). 539-551. Pittatore, S. & Turati, G. (2000). A Map of Property Rights in Italy and the Case of Co-operatives: an Empirical Analysis of Hansmann’s Theory. Economic Analysis. 3 (1). 23-48. Rothschild, J. (2009). Worker’s Cooperatives and Social Enterprise – A Forgotten Route to Social Equity and Democracy. American Behavioral Scientist. 52 (7). 1023-1041. SFS 1986:667. Lag om ekonomiska föreningar. Stockholm: Justitiedepartementet. 41 Siwe, M. (2010). Coompanion: Dyra nya företag. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.dn.se/ledare/signerat/coompanion-dyra-nya-foretag1.1044714 [2010-05-10]. 42 Bilaga Frågor till Intervju med ekonomiska föreningar Vad bedriver ni för typ av verksamhet? Hur kom ni på affärsidén? Hur många medlemmar är ni i föreningen? Hur många anställda har ni? Valet av bolagsform Hur tänkte ni när ni valde bolagsform första gången (HB)? Vad fick er att komma på andra tankar och välja ekonomisk förening? Vilka för- resp. nackdelar har ni upplevt med dessa bolagsformer? Vilka förändringar har ni upplevt sen ni bytte till ekonomisk förening? Tror ni ekonomisk förening är speciellt lämplig för er verksamhet? Tror ni att ekonomisk förening lämpar sig särskilt väl för någon typ av verksamhet? Varför valde ni inte att starta aktiebolag? Värmlandskooperativen Hur kom ni i kontakt med Värmlandskooperativen (Coompanion)? Vad hjälpte de er med? Diskuterade Värmlandskooperativen andra alternativ än ekonomisk förening? Har ni fortsatt kontakt med Värmlandskooperativen? Övrigt Hur löste ni att man måste vara minst tre medlemmar i en ekonomisk förening? Vilken roll har den tredje medlemmen i företaget? 43