Utbildningens roll i att
förebygga radikalisering och
fostra till demokrati
Nihad Bunar
Professor,
Department of Child and Youth Studies, Stockholm University
[email protected]
Radikalisering och förebyggande av
våldsam extremism (CVE)
● Många forskare kritiserar begreppet för att vara alltför
oklart och oprecist.
● To
this
day
misunderstood
radicalisation
term,
remains
largely
a
contested
because
the
and
concept
emphasises the individual (and to some extent the
ideology)
and
circumstances
(Sedgwick,
‘significantly
and
2012,
the
p.
de-emphasises
context
480).
in
Given
which
the
the
wider
it
arises’
difficulties
in
designing a solution for a problem which is ill defined, it is
hardly surprising that the ambiguity
associated with
radicalisation has extended to the policy response, today
largely referred to as countering violent extremism (CVE).
Harris-Hogan and Barrelle (2015, p. 1)
Radikaliseringens tre grunder
● Högerextremism, Nynazistiska och
White Power rörelser
● Vänsterextremism, de autonoma och
våldsamma djurrättsaktivister
● Våldsbejakande islamistisk extremism
Att förebygga radikalisering och våldsam
extremism – vissa generella perspektiv
● Medvetenhet om att radikalisering existerar och utgör
●
●
●
●
●
potentiellt hot mot samhället i sin helhet
Ansvar för hela samhället, dess strukturer, organisationer och
aktörer att förebygga
Samverkan mellan huvudsakliga statliga och lokala
institutioner och civilsamhällets aktörer, inklusive etniska och
religiösa minoritetsgrupper
Kunskaper om orsaker till radikalisering, indikatorer, om hur
effektivt tillämpa förebyggande och exit åtgärder
“Det är ingens fel” approach – Nyckelfrågan avseende
religiös radikalisering: Hur förebygga utan att stigmatisera och
alienera redan utsatta och marginaliserade grupper?
Oklarhet om vilka åtgärder som egentligen fungerar i
praktiken, brist på vetenskaplig forskning och utvärderingar
av olika projekt och metoder
Sveriges flaggskepp inom CVE
Nationell samordnare för att värna
demokrati mot våldsbejakande extremism
●
Etablerades 2014 för att arbeta med alla tre former av
radikalisering. I praktiken har deras uppdrag kommit att snävas in
mot den islamistiska radikaliseringen.
●
Har kontaktperson i en majoritet av landets kommuner. Kartläggning
av den lokala situationen
●
Har etablerat telefonstöd (hotline) för bekymrade familjemedlemmar
●
Utbildning, föreläsningar, produktion och spridning av
informationsmaterialet om processer bakom radikalisering och
extremism och om förebyggande metoder
●
Nätverk av experter
●
Symboliskt värde – erkännande att radikalisering angår hela
samhället
Utbildning och CVE
● Utbildning har bara nyligen seglat upp som en av de
viktigaste CVE aspekterna
● Securitization of education – ett kritiskt perspektiv
● Education for CVE – utbildning som ett verktyg för att
begränsa faktorer som skulle kunna leda till radikalisering
● Education about CVE – utbilda samhällets aktörer (poliser,
lärare,
socialsekreterare,
ungdomsarbetare,
politiker,
föräldrar etc.) om riskerna med radikalisering och vad som
kan göras föra att förebygga och bekämpa radikalisering
● In October 2015, UNESCO’s Executive Board adopted a
Decision (nr.46) that unequivocally affirms the importance
of education as a tool to help prevent terrorism and
violent extremism, as well as racial and religious
intolerance, genocide, war crimes and crimes against
humanity worldwide. Whether provided through schools,
clubs and community associations or at home, education
is indeed acknowledged as an important component of a
societal commitment to curb and prevent the rise of
violent extremism. (UNESCO 2016, s.14)
Utbildning och CVE
- en del av skolans uppdrag avseende
demokratifostran
●
Extern orientering – samverkan med polis, socialtjänst,
föräldraorganisationer, utbyta information, kunskaper, erfarenheter, föreslå
och bygga upp kort- och långsiktiga åtgärder.
●
a)
Intern orientering
Undervisa om demokrati, demokratiska värderingar, normer och i kritiskt
tänkande (att kritiskt kunna utvärdera olika informationskällor)
b)
Befrämja demokratiska normer och värderingar i skolans vardagliga arbete
c)
Förebygga våld och mobbning bland eleverna och befrämja inkludering för
alla elever i skolans sociala och pedagogiska sammanhang
d)
Vara observant för symboler, tal/uttalanden, förändringar i beteende,
klädstilar och liknande som kan indikera radikalisering bland vissa elever
e)
Befrämja medvetenhet och öka kunskaper bland personalen
(fortbildningsinsatser) och föräldrarna
f)
Skapa inte panik, stigmatisera inte, moralisera inte!
Hur kan det göras i praktiken?
● Sociala insatsgrupper - ett exempel på åtgärder inom
ramen för skolornas externa orientering vid arbete med
CVE
● Alla behöver ett sammanhang, att förebygga och arbeta
med det som åtskiljer – en uppsättning exempel på
åtgärder inom ramen för skolornas interna orientering vid
arbete med CVE
Sociala insatsgrupper (SIG)
● Målet är att identifiera unga människor i riskzonen att bli
kriminella (även radikaliserade) eller unga människor som vill
lämna destruktiva subkulturella miljöer. Men också för att
utveckla lokala brottsförebyggande strukturer. Socialtjänsten
leder arbetet.
● Samarbete mellan socialtjänsten, skolor och poliser på lokal nivå
kring enskilda individer baserat på principen om delad
information. Även andra institutioner och organisationer kan bli
involverade beroende på konkreta behov i varje enskilt fall.
● Samtycke ges av föräldrar och/eller ungdomar, beroende på
ålder.
● Individuell handlingsplan tas fram i varje enskilt fall och
innehåller information om bakgrunden, utmaningar, styrkor,
planerade åtgärder, vad, vem, när, ansvar, uppföljning och
utvärdering.
Ungdomar som deltog i programmet
hade följande erfarenheter
●
Inte alltid klart vad det hela handlade om
●
Var det frivilligt eller obligatoriskt att delta
●
Många fick hjälp med praktiska saker som: praktik, att ta körkort, utbildning, att
hitta lägenhet, vardagsaktiviteter (att hjälpa ungdomar strukturera vardagslivet)
●
Känslomässig support: att ha någon att samtala med, någon som kan visa på
alternativa sätt och som kan göra det klart att det inte är för sent att ändras, någon
som bryr sig.
●
Ungdomar i fokus – ”Mötena handlade bara om mig, vad jag ville och vad jag inte
ville”
●
Fokus på förändringar – ”Förväntningar på att vi verkligen kunde förändras och
visad förståelse för varför vi befinner oss i denna situation”
●
Att ha förtroende för medlemmar i SIG och att ha en kontaktperson inom SIG är av
avgörande betydelse
●
Ambivalenta relationer till poliser som deltog i SIG
Alla behöver ett sammanhang
- att förebygga och arbeta med det som åtskiljer
Det som åtskiljer
Vad kan göras
Boende- och skolsegregationen åtskiljer
Gemensamma platser som möjliggörande
kontexter
Administrativa åtgärder inom skolan (till
exempel för nyanlända elever) åtskiljer
Stödbaserad inkludering som en modell
Negativa diskurser i samhället om invandrare
och flyktingar avskiljer
Temaarbete, diskussioner, intervjua personer
som är föremål för negativa diskurser som en del
av skoluppgifter.
Ord, uttalanden, beteende (även oavsiktliga)
riktat mot en elev på grund av hans/hennes
etnicitet, hudfärg, religion, klädstil etc. avskiljer
Kan de användas som ”teachable moments”?
Utanförskap och marginalisering, i
gruppkonstellationer eller ensam avskiljer
Uppmärksamhet för sociala relationer, mentorer,
Känslan av orättvisor (från globala mot ”oss” till
de vardagliga mot mig personligen), bitterhet,
ingen framtid avskiljer
Positiva förebilder, interventioner på individuell
nivå eventuellt i samverkan med externa
samarbetspartners
Lärarnas negativa attityder och låga
förväntningar avskiljer
Att det uppmärksammas, påtalas,
medvetandegöras och åtgärdas
