Radikalisering och våldsbejakande extremism

Radikalisering och
våldsbejakande extremism
Ove Ledin, SKL, sektionen för vård och socialtjänst
[email protected]
Inget nytt fenomen – men aldrig så
omfattande
 Politisk och religiös extremism
 Högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism
 Sverige är efter Belgien och Danmark det land i Europa som
har högst andel personer som befinner sig i Syrien och Irak.
250-300 personer har rest, ca 40 har dött, ca 100 har återvänt.
Värna demokratin mot
våldsbejakande extremism
 Nationell samordnare juni 2014
 Tilläggsdirektiv mars 2015
 Slutrapport juni 2016
Regeringsuppdrag

Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande
extremism (Regeringens skrivelse 2014/15:144)
 En ny lagstiftning för att kriminalisera rekrytering, finansiering och
organisering av terrorverksamhet, utreda förslag på åtgärder som
kriminaliserar själva stridandet
 Förlängning och utveckling av kampanjen No Hate Speech Movement
(Statens medieråd)
 Stärka trossamfundens demokratiarbete med fokus på kvinnor och
ungdomar, stöd till föräldrar, ungdomar och anhöriga (Nämnden för statligt
stöd till trossamfund, SST)
 Statsbidrag till organisationer och kommuner som motverkar
antidemokratiskt beteende, radikalisering och våldsbejakande extremism
(Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF)
Regeringsuppdrag - forts
 Utveckla och sprida kunskap och metoder (Segerstedtinstitutet,
Göteborgs universitet
 Kartläggning av metoder och arbetssätt för att förebygga (SiS,
Kriminalvården)
 225 miljoner kronor till SÄPO 2016-2018 för att följa och så
småningom fängsla de svenskar som reser utomlands för att kriga.
 Nationella samordnaren ska ge en etablerad frivilligorganisation i
uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell
stödtelefon (Röda korset)
 Stöd för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna som
riskerar att involveras eller som redan är involverade i
våldsbejakande extremism (Socialstyrelsen)
Socialstyrelsens uppdrag
 Upptäcka
 Hantera situationen
 Insatser till individen
 Stöd till anhöriga
 Samverkan mellan socialtjänsten och andra aktörer
 Juridiska frågor
 Färdigt stödmaterial maj 2016
Kommunernas arbete
 Förebygga
 Upptäcka ungdomar
 Upptäcka familjer
 Våga ställa rätt frågor
 Utreda misstanke
 Hindra resor
 Samarbeta/stödja skolan
 Kompensera icke sedda barn
 Anhörigstöd till vuxna och barn
 Avhopparstöd
Kommunernas arbete
 En samordnarfunktion inom kommunen, ”en väg in”
 Internutbildning inom berörda förvaltningar och för berörda
befattningar
 En bred samordning av relevanta aktörer både inom myndigheter och
civilsamhälle
 Informationsinsatser till allmänheten
 Anhörigstöd i form av nätverk och grupper
 Särskilda nyckelpersoner inom förvaltningen
 Mentorer och uppsökande verksamhet
 Nationella och internationella nätverk
 Metodutveckling baserad på bästa tillgängliga kunskap både nationellt
och internationellt (Radicalisation Awareness Network, RAN)
Reflektioner
 Förebyggande genom uppsökande, råd och stöd/service, inte när
det blir ärende och utredning
 Brett: skolan, elevhälsa, socialtjänst, familjecentralen, UMO,
BVC, MVC, hälso- och sjukvård, psykiatri
 Holland/Danmark: 2/3 av resenärerna fanns tidigare inom
psykiatri/socialtjänst
 Juridiken/ansvarsfördelningen måste klargöras
Vad gör SKL?







Medverkar i den nationella referensgruppen
Intressebevakning
Avdelningsöverskridande arbetsgrupp (trygghet och säkerhet, utbildning och
arbetsmarknad, demokrati och styrning, vård och socialtjänst)
Digital plattform för erfarenhetsutbyte och informationsspridning tillsammans
med nationella samordnaren och kontaktpersoner i kommunerna
Sprider Samtalskompassen
En översyn av juridiken pågår – vilket är kommunens ansvar, med särskilt fokus
på socialtjänst och skola?
CEMR (Council of European Municipalities and Regions): möte april 2015,
resultera i ” Guide of Tools and Practices” april 2016
Vad säger ni…?
 Den regionala nivåns roll och medverkan – de regionala
stödstrukturerna?
 Den regionala nivåns behov av stöd?
Läs mer
 www.samordnarenmotextremism.se
 Förebyggande av våldsbejakande extremism på lokal
nivå – Exempel och lärdomar från Sverige och Europa
(Försvarshögskolan 2015)
”Vi har ju inget lastbilsdepartement för
lastbilsfrågor eller någon lastbilsminister.
Varför skulle vi då ha ett för bostäder?”
Mats Odell, dåvarande kommun-, bostadsoch finansmarknadsminister (Boverket:
Planera, bygga, bo 1/2007)
Hemlöshet – en fråga om bostäder

Byggbehovet är 76 000 bostäder årligen i Sverige fram till år 2020 – totalt 461 000.
På längre sikt, till år 2025, beräknas över 700 000 nya bostäder behövas.

183 kommuner har underskott på bostäder, 27 kommuner uppger överskott, balans i
80 kommuner. Balans i 27 procent av kommunerna, en minskning med cirka 7
procent jämfört med 2014. I de kommuner som uppger att det råder underskott på
bostäder bor cirka 82 procent av Sveriges befolkning.

I 91 procent av kommunerna bedöms det finnas behov av nyproduktion av bostäder
under de kommande fem åren, främst små hyresrätter.

Bostadsbrist och låg rörlighet i det befintliga beståndet. Det räcker inte att bara
bygga.
Socialtjänstens perspektiv
 Fler och nya grupper söker sig till socialtjänsten enbart för att få
hjälp med bostad.
 Tvingas ta ett ansvar utöver vad socialtjänstlagen kräver.
 Resurskrävande att vara bostadsförmedling/hyresvärd i form av
sociala kontrakt – undanträngningseffekter.
 Den sekundära bostadsmarknaden har ökat kraftigt – en mycket
kostsam utveckling.
 Sociala kontrakt/den sekundära bostadsmarknaden fungerar
mer som ett kompensatoriskt instrument än långsiktigt arbete
för att motverka hemlöshet.
Socialtjänstens perspektiv - forts
 Individuella lösningar på strukturella problem.
 Kortsiktiga lösningar blir långsiktiga problem, inlåsningseffekter.
 Bostad för alla kan inte (bara) vara en fråga om social omsorg –
det handlar om samhällsplanering, sociala investeringar och
social hållbarhet. Det är en kommunledningsfråga, och en
regional och nationell fråga.
 Socialnämndens lagstadgade medverkan i samhällsplaneringen
brister.
Kommunernas kostnader för boendelösningar
till personer utanför den ordinarie
bostadsmarknaden
 Hanteringen av sociala kontrakt: ca 400 miljoner kr/år
 Hemlöshetssituation 1 (akut): 798 mkr, 210 000 kr/person
 Hemlöshetssituation 2 (institution, kategoriboende): ca 2,6 miljarder
kr, 550 000 kr/person
 Hemlöshetssituation 3 (sociala kontrakt): 1,4 miljarder kr, 110 000
kr/person
 Totala kostnaden för kommunerna 5,3 miljarder kr, 240 000 per
person.
 Den sekundära bostadsmarknaden kostar 1,8 miljarder.
Läs mer
 Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar (SKL, 2015)
 Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer
utanför den ordinarie bostadsmarknaden (Boverket, 2015)