i en värld i rörelse Vår tids samhällsomdaning och konsten att värna den sociala hållbarheten Hans Abrahamsson [email protected] När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Är jag själv en del av lösningen eller rentav en del av problemet ? Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fördubbling globala arbetsmarknaden Digitalisering och robotisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor I den nya ekonomiska geografin och dess globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse – städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Att förbättra livschanser och möjligheten att tillfredsställa grundläggande behov Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Påve Marknadsekonomins expansionsbehov Westfalisk Ordning Politiska beslut Government New Public Management Nationalstaten Privatisering och försäljning 1944 1648 av offentliga tjänster Kyrka Kung Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer, Kommuner, Urbana regioner Städer Den nya ekonomiska geografin – Staten drar sig tillbaka från det politiska rummet De globala förädlingskedjorna ökar platsens betydelse ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen Den nya ekonomiska geografin – ekonomisk förnyelse och tillväxt sker i storstadsregionen pga stordriftsfördelar Sverige – ett av världens mest urbaniserade länder men städerna fortsätter att växa snabbast i Europa! Det gör också den regionala ojämlikheten !! SNS Analys nr 33 – Januari 2016 Utvecklingsteorins pånyttfödelse Rural – Urban Nexus Övergången från en efterfrågestyrd regional omfördelningspolitik till en utbudsstyrd tillväxtfrämjande regional utvecklingspolitik har medfört en ojämn utveckling Utvecklingsfrågan idag handlar om stads- och landsbygdsutveckling – om omfördelning och demokrati Det handlar om att skapa ett samhälle där människors olika erfarenheter och perspektiv blir basen för gemenskap och känslan av samhörighet KAIROS, Mistra Urban Futures 2016 Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Skattebas Demografisk respektive Ekonomisk Försörjningskvot ”Baumols sjuka” Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Statens förändrade roll utmanar lokalsamhällets sociala sammanhållning Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Världsordning National stat Socialt kontrakt Säkerhet Leg. Inst. Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskapsgrupper) Civilsamhälle Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Vertikal tillit Identitet och lojalitet Horisontell tillit Innanförskapets osynliga gränser Upplevd Exkludering NEETS 30-35 % Informella trygghets- och försörjningssystem De stigande förväntningarnas missnöje De minskade förhoppningarnas vanmakt ”Vem vill leva och dö som ett problem , som ett oönskat liv – Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd” Utestängningens lokala frustrationsgap Levnadsvillkor Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt ”Behovet av att bli någon – känslan av att bli respekterad” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Tid På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade Vrede / våld Våldsbejakande extremism - Radikalisering Johan Galtung Hannah Arendt Direkt våld Strukturellt våld Kulturell våld Våld är ett uttryck för maktlöshet Extremism Våldsbejakande Radikalisering Stödja ideologiskt motiverade Rörelser, individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning våldshandlingar En process som föregår anslutning / stöd Extremism och terrorism uppstår inte heller i ett vakuum. Sociala och politiska förhållanden kan skapa ett missnöje som kan utgöra en grogrund för våldsbejakande ideologier och extremistiska grupper. Regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Clausewitz Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Politisk dimension Demokrati Politikens arena konflikthantering Våldsbejakande extremism kan bara förstås mot bakgrund av dess samtida samhällsutveckling Kan förebyggas !! Vit-makt Autonoma Jihadism Urbaniseringens utmaningar Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Ett socialt hållbart Sverige för en värld i rörelse Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity Gör Göteborg Jämlikt IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth – Hela staden för social hållbarhet World Economic Forum (2014): Global Risks United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs) 2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft Ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsproblem Socialt hållbar stadsutveckling ? Social Översiktsplan Socialt hållbar stadsutveckling Segregation Ökad integration Minskad bostadssegregation Integration det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper Skilda världar Bostadssegregation Socialt Hållbarstadsutveckling en fråga om att bryta Olika livschanser Exkluderingens onda cirklar Trångbodhet Utbildningsnivå Sysselsättningsgrad Inkomstnivåer Sämre tillgång till Samhällsservice – affärer, kollektiv trafik,, mötesplatser, parker bankautomater, skolor Segregation Ohälsotal Assimilering Mångkulturell samexistens Interkulturell samverkan Systemintegration Faktisk exv. arbetsmarknaden Social integration Känslan av samhörighet Att tillvarata sina resurser Möjlighet att göra rätt för sig Samhällelig tillhörighet KAIROS Socialt hållbar stadsutveckling i ett idé historiskt perspektiv Social Hållbarhet Förhandling Samhällets Resursstarka delar Parlamentarism Repr.demokrati Politiska partier Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende svag En socialt hållbar utveckling handlar om ett samhälles förmåga BRÅ statistikatt hantera komplexa samhällsproblem Hur upplever att stärka social sammanhållning människor sin egen och och samhällelig motståndskraft sin familjs trygghet? (resiliens) På individnivå handlar det om välbefinnande Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet Civilsamhället Föreningsliv stark Utveckling Human Development Inkluderande Delaktighet Självförverkligande målkonflikter Rättvisa Hur ser skolresultaten ut? Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 Den post-politiska kommunen Produktionsnätverkens fyra ”mantra” i sin strävan efter global konkurrenskraft Tillväxt, innovation Dags att stanna upp och tänka till kreativitet attraktivitet formar utvecklingstänkandet i svenska kommuner och urbana regioner Att bygga något stort tillsammans Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Det goda livet VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. Ekonomisk tillväxt ”trickle down” Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !! Tillväxt innovation kreativitet attraktivitet INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Stadslandet och grön affärsutveckling The Big Green Opportunity Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse En regional utveckling för alla Välfärd Social Hållbarhet Ny välfärdsregim Social hållbarhet är målet ekonomin medlet och ekologin sätter ramarna Stockholmskommissionen 2015 Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad heterogenitet medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ekonomisk tillväxt Ekonomisk hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Att komplettera offentlig sektor med en gemensam sektor utifrån ett nytt (lokalt) samhällskontrakt med globala kopplingar Platsens betydelse Bostadsområdet Stadsbyggnadsplanering Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) uppmärksammar sambanden stad och land Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Mentala strukturer Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Fokus på tillit och strukturer Social Tillit är det skyddsvärda Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga, Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande vertikalt och horisontellt Underifrån Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda som resurser och som inte offer från assimilering till interkulturell samverkan Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Fokus på sociala risker och på individen Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Medskapande dialog Arbetsmarknadsoch bostadspolitik Social investeringsfond från passivt objekt till aktivt subjekt Söka upp folk där dom är Medborgarbudget Medskapande Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Vår tids komplexa samhällsfrågor, som är kontextberoende och dessutom i ständig förändring, kan bara formuleras och åtgärdas tillsammans med dem som berörs. Formulering av problemet Identifiering av åtgärder Varför Utformande av handlingsplan Vad Hur Teorifel Implementering av beslut Uppföljning utvärdering Vem Resultat Programfel Medskapandets strukturella och procedurella hinder Tidsfaktorn – Demokrati – det långsamma samtalet Representativitet Exkluderingens identitet Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Information Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Konsultation Diskussion Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Den medskapandedialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Lärande dialog Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Medskapande dialog med konfronterande inslag Vi synliggör meningsskiljaktigheter och maktstrukturer Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa Istället för slutsatser Den utmaning vi står inför handlar om Att värna den sociala hållbarheten genom att demokratisera demokratin Medskapandets roll En inkluderande utveckling Stad – Land Hela kommunen Hela staden Social investeringspolitik Sociala investeringsfonder Medskapande medborgardialog Medborgarbudget Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Demokrati och social hållbarhet handlar om processer Platsens och bostadsområdets betydelse som mötesplats för ett ständigt pågående samtal om vägarna framåt !