Vår tids stora samhällsomdaning
Ett freds- och utvecklingsperspektiv på
den sociala hållbarhetens villkor
Anförande vid Ästad Forum 2015,
Region Halland,
Den 29.1.2015
Institutionen för
Globala Politiska Studier
[email protected]
Hans Abrahamsson
School of Global Studies
[email protected]
När världen kommer till Göteborg
Kunskap om och Arbetssätt i
Rättvisa och socialt hållbara Städer
KAIROS
Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som
flätar ihop det lokala med det globala
Globalisering
Ökad rörlighet, ökade kontaktytor
Ekonomi-öster/söderut/BRICS
Städers ökande roll
i den nya ekonomiska
geografin och dess
förädlingskedjor
Samhällets ökade mångfald och
människors varierande
socio-ekonomiska förutsättningar
i en alltmer sammanflätad värld
Värdegrundskonflikter
Normkritisk
medför utmaningar för den
sociala tilliten och den sociala
hållbarheten på lokal nivå
Urbanisering
Städers ökande roll
Takten, klyftorna och
misärens förändrade geografi
Transnationell
migration
Människor i transit - med sina
vardagsliv på flera håll samtidigt
Den hållbara utvecklingens tre dimensioner
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
FN (1992): RIO Summit – Environment & Development
Brundtland (1987): Our Common Future
•
• WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation
• World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development
• UNDP (2011): Sustainability and Equity
OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world
IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth
World Economic Forum (2014): Global Risks
Social hållbarhet
social sammanhållning och samhällelig motståndskraft
det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa
Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Globalisering, det politiska rummet
och nationalstatens förändrade roll
Fram t.o.m trettioåriga kriget
pre-Westfalisk Ordning
Disorder
Westfalisk Ordning
Government
Nationalstaten
1648
Post-Westfalisk ordning
Governance
Flernivå - partnerskap
1944
Påve
Kyrka
Kung
Transnationella Företag
Multilaterala Organisationer (IMF/WB)
Gränsöverskridande nätverk G8, G20
ICLEI, UCLG
Regioner – EU - Eurocities
Nationalstater - SKL
Feudal herrar
Städer
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för urbana regioner liksom för
städer och deras transnationella nätverk.
Krigsherrar / Maffia
Städer, Kommuner,Landsting
Urbana regioner – Västra Götaland
Om tillväxt, attraktivitet och
konsten att bli till en nod i det globala
produktionsnätverket
GLOBALISERING
Den globala arbetsmarknadens fördubbling.
Produktionsteknikens digitalisering.
Icke kodifierbar kunskap
Innovationers betydelse
Behoven av mångfald och kognitiv förmåga
Folkhälsa, utbildning, medskapande
Den nya ekonomiska geografin:
Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner
Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning,
Skalfördelar och konsumentfördelar)
Viktiga förutsättningar:
Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek
Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder
Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald
Det ömsesidiga beroendet:
Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och
för att växa (förtätning/förstoring/försörjning)
Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter
Mellan (utanför) storstadsregionen
Stadsnätverk – samverkan - kommunikation
Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet
Men priset för inträdesbiljetten kan
skapa ett bekymmersamt finansieringsgap
Kostnad
Investeringskrav
Minskade transfereringar
Försörjningsstöd
Skatteutjämning
Självfinansieringsgrad
Försörjningskvot
Tid
Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål
ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd
Statens förändrade roll och
minskat utrymme för välfärd utmanar
stadens sociala sammanhållning
Världsordning
National
stat
Global nätverksproduktion
Arbetsmarknadens polarisering:
Inkomstklyftor – ojämn utveckling
Det sociala kontraktets upplösning
Civilsamhällets uppluckring
Vi-grupper och
”gängbildningar”
flyktiga nätverk
ofta i rivalitet
(primär- / gemenskapsgrupper)
Socialt
kontrakt
Säkerhet Leg. Inst.
Civilsamhälle
Krav på makroekonomisk
balans - budgetrestriktioner
Ekonomiska nedskärningar och
minskade offentliga och
sociala åtaganden
Från ”welfare to workfare”
Välfärden alltmer exklusiv
Sprinklersystem i taket som försöker
fylla ett glas med vatten på matbordet
Identitetsformation
och lojalitet
Informella trygghets- och försörjningssystem
Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen
Skillnaden mellan det legala och det legitima
Innanförskapets
osynliga gränser
Upplevt
Utanförskap
NEETS 30-35 %
Utestängningens frustrationsgap
Levnadsvillkor
Brinnande bilar
på beställning
Förmåga/möjlighet
Pulveriserade busskurer
Förmåga/möjlighet
Tid
Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam
På 30
år
Vrede / våld
Inte bara om unga män i resursvaga områden
Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel
och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig
såväl obehövda som oälskade
Statens förändrade roll
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för städer och deras nätverk.
Urbaniseringens utmaningar
Urbaniserings- och tillväxttakt
Finansieringsgap
Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd
Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor
eller slagfält för sociala konflikter
Spänningsfält
När det globala möter det lokala
Nav för
global
samhälls
-styrning
Slagfält för
sociala
konflikter
Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !
Identifiera och analysera målkonflikter
mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket
och den sociala hållbarhetens krav
Produktionsnätverkens fyra ”mantra”
för global konkurrenskraft
formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner
Tillväxt,
innovation
kreativitet
attraktivitet
Tillväxtmotor och en av världens mest
Innovativa regioner
VGR skall 2020 vara Världsledande
inom sina styrkeområden
Hög attraktivitet
Stark konkurrenskraft
Fler i arbete
Stockholmsregionen ska bli Europas
mest attraktiva storstadsregion.
En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!
Att minska utestängningen
Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda
medför ökad risk för förstärkt innanförskap
Offensiv (positiv) Säkerhet
Förebygga
Främja
Skapa social tillit genom:
Fritidsgården
Trygghetsvandring
Nätverkssamtal
Förklarande, legitimitetsskapande
och relationsbyggande bemötande
Underifrån
Social oro
Defensiv (negativ) Säkerhet
Kontroll
Stängsel
Övervakning
Regelbunden visitering
Bekymmringssamtal
Arbetsmarknadspolitik
kompetenskrav, validering, risktagning
Ovanifrån
Social Risk
Innovativ upphandling
Social investeringspolitik
Sociala insatser en investering
- och inte en kostnad
Tidiga insatser minskar framtida kostnader
Stötdämpare för att hantera målkonflikterna
Medskapande och invånardialog
Synen på makt – makt över / makt till
- Förstärka det demokratiska systemets legitimitet
- Hantera komplexa samhällsproblem
- Identifiera målkonflikternas effekter
- Reell makt genom deltagande budgetering
Ompröva synen på
sambanden
mellan tillväxt och välfärd
Tillväxt
innovation
kreativitet
attraktivitet
Vår tids produktionssystem förändrar
sambanden mellan tillväxt och välfärd
Innovation och tt
kreativitet kräver
ökad kognitiv förmåga och medskapande
Folkhälsans betydelse
Intresse- och
målkonflikter
Ekonomisk hållbarhet
Social Hållbarhet
Ny välfärdsregim
Proportionell universalism
(a) Generell välfärdspolitik
Stötdämpare för att hantera
målkonflikterna
(b) Riktad Social investeringspolitik
Ökad mångfald medför
skilda behov och förutsättningar
Kompensatoriskt ansvar
Inte en fråga om omprioritering
Ekonomi ett medel
för att färdas väl
Karl Polanyi (1944)
Ny tillväxtregim
(a) Att definiera & mäta tillväxt
Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande
(b) Produktionsinriktning
Ökad lokal resursmobilisering medger
gradvis minskat exportberoende
(när- och hemmamarknadens betydelse)
Sambanden stad och land
Arenor för mångfald och
– minskat innanförskap
Stadslandet
och
grön affärsutveckling
En region för alla
Regionala strategi och utvecklingsplaner
visioner och verklighet
Den största
utmaningen
Önskelistor
Retoriska gap
Risken för särkoppling
Medskapandets och
invånardialogens
betydelse för att göra verkstad
på riktigt
Forskningslitteraturen beskriver ofta
deltagande processer i tre steg.
Information
Vi vill att ni ska veta
något / förstå oss
Konsultation
Vi vill veta vad
ni tycker, tänker
(känner)
För att nå fram till
Medskapande vill vi
lägga till ett fjärde
Diskussion
Lärande dialog
Argumentation,
kommentar och
replik. Vilket
perspektiv är
”rätt”?
Vi tänker och lär
om frågan
tillsammans från
olika perspektiv
Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften.
Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet
© KAIROS/ S2020
KAIROS
Kunskap om och Arbetssätt i
Rättvisa och socialt hållbara Städer
Analys av medborgardialogens hinder
Främst en fråga om makt
Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen
– hot mot den representativa demokratin
Frågan om makt – synen på sitt politiska mandat
Rädsla – maktlöshet – att inte kunna leverera
Makt över eller makt till (bemäktiga):
Vision och varumärke – Region Halland 2020
Utifrån ett freds- och utvecklingsperspektiv
En region för alla
byggd på en grön affärsutveckling och
med en levande demokrati
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]
