Vår tids samhällsomdaning
Ett freds- och utvecklingsperspektiv på
den sociala hållbarhetens förutsättningar
Anförande vid Boverkets konferens
“Hur går vi vidare med hållbara städer” ?
Stockholm den 8.5.2014
Institutionen för
Globala Politiska Studier
[email protected]
Hans Abrahamsson
School of Global Studies
[email protected]
När världen kommer till Göteborg
Kunskap om och Arbetssätt i
Rättvisa och socialt hållbara Städer
KAIROS
Den hållbara utvecklingens tre dimensioner
ekologiskt, ekonomiskt och socialt
FN (1992): RIO Summit – Environment & Development
Brundtland (1987): Our Common Future
•
• WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation
• World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development
• UNDP (2011): Sustainability and Equity
OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world
IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth
World Economic Forum (2014): Global Risks
Social hållbarhet
social sammanhållning och samhällelig motståndskraft
det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa
Den Stora Omdaningen i vår tid
Tre processer i samverkan som
flätar ihop det lokala med det globala
Globalisering
Ekonomi-öster/söderut/BRICS
Nationella produktionssystem
ersätts av global nätverksproduktion
Förädlings- (försörjnings-) kedjor
Städers ökande roll
i den nya ekonomiska
geografin
“The Great Doubling”
Konkurrenskraft genom
kunskapsinnehåll eller löner
Samhällets ökade mångfald och
människors varierande
socio-ekonomiska förutsättningar
i en alltmer sammanflätad värld
medför utmaningar för den
sociala tilliten och den sociala
hållbarheten på lokal nivå
Urbanisering
Urbaniseringstakt, växande
inkomst- och hälsoklyftor.
Det globala Nord
och det globala Syd.
Ökad rörlighet
och globala kontaktytor,
Face-book, skype
Transnationell
migration
Människor i transit - med sina
vardagsliv på flera håll samtidigt
Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv
Globalisering, det politiska rummet
och nationalstatens förändrade roll
Fram t.o.m trettioåriga kriget
pre-Westfalisk Ordning
Disorder
Westfalisk Ordning
Government
Nationalstaten
1648
Post-Westfalisk ordning
Governance
Flernivå - partnerskap
1944
Påve
Kyrka
Kung
Transnationella Företag
Multilaterala Organisationer (IMF/WB)
Gränsöverskridande nätverk G8, G20
ICLEI, UCLG
Regioner – EU - Eurocities
Nationalstater - SKL
Feudal herrar
Städer
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för urbana regioner liksom för
städer och deras transnationella nätverk.
Krigsherrar / Maffia
Städer, Kommuner,Landsting
Urbana regioner – Västra Götaland
Om tillväxt, attraktivitet och
konsten att bli till en nod i det globala
produktionsnätverket
Den nya ekonomiska geografin:
Ekonomiskt välstånd – ekonomisk förnyelse sker i storstadsregioner
Här skapas tillväxtens drivkrafter (Kunskapsbildning/spridning/matchning,
Skalfördelar och konsumentfördelar)
Viktiga förutsättningar:
Lokal arbetsmarknad och närmarknad kräver sin befolkningsstorlek
Infrastruktur – transporter/ kommunikationsteknologi – Attraktiva bostäder
Social och kulturell miljö - Den kreativa klassen – Vikten av mångfald
Det ömsesidiga beroendet:
Storstaden behöver sitt omland för sin livmedelsförsörjning och
för att växa (förtätning/förstoring/försörjning)
Omlandet behöver sin kärnstad och dess kollektiva nyttigheter
Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet
Men priset för inträdesbiljetten kan
skapa ett bekymmersamt finansieringsgap
Kostnad
Investeringsnivå
Bostadsbyggande
Försörjningskvot,
Effektivisering
Utförsäljning av
tillgångar
Självfinansieringsgrad
Tid
Kostnaden för att attrahera globala flöden och för att möta
demografiska krav tenderar att öka. Samtidigit minskar
statsbidragen och skatteintäkter tenderar att plana ut >
tillsammans med utgiftstak och överskottsmål
ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd
Statens förändrade roll och
minskat utrymme för välfärd utmanar
stadens sociala sammanhållning
Världsordning
National
stat
Socialt kontrakt – Fordism
Global nätverksproduktion
Arbetsmarknadens polarisering:
Inkomstklyftor – ojämn utveckling
Det sociala kontraktets upplösning
Civilsamhällets uppluckring
Vi-grupper och
”gängbildningar”
flyktiga nätverk
ofta i rivalitet
(primär- / gemenskapsgrupper)
Socialt
kontrakt
Säkerhet Leg. Inst.
Civilsamhälle
Krav på makroekonomisk
balans - budgetrestriktioner
Ekonomiska nedskärningar och
minskade offentliga och
sociala åtaganden
Från ”welfare to workfare”
Välfärden alltmer exklusiv
Sprinklersystem i taket som försöker
fylla ett glas med vatten på matbordet
Identitetsformation
och lojalitet
Informella trygghets- och försörjningssystem
Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen
Skillnaden mellan det legala och det legitima
Innanförskapets
osynliga gränser
Upplevt
Utanförskap
NEETS 30-35 %
Utestängningens frustrationsgap
Levnadsvillkor
Brinnande bilar
på beställning
Förmåga/möjlighet
Pulveriserade busskurer
Förmåga/möjlighet
Tid
Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam
På 30
år
Vrede / våld
Inte bara om unga män i resursvaga områden
Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel
och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig
såväl obehövda som oälskade
Statens förändrade roll
När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet
ökar utrymmet för städer och deras nätverk.
Urbaniseringens utmaningar
Urbaniserings- och tillväxttakt
Finansieringsgap
Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd
Framtidens städer – hållbarhetsmotors
eller slagfält för sociala konflikter
Spänningsfält
När det globala möter det lokala
Nav för
global
samhälls
-styrning
Slagfält för
sociala
konflikter
Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !
Identifiera och analysera målkonflikter
mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket
och den sociala hållbarhetens krav
Dolda målkonflikter förstärker innanförskapet
Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara
Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning – tillgång till det offentliga rummet
En stad för alla – Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen ?
Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet
Politisk marginalisering, demokratiska underskott
Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter segregation, boomerang kids
Utbildningspolitik: alla samma livschanser – skolans kompensatoriska ansvar –
60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap”
Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden
-flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader –
förstärkt segregation – otrygga arbetsförhållanden ”prekariatet” – en tickande bomb
Produktionsnätverkens fyra ”mantra”
för global konkurrenskraft
formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner
Tillväxt,
innovation
kreativitet
attraktivitet
Tillväxtmotor och en av världens mest
Innovativa regioner
VGR skall 2020 vara Världsledande
inom sina styrkeområden
Stockholmsregionen ska bli Europas
mest attraktiva storstadsregion.
En lokal stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !!
Att minska utestängningen
Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda
medför ökad risk för förstärkt innanförskap
Offensiv (positiv) Säkerhet
Förebygga
Främja
Skapa social tillit genom:
Fritidsgården
Trygghetsvandring
Nätverkssamtal
Förklarande, legitimitetsskapande
och relationsbyggande bemötande
Underifrån
Social oro
Defensiv (negativ) Säkerhet
Kontroll
Stängsel
Övervakning
Regelbunden visitering
Bekymmringssamtal
Ovanifrån
Social Risk
Social investeringspolitik
Medskapande och invånardialog
Stötdämpare för att hantera
Målkonflikterna
Tidiga insatser minskar
Framtida kostnader
- Förstärka det demokratiska systemets legitimitet
- Hantera komplexa samhällsproblem
- Identifiera målkonflikternas effekter
- Reell makt genom deltagande budgetering
Ompröva synen på
sambanden
mellan tillväxt och välfärd
Tillväxt
innovation
Vår tids produktionssystem förändrar
sambanden mellan tillväxt och välfärd
kreativitet
attraktivitet
Innovation och tt
kreativitet kräver
ökad kognitiv förmåga och medskapande
Folkhälsans betydelse
Social Hållbarhet
Intresse- och
målkonflikter
Ny tillväxtregim
Ny välfärdsregim
(a) Att definiera & mäta tillväxt
Proportionell universalism
(a) Generell välfärdspolitik
Stötdämpare för att hantera
målkonflikterna
(b) Riktad Social investeringspolitik
Ökad mångfald medför
skilda behov och förutsättningar
Kompensatoriskt ansvar
Inte en fråga om omprioritering
Ekonomisk hållbarhet
Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande
Samstämmighet mellan
Politikområdem
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Välfärdssystem
(b) Produktionsinriktning
Ökad lokal resursmobilisering medger
gradvis minskat exportberoende
(när- och hemmamarknadens betydelse)
Sambanden stad och land
Arenor för mångfald och
– minskat innanförskap
Att bryta med
det postpolitiska tillståndet
I övergången mellan Government
och Governance riskerar omvärlden
att få definiera den enda vägens politik
(globaliseringens avtryck)
Det politiska
”la Politique”
Vad och varför
Globaliseringens uttryck
Mål- och intressekonflikter
(exv. finansieringsmodeller
och skattepolitik)
Policybildning
Dialogen
synliggörande
Medskapande och invånardialog
Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga
Identifiera målkonflikternas effekter
Hantera komplexa samhällsproblem
Policy
”le Police”
Verkstad att göra något
Tjänsteutlåtande
Opartiskhet
Konsensus
Retoriskt gap
särkoppling
Dialogen
konsensuskapande
Politiken
”le Politique”
Hur
Medel
Processägande
Implementering
Dialogen
disciplinerande
Manöverutrymmet:
Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av
sammanhang - KASAM
Dialog är att tänka tillsammans. Den synliggör och
ökar medvetenheten om förekommande intresse- och målkonflikter. Den bemäktigar samtalande parter att också ta
samhällsansvar och förstärka sitt aktörskap. En väl genomförd
dialog resulterar i ett medskapande som gör skillnad.
Medskapande handlar om ett jämlikt samspel som ger
deltagande parter lika möjligheter att bli lyssnande på,
få sin röst hörd och kunna påverka sitt eget vardagsliv
såväl som stadens utveckling i stort. Medskapandet
kräver en medvetandegörande och bemäktigande dialog
Dialog och medskapande
Ömsesidigt beroende och ömsesidigt förstärkande
Dialog och medskapande handlar om att skapa
förutsättningar för ökad delaktighet och medskapande
för att hantera vår tids komplexa samhällsfrågor.
Identifiera åtgärder som kan främja social hållbarhet och
som kan förebygga sociala konflikter.
Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor
ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande
Tes – Antites - Syntes
Traditionellt hierarkisk
regelstyrd förvaltning
(för väljaren)
New Public Management
Marknadsdriven
(för kunden)
Public Value Management
Nätverksstyrning
Dialog – medskapande
(för medborgarna)
Nätverksstyrning
Från New Public Management till
Public Value Management
tt
Värdet av gemensam välfärd är större än
individens behovstillfredställelse
Dialog och medskapande
Lokala Medborgar Charters
för Rättigheter och Skyldigheter
from denizens to citizens
Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet (PVM)
som kan skapa politisk legitimitet och social tillit
lokalsamhällen genomsyrade av deltagande, inflytande,
åtagande och ansvarstagande
Renovering av miljonprogrammen
skapar tillfälle för samtal om
ett nytt samhällskontrakt utifrån
hållbarhetens tre dimensioner
”Bygga om Dialogens” fjärde kluster
(1) Byggbranschen, (2) Myndigheter (3) Finansmarknaden
(4) Invånare/boende
Låt oss påbörja samtalet !!
Tack för uppmärksamheten!
Hans Abrahamsson
School of Global Studies
[email protected]
