Trender och utvecklingsstrategier:
Relationen mellan kommuner, landsting
och civilsamhället
20 november 2015
Anna-Karin Berglund
Avd. för ekonomi och styrning
Relationerna till civilsamhället
allt mer komplexa
Information
Rådgivning
Utbildning
Dialog
Samråd
Överenskommelse/spelregler
Partsammansatt beslutsorgan
--------------------------Ekonomiskt stöd
• Organisation
• Verksamhet
• Lokal, anläggning
• Aktivitet
• Projekt
• Tillfälligt stöd
• Uppdragsfinansiering
Frivilligsamordning
Aktiviteter i samverkan
Projekt i samverkan
Verksamheter i samverkan
Brukar- & patientmedverkan i
välfärden (co-production)
-----------------------------------Idéburet offentligt partnerskap
(IOP)
Upphandling
Valfrihetssystem
Andra avtal
Utvecklingsspår tillsammans med
civilsamhället
1. Marknadslogik, professionalisering, utförarkompetens,
anpassning till offentlig logik
2. Dialogprocesser, överenskommelser,
partsgemensamma styrorgan, medskapande,
partnerskap, breddat engagemang, ansvarstagande &
ägarskap
3. Medskapande brukare & brukardriven innovation:
professionella tillsammans med brukare/patienter,
anhöriga och deras organisationer
4. Självorganisering, ”empowerment”, autonomi,
oberoende aktörer som rundar offentliga system &
politiken
3
Demografins krav –
ekonomiska utmaningar
Tillväxt i kommunal verksamhet
årlig procentuell förändring
1,40
Demografins krav
1,20
Utrymme med oförändrad skatt
1,00
0,80
0,60
0,40
0,20
0,00
2004
2009
2014
2019
2024
2029
4
Barn som
lever i
fattigdom
synskadade med
ledarhundar
Barn med cancer
De mest
sjuka äldre
Fattiga
lågutbildade
kvinnor
Lågutbildade
rökande män
Stora
strömmar
flyktingar
Ensamstående
förälder med annat
modersmål än
svenska
traumatiser
ade
flyktingar i
glesbygd
Lågutbildade
äldre
Barn till psykiskt
sjuka föräldrar
Äldre
Lågutbildade
hemlösa män
arbetslösa unga
med
missbruksbarn till
bakgrund
föräldrar i
utsatta
områden
Anpassning
män
hemlösa
kvinnor med
ett aktivt
missbruk och
psykiatrisk
problematik
– krav på högre standard
våldsutsatta kvinnor
med
funktionsnedsättning
Funktionshindrade
HBTQ-personer
Frivilligt
Ensamstående
Mammor med
IVF-barn
barn med
Flickor med
hörselskada ätstörning
i glesbygd
Asylsökande
Yngre medelklass i med allvarlig
storstadsområden psykisk sjukdom
Unga transpersoner
Om vi tänker att det är ett
nollsummespel om resurser…
Vilken väg ska vi välja?
- Högre skatter
-Ransonering, mer köer till välfärden
- Avgifter
- Prioritering, stopp
6
Men är det ett nollsummespel?
Allt fler talar om…
Att gå ifrån ett system där medborgaren
är passiv mottagare, konsument…
…Till ett system där
medborgaren är en aktiv
medskapare
”Vi lever under våra tillgångar”
7
Två välfärdslogiker som kopplas samman
Brister i
välfärden,
nya behov
DIALOG
Offentliga välfärdsproduktionens
institutioner
(tillväxt)
Konsumtion
av välfärdstjänster
Professionellt
styrd
utveckling
nya välfärdstjänster
MEDSKAPANDE
ÖVERENSKOMMELSER
PARTNERSKAP
BESLUTSORGAN
Växande
tillgång till
sociala / lokala
resurser
Det kompetenta
social sammanhanget
(abundant community)
Människors
styrkor,
förmågor,
talanger
Samarbete
ömsesidiga
relationer
Referenser: Dr. Manfred Hellrigl/Büro für Zukunftsfragen/Office for Future-Related Issues: Deficit/abundance-modell , McNight & Block’s bok : ”The abundant
community”.
8
Anna-Karin Berglund/SKL samt Colin Campbell/Assist Social Capital: Anpassad modell: Dialog & överenskommelser offentlig välfärdsproduktion/ civilsamhälle
