LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Halvtidsrapport, SAM

advertisement
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB
14 mars 2016
Utvecklingsavdelningen, Folkhälscentrum, SAM-projektet
Halvtidsrapport, SAM-projektet
1 augusti 2014 - 14 mars 2016
Bakgrund
Norrbottens läns landsting har sedan 2006 genomfört årliga mätningar för
skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten och avrapporterar dem i syfte
att de ska fungera som underlag för kunskap och beslutsfattande i arbetet
med att införa hälsofrämjande insatser. Rapporteringarna har genomgående
visat på en utveckling som är oroande, framför allt när det gäller flickors
psykiska välmående. Andelen flickor som uppger att de mår bra har sjunkit
stadigt sedan mätningens start. Flickor mår psykiskt sämre för varje år, från
årskurs fyra fram till gymnasiet, och i förhållande till pojkarna är skillnaden
markant. Sammanställningen av hälsosamtalen läsåret 2014/2015 befäster
den utveckling som har setts tidigare. Någon statistik på unga transpersoners
mående finns inte i länet men enligt Folkhälsomyndighetens senaste studier
på transpersoners hälsa nationellt framgår att unga transpersoner är en
särskilt utsatt grupp för psykisk ohälsa.
Den ökande psykiska ohälsan och de ökande självmordstalen, särskilt bland
unga, ledde 2014 till att landstinget tillsatte ett treårigt projekt för att i två
pilotkommuner testa nya metoder och arbetssätt med syfte att främja ungas
psykiska hälsa. Ökningen i ohälsa samt självmord sker huvudsakligen bland
unga som aldrig haft kontakt med vården, varför ett primärpreventivt arbete i
samarbete med andra aktörer är nödvändigt för att vända siffrorna.
Pilotprojektet SAM (Samverka Agera Motivera) har i två kommuner (Boden
och Haparanda) genom sitt medskapande angreppssätt lyckas få till stånd
samarbete mellan olika aktörer för barn och unga från graviditeten till
genomgånget gymnasium. Ett brett koppel av evidensbaserade metoder och
åtgärder har implementerats och resultaten i form av psykisk hälsa är goda,
till skillnad från resten av länet minskar den psykiska ohälsan i
Pilotkommunerna.
Beskrivning av projektmodell
•
•
•
•
•
Arbetet har fokus på tidiga generella och förebyggande insatser
Målgruppen för SAM-projektet omfattar barn och unga upp till 20 år
Kommunerna ser samordning och samverkan som viktiga medel för
att nå mål där projektet samlar aktörer från olika förvaltningar,
kommuner och landsting
Deltagarna i projektet har en stärkt samsyn och kan tillsammans se
gemensamma behov av förebyggande insatser
Projektet är ett stöd för kommunens arbete med att främja och stärka
arbetet med ungas psykiska hälsa
Ett av projektets huvudsyften är att tillsammans med pilotkommunerna
stärka samverkan med bland annat Länsstyrelsen i Norrbotten och
Kommunförbundet Norrbotten. I samråd med en eller flera aktörer har
följande metoder fått särskilt stöd av projektet:
I syfte att nå målgrupp 0-12 år:



ICDP (International Child Development Programme)
ABC (Alla Barn i Centrum)
IM (Motiverande samtal)
I syfte att nå målgrupp 12 - 20 år:





DISA (Din Inre Styrka Aktiveras)
Dansprojektet
ACT (Acceptance and commitment therapy)
HEL-projektet (Helhet, hälsa, livsstil)
YAM (Youth Aware Of Mental Health. En metod som SAMprojektet stödjer med implementeringskommun Piteå)
Metoderna finns nu inom allt från mödra-och barnhälsovården, genom
grundskolan och upp till gymnasienivå.
Nya arenor för samverkan och kunskapsutbyte
På initiativ av projektet har nya samverkansmöjligheter över
förvaltningsgränser uppstått och nya arenor för kunskapsutbyte etablerats.
Projektet har också bidragit till att stimulera kommuner att etablera nya
strukturer för styrning och ledning. Syftet är att bidra till långsiktigt hållbara
strukturer och att få fler verksamheter i kommunerna att ta liknande grepp
för att stärka ungas psykiska hälsa med hjälp av långsiktighet och hållbarhet.
Projektet har bidragit till kartläggning av befintliga arbetssätt och resurser i
kommunerna och har vid behov stärkt upp där resurser saknats. Behov av
stärkt gemensamt ansvarstagande i arbetet med att främja och stärka barn
och ungas psykiska hälsa är en av projektets pågående utmaningar, något
som också genererar en utvecklad samverkan.
Medskapande arbetssätt
En stor del av projektet har handlat om att stärka upp, utveckla och initiera
metoder men framförallt, att lyfta in nya perspektiv och normkritiska
förhållningssätt. Bakgrunden till detta är en grundsyn på att normer är en
avgörande faktor för att förstå de mekanismer som bidrar till ojämlikhet och
därmed till ojämlik hälsa. Ett grundläggande normkritiskt och medskapande
perspektiv gör att projektet främjar inkludering av marginaliserade grupper.
Det normkritiska perspektivet har exempelvis haft betydelse vid val av
metoder. Ett av projektets mest integrerade förhållningsätt är att normkritiskt
arbeta i delaktighet med målgruppen, att jobba tillsammans med unga och
lyssna in vad ungdomar själva uttrycker att de behöver för att stärkas.
Genom möjlighet att påverka ges erfarenhet, identitet och självförtroende
och genom att lyssna in målgruppen ges kunskapsunderlag för att kunna
bidra till att rätt insatser genomförs.
Som medskapande arbetssätt har bland annat filmer tagits fram tillsammans
med ungdomar i Haparanda. Filmernas huvudsakliga arbetssätt har byggt på
arbete i tematiska områden gällande ungas hälsa som uppkommit under
dialogforum tillsammans med ungdomarna. Filmerna har fått positiv respons
och nått spridning både lokalt, regionalt och nationellt.
Sammanfattning och mål med projektet
Sammantaget har projektet fokus på att möjliggöra, utveckla, testa och
utvärdera en rad olika metoder och arbetsätt för att på sikt sammanställa ett
välfungerande underlag som stöd för att främja hälsa och förebygga psykisk
ohälsa hos barn och unga. Underlaget och den sammanställda
projektmodellen kommer att kommuniceras och kunna spridas i länet till
stöd för övriga kommuners arbete.
SAM-projektets mål:

Att andelen elever i gymnasiets första år som de tre senaste
månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda
minskar

Att minska andelen unga som tar sitt liv.

Att införa en nollvision gällande självmord i Norrbotten.

Ett väl fungerande samarbete med en klar ansvarsfördelning
mellan landstinget, kommunförbundet, länsstyrelsen och
eventuellt andra aktörer såväl centralt som lokalt kring
främjandet av psykisk hälsa hos unga i Norrbotten.
Projektet planerar en slutkonferens 2 december 2016, i landstingshuset i
Luleå för att i god tid kommunicera det sammanställda resultatet från arbetet
i pilotkommunerna. Därefter planeras avslutande halvår till att sprida resultat
i övriga länet.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards