Ökenspridning och markförstöring

BEVARA NATUREN –
HUR DÅ OCH FÖR VEM?
OCH, …VILKEN NATUR?
Annika Dahlberg, PhD
Forskare på Institutionen för Naturgeografi
och Kvartärgeologi, Stockholms universitet
Upplägg
Konkreta exempel
Olika landskap i samma landskap (natur / kultur)
Hållbart nyttjande eller ohållbar exploatering?
Skydd av natur eller lokal ekonomisk utveckling?
Olika strategier för att kombinera bevarande och utveckling
Skyddade områden (protected areas)
Vad ska bevaras? Varför? För vem? Och hur?
Teoretiska resonemang
Olika perspektiv (perception), olika ”sanningar”
Myter
Värderingar – och värden
Makt och brist på makt
Exempel från Afrika – men med allmän (global) relevans
Den orörda naturen myten om den afrikanska vildmarken
Okavangodeltat, Botswana:
ett unikt naturlandskap med rikt djurliv
Okavangodeltat: ett kulturlandskap
• Människor lever i deltaområdet
och livnär sig på odling,
boskapsskötsel, fiske och jakt.
• Långvarig markanvändning och
nyttjande av naturresurser har
spelat en central roll i
utformandet av dagens
landskap.
Vildmark och/eller kulturmark i Sverige.
Exemplet skyddade områden
De första nationalparkerna i Europa (1909) med syfte att bevara vildmark av
vetenskapliga, estetiska och nationalistiska skäl – främst i nordliga
fjällområden. Samerna ignorerade eller ansågs som ‘en del av naturen’.
Konflikter mellan intressen att avsätta skyddade områden och lokala intressen
numer vanliga även i Sverige.
Ofta en konflikt mellan två olika sätt att se samma
landskap: ’vildmark’ (orörd natur) alternativt ett levande
kulturlandskap.
Exempel: Kiruna Nationalpark, Fulufjällets nationalpark,
Ölands världsarv och Kosterhavets nationalpark,
Protected attractions: Tourism and wilderness in the
Swedish Mountain Range (Sandra Wall Reinius, 2009,
avhandling Kulturgeografiska inst, Sthlms univ.)
Torneträsk
Avsätt och skydda vildmarksområden, men vi vill inte ha vildmarken i vårt
kulturlandskap…
”Rovdjurshat bakom illegal jakt
Den illegala rovdjursjakten är omfattande och har ett stort stöd i
glesbygdsområden. Missnöje med rovdjurspolitiken gör att få brott anmäls och
vittnen tiger. Det visar en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå).”
(SvD 18 sept 07)
“Vargen kommer!” av
Tommy Hammarström,
2009
Ökenspridning och markförstöring myten om överbetning
Vedertagna indikatorer på överbetning
Förbuskning
Ogenomträngliga snår av några
få pionjärarter taggbuskar
etableras där gräsvegetationen
blivit kraftigt störd.
Anses orealistiskt kostsamt att
rehabilitera.
Bar jord
Där all vegetation försvunnit, även
ettåriga gräs, lämnas jorden bar och
är då utsatt för vind och vatten som
orsakar erosion. En hård jordskorpa
gör det svårt för ny vegetation att
etableras.
Norra Namibia i november 2004
- början av nederbördssäsongen
Sänkor i landskapet:
- återkommande översvämningar
och saltbeläggning hämmar grästillväxten
Något högre belägna områden:
• grästäcket störs inte av
översvämningar och försaltning
Förbuskning i Botswana
North East District beskrevs under 1900-talet
som kraftigt förstört pga för hög
befolkningstäthet och för stora boskapshjordar
• Koloniala tjänstemän varnade för ökenbildning
• Forskare beskrev förbuskning som en indikator
på irreversibel markförstöring
Efter 1 år i träda…
• Efter att marken odlats i några
decennier har näringsinnehållet sjunkit
och skördarna minskar
• Åkern överges
• Taggbuskar (Acacia tortilis och
Dichrostachys cinerea) sprider sig
Efter ca 5 år i träda…
• Taggbuskarna dominerar helt och
bildar täta snår
• Deras frukter samlas vid behov in
som extra foder till boskapen
Efter 15-30 år i träda…
• Snåren av taggbuskar tunnas ut
genom konkurrens och i luckorna gror
frön från den omgivande skogen
• Området har nu samma artvariation
som tidigare och kan användas för
olika ändamål, t ex en ny åker
Vilka faktorer är viktiga för mytbildning?
Perspektiv (på natur och människan)
Värderingar
Samt brist på kunskap, överblick och förståelse
- för sociala eller ekologiska processer
- för historiska skeenden och processer
Makt och brist på makt
När är ”myter” något negativt?
• Döljer och förenklar verkligheten
• Grund för policies, handlingsplaner och aktiva ingripanden
med negativa följder
• Gynnar de med makt, och missgynnar de redan utsatta
• Försvårar kommunikation, förståelse, förhandling och
kompromiss
• Försvårar sökandet av hållbara lösningar
MYTER: MEDIAS ROLL OCH ANSVAR?
•
SvD tisd 30 okt 2007
”Urfolkens krav hotar Krugerparken
Sydafrikas världsberömda nationalpark kan tvingas lämna
tillbaka beslagtagen mark.
… hotas av stora förändringar….
…[lokalbefolkningen skulle få] full nyttjanderätt…; …leda till
ohejdad överexploatering av vildmarken
…raseras ekonomin för SANParks…; hota hela landets
naturvård…”
--------Enligt vice miljöministern i Sydafrika:
”…ska inte naturskyddet hävas; …parken kommer inte att
odlas upp, utan behållas för viltet; … [när folk får tillbaka
sin mark] kommer de att slå vakt om det.
iSimangaliso Wetland Park
Sydafrikas första Världsnaturarv
Tvärvetenskaplig
forskning i
Mkuze wetlands
Mkuze wetlands: en unik mosaik av olika ekosystem…
Stor variation och en mångfald naturvärden
…men även ett kulturlandskap med bosättningar…
…där människor använder många naturresurser.
Lokal användning av naturresurser –
i reell och förmodad konflikt med naturvård
Våtmark (papyrusträsk) eller småskaligt jordbruk?
- oro inför effekter av modernisering
Användning av gräs, halvgräs och palmblad
-Påverkan på hydrologi?
-Påverkan på biodiversitet?
-Oro för ökad användning av papyrus
Ingen långsiktig trend av ökat uttag
Papyrus använt bara sedan 1996
Uttag av alla arter styrs av
- behov
- tillgång
- möjlighet
Stor variation / ingen bevisad negativ
påverkan (ej ens undersökt)
Konflikter om naturresurser och markanvändning
ELLER gäller konflikterna vem som har de “rätta” värderingarna
och den ”rätta” kunskapen om (den sanna) naturen?
Dvs som vem har makten över ”sanningen”?
Eld: vems redskap för skötsel
av vilket landskap?
Historielöshet
…alternativt bristande
insikt om skillnader i
historieskrivning
- en orsak till att
konflikter uppstår och
är svåra att lösa.
Förenklat och missvisande att anta att konflikter enbart
existerar mellan naturvårdsintressen och lokalbefolkningen
Även olika lokala
försörjningsstrategier kan vara
i konflikt med
varandra
Även inom (och mellan) naturvårdsorganisationer finns
många skillnader i synen på naturvård, kultur och samhälle
- konflikter som alltför sällan uppmärksammas
Mellan visioner
(policies) och
praktik
Hos dem som arbetar praktiskt i ett skyddat område finns
naturligtvis olika intressen, kunskap, lojaliteter, ansvarsområden
samt stora skillnader vad gäller makt och inflytande
Utvecklingsprojekt drivna och/eller finansierade av
naturvårdsorganisationen och staten
-Kopplingar till naturvården?
-Bygger tillit (trust)?
-Partnerskap?
-Empowerment?
-Rättvist?
-Hållbart?
Högre naturvärden = mer turister = fler arbetstillfällen
- Jämför artikeln av Wittemyer et al 2008
-Lokal variation
- De som flyttar in får jobben
- Andra värden än rent ekonomiska
Utvecklingsprojekt parat med restriktioner i naturresursanvändning kan orsaka ökad ojämnlikhet där svaga grupper får
det än sämre (jmf West & Brockington 2006)
Hur hanteras problematiken kring att förena
naturskydd, mänskliga rättigheter, demokrati
Tidigare var det ”fortress conservation” som gällde i många länder.
Nationellt samt inom internationella organisationer (t ex IUCN) har
man idag mycket mer insikt om vikten att ta hänsyn till sociala
faktorer och processer. Policies och konkreta handlingsplaner har
reviderats, men….
• Hanteras olika på papper (policy) och i verkligheten
• Osäkerhet (konflikter) mellan naturvården och lokalbefolkning
• Osäkerhet (konflikter) inom naturvårdsorganisationer
• Motsägande utvärderingar och forskningsrapporter
•
-
Beror mycket på:
skilda uppfattningar om vad målbeskrivningar innebär
skilda uppfattningar om vad som är natur/vildmark/kulturlandskap
skilda uppfattningar om den lokala historien, etc…
dolda agendor, maktpositioner (brist på transparens)
”Clarity over the choices between biodiversity
conservation and poverty elimination goals is
essential.” Adams et al. (2004:1147)
Om tydlighet saknas:
• Propagerande för win-win lösningar döljer inneboende
motsättningar
• Ensidigt propagerande för enbart den ena målsättning kan
skymma positiva synergieffekter (ej detsamma som win-win)
• ”Se, nu har vi prövat [community conservation] och det fungerar
ju inte,...tjuvskytte förekommer fortfarande.”
• ”Se, parkförvaltningen utlovade jobb åt alla, men det är bara
folk utifrån eller de med kontakter som får stadiga jobb, …och vi
hindras tillträde till parken.”
”Clarity over the choices between biodiversity
conservation and poverty elimination goals is
essential.” Adams et al. (2004:1147)
Förslag på en konceptuell typologi för att tydliggöra
möjliga relationer mellan fattigdomsbekämpning och
naturskydd (modifierad från Adams et al. 2004)
1. Poverty and conservation are separate policy realms
Olika problem, inom olika sektorer, och arbetet med de
olika målen ska ske oberoende av varandra. För att
bevarandemålen ska uppnås krävs ett globalt nätverk
av skyddade områden, utvalda pga bio-fysiska
vetenskapliga kriterier.
2. Poverty is a critical constraint on conservation
Det främsta målet är bevarande, men en pragmatisk
insikt är att det kan enbart lyckas om man bidrar till
ekonomisk utveckling. Annars kan lokalt
utnyttjande av naturresurser förstöra skyddsvärden
3. Conservation should not compromise poverty
reduction
Det främsta målet för naturvården är biodiversitetsbevarande, men med den moraliska inställningen att
det inte får ske på lokalbefolkningens bekostnad.
Bevarande måste generera fördelar för
lokalsamhällen.
4. Poverty reduction depends on living resource conservation
Marginaliserade grupper är beroende av naturresurser och
ekosystem tjänster för sin överlevnad. En mer hållbar
hantering av dessa gynnar de fattiga. Bevarande ett medel i
fattigdomsbekämpning, men ev på andra sätt än genom
skyddade områden.
5. Bevarande av naturvärden är beroende av fortsatt mänsklig
användning, som jordbruk och beteshävd.
Mänsklig aktivitet (djurhållning, bränder, jakt) har varit centralt
för att skapa dagens variation och rikedom i landskapet.
Kulturlandskap har höga ekologiskt värden. Myten om
”vildmark” kan generera skötselplaner som motverkar syftet
med skyddet. (Exemplet Ängsö i Sthlms skärgård.)
Centralt – inom forskning samt mellan
olika berörda aktörer
•
•
•
•
•
•
Ett historiskt perspektiv (eller flera)
Värderingar (olika)
Kommunikation
Transparens
Förhandling och kompromisser
Kontextberoende (dvs olika platser och
situationer kräver olika lösningar)
• Flexibilitet över tid (vad som är den ”rätta”
lösningen är inte statisk över tid)
För att nå förståelse och lösningar krävs insikten att…
Vår bakgrund och erfarenheter är av stor betydelse för vad vi ser,
och för hur vi tolkar och analyserar det vi ser.
•
Vi ser det vi är tränade att se
•
Det vi förväntar oss att se
•
Är färgade av tidigare erfarenheter när vi möter något nytt
•
Yrke, kultur, landskap, klimat ….
•
Vårt perspektiv avgörande i hur vi utvecklar olika forskningsuppgifter
•
Krävs ständig självreflektion (forskare, medier, organisationer, etc) för
se det som ligger bortom det vi automatiskt varseblir
Diskussionsfrågor
1. Andra ex på olika landskap i samma
Bevarande / användning / vilka användningar
Orsaker och konsekvenser?
2. Bevarande kontra utveckling/fattigdomsbekämpning
Vad är viktigast; bevarande av biodiversitet och fungerande
ekosystemprocesser, eller att eliminera extrem fattigdom och
ojämnlikhet?
Relatera till den två artiklarna
3. Mediers roll? Mediers ansvar? Läsarens ansvar?
Tack!