tåget över bält

Lars Ericson Wolke
1658
tåget över bält
historiska media
3
1658 2.indd 3
2008-01-31 10:09:14
1658. tåget över bält
tidigare utgivning av lars ericson wolke på historiska media
Svenska knektar (1995, 1998, 2002, 2004)
Svenska frivilliga ()
Lasse i Gatan (, , )
Vägen till westfaliska freden (red) ()
Medborgare i vapen ()
Stockholms historia under  år (, )
Andra världskriget (red) ()
Krig och krigsmakt under svensk stormaktstid ()
Johan III (, )
Mordet på Gustav III ()
Trettioåriga kriget ()
Historiska Media
Box 1206, 221 05 Lund
[email protected]
www.historiskamedia.se
© Historiska Media och Lars Ericson Wolke 2008
kartor Svante Ström
omslag Jacob Wiberg
omslagsbild Den svenska armén tågar ut över Stora Bält den
 februari . Målning av Johann Philip Lemke (–).
källa Nationalmuseum
tryck ScandBook, Falun 2008
tryckning 1 3 3 4 5 6 7 8 9 10
isbn 978-91-85873-03-6
4
1658 2.indd 4
2008-01-31 10:09:14
innehåll






















Förord

Inledning
Maktkampen i Östersjöområdet
Karl X Gustav – krigarkungen på Sveriges tron
Kriget mot Polen
Kriget mot Ryssland
Danmark och Sverige sommaren 
Fredrik III – teologen på Danmarks tron
Kriget mellan Danmark och Sverige bryter ut
Corfitz Ulfeldt – en landsförrädare?
Invasionen av Jylland
Kriget i Skåne
Kriget längs västgränsen
Sjökriget 
Frederiksoddes fall
Marschen över Lilla Bält
Natten i Nyborg: beslutet att gå över Stora Bält
Dagarna som skakade Norden: marschen till Själland
Fredsförhandlingarna och freden i Roskilde
Den svenska stormakten i zenit
”Lösrivelseverket” och det nya kriget –
Varför lyckades det svenska anfallet?
Eftervärlden och tåget över Bält






















Referenser
Register


5
1658 2.indd 5
2008-01-31 10:09:14
kartor








Krigsskådeplats Polen
Striderna i Finland och Baltikum
Karl X Gustavs fälttåg från Pommern till Jylland
Striderna i Skåne och Halland
Striderna på västkusten
Stormningen av Frederiksodde
Tågen över Lilla och Stora Bält
Sverige före och efter Roskildefreden








6
1658 2.indd 6
2008-01-31 10:09:14
förord
Det som skedde under några dagar i månadsskiftet januari–
februari  var ett risktagande av stora mått, som har gått till
historien som tåget över Bält. Svenska trupper gick på isen från
Jylland till Fyn och vidare via Langeland, Lolland och Falster
till Själland. Resultatet blev den för Sverige så segerrika freden i Roskilde den  februari , då Östdanmark genom ett
penndrag förvandlades till Sydsverige.
Den här boken syftar till att beskriva och analysera händelseförloppet som ledde fram till tåget över Bält och diskutera
denna unika militära operation. Hur och varför kunde den
ske och varför blev konsekvenserna så omfattande? Detta är
en skildring av ett storpolitiskt och militärt vågspel på högsta
nivå, där utgången inte på något sätt var given, tvärtom fanns
hela tiden risken att ett väderomslag skulle stjälpa hela det
svenska projektet att över isbroar hota den danska huvudstaden
i ryggen.
Under dessa dramatiska dagar, liksom under de månader
som föregick dem, var tiden en central faktor. För svenskarna
gällde det att inte försitta en dag i onödan utan att hela tiden
driva på arméns framryckning innan danskarna hann samla
sig till ett ordnat försvar eller andra länder hann fram med militära styrkor till Danmarks hjälp. För Danmark handlade det
i motsatt grad om att dra ut på tiden och så långt som möjligt
fördröja den svenska framryckningen alternativt det slutgiltiga undertecknandet av den tunga freden, i samma förhoppning om att andra stater, främst Nederländerna, skulle kun7
1658 2.indd 7
2008-01-31 10:09:14
1658. tåget över bält
na hinna fram med hjälp och rädda ett Danmark som vacklade på avgrundens rand.
Men kampen mot tiden handlade inte bara om mänskliga
makter, utan minst lika mycket om vädrets makter. Allteftersom den svenska armén förflyttade sig över de danska öarna
blev den alltmer beroende av att isläget bestod. Öppet vatten i
de danska Bälten skulle helt plötsligt innebära att den svenska
armén var fångad på de danska öarna utan möjlighet att varken rycka vidare framåt eller bakåt. Några få graders förändring av temperaturen kunde snabbt förvandla en potentiell
framgång till en stor militär katastrof för Sverige.
Det här är berättelsen om det vågspel, om Danmark och Sverige, och inte minst om de människor – kungar, diplomater,
officerare, soldater, sjömän och civila – som på ett eller annat
sätt drogs in i det dramatiska händelseförloppet på de danska
öarna.
Men som all historia, har även historien om tåget över Bält
en förhistoria. Den har vi att söka i den djupa dansk-svenska
konflikten om makten i Östersjöområdet.
Ett särskilt tack till min hustru Madeleine, som med stor
skärpa nagelfarit manus.
Den här boken tillägnas min lilla dotter Sigrid, som med sina
svensk-dansk-norska, och inte minst skånska, rötter personifierar betydligt fredligare kontakter över Öresund och Kölen.
Många av hennes förfäder på Jylland, Fyn, Själland och i Skåne,
men också i det dåvarande Sverige och Finland samt i det norska Tröndelagen, berördes personligen av de dramatiska händelserna i anslutning till tåget över Bält för  år sedan. Fredsförhandlingarna  får ytterligare en släktdimension då Peter
Julius Coyet i den svenska förhandlingsdelegationen var Sigrids
morfars farfars morfars farfars mormors fars kusin.
Stockholm, senhösten 
Lars Ericson Wolke
8
1658 2.indd 8
2008-01-31 10:09:14
Kapitel 
inledning
Isen knarrade betänkligt under hästarnas hovar och männens
fötter medan de tyckte sig skönja det hotfullt mörka och öppna
havet på båda sidor om isbältet över Stora Bält natten mellan den  och  februari . Alltmedan den svenska arméns
kolonner rörde sig framåt stänkte smältvattnet kring fötterna
och isen visade allt fler tecken på att inte mäkta med trycket
av tusentals hästar och soldater. Den svenska armén var mitt
uppe i sitt genom tiderna kanske största vågspel, och sällan har
uttrycket ”bära eller brista” känts mer relevant.
Några tusen svenska kavallerister och drygt  fotsoldater
ur Kalmar regemente pulsade fram genom issörjan som delvis
bidrog till att lysa upp den mörka februarinatten. Flera av dessa
soldater hade bara en vecka tidigare sett flera hundra av sina
kamrater försvinna i hastigt öppnade isvakar på Lilla Bält. Några
korta ångestfyllda skrin och sedan försvann män och hästar mot
en kvalfull död i de mörka ishålen. Bara den svenska arméns
hårda disciplin och kunskapen om att vägen tillbaka var minst
lika farlig, gjorde att marschen kunde fortsätta i god ordning.
Nu kände den svenska armén segervittring och det drev på
många av soldaterna, inte minst de utländska legosoldaterna som kunde skönja möjligheten av att få plundra i Nordens
största och rikaste stad, Köpenhamn. Men innan man nådde
så långt väntade en lång och nervpåfrestande natt ute på Stora
Bälts is, och på andra sidan vattnet stod den danska armén.
För många av soldaterna hade den här historien börjat långt
9
1658 2.indd 9
2008-01-31 10:09:14
1658. tåget över bält
tidigare. I juni  inleddes ett omfattande svenskt angreppskrig mot Polen, ett krig som efter ett par år övergick till krig
mot Danmark. Officerarna och soldaterna som nu i februari
 strävade fram över isen på Stora Bält hade i många fall varit med ända sedan sommaren . Vi känner många av dem
till namnet. Några av dem tillhörde Kalmar regemente.
På sommaren  fördes delar av Kalmar regemente till
Stettin i det då svenska Pommern för att ingå i den svenska
armé som förberedde sig för anfallet på Polen. Männen från
socknarna i Kalmar län och i Konga härad i det angränsande
Kronobergs län hamnade på det sättet mitt i den europeiska
storpolitikens malström. Deras öden delades av soldater från
alla delar av det svenska riket.
Kalmar regemente deltog under de följande två åren aktivt
i det polska kriget. Vid övergången av floden San i mars 
var det  Kalmarknektar som nattetid lyckades slå en bro
över floden, trots att den polska armén stod stridsberedd på
andra stranden. Självfallet led smålänningarna förluster därefter. Kalmarsoldater stupade vid San, men också utanför Posen (polska Poznan) i väst, i Krakow i söder och på många andra platser i det vidsträckta polska riket.
Den  juli bröt Kalmar regemente upp med resten av armén
för den långa marsch som skulle föra dem genom Nordtyskland, upp genom Jylland och vidare ut över de danska öarna.
I den svenska fästningsstaden Stade utanför Bremen och i
Wismar dog Kalmarsoldater. Fänriken Udde Larsson vid kaptenen Anders Silverlods kompani av Kalmar regemente hade
som sergeant deltagit i generalen Lennart Torstensons anfall
mot Jylland vid årsskiftet –. Senare under det kriget blev
Udde Larsson krigsfånge hos danskarna men utväxlades när
freden kom . Nu var han för andra gången på väg mot Danmark i krigiska ärenden, men den här gången hann Udde Larsson från Småland aldrig korsa den danska gränsen. Han avled i
Greiffenhagen i det svenska Pommern den  september .
10
1658 2.indd 10
2008-01-31 10:09:14
inledning
Men många andra Kalmarsoldater passerade den danska
gränsen och fortsatte marschen allt djupare in i Danmark. Enstaka soldater dukade under för sjukdomar i kombination med
köld och väta, medan andra stupade i de relativt få strider som
ägde rum med den danska armén. Jämfört med de två föregående årens krig i Polen var de svenska förlusterna under det danska fälttåget ganska begränsade. Men självfallet dog och sårades
soldater trots det, och familjer i östra Småland liksom i resten
av Sverige drabbades av oåterkalleliga förluster. Under en av de
sista krigsdagarna i februari  dog också fältväbeln Jöns Gris
vid Anders Silverlods kompani av Kalmar regemente.
Så tog kriget slut. Den  februari  slöts freden i Roskilde. Då låg huvuddelen av den svenska armén på Själland, men
för soldaterna var faran ännu inte över. Den starka kyla som
burit dem på isbroar över de danska sunden och ända till Köpenhamns portar var också en svår fiende, parad med rödsot
och andra sjukdomar. Därför skördades nya dödsoffer i den
svenska armén, och naturligtvis också i den danska, även sedan krigshandlingarna hade upphört. Kalmar regemente var
förlagt i och omkring Nestved och Slagelse på sydvästra Själland. Den  februari, två dagar efter fredens undertecknande, blev här soldaten Lars Nilsson från Grödinge socken i Kalmar län ”död på Själland” som skrivaren noterade i regementets mönsterrulla.
Exemplen från Kalmar regemente kan mångfaldigas. Hur
kom det sig att alla dessa soldater och hästar hamnade på Själland i februari ? Varför kom dödsbuden så tätt till bondstugor och torp i östra Småland och andra delar av det svenska riket denna osedvanligt kalla vinter –? För att förstå det måste vi backa bandet bakåt i tiden och höja blicken mot storpolitiken. De Kalmarsoldater som i februari 
dog i fältlägren i och runt Nestved på Själland gjorde det ytterst på grund av den maktpolitiska rivaliteten mellan Danmark och Sverige.
11
1658 2.indd 11
2008-01-31 10:09:15