Lär om kärnvapen PASS 2 Atomtidsåldern
Manual till Lär om kärnvapen PASS 2 Bild 1 Under detta pass kommer vi bland annat gå igenom • Kärnvapenutveckling, historiskt och geografiskt • Kärnvapen idag Det är genom historierna som vi skapar förståelse om vad kärnvapen faktiskt är och vilka förödande konsekvenser dessa vapen har. I krig har kärnvapen använts två gånger. Det var i slutet av Andra världskriget 1945, då USA den 6:e och 9:e augusti fällde två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Världen sa ”Aldrig mer”, men trots det så finns det närmare 16 000 kärnvapen kvar i världen. Bild 2 30-­‐ talet -­‐ Tanken tar form Forskare och vetenskapsmän på båda sidor under Andra världskriget var fullt medvetna om att kärnfission, klyvning av atomkärnor, kunde utnyttjas som ett vapen. Men på den tiden var ingen riktigt på det klara med hur det skulle gå till. För att hindra motståndarsidan från att nå resultat snabbare slutade fysikerna att publicera sina resultat inom ämnet fissionsprocesser. Bild 3 1942 – Manhattanprojektet I amerikanska laboratorier arbetade forskarna på högvarv för att hinna först. Efter Japans anfall på Pearl Harbor i december 1941 strömmade pengarna in till amerikansk militärforskning, framför allt till forskning om kring klyvbart material. Manhattanprojektet är benämningen på det stora projekt USA, Kanada och Storbritannien drog igång 1942 för att utveckla en atombomb innan Hitlers Tyskland lyckades med detsamma. Det som började som ett litet projekt med knapp ekonomi kom, när det var som störst, att ha 130 000 anställda. Ledaren för projektet, överste Leslie Groves, lät inrätta tre stora produktionscentra i USA: Oak Ridge i Tennessee, Hanford i Washington och Los Alamos i New Mexiko. Utöver dessa tre platser fanns över 30 olika forskningsplatser i USA, Kanada och Storbritannien. Forskarna arbetade framför allt med uran-­‐235 och det nyupptäckta ämnet plutonium. Manhattanprojektet lyckades spränga tre kärnvapen 1945. 1 Lär om kärnvapen PASS 2 Bild 4 1945 – Trinity Den 16 juli 1945 klockan 05:29:45 på morgonen sprängdes världens första kärnvapen. Det var på provsprängningsområdet Alamogordo i New Mexiko, USA. Bomben var gjord av plutonium och hade en sprängstyrka på 20 kiloton TNT. Provsprängningen var ett resultat av Manhattanprojektet. Sprängningen av Trinity blev startskottet för Atomtidsåldern. Bomben uppmätte en sprängstyrka motsvarande ca 20 kiloton TNT. Fysikern Robert Oppenheimer har kallats ”atombombens fader” för sitt arbete med den första atombomben. När Trinity detonerade på provsprängningsplatsen sägs det att Oppenheimer citerade en text ur den hinduiska skriften Bhagavadgita: If the radiance of a thousand suns were to burst at once into the sky, that would be like the splendor of the mighty one. Now I am become Death, the destroyer of worlds. Det betyder ungefär ”Om ljuset från tusen solar samtidigt strålade samman på himlen, skulle det likna den Mäktiges prakt. Nu har jag blivit Döden, förstöraren av världar.” Bild 5 1945 -­‐ Hiroshima och Nagasaki USA:s president Truman ville tvinga den japanska armén till kapitulation för att få ett snabbt slut på andra världskriget som rasade. Därför gav han order om att Japan skulle bombas med en atombomb. Samtidigt ville Truman visa Stalin vad USA hade i sin arsenal, även om Sovjetunionen för tillfället var en allierad. Den 6 augusti 1945 lastades ett specialbyggt bombplan för att fälla atombomben, kallad Little Boy, över den japanska hamnstaden Hiroshima. Anfallet med det hittills i princip oprövade vapnet var lika mycket ett test, om det misslyckades gjorde det ju inget var tanken. Försöket lyckades. Två tredjedelar av Hiroshima förstördes och vid krigsslutet hade över 140 000 människor dött till följ av bombens omedelbara och långsiktiga skador. Tre dagar senare, den 9 augusti 1945 klockan 11.02 fällde USA ytterligare en atombomb, en plutoniumbomb. Denna hade fått namnet Fat Man och fälldes över den japanska staden Nagasaki. Över 70 000 människor dog till följd av bomben. 2 Lär om kärnvapen PASS 2 Bild 6 1949 • Sovjetunionen provspränger sitt första kärnvapen I Sovjetunionen hade uranklyvningsforskningen inletts redan under 1930-­‐talet, men det skulle dröja till 1949 innan den första sovjetiska atombomben provsprängdes.
Platsen för Sovjets provsprängningar var Semipalatinsk, nuvarande Kazakstan den 29 augusti 1949. 50-­‐talet kom att bli ett decennium med våldsamma satsningar på kärnvapen. USA sprängde sin första vätebomb 1951 och 1953 sprängde Sovjet sin första vätebomb. Bild 7 1952 • Storbritannien provspränger Den 3 oktober 1952 blev Storbritannien det tredje landet i världen att skaffa kärnvapen. Sedan 1947 hade landet haft ett kärnvapenprogram. Den första brittiska provsprängningen hade kodnamnet Hurricane och genomfördes på Montebello-­‐
öarna i västra Australien. På australienskt territorium genomförde Storbritannien 12 atmosfäriska provsprängningar. Max Kimber, en britt som deltog vid de brittiska provsprängningarna, har uttryckt: “There were hundreds of thousand of dead turtles on the beach. They had come up on the beach and been killed – obviously by the radiation. It was littered with turtles from one end of the place to the other.” 1957 sprängde Storbritannien sin första vätebomb. 1958 inledde de ett samarbete med USA och alla brittiska tester utfördes efter det i Nevadaöknen, USA. Bild 8 1958 • USA och Sovjet överens om uppehåll När USA och Sovjetunionen bestämde sig för att tillfälligt sluta testa kärnvapen såg det ut att finnas en möjlighet att förhandla fram ett avtal kring kärnvapenprovsprängningar. Men politisk och militär utveckling gjorde dock att testuppehållet blev kortvarigt. 1960 anmälde sig Frankrike som fjärde kärnvapenmakt och 1961 bröt Sovjet moratoriet (uppehållet) och detonerade i rask takt 30 bomber, inklusive världens hittills största kärnvapen, Tsarbomben, på 58 megaton. 3 Lär om kärnvapen PASS 2 I jämförelse var bomben som släpptes över Hiroshima 20 kiloton, Tsarbomben å andra sidan hade en sprängstyrka på nära 57 000 kiloton. Bomben utlöste energi som motsvarar 1,4 % av solens urladdning. Efter Sovjets provsprängningar återupptog USA sitt testande i Stilla havet. Bild 9 60-­‐ & 80-­‐talet • Kalla kriget Under kalla kriget pågick en intensiv kapprustning mellan USA och Sovjetunionen. Staterna spionerade på varandras kärnvapenarsenaler och varje gång den ena misstänktes ha ökat sina arsenaler eller skaffat en ny typ av kärnvapen, följde den andra efter och överträffade gärna fienden några snäpp. Det ledde till en kapprustning som varken USA eller Sovjet kunde sätta stopp för, eftersom risken fanns att fienden skulle ha fler och starkare kärnvapen. Båda staterna hade kärnvapen riktade mot varandra, redo att avfyras inom loppet av några minuter. MAD – Mutually Assured Destruction (Garanterad ömsesidig utplåning). 1962 var världen på randen av ett kärnvapenkrig under Kubakrisen. Kapprustningen nådde sin absoluta topp 1986 då de två stormakterna tillsammans hade 70 000 kärnvapen. Den sammanlagda sprängkraften hos dessa vapen är nästan omöjlig att förstå. Bild 10 Kärnvapenspridning • 1964 Kina skaffar kärnvapen År 1964 detonerade Folkrepubliken Kina sin första atombomb i Lop Nur i Gobiöknen. En möjlighet att hindra utvecklingen och spridningen av kärnvapen hade gått förlorad. 1967 provsprängde Kina sin första vätebomb. • 1986 Israels kärnvapenprogram avslöjas Israels kärnvapenprogram och kärnvapeninnehav kom att avslöjas 1986 av den israeliska kärnfysikern Mordechai Vanunu för brittisk media. Efter avslöjandet kidnappades han och fängslades av Israel. Vanunu tillbringade 18 år i fängelse, varav 11 år i isoleringscell. Han släpptes 2004, men med strikta restriktioner i rörelse-­‐ och yttrandefrihet. Efter att Vanunu släpptes har han arresterats vid flera tillfällen och suttit av kortare straff. Senast i maj 2010 dömdes han till tre månaders fängelse för att ha träffat utlänningar, vilket bröt mot villkoren för hans frigivning. Vanunu har av många kommit att hyllas internationellt som en sanningens hjälte och “whistleblower”. Men betraktas av Israel som en förrädare och galenpanna. Israel har aldrig provsprängt något kärnvapen vad omvärlden vet om. 4 Lär om kärnvapen PASS 2 • 1998 Indien och Pakistan provspränger 1998 anslöt sig även Indien och Pakistan till de länder som provsprängt kärnvapen. Indien hade redan 1974 genomfört vad regeringen själva kallade en ”fredlig” provsprängning, som kallades Smiling Buddah. 1998 års provsprängningar uppgav Indien emellertid var verkliga kärnvapentester. Senare samma månad genomför Pakistan en provsprängning, med motiveringen att de kände sig tvungna på grund av Indiens provsprängning. Provsprängningarna var starten på en kapprustning mellan länderna och fördömdes kraftigt av FN:s säkerhetsråd. • 2006 Nordkorea provspränger 2003 gick Nordkorea ur icke-­‐spridningsavtalet och 2006 utförde landet sin första provsprängning. Effekten var låg och sannolikt var provsprängningen delvis ett misslyckande. Testet fördömdes kraftigt av det internationella samfundet och FN:s säkerhetsråd beskrev provsprängningen som ett “klart hot mot internationell fred och säkerhet”. 2009 utförde Nordkorea ytterligare en sprängning. Bomben en sprängstyrka som uppskattas till 2-­‐6 kiloton. Denna måttliga effekt tolkas av vissa experter som ett tecken på att laddningen inte heller denna gång fungerade optimalt. 2013 genomförde landet sin tredje provsprängning. Sprängstyrkan uppskattades till 6-­‐7 kiloton, ungefär hälften så kraftfull som bomben som släpptes över Hiroshima. Bild 11 -­‐ 12 Kärnvapen idag • Cirka 16 000 kärnvapen 2015 räknade Stockholms fredsforskningsinstitut, SIPRI, ut att det finns ungefär 16 000 kärnvapen i världen och USA och Ryssland äger 95 % av dem. USA, 7260 stridsspetsar Ryssland, 7500 stridsspetsar Storbritannien, 215 stridsspetsar Frankrike, 300 stridsspetsar Kina, 260 stridsspetsar Indien, 90 – 110 stridsspetsar Pakistan, 100 – 120 stridsspetsar Israel, 80 stridsspetsar Nordkorea, 6-­‐8 stridsspetsar 5 Lär om kärnvapen PASS 2 Bild 13 Kärnvapen idag Det finns idag fem så kallade officiella kärnvapenstater. Staterna får denna status genom icke-­‐spridningsavtalet, NPT, eftersom de var de enda stater som hade kärnvapen är avtalet trädde i kraft 1970. De officiella kärnvapenstaterna är USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Stater som skaffat kärnvapen efter att icke-­‐spridningsavtalet trädde i kraft kallas för de facto kärnvapenstater. Hit hör länder som Indien, Israel och Pakistan. I denna kategori kan även Nordkorea placeras. Nordkorea utropade sig som en kärnvapenmakt 2006 och har troligen 6-­‐8 kärnvapen i sin arsenal. Utöver de nio kärnvapenstaterna så finns det i dagsläget amerikanska Nato-­‐
kärnvapen utplacerade i Belgien, Tyskland, Italien, Nederländerna och Turkiet. Det finns även kärnvapen ombord på örlogsfartyg på internationellt vatten. En annan kategori som brukar nämnas är tröskelstater. Det brukar man kalla de länder som har teknisk möjlighet att producera kärnvapen, eller som misstänks ha gjort förberedelser för att framställa egna kärnvapen. De mest omtalade fallen under senare år har varit Iran och Nordkorea. 6
