Handikappvetenskap INSTITUTET FÖR ÅRSRAPPORT 2005 - 2006 Innehåll Målsättningar och organisation............................................................................................................4 Finansiering ....................................................................................................................4 Forskning- stark miljösatsning...................................................................................................................4 Internationalisering..................................................................................................................5 Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen i handikappvetenskap...............................................6 Forskarutbildning..............................................................................................................6 Grundutbildning..................................................................................................................................6 Doktorander.................................................................................................................8 Dsiputationer och doktorsavhandlingar..................................................................................12 Seniora forskare och handledare..........................................................................................................14 Publikationer...................................................................................................................................18 Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter...............................................................................................................18 Originalartiklar i andra tidskrifter......................................................................................................22 Böcker.................................................................................................................................24 Bokkapitel i vetenskapliga publikationer...........................................................................................24 Externa rapporter...................................................................................................................................27 Interna rapporter........................................................................................................................................27 Papers, abstracts och posters presenterade vid nationella och internationella konferenser............................28 Workshops...........................................................................................................................33 Andra aktiviteter...................................................................................................................................34 Målsättningar och organisation Institutet för handikappvetenskap (IHV) etablerades år 2000 på initiativ av flera personer, rektorerna vid Linköpings och Örebro universitet, Bertil Andersson och Janerik Gidlund, professor Jerker Rönnberg, (föreståndare och vetenskaplig ledare) Linköpings universitet och professor Berth Danermark (forskarutbildningsansvarig), Örebro universitet. IHVs målsättning är att etablera ett kraftfullt forskningsprogram, forskarutbildning i handikappvetenskap, och andra grundutbildningar och magisterprogram som på olika sätt tar i anspråk ämnet handikappvetenskap. Målsättningarna för IHV kan summeras enligt nedan: · · · · att forskningen ska utgå ifrån erfarenheter hos personer med funktionshinder att forskningen skall stimulera samarbete med myndigheter och industri att forskningen ska relateras till ICF (international classification of functioning WHO 2001) att producera handikappvetenskaplig forskning av världsklass och att utveckla en modell för forskarutbildningen i handikappvetenskap. De två universiteten är båda ansvariga för IHV vars organisation leds av en styrelse. Parterna utser två ledamöter vardera och ska därutöver tillsammans utse en ordförande. Dessa ledamöter har en mandatperiod på tre år. Därutöver utser studentkåren vid respektive universitet vardera en ledamot med en mandattid om ett år. Styrelsens ordförande är Bengt Westerberg. Styrelsen har ett överordnat ansvar för IHVs finansiella status och verksamhet. IHV:s löpande administrativa verksamhet leds av ett arbetsutskott bestående av styrelsens ordförande, föreståndaren samt den forskarutbildningsansvarige. Arbetsutskottet ska förbereda styrelsens möten samt att mellan dessa fatta beslut i ekonomiska och andra administrativa frågor om dessa inte kan anstå till kommande styrelsemöte. IHV har sitt administrativa säte vid Linköpings universitet. 4- Institutet för handikappvetenskap Finansiering IHVs verksamhet finansieras genom fakultetsmedel från de båda universiteten samt genom externa forskningsanslag. En viktig del av finansieringen består av individuella kontrakt för doktoranderna. Sådana kontrakt finns med FOI (Linköping), Örebro Läns Landsting, Högskolan i Gävle, Norrköpings och Sundsvalls kommun, Östergötlands Läns Landsting, Stiftelsen Activa och Mälardalens högskola. IHV har ett programanslag från FAS såväl som ett antal projektstöd från finansiärer såsom Vetenskapsrådet och FAS och Sparbanksstiftelsen Nya. IHV har under 2006 också etablerat ett samarbete med Högskolan i Jönköping. Forskning – stark miljösatsning Under perioden har den nationella forskningspolitiken fått genomslag på så sätt att IHV – och då främst forskningen inom hörsel- och dövhetsområdena – blivit nominerade av Linköpings universitet, i samarbete med Örebro universitet, att få inkomma med större program och centrumansökningar till VR respektive FAS. Detta har skett i hård intern konkurrens, baserat bl. a. på universitetets profileringssträvanden och på analyser av bibliometriska data och förmåga att attrahera forskningsanslag. Under 2005 etablerades IHV som stark forskningsmiljö vid Örebro universitet. Vid Linköpings universitet genomfördes under 2006 på uppdrag av filosofisk fakultet en utredning om handikapp som stark miljö även vid LiU. Utifrån bakgrundsteckning, tidigare utvärderingar och problemanalys utkristalliserades tre principer på vilka utredningens ekonomiska förslag vilar: (1) bredden i handikappvetenskapen måste säkras (t ex inom det historiska handikappområdet), (2) fortsatt stöd för och utveckling av spjutspetsområdet hörsel och dövhet, och (3) ett hänsynstagande till förankrade förslag i form av letter-of-intents (LOI, t ex från Tema). Utredningen föreslår en satsning på 1 professur, 2 forskarassistenter och 2 doktorander för vart och ett av följande områden: Klinisk handikappvetenskap, Kommunikations- och informationshandikapp, och Kategorisering och Identitetsskapande. Organisatoriskt vill man vid LiU i förlängningen verka för en ny typ av tvärvetenskaplig institution/avdelning som kan ta vara på de tvärfakultativa problemområdena inom handikappvetenskapen både vad avser forskning och forskningsanknuten grundutbildning. Internationalisering IHV eftersträvar internationalisering när det gäller både forskning och utbildning inom handikappområdet. Mars 2006 gjorde Mary Rudner ett postdoc-besök i Kanada där hon gästade University of Toronto och Queen’s University, Kingston, och diskuterade forskningssamarbete och studentutbyte. Maj 2006 höll Mary Rudner en inbjuden föreläsning vid Forskningscentret för Dövhet, Kognition och Språk vid University College, London och inledde ett forskningssamarbete. Vidare diskuterades forskningssamarbete med Oxfordshire Learning Disability NHS Trust. Under två månader av forskarutbildningen i handikappvetenskap vistades Thomas Strandberg vid Australian Catholic University, School of Education, New South Wales, Sydney. Där bedrivs bland annat utbildning inom habilitering av personer med funktionshinder. Under utlandsvistelsen deltog Thomas i undervisning, konferenser samt knöt kontakter med lärare och forskare med betydelse för handikappvetenskapen. En viktig kontakt knöts med Dr Grahame Simpson, forskningsledare vid Brain Injury Rehabilitation Unit, Liverpool Health Service, New South Wales, Sydney. En kontakt som har lett till att ett internationellt nätverk av hjärnskadeforskare nu bildats. Tidigare permanenta IHV- nätverk inkluderar ett inom området ” Hearing impairment and Deafness, (HEAD). Hörselforskarna samarbetar inom ramen för en plattform som består av dels forskare från Institutionen för Beteendevetenskap (IBV, CDD-avdelningen), avd. för teknisk audiologi, INR, LiU och med Oticon Research Centre Eriksholm, Danmark.. Det tvärvetenskapliga nätverket inkluderar följande kända namn I Nordamerika (Marc Marschark, Jean-Pierre Gagné, Susan Foster, Frank Musiek, Kathy Pichora-Fuller) och Europa (Stuart Gatehouse, Dafydd Stephens, Ruth Campbell, Jacqueline Leybaert). Ett ytterligare nätverk rör neurovetenskap och handikapp. Nätverket inkluderar följande namn: (Jarl Risberg, Martin Ingvar, Torkel Klingberg, Lars Nyberg, Kenneth Hugdahl, Mikko Sams i Norden), övriga Europa (Cyril Courtin, Paris, Ruth Campbell, DCAL, University College London), och Kanada (Ingrid Johnsrude, Bruce Schneider). Dessutom samarbetar IHV-forskare inom ett nationellt och Skandinaviskt nätverk om cochleära implantat på barn. Nätverket leds av Björn Lyxell, IBV, som är kognitiv psykolog, och inkluderar audiologer (Jan Grenner, Claes Möller, Elina Mäki-Torkko), logopeder (Birgitta Sahlén), lingvister (Kerstin Nelfelt), tekniska audiologer (Arne Leijon, Stig Arlinger), och neurologer (Marianne Ors). Ett liknande Skandinaviskt nätverk finns etablerat. Inom dövblindområdet deltar sociologen Berth Danermark, audiologen Claes Möller och doktorand Kerstin Möller i ett flertal nätverk exempelvis nätverket kring arbetet med ny nordisk definition av dövblindhet och internationella nätverk om Usher. I det senare ingår de internationell ledande inom området såsom Bill Kimberling, Boys Town National Research Hospital Omaha, USA , Lisbeth Tranebjaer Köpenhamns Universitet, Danmark. Vidare är Berth Danermark ledamot av Nordiska rådets Nordiskt utdannelsesentrum för dövblindpersonale (NUD) med säte i Drottninglund i Danmark. I oktober 2006 genomfördes konferensen First International Synposium on Usher Syndrome and Related Disorders i Omaha, Nebraska, USA. Från IHV deltog professor Claes Möller, professor Berth Danermark och doktorand Kerstin Möller. Claes Möller var i själva verket den ena motorn i att det blev en konferens. Såväl han som professor Bill Kimberling den andra arrangören öppnade denna konferens som var ett tvärvetenskapligt forskningsutbyte både horisontalt och vertikalt. Syndromet som är orsakas av mutationer i en eller flera gener. Syndromet indelas i tre huvudtyper som inom sig har undergrupper. Hittills har elva gener kunnat lokaliseras. Syndromet är reccessivt ärftligt, medför hörselnedsättning från måttlig till grav (dövhet) och som synnedsättning som förvärras allteftersom. Vid Usher typ I saknas funktion i balansorganet i örat och vid Usher typ III försämras balansfunktionen allteftersom. Det pågår ett intensivt internationellt samarbete för att kartlägga de inblandade generna och för att beskriva samband mellan genotyp och fenomtyp. Med. Dr Medhi Sadeghi (audionom), vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har gjort ett banbrytande arbete i sin epidemiologiska studie där han bl.a. beskrivit prevalensen av Usher i Sverige, 36/100.000 invånare. Claes Möller redogjorde för historiken kring Ushers syndrom och framväxten av det tvärvetenskapliga arbetet. Berth Danermark talade utifrån WHO:s modell ICF kring behovet av att utbyta information mellan såväl forskare som professionella. Med nödvändighet måste arbetet specialiseras men utan informationsutbyte mellan specialisterna så blir människan reducerad istället för att bli betraktad som en varelse i sin helhet. Kerstin Möller redogjorde för preliminära resultat i en pågående journalstudie rörande patienter med Ushers syndrom typ I. Hon beskrev konsekvenser till följd av Usher och ögon-/ synhälsovårdens insatser till dessa patienter genom att använda ICF. Studien tyder på att vården i stor utsträckning ägnar sig åt närmast ritualiserade undersökningar av ett fåtal aspekter medan vardagsliv och emotionella konsekvenser inte undersökts. Övriga vårdåtgärder, som framförallt var inriktade på hjälpmedel och utfärdande av intyg vilar därför inte på solid grund och patienten i sin helhet riskerar att inte få det stöd och den service de behöver. De svenska inslagen i konferensen kom att på ett tydligt sätt visa på behovet av tvärvetenskap och att ICF är en möjlig modell för sådant utbyte. Institutet för handikappvetenskap - 5 Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen i handikappvetenskap Under 2006 genomfördes en omfattande genomlysning av forskarutbildningen inom IHV. Bakgrunden var den utvärdering som Högskoleverket gjorde under året. Ett viktigt led i detta arbete var en självvärdering där samtliga doktorander, lärare, handledare och administrativ personal fick lämna synpunkter på verksamheten. Dessa sammanställdes i styrkor och svagheter och finns tillgängliga på IHV:s hemsida. Flera av de punkter som framkom i självvärderingen återfinns i Högskoleverkets slutrapport. Sammantaget kan sägas att HSV gör en mycket positiv bedömning av forskarutbildningen. Deras sammanfattande omdöme var: • • • • generellt ett positivt intryck, verksamheten fungerar tillfredsställande det är en styrka att utbildningen är unik i sitt slag samverkan med ett omgivande samhälle ter sig gynnsam IHV har en väl anpassad pedagogik för tvärvetenskap Forskarutbildning Linköpings och Örebro universitet är tillsammans ansvariga för forskarutbildningen i handikappvetenskap. Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet och institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet tjänar som värdar för institutet. Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som baseras på kunskap inom medicin, teknik, beteendevetenskapliga, sociala- och kulturella vetenskaper. Skälet till att formulera handikappvetenskap som ett tvärvetenskapligt vetenskapsområde är att det ska kunna omfatta olika dimensioner av funktionshinder och handikapp och därmed tillåta att olika perspektiv kan mötas och berika varandra. Handikappvetenskap studerar därmed dimensioner såsom individ-samhälle och naturkultur. Dimensionen individ-samhälle omfattar individens möjligheter, problem och perspektiv såväl som sociala förhållanden. Dimensionen natur-kultur innefattar medicinska och tekniska problemställningar, såväl som beteendevetenskapliga, kulturella och sociala aspekter på funktionshinder och handikapp. HSV:s rekommendationer i korthet: • • • • • • • • harmonisera kraven på kursdelen sprid handledarskapet skapa fler mötesarenor öka internationaliseringen ge bättre möjlighet till undervisningserfarenhet förstärk med fler mellantjänster förstärk och konsolidera den tvärvetenskapliga inriktningen utveckla en hållbar ekonomisk bas Under våren 2007 skall ledningen för IHV för styrelsen och fakulteten vid de två lärosätena presentera en ”åtgärdsplan” med anledning av rekommendationerna. Det kan dock framhållas att flera av dem – t.ex. fler mellantjänster och skapandet av en hållbar ekonomisk bas – redan är tillgodosedda helt eller delvis. Ett annat exempel är att man redan har skapat fler mötesarenor. Återkommande aktiviteter för doktorander och handledare inom IHV är: • • • deltagande vid doktorandernas 60% seminarium, slutseminarium och disputation IHV-dag vartannat år deltagande i forskargrupper lokalt på respektive universitet HSV:s utvärdering kan i sin helhet läsas på HSV:s hemsida. 6- Institutet för handikappvetenskap Grundutbildning Under 2006 planeras vid LiU Handikappvetenskap bli ett grundutbildningsämne inför ht 2007. Aktuellt är också ett mastersprogram i Kognition och Handikapp, se www.ihv.se för komplett kursinformation, anmälan och informationsfolder. Institutet för handikappvetenskap - 7 Doktorander Patrik Arvidsson, född 1969, är leg. psykolog och har en fil.mag. i tillämpad psykologi från Umeå Universitet. Patrik är anställd på vuxenhabiliteringen i Landstinget Gävleborg och från 2007 även på Hälsohögskolan i Jönköping. Intresset och forskningsområdet är personer med utvecklingsstörning och fokus ligger på aspekter av vardagsfungerande och adaptiva kompetenser. Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att undersöka mönster av kroppsfunktioner, aktiviteter och omgivningsfaktorer som är relaterade till olika profiler av självskattad delaktighet enligt ICF hos personer 16-40 år med lindrig utvecklingsstörning. Forskningsarbetet bedrivs i nära samverkan med forskningsgruppen CHILD på Mälardalens högskola i Västerås och Hälsohögskolan i Jönköping. Stefan Billinger, född 1961, är leg. psykolog/ psykoterapeut och har en anställning som skolpsykolog inom Örebro kommun. Hans forskningsfokus är på metodutveckling runt barn och ungdomar som uppvisar svårigheter att styra sig själva på ett ändamålsenligt sätt, svårigheter som gör att de störs/hindras i sin utveckling (svårigheter som bl.a. anses kunna ge upphov till symtom som uppfyller kriterierna för ADHD- och/eller någon ångestdiagnos). Avhandlingsarbetet är inriktat mot att belysa psykologiska fenomen (språk och kognition) runt vår förmåga att styra oss själva på ett ändamålsenligt sätt, i situationer som inte ger oss någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det vi vill uppnå. En målsättning med avhandlingsarbetet är att få fram kunskaper för att möjliggöra utvärderingsbara prövningar av pedagogiska strategier i vardagliga skolsituationer. Kunskaper som möjliggör prövningar av hur vi skapar bra förutsättningar för att hjälpa barnen till vissa specifika språkliga erfarenheter/färdigheter, och prövningar av huruvida dessa sedan hjälper/möjliggör för barnen att mer generellt kunna styra sig själva i situationer som inte ger dem någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det de vill uppnå. Sif Bjarnason, född 1970, har en fil.kand. i kulturmiljövård från Göteborgs universitet. Hon har även läst fristående kurser i svenska, litteraturvetenskap och sociologi. Sif har en grav hörselnedsättning och använder både hörapparat och cochlea implantat. Hon har arbetat inom hörselområdet på Ahlséns forskningsinstitut och antogs som doktorand inom IHV 2005. Avhandlingsarbetet handlar om hörseltekniska arbetshjälpmedel, dvs. sådana hjälpmedel som används utöver hörapparat. I kommande studier fokuseras personer som erhållit arbetshjälpmedel via Försäkringskassan. Frågeställningarna handlar bland annat om i vilken utsträckning hjälpmedlen används samt vilken nytta de gör. 8- Institutet för handikappvetenskap Jamie Bolling, född 1955, har en fil.mag. med socialantropologi som huvudämne. Under 2005 hade hon en halvtidstjänst som informatör hos SHIA- Svenska Handikapporganisationers internationella biståndsförening. Jamie har uppdrag som representant för den svenska handikapprörelse bl.a. som viceordförande för Svenska FN-förbundet. Med kompetens inom handikappområdet och av erfarenhet av funktionshinder sitter hon i Furuboda Folkhögskolas styrelse och i direktionen för Sunnerdahls Handikappfond. Hennes forskning handlar om full delaktighet av människor av utländsk härkomst med funktionsnedsättning. En del av arbetet behandlar stödinsatser där en jämförelse görs mellan människor med svensk bakgrund och utländsk bakgrund. Tomas Boman, född 1954, är anställd vid Högskolan i Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, och innehar där en kombinerad adjunkts- och studierektorstjänst. Hans special-/undervisningsområde är sociologi med inriktning mot funktionshinder. Förutom pedagogisk utbildning (fritidspedagog och lärarutbildning inom social omsorg) har Tomas en fil.mag. i ämnet sociologi. Hans avhandlingsarbete kommer att behandla arbetsmarknadssituationen för personer med funktionshinder. Det tänkta empiriska arbetet kommer bl.a. att belysa frågor om varför man lyckats med vissa arbetsmarknadsåtgärder samt vilka faktorer som är avgörande för att funktionshindrade kan behålla ett arbete. Vilka är de goda exemplen och vad ligger bakom det lyckade resultatet. Marianne Boström, född 1953, är leg arbetsterapeut med en fil.mag. i vårdvetenskap med ämnena arbetsterapi, pedagogik och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro Universitet och undervisar på arbetsterapeutprogrammet. Hennes avhandling är en teoretisk granskning av begrepp från social teori tillämpad i handlingsinriktad rehabilitering för individer med svårare psykiska funktionsnedsättningar. Örjan Dahlström, född 1973, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik med inriktning mot medicinsk teknik. Speciellt är han intresserad av medicinsk informatik. Örjans forskningsintresse är kunskapsutvinning och beslutsstöd med datorns hjälp. Framför allt vill han undersöka hur man kan anpassa olika datorapplikationer efter olika människors förutsättningar, kunskap, sätt att tänka, fungera och agera. Tanja Edvardsson, född 1951, är psykolog med anställning vid Vuxenhabiliteringen, Örebro läns landsting. Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva insjuknandet, coping, livskvalitet och konsekvenserna av lågmalign hjärntumör för personerna själva och deras anhöriga i det dagliga livet. Avhandlingen kommer att bidra med nya kunskaper om vad det innebär att få och leva med lågmalign hjärntumör utifrån ett familjeperspektiv. Forskningsresultaten kommer att kunna utgöra underlag för utformningen av rehabiliterings- och habiliteringsprogram samt andra stödinsatser för personer med långsamt växande hjärntumörer och deras närstående. Resultaten blir informativa för hur det professionella mötet med de drabbade personerna och de anhöriga kan utvecklas. Janna Ferreira, född 1973, har en fil.kand. i allmän språkvetenskap och är legitimerad logoped. Hennes stora intresse är AKK; alternativ och kompletterande kommunikation. Janna har tagit fram ett datorträningsprogrammet Comphot (COMputerised PHOnological Training). Det är ett program som tränar språklig medvetenhet. Programmet är anpassat för att kunna användas även av barn med Cerebral Pares, utan tal och med grava motoriska handikapp. Programmet har använts för träning. Hennes avhandling kommer att handla om läs- och skrivförmåga och fonologisk medvetenhet hos barn med talhandikapp och motoriska svårigheter. Kerstin Finndahl, född 1950, har en grundexamen med tonvikt på företagsekonomi och arbetade i många år med företagsekonomisk utredningsverksamhet på nationell nivå. De senaste åren har hon arbetat med projekt rörande problematiken ”våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder”. Det är ett relativt nytt område med stora mörkertal avseende utsatthet, den rättsliga processen, det stöd som ges och det stöd som utsatta individer upplever att de är i behov av. Syftet är att dels analysera kvinnors upplevelser av övergrepp och dess konsekvenser, samt dels samhällets stöd till utsatta kvinnor med funktionshinder. Fokus ligger på frågeställningar som rör betydelsen av ett Foto: Vibeke Mathiesen funktionshinder i övergrepps- och bemötandekontexter. Vilket bland annat innebär att övergreppshandlingar kan relateras till personers funktionshinder och till problem i samhällets bemötande av funktionshindrade som utsatts för övergrepp. Helena Forne-Wästlund, född 1955, är logoped med specialisering inom audiologopedi och stamning, och har även en fil.kand. i nordiska språk, fonetik och arkeologi. Engagemang och inriktning inom kliniskt utvecklingsarbete: Test för språkscreening och talaudiometri. Hon introducerade under åren 1998-2003 metoden för stamningsbehandling – Comprehensive Stuttering Program (CSP) i Sverige. Det skedde i samarbete med Robert M. Kroll, biträdande professor i logopedi vid universitetet i Toronto. Temat i hennes avhandling är att studera sambanden mellan stamning, intervention och socialt liv med tonvikt på sociala faktorer i arbetsmiljön. Per Germundsson, född 1956, har en fil.kand. med huvudämne hörselvetenskap och har även genomgått musikproducentutbildning vid Musikhögskolan i Malmö. Han har mångårig erfarenhet av yrkesutbildning för personer med funktionshinder. Arbetar även för Stiftelsen Activa i Örebro. Temat för avhandlingsarbetet är vägen från arbetslöshet eller sjukskrivning till arbetsmarknaden för personer med funktionshinder. Syftet är att beskriva de ofta outtalade bilder och föreställningar om funktionshindrade som finns hos olika yrkesgrupper inom myndigheter och organisationer samt att undersöka hur dessa föreställningar påverkar den praktiska yrkesutövningen. Samtidigt fokuseras hur och varför dessa föreställningar påverkas av ökade krav på samverkan mellan olika yrkesgrupper. Institutet för handikappvetenskap - 9 Sarah Granberg, född 1973, är leg. audionom och har en fil.kand. i hörselvetenskap. Hon har även studerat lingvistik och fonetik. Hennes forskningsområde handlar om hörselskadade med sömnsvårigheter/insomnia. Planen är att utveckla en rehabiliteringsmodell för hörselskadade med ovanstående problematik, anpassad för hörselvården, där en förenklad modell av Kognitiv beteendeterapi (KBT) skall utgöra en viktig del. Sarah är föräldraledig t o m augusti 2007. Johan Gunnarsson, född 1979, har en med.mag. i medicinsk biologi och har även studerat psykologi och matematik. Han använder beteendestudier och funktionell hjärnavbildning för att studera hur hjärnan bearbetar språk, speciellt inriktat på skillnader och likheter mellan talspråk och teckenspråk. Nina Ibragimova, född 1978, lärare i engelska och tyska, från Ryssland. Hon har jobbat som tolk och lärare för barn i grundskolan och på gymnasiet. MSc i ChildrenHealth-Intervention-Learning-Development (CHILD). Hon är medlem i CHILD-gruppen på Mälardalens högskola och Högskolan i Jönköpings. Hon är också medlem i specialpedagogiska kollegiet vid Mälardalens högskola och fokuserar på lek som en form av medlande. Hennes forskningsområde fokuserar på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), modellens validitet och hur den kan appliceras på barn- och ungdomshabilitering i Sverige. Kajsa Jerlinder, född 1976, har en fil.mag. i pedagogik med inriktning mot friskvård och en fil.lic. i handikappvetenskap. Hennes licentiatuppsats i handikappvetenskap handlade om idrottsundervisningen för elever med rörelsehinder och de dilemman som följer när krav ställs på att skolans undervisning ska vara rättvis. I avhandlingsarbetet kommer hon att fortsätta att intressera sig för hur idrottsundervisningen bedrivs för barn och ungdomar som har ett rörelsehinder genom att studera ett antal exempel, s.k. fallstudier. Kajsa undervisar i specialpedagogik och hälsopedagogik vid Högskolan i Gävle. Olga Keselman, född 1959, har en fil.kand. i språkvetenskap med inriktning mot engelska och en fil.kand. i logopedi. Hon har magisterexamen i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Under åren 1992 - 1998 arbetade Olga som tolk för Linköpings kommun. Från 1998 har hon arbetat som logoped på en språkförskola i Norrköping. Hennes avhandling kommer att handla om tolkmedierade samtal. Pia Käcker, född 1952, är legitimerad arbetsterapeut med anställning i Norrköpings kommun, där hon arbetar med handikappfrågor. Pias doktorandanställning finansieras helt av Norrköpings kommun och hon har ett sexårigt avtal, vilket innebär att hon arbetar 33 % i kommunen och kan bedriva avhandlingsarbete 67 %. Arbetet i kommunen har under de senare åren (sedan 2000) fokuserats kring olika gruppers möjlighet till inflytande 10 - Institutet för handikappvetenskap och delaktighet i vardagslivet. Hur människor med funktionshinder själva upplever att de kan påverka olika LSS- (lagen om stöd och service) insatser, i det särskilda boendet, i den dagliga verksamheten. Intresset har sedan länge varit kommunikation hos personer med svåra förvärvade hjärnskador. Avhandlingen som beräknas vara färdig tidigt under våren 2007 är en Grounded Theory inspirerad studie av hur kommunikation manifesteras, mellan personer med grav förvärvad hjärnskada och personens anhörig/personliga assistent eller personal i gruppbostad. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka kunskapen om vad som är understödjer respektive motverkar kommunikation i mötet med personer som till följd av grav hjärnskada har svåra språkstörningar. Gunvor Larsson Abbad, född 1970, har en fil.mag. i psykologi och är leg. psykolog med inriktning mot kognitiv beteendeterapi. Hon har även studerat olika språk, socialantropologi och religion. Hennes avhandling kommer att handla om funktionshindrades rätt till delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Projektet inkluderar personer i åldrarna 16-53 år med diagnosen Asperger syndrom. Kunskaper om hur personer med denna diagnos tänker och upplever sin livssituation är begränsade vilket kan leda till att de inte erbjuds bästa möjliga stöd för att uppnå en för dem acceptabel livssituation. Därför syftar det här projektet till att öka kunskapen om just dessa personers förutsättningar och förståelse av livskvalitet. Helene Larsson, född 1968, är leg. arbetsterapeut med en anställning i Sundsvalls kommun. Hennes doktorandanställning finansieras av NTG - projekt Nya Vägar till arbete, Europeiska socialfonden. Hennes licentiatuppsats kommer att handla om personer med psykiska funktionshinder och deras strävan att få ett reguljärt arbete. Det är väl känt att personer med psykiska funktionshinder har en hög nivå av arbetslöshet, utsatthet och svårighet att få den vård och rehabilitering de vill och behöver för att bli delaktiga i samhället. Syftet är att få en ökad och djupare förståelse för deras förutsättningar och behov för att kunna understödja en positiv utveckling i rehabiliteringsprocessen mot arbetslivet. Fokus i hennes forskning ligger på upplevelse av delaktighet och empowerment/disempowerment i rehabiliteringsprocessen. Anna Levén, född 1976, har en fil.kand. i socialpsykologi och är snart civilingenjör i molekylär bioteknik. Det övergripande syftet med hennes forskning är att undersöka kognitiva aspekter av betydelse för prospektivt minne hos individer med utvecklingsstörning. Anna är studentrepresentant i ”Funkisgruppen” som tar upp frågor som rör studenter och anställda med funktionshinder vid Linköpings universitet, t ex tillgänglighet. Kerstin Möller, född 1950, har en fil.mag. i hälso- och sjukvårdsutveckling. Hon har även läst statskunskap, sociologi och ledarskap. Hennes forskningsområde handlar om behov av kunskap om behov av hälsovård, service och stöd till funktionshindrade som personer med dövblindhet har. Arbetsnamnet på hennes avhandling är: Behov av kunskap om behov. Kerstin har genomfört flera utredningar om samhällsservice till personer med dövblindhet. Hon har skrivit handboken ICF- Om hälsa, miljö och funktionshinder (2005). Hon har samarbetat med handikappförbundet Sällsynta diagnoser, Föreningen Sveriges Dövblinda, Nationellt kunskapscenter i dövblindfrågor, Specialpedagogiska institutet m.fl. i frågor som rör funktionshinder i synnerhet om dövblindhet och service samt om ICF. Kerstin har själv funktionshinder och studerar därför på halvfart. Emelie Rydberg, född 1978, har läst teckenspråkslinjen vid Önnestads Folkhögskola och hörselvetenskapligt program vid Örebro universitet som förutom hörselvetenskap bestod av specialpedagogik och sociologi. Hennes avhandling kommer att handla om döva och arbetsmarknad. Huvudsyftet med avhandlingen är att beskriva och förklara dövas position på den svenska arbetsmarknaden. Detta görs genom en registerstudie utifrån Statistiska Centralbyråns (SCB) register LISA (Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkringsoch Arbetsmarknadsstudier). Områden som utbildning, sysselsättning och inkomst kommer att undersökas. Åsa Skagerstrand, född 1969, är leg. audionom och sedan 1999 universitetsadjunkt på Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet, ämnesområdet hörselvetenskap. Där undervisar hon främst i akustik, psykoakustik och signalbehandling. Avhandlingsarbetet har arbetstiteln ”Störande ljud för hörapparatbrukare”. Arbetet syftar till att förbättra rehabiliteringen av hörapparatbrukare. Arbetet är fokuserat på hörapparatbrukares ljudmiljö kombinerat med signalbehandlingen i dagens hörapparater. I avhandlingsarbetet ingår en kartläggning av hörapparatbrukares ljudmiljö med avseende på negativa störande ljud samt hur hörapparaten bearbetar dessa typer av ljud. Detta skall leda fram till förbättring av rehabiliteringen för hörapparatbrukare, både avseende signalbehandling och i audionomens rehabiliteringsarbete med hörapparatbrukare. Helena Stålnacke, född 1973, är leg. audionom och universitetsadjunkt vid Örebro universitet. Hennes Licuppsats kommer att behandla språkutvecklingen hos barn som haft upprepade episoder av mellanöreinflammationer, så kallade öronbarn. Syftet med studien är att beskriva öronbarnens fonologiska utveckling i åldrarna 2 ½ år och 3 ½ år, i jämförelse med barn utan historia av mellanöreinflammationer i matchande åldersgrupp. Anett Sundqvist, född 1968, har en med.mag. i logopedi från avdelningen för logopedi och foniatri vid Göteborgs Universitet. Hon är legitimerad logoped. Hennes doktorsavhandling handlar om alternativ och kompletterande kommunikation hos barn med språkliga funktionshinder och konsekvenser av detta för den sociala kognitionen. Forskningen fokuseras på hur barnet blir förstått i sociala situationer och hur barnet förstår sociala situationer. En interventionsstudie har genomförts, där förändringar av barnens sociala kommunikationssituation var det främsta syftet. Rufus Söderberg, född 1969, har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Han har sedan 1999 arbetat som Teknisk Audiolog och senare Forskningsingenjör på Universitetssjukhuset i Örebro. Från 2005 arbetar han även som doktorand på Örebro Universitet med inriktning Medicinsk Handikappvetenskap. Avhandlingsprojektet har arbetstiteln Binauralt Hörande och Kognitiva Processer. Christina Wanberg Långh, född 1969, är leg. audionom och har sedan 2003 en anställning som adjunkt på ämnet hörselvetenskap, Örebro universitet. Hennes lic-uppsats kommer att handla om genusperspektiv inom hörselvården. Den kommer att behandla eventuella skillnader i resurstilldelning när det gäller t.ex. hjälpmedel samt hur män respektive kvinnor uttrycker sig kring sina hörselrelaterade problem. Malin Wass, född 1975, har en fil.mag. i kognitionsvetenskap ifrån Umeå universitet. Hennes avhandling syftar till att undersöka grundläggande kognitiva förmågor som påverkar hur väl barn med cochleaimplantat tillägnar sig språk, både när det gäller taluppfattning, egen talproduktion och läs- och skrivförmåga. Maria Yilmaz, född 1961, har en arbetsterapeutexamen från 1988 vid vårdhögskolan i Örebro. Hon har även en fil.mag. i vårdvetenskap från Uppsala universitet 1998. Sedan 1998 arbetar hon på arbetsterapeutprogrammet, hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Hennes forskning handlar om sociala interaktioner, aktivitetsmönster och delaktighet hos personer med schizofreni och skall presenteras i en licentiat uppsats. Marie Öberg, född 1962, är doktorand vid Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan (INR), Hälsouniversitetet Linköping och Institutet för Handikappvetenskap. Hon har en hörselvårdsassistentexamen och en med.kand. i audiologi och är sedan 1989 anställd som audionom vid Hörselvården Universitetssjukhuset, Linköping. Sedan 1999 har hon huvudsakligen arbetat med olika forskningsprojekt som genomförts i samarbete mellan hörapparattillverkaren Oticons forskningscenter Eriksholm och avdelningen för teknisk audiologi vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsarbete fokuserar på att utveckla och testa olika rehabiliteringsmetoder, med syfte att förbättra brukarkompetensen hos förstagångsanvändare av hörapparat. Institutet för handikappvetenskap - 11 Disputationer och doktorsavhandlingar Nr. 1. Stefan Gustafson, ”Varieties of reading disability: Phonological and orthographic word decoding deficits and implications for interventions” (utgiven år 2000, ISBN 917219-867-2). I sin avhandling undersöker Stefan möjliga orsaker till olika typer av lässvårigheter och möjliga pedagogiska interventioner. Nr. 2. Anna Lundqvist, ”Cognitive functions in drivers with brain injury: Anticipation and adaptation” är Annas avhandlingstitel, (utgiven år 2001, ISBN 91-7219-967-9). Anna belyser i sin avhandling frågan om en patient kan återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada. Nr. 3. Ulf Andersson, “Cognitive deafness. The deterioration of phonological representations in adults with an acquired severe hearing loss and its implications for speech understanding” (utgiven år 2001, ISBN 91-7373-029-7). Ulf redovisar hur en i vuxen ålder förvärvad svårartad hörselskada påverkar förmågan att förstå det talade språket. Vilken betydelse har det för de som fått cochlear implantat inopererat jämfört med de som använder visuell talavläsning? Nr. 4. Carin Fredriksson, ”Att lära sig leva med förvärvad hörselnedsättning sett ur par- perspektiv – om anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder” (utgiven år 2001, ISBN 91-7373-105-6). I Carins avhandling kan vi följa olika par och se hur deras förhållande förändras och hur de utvecklar olika strategier för att kommunikationen ska fungera. Carin är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, arbetsterapeutprogrammet, Örebro universitet. Nr. 5. Gunnar Lundberg, ”Signs, Symptoms, and Disability Related to the Musculo-Skeletal System – Studies of Home Care Personnel and Patients with Fibromyalgia” (utgiven år 2002, ISBN 91-7373-160-9). I en studie av kvinnlig hemtjänstpersonal redovisar Gunnar sina resultat om förekomsten av smärta och funktionsinskränkning och dess relation till undersökningsfynd (signs). Nr. 6. Anette Kjellberg, ”Participation – Ideology and Everyday Life – How to understand the experiences of persons with learning disabilities” (utgiven år 2002, ISBN 91-7373371-7). Hur ser samspelet ut mellan personer med utvecklingsstörning och deras miljö? är en av frågorna som Anette belyser i sin avhandling. Nr. 7. Marie Gustavsson Holmström, ”Föräldrar med funktionshinder – om barn, föräldraskap och familjeliv” (utgiven år 2002 på Carlssons bokförlag, ISBN 91-7203-500-5). Skiljer sig livet åt i en familj där en förälder har någon form av fysiskt funktionshinder från hur andra familjer lever? Det är en av frågorna som Marie ger svar på. Marie har beviljats anslag från FAS till post-dok studier vid 12 - Institutet för handikappvetenskap School of Occupation and Leisure Sciences, Faculty of Health Sciences,The University of Sydney, Australien. Nr. 8. Kersti Samuelsson, “Active wheelchair use in daily life – Considerations for mobility and seating” (utgiven år 2002, ISBN 91-7373-196-X). Förekomst av sena komplikationer som exempelvis ryggsmärta och skulderbesvär har i denna avhandling kartlagts för personer som använder rullstol på grund av ryggmärgsskada. Effekten av intervention på rullstolens sittergonomi liksom aspekter på rullstolen som förflyttningshjälpmedel presenteras också. Nr. 9. Marie Jansson, ”Två kön eller inget alls – Politiska intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen” (utgiven år 2003, ISBN 91-7373-568-X). Avhandlingen är publicerad i två serier, vid institutionen för hälsa och samhälle (nr 3) och vid institutet för handikappvetenskap (nr 9). Nr. 10. Per-Olof Bergemalm, ”Audiologiska och kognitiva långtidseffekter av skallskada” (Audiologic and Cognitive long-term sequelae from closed head injury) (utgiven år 2004, ISBN 91-7668-384-2, ISSN 1652-4063). Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 4/2004. Skallskador och dess konsekvenser utgör ett stort problem över hela världen och hörselstörningar och kognitiva störningar är vanligt förekommande. Avhandlingen fokuserar på hörselskador och kognitiva störningar ur ett långtidsperspektiv hos en grupp välrehabiliterade skallskadepatienter. Såväl perifera som centrala auditiva och kognitiva störningar kunde påvisas hos flera av deltagarna. Hos flera av deltagarna kunde även försämring av en sensorineural hörselnedsättning påvisas och möjligheten att kunna förutsäga detta analyseras. Vidare analyseras och diskuteras självskattad hörsel, kognition och livskvalitet. Nr. 11. Martin Molin, ”Att vara i särklass - om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan” (Participant or Outsider? on the upper secondary programme for pupils with intellectual disabilities) (utgiven år 2004, ISBN 91-8529546-9). Avhandlingen syftar till att studera hur olika former av delaktighet kommer till uttryck i gymnasiesärskolan. Analysen visar bland annat på möjligheten att tala om att ungdomar i gymnasiesärskolan lever i olika delaktighetsvärldar. Nr. 12. Kajsa Jerlinder, ”Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder – dilemma kring omfördelning och erkännande” (Justice in Physical Education for Physically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition) (utgiven år 2005, ISSN 1650-1128; 12). Uppsatsen syftar till att utifrån teorier om omfördelning och teorier om erkännande illustrera ett dilemma och dess potentiella följder när krav på rättvisa för elever med funktionshinder ställs i skolans idrottsundervisning. För att belysa dilemmat används två praktiska exempel. No. 13. Per-Inge Carlsson, ”Hearing impairment and deafness. Genetic and environmental factors – interactions – consequences. A clinical audiological approach.” (utgiven år 2005, ISBN91-7668-426-1; ISSN 1652-4063). Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 1/2005. Analyser av komplexa frågor kring HNS och dövhet utifrån ett medicinskt audiologiskt perspektiv kräver ett angreppssätt på flera nivåer. Fyra nivåer har använts i denna avhandling: molekylär, biologisk, psykologisk och social nivå. Genom dessa studier har några exempel på faktorer på olika nivåer värderats, direkt och indirekt. Interaktioner och konsekvenser har analyserats och kliniska applikationer har diskuterats. Resultaten indikerar att interaktioner på alla de ingående nivåerna bidrar till de konsekvenser som HNS och dövhet kan leda till i ett långtidsperspektiv. Dessutom är en flernivåsanalys - här kallad ett kliniskt audiologiskt angreppssätt - nödvändig när vi använder ICF i audiologisk rehabilitering/ habilitering. Nr. 14. Mathias Hällgren, “Hearing and cognition in speech comprehension – methods and applications” (utgiven år 2005, ISBN 91-85297-93-3). I sin avhandling presenterar Mathias metoder för att studera central hörselfunktion och kognitiva funktioner viktiga för talförståelse. Tillämpningar av metoderna har genererat ny kunskap om hur talförståelse i olika lyssningssituationer påverkas av ålder, hörselnedsättning och kognitiv förmåga. No. 15. Katrin Boström, “Living with deteriorating and hereditary disease; experiences over ten years of persons with muscular dystrophy and their next of kin” (utgiven år 2005, ISBN 91-7668-427-x, ISSN 1650-1128) Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet, Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys, V. Frölunda 4/2005. Avhandlingen syftar till att öka kunskapen om vad det innebär att leva med muskeldystrofi över tid, både utifrån personen som har sjukdomen men även från den närståendes perspektiv. Resultatet visar begränsningar i vardagslivet som en konsekvens av MD samt processen från att identifiera sig som frisk till att identifiera sig som en person som har en progressiv sjukdom. Sjukdomens ärftlighet är betydelsefull både för personerna med MD och deras närstående. Närstående beskriver även en speciell sårbarhet och att relationen påverkas av de begränsningar som sjukdomen medför. I relation till personen med MD finns vanligen känslor både av plikt och kärlek. Nr. 16. Ingrid Thyberg, “Disease and disability in early rheumatoid arthritis. A 3-year follow-up of women and men in the Swedish TIRA project” (utgiven år 2005, ISBN: 91-8529916-2, ISSN: 0345-0082, ISSN: 1650-1128). Syftet var att studera utvecklingen av, och relationen mellan, olika aspekter av sjukdom och funktions-hinder hos kvinnor och män vid nydebuterad ledgångsreumatism. Dessutom utvärderades effekten av hjälpmedel. Resultatet visar att i) relationen var svag mellan kliniska/laboratoriedata och självrapporterad hälsa ii) kvinnor rapporterade mer aktivitetsbegränsningar än män och greppstyrka var starkt relaterat till aktivitetsbegränsning oberoende av kön och iii) kvinnor använde hjälpmedel i större utsträckning än män och hjälpmedel minskade aktivitetsbegränsningar hos både kvinnor och män. Nr. 17. Staffan Bengtsson, “Varför får jag icke följa med dit fram?” Medborgarskapet och den offentliga debatten om dövstumma och blinda 1860-1914 (utgiven år, ISBN 91-85457-06-X). Syftet med studien är att analysera tolkningen av funktionshinder som fenomen på den samhälleliga nivån. Genom ett hermeneutiskt angreppssätt betonas vikten av att förstå medborgarskap och social kategorisering mot bakgrund av den kulturella kontexten. Nr. 18. Mary Rudner, ”Modalities of Mind.Modality-specific and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and speech” (utgiven år 2005, ISBN 91-85457-10-8). Modalitetsspecifika och ickemodalitetsspecifika aspekter av arbetsminne för tecken och tal Arbetsminnet har beskrivits som en mental arbetsplats där information kan lagras tillfälligt och bearbetas. Inte minst kommer arbetsminnet till användning när vi kommunicerar med varandra. För många av oss är talet det vanligaste kommunikationssättet men för Döva är det oftast teckenspråket som gäller. Den mentala arbetsplatsens utformning är delvis beroende på vilken språkmodalitet, tecken eller tal, som vi brukar använda. Denna avhandling undersöker hur dessa skillnader uttrycker sig i hjärnan, hur de kan utnyttjas kompensatoriskt och hur de kan främja vår förståelse av språk, minne och den mänskliga hjärnan. Nr. 19. Henrik Danielsson, ”Facing the Illusion Piece by Piece. Face recognition for persons with learning disability” (utgiven 2006, ISBN 91-85497-09-6). Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Resultaten indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av bildigenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. Nr. 20. Thomas Strandberg, ”Vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada – omställningsprocesser och konsekvenser i vardagslivet” (Adults with acquired traumatic brain injury – the changeover process and consequences in every day life) (utgiven år 2006, ISBN 91-7668-498-9). Studien övergripande syfte är att belysa den omställningsprocess som vuxna personer med förvärvad traumatisk hjärnskada kan uppleva i vardagslivet. Att öka kunskapen och förståelsen för denna process, de konsekvenser som kan uppstå och för den betydelse stödet kan ha i vardagslivet. Institutet för handikappvetenskap - 13 Seniora forskare och handledare Madeleine Abrandt Dahlgren Docent vid Linköpings Universitet, lektor i universitetspedagogik vid avdelningen för studier av vuxnas lärande inom vuxenutbildning, högre utbildning och folkbildning. Min forskning har hittills huvudsakligen fokuserat på det universitetspedagogiska fältet, där jag utifrån ett didaktiskt perspektiv och med kvalitativa metoder ägnat mig åt studier av den högre utbildningens förutsättningar, förlopp och effekter på lärandet, både i ett vidare sammanhang och specifikt inriktat mot problembaserat lärande. Ett annat forskningsområde är det vårdpedagogiska fältet, där jag studerat patienters och anhörigas erfarenheter av olika sjukdomstillstånd som en grund för utformande av träningsprogram och patientutbildning. Jag är också programansvarig för det interkontinentala magisterprogrammet ”Adult learning and global Change”, som är ett samarbete mellan fyra olika universitet på fyra olika kontinenter. Gerd Ahlström Professor i omvårdnadsvetenskap, Dr Med Vet, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Gerd Ahlström ansvarar och är handledare för ett flertal forskningsprojekt som berör personer som lever med långvariga sjukdomstillstånd, flertalet studeras ur ett familjeperspektiv. Forskningen syftar till att öka förståelsen för vad som är problem och påfrestningar för patienten och den närstående i deras vardag. Ett annat fokus är människors egna resurser att hantera svåra livssituationer till följd av ohälsa och hur detta påverkar upplevd livskvalitet. Några projekt avser interventionsforskning med skräddarsytt vårdprogram med betoning på patientundervisning eller användandet av komplementära hälsometoder. Den kunskap som erhålls från denna forskning kan bidra till att förbättra vårdkvaliteten. För att i vid bemärkelse kunna förstå den livsvärld som patienten och dennes familj upplever i samband med livsförändringar används mångvetenskapliga forskningsmetoder och frågeställningar. Flertalet projekt genomförs med upptäckande eller beskrivande kvalitativa metoder. Andra genomförs som kvasiexperiment med effektmätningar där både kvantitativa och kvalitativa utvärderingsmetoder används. Instrumentutvecklingen är en del i forskningen och berör livskvalitet, coping och vårdkvalitet. Personer med långvariga sjukdomstillstånd och i synnerhet de med fortskridande förlopp är med om ett antal personliga förluster av viktiga värden i livet, vilket i litteraturen benämns kronisk sorg. Modeller för omvårdnad behöver utvecklas för att kunna ge riktade insatser till de familjer som sviktar i sin vardag och som behöver stöd för att uppnå en bättre livskvalitet. Gerd är forskningsledare för ett forskningsprogram vid Örebro universitet som benämns ”Livsförändringar, 14 - Institutet för handikappvetenskap livskvalitet, patientens resurser och professionell omvårdnad” . Gerhard Andersson Professor i klinisk psykologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Gerhard Andersson forskar om tinnitus och hörselproblematik och har publicerat över 150 vetenskapliga arbeten inklusive tre böcker om tinnitus. Han har doktorerat i psykologi med en avhandling om äldres hörselproblem och i medicin med en avhandling om tinnitus. Vid sidan om sitt akademiska arbete är Andersson även verksam deltid som psykolog vid hörselkliniken i Linköping. Han är legitimerad psykolog och psykoterapeut med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning. Utöver hörsel och tinnitus har Andersson pågående forskning kring psykiska funktionsnedsättningar (se www.kbt.nu/ga). Sivert Antonson Docent och universitetslektor i handikappvetenskap. Hans avhandling i pedagogik, har titeln “Hörselskadade i högskolestudier. Möjligheter och hinder” (1998). Han är verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg (IVO), Örebro universitet. Idag riktas hans forskningsintresse bland annat mot personer med olika funktionsnedsättningar kopplat till arbetsmarknaden. Han är bland annat författare till boken ”Stödets betydelse – supported employment – i kampen för arbete och att bryta utsatthet”, vilken trycktes 2002. Under 2003 utkom Eva Jeppsson Grassman, Sivert Antonson, Rolf Stål och Lars Svedberg med boken ”Att drabbas och att forma sitt liv. Om strategier bland funktionshindrade och arbetslösa”. Studentlitteratur, Lund Stig Arlinger Professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i Linköping. Forskargruppen arbetar med utveckling av signalbehandling i hörapparater, metoder för anpassning av hörapparater och för utvärdering av hörapparatnytta, metoder för undersökning och beskrivning av såväl perifera som centrala hörselfunktioner och studier av buller och hörselskador. Erik Borg Forskar i hörselvetenskapens fysiologiska och medicinska delar. Sedan 1978 är han verksam inom den kliniska audiologin först vid Karolinska sjukhuset och från 1991 i Örebro. Sedan 1998 är han föreståndare för Ahlséns Forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Den forskning han byggt upp i Örebro innefattar bl.a. ärftliga hörselskador, utveckling av diagnostiska metoder och metoder för rehabilitering. Ett övergripande perspektiv är ett ekologiskt synsätt förenat med laboratoriestudier under kontrollerade betingelser. Han leder för närvarande forskningsprojekt om Dövblindas omgivningsorientering; Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning; Hörselskadade barns språkutveckling och Ärftliga faktorers betydelse för uppkomst av bullerskada. Ann-Christin Cederborg Docent och leg psykoterapeut, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Hennes forskning berör barn och ungdomar i utsatta livssituationer och professionellas bemötande av dem. Dessutom studerar hon hur funktionshindrade barn som misstänks vara utsatta för brott hanterar den juridiska processen. Hur asylsökande barn kommer till tals i asylprocessen samt hur barn med Asperger syndrom/autism kommunicerar med sin omgivning är andra pågående projekt hon bedriver. Lotta Coniavitis Gellerstedt Fil dr i sociologi. Engagerad i forskningsprojekt och utredningsarbete med anknytning till kommunikationshandikapp, bl a gällande personer med hörselskada i arbetsliv och i skola. Peter Czigler Bakgrund: logopedexamen 1985, universitetsadjunkt (1986-1998), doktorand (1992-1998) och universitetslektor (1998-2001) i fonetik vid Umeå universitet. Fil dr i fonetik (1998). Avhandlingen belyser vissa svenska konsonantsekvensers temporala egenskaper. Är sedan 2001 universitetslektor i hörselvetenskap vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Forskning: Samtal med hörselskadade inom vården, Barns språk- och talutveckling, IT och undervisning, Studentautonomi. Berth Danermark Född 1951 och professor i sociologi vid Örebro universitet, institutionen för vårdevetenskap och omsorg. Han är ansvarig för forskarutbildningen vid IHV. Hans forskning handlar i första hand om psykosociala aspekter på funktionshinder. Forskningsfokus är personer med hörselnedsättning. Staffan Förhammar Professor i historia vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Förhammar är tillsammans med professor Marie C Nelson ansvarig för IHVs historiska dimension. Förhammars forskningsintresse omfattar handikappolitik och socialpolitiska idéer. Björn Gerdle Född 1953 och professor i rehabiliteringsmedicin vid Hälsouniversitetet i Linköping samt Centrumchef vid Smärt och Rehabiliteringscentrum, US, Linköping. Forskningen rör framförallt smärta och dess konsekvenser samt konsekvenser av neurologiska handikapp. Publikationslistan omfattar ca 134 artiklar i internationella tidskrifter. Peter Gill Född i Cork, Irland, 1949. B.A. (Psych.) (1971), M.A. (Ed. Psych.) (1973), University College Cork, M.Ed. (1974), Trinity College Dublin, fil.dr. (1979), Göteborgs universitet, Docent (2000), Professor i pedagogik, Högskolan i Gävle (2001). Innehar Gävles första professur i pedagogik. Under tiden i Irland har han forskat kring barns intelligens, sedan migrationen till Sverige har han studerat ungdomsvåld, moraluppfattningar om våld, våld bland ungdomar, i parrelationer, inom idrott. Har arbetat vid flera svenska universitet och högskolor. Under perioden 1988-1994 bodde han på en ö utanför Irlands västkust och grundade Centre for Island Studies, Clare Island, samt utvecklade en verksamhet inom “kulturell turism”. Han återvände till ett lektorat i Karlstad 1993/94. Har arbetat i Gävle sedan 1995, ämnesföreträdare för Hälsopedagogik, och hjälpt till att utveckla Gävles hälsopedagogiska program. Publikationer inom intelligensmätning, mentalitetsforskning, hälsopedagogik och våldsstudier. Mats Granlund Professor i psykologi med inriktning mot funktionshinder, intervention och hälsa, Mälardalens Högskola. Mats leder tillsammans med Eva Björck-Åkesson forskningsprogrammet CHILD. I CHILD ingår två professorer, en gästprofessor, fem disputerade forskare och 13 doktorander (psykologi, pedagogik, specialpedagogik, medicinsk vetenskap och lingvistik). CHILD är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram angående barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och deras familjer och andra närmiljöer. Mats Granlund har arbetet med forskning angående personer med funktionshinder, speciellt utvecklingsstörning, sedan 1978. Han har ca 40 publikationer i internationella tidskrifter och böcker. De flesta inom områdena alternativ kommunikation, barn med grava funktionshinder, familjer med barn med funktionshinder, samt personalfortbildning. Stefan Gustafson Fil dr i Handikappvetenskap och universitetslektor vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap. Hans forskning är inriktad på individuella skillnader bland barn med lässvårigheter, hur pedagogiska interventioner bör anpassas till lässvaga elevers varierande behov samt definitionen av dyslexi i förhållande till andra typer av läs- och skrivsvårigheter. Ursula Hass Universitetslektor, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Mikael Heimann Professor i utvecklingspsykologi, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Ann-Britt Ivarsson Fil dr och universitetslektor i arbetsterapi vid Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Den forskning hon bedriver innefattar studier om personer med psykiska funktionshinder. Studierna fokuseras på dessa personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter samt hur aktivitet kan användas som terapeutiskt medel Institutet för handikappvetenskap - 15 för att öka deras delaktighet i samhällsliv. Med aktivitet menas i detta sammanhang det personer gör i dagligt liv. Personernas egna beskrivningar av upplevelser av aktivitet ligger till grund för forskningen. Specifikt studeras begreppet aktivitet med avsikt att generera en teoretisk begreppsmodell. Vidare studeras hur terapeutiska dimensioner av aktivitet kan begreppsliggöras och utvärderas. Detta görs genom studier i sociala sammanhang där personer med psykiska funktionshinder deltar i dagliga aktiviteter samt i sammanhang där aktivitet utgör del av behandling eller rehabilitering. Thomas Karlsson Universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet. Anders Kjellberg Professor, Gävle högskola. Birgitta Larsby Docent i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping. Forskningsintressen: psykoakustiska och elektrofysiologiska testmetoder, bullers påverkan på kommunikation och talförståelse sedd i relation till individuell kognitiv förmåga, central hörselfunktion. Per Linell Professor i kommunikation, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet. Lars-Olov Lundqvist Chef på Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns landsting. Han är fil dr i psykologi och hans forskningsområde är emotionspsykologi. Under de senaste 10 åren har han framför allt publicerat sig inom området emotionell kommunikation och i sitt arbete vid Habiliteringens forskningscentrum har han fokuserat på detta område ur ett funktionshinder- och habiliteringsperspektiv. Thomas Lunner Adjungerad universitetslektor i teknisk audiologi, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitetet i Linköping. Forskar i frågor kring signalbehandling i hörapparater, hörapparatnytta, kognition och brukarkompetens. Björn Lyxell Professor i psykologi med inriktning mot perception och kognition vid Linköpings universitet. Björn forskar om neurofysiologiska, perceptuella och kognitiva konsekvenser av förvärvade hörselhandikapp och hur dessa är relaterade till möjligheten för kompensation med hjälpmedel (taktila hjälpmedel, hörapparater och cochlea implantat). Björn är också verksam vid Ahlséns Forskningsinstitut i Örebro. 16 - Institutet för handikappvetenskap Claes Möller Professor i audiologi medicinsk handikappforskning, Ahlséns forskningsinstitut , Örebro universitet. Marie Nelson Professor i socialhistoria vid Enheten för historia, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet. Hon tjänstgör även vid Tema Hälsa och samhälle inom IHS vid samma universitet. Nelson är handledare för en av IHVs doktorander och tillsammans med docent Staffan Förhammar är hon ansvarig för IHVs historiska perspektiv. Hennes forskning har inkluderat en studie av 1860-talets hungersnöd i norra Sverige samt undersökningar av epidemier och hälsopolitik på nationell, regional och lokalnivå. Hennes senaste studie rör relationen mellan det internationella hälsoarbete och utvecklingen av Sveriges hälsopolitik under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Lennart Nordenfelt Professor vid Tema Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet. Nordenfelt är fil dr och docent i teoretisk filosofi, numera specialiserad på medicinens vetenskapsteori och etik. Nordenfelt har under de senaste 20 åren framför allt publicerat sig inom hälsoteori inkllusive handikappteori. Fokus har legat på studier av dessa discipliners grundbegrepp. Nordenfelt är för närvarande President för European Society for the Philosophy of Medicine and Health Care. Nordenfelt är under läsåret 2006-2007 gästprofessor vid Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences (SCAS), Uppsala. (Forskningsprojekt om begreppet arbetsförmåga ur ett filosofiskt perspektiv). Jerker Rönnberg Född 1953, tf professor 1995 och förordnad professor i psykologi ssk handikappvetenskap sedan 1997 vid Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Jerker bedriver forskning inom området kognition, kommunikation och handikapp utifrån både beteendevetenskapliga och neurovetenskapliga perspektiv. Forskning om minnesprocesser och viktiga språkliga processer (t ex fonologi) utförs på tecken- och talspråk (med hjärnavbildningsteknik), minnesstudier (bildigenkänning) hos individer med utvecklingsstörning, CP-skadades kognitiva och språkliga förutsättningar för användning av symbolsystem och gravt hjärnskadade personers kommunikativa förmåga för att nämna några aktuella projekt. Jerker har stor erfarenhet av kognitiv och kommunikativ forskning inom hörselområdet och är delansvarig inom många andra hörselprojekt. Han har publicerat närmare ett 110-tal artiklar i internationella tidskrifter, ca 40 bok-kapitel och ett flertal böcker. Jerker är också forskningsledare för Cognition, Development and Disability (CDD). Stefan Stenfelt Professor i teknisk audiologi vid institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan, Linköpings Universitet. Forskningen är inriktad på modellering av hörselfunktionen och hörselfysiologi, framförallt på ljudstimulering via skallens ben (kranium). Vidare bedrivs utveckling och verifiering av hörselmätningsmetoder, utveckling och utvärdering av signalbehandlingsalgoritmer och allmän ljudtransmission i hörapparater och kockleära implantat, design av implanterbara hörapparater, utveckling av kommunikationssystem för extrema miljöer samt funktion och nytta av hörselskydd. I flera av ovanstående beskrivna verksamhetsområden förs samarbete med industrin. SS är även knuten till klinisk hörselvård vid universitetssjukhuset i Linköping. Tommy Svensson Professor i sociologi vid institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet och professor i folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsans psykosociala dimensioner vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg. Har i sin forskning främst fokuserat på frågor relaterade till problemområdet psykisk sjukdom, men har också forskat kring bl.a. rehabilitering av sjukskrivna och kring äldres livsvillkor. Håkan Thorsén Universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro universitet. Toomas Timpka Professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping universitet. Mikael Thyberg Med dr, överläkare, Institutionen för nervsystem och rörelseorgan, Hälsouniversitet i Linköping. Åsa Wengelin Fil dr i allmän språkvetenskap. Forskarassistent vid institutionen för lingvistik, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet, universitetslektor i specialpedagogik (tjänstledig), Karlstad universitet. Åsa disputerade 2002 på en avhandling om skrivprocesser hos vuxna med läs- och skrivsvårigheter och vuxna döva. Hennes forskning är inriktad på kognitiva processer i läsande och skrivande hos personer med läs- och skrivsvårigheter och personer med svenska som andra språk. Driver för närvarande två forskningsprojekt: “Kommunikationsflödet i texttelefonsamtal” (FAS) och “Att läsa medan man skriver” (VR). Institutet för handikappvetenskap - 17 Publikationer Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter. A Andersson, G. (2006). Internet based cognitive behavioral self-help for depression. Expert Review of Neurotherapeutics, 6, 1637-1642. Andersson, G., Airikka, M.-L., Buhrman, M., & Kaldo, V. (2005). Dimensions of perfectionism and tinnitus distress. Psychology, Health and Medicine, 10, 78-87. Andersson, G., Asmundson, G. J. G., Denev, J., Nilsson, J., & Larsen, H. C. (2006). A controlled trial of cognitive behavior therapy combined with vestibular rehabilitation in the treatment of dizziness. Behaviour Research and Therapy, 44, 1265-1273. Andersson, G., Bakhsh, R., Johansson, L., Kaldo, V., & Carlbring, P. (2005). Stroop facilitation in tinnitus patients: An experiment conducted via the World Wide Web. Cyberpsychology & Behavior , 8, 32-38. Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Carlbring, P., Kaldo, V., & Ekselius, L. (2005). Internet-based selfhelp for depression: a randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry, 187, 456-461. Andersson, G., Bergström, J., Carlbring, P., & Lindefors, N. (2005). The use of the Internet in the treatment of anxiety disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18, 73-77. Andersson, G., Boalt Boethius, S., Svirsky, L., & Carlberg, G. (2006). Memories of significant episodes in child psychotherapy: An autobiographical memory approach. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and Practice, 79, 229-236. Andersson, G., Carlbring, P., Holmström, A., Sparthan, E., Furmark, T., Nilsson-Ihrfelt, E., Buhrman, M., & Ekselius, L. (2006). Internet-based self-help with therapist feedback and in-vivo group exposure for social phobia: a randomized controlled trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 74, 677-686. Andersson, G., Jüris, L., Classon, E., Fredrikson, M., & Furmark, T. (2006). Consequences of suppressing thoughts about tinnitus and the effects of cognitive distraction on brain activity in tinnitus patients. Audiology & Neurootology, 11, 301-309. 18 - Institutet för handikappvetenskap Andersson, G., Jüris, L., Kaldo, V., Baguley, D. M., Larsen, H. C., & Ekselius, L. (2005). Hyperacusi – ett outforskat område. Kognitiv beteendeterapi kan lindra besvären vid ljudöverkänslighet, ett tillstånd med många frågetecken. Läkartidningen, 44, 3210-3212. Andersson, G., & Ghaderi, A. (2006). An overview and analysis of the behaviorist criticism of the diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM). Clinical Psychologist, 10, 67-77. Andersson, G., & McKenna, L. (2006). The role of cognition in tinnitus. Acta Oto-Laryngologica, 126, 39-43. Andersson, G., Porsaeus, D., Wiklund, M., Kaldo, V., & Larsen, H. C. (2005). Treatment of tinnitus in the elderly: A controlled trial of cognitive behavior therapy. International Journal of Audiology, 44, 671-675. Andersson, G., Westöö, J., Johansson, L., & Carlbring, P. (2006). Cognitive bias via Internet: A comparison of Web based and standard emotional Stroop tasks in social phobia. Cognitive Behaviour Therapy, 35, 55-62. Andersson, G., Öst, L.-G., & Waern, M. (2006). Lovande behandling vid borderlinestörning. Läkartidningen, 103, 3188-3190. Austin, D. W., Carlbring, P., Richards, J. C., & Andersson, G. (2006). Internet administration of three commonly used questionnaires in panic research: equivalence to paper administration in Australian and Swedish samples of people with panic disorder. International Journal of Testing, 6, 25-39. Blomberg, S., Rosander, M., & Andersson, G. (2006). Fears, hyperacusis and musicality in Williams syndrome. Research in Developmental Disabilities, 27, 668-680. Carlbring, P., & Andersson, G. (2006). Internet and psychological treatment. How well can they be combined? Computers in Human Behavior, 22, 545-553. Carlbring, P., Bohman, S., Brunt, S., Buhrman, M., Westling, B. E., Ekselius, L., & Andersson, G. (2006). Remote treatment of panic disorder: A randomized trial of Internet-based cognitive behavioral therapy supplemented with telephone calls. American Journal of Psychiatry, 163, 2119-2125. Carlbring, P., Furmark, T., Steczkó, J., Ekselius, L., & Andersson, G. (2006). An open study of Internet-based bibliotherapy with minimal therapist contact via e-mail for social phobia. Clinical Psychologist, 10, 30-38. Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C., Buhrman, M., Kaldo, V., Söderberg, M., Ekselius, L., & Andersson, G. (2005). Treatment of panic disorder: Live therapy vs. self-help via Internet. Behaviour Research and Therapy, 43, 1321-1333. Johansson, M., & Andersson, G. (2006). Prevalence of dizziness in relation to psychological factors and general health in older adults. Audiological Medicine, 4, 144-150. Johansson, L., Ghaderi, A., & Andersson, G. (2005). Stroop interference for food- and body-related words: A meta-analysis. Eating Behaviors, 6, 271-281. Johansson, L., Lundh, L.-G., & Andersson, G. (2005). Attentional bias in young women. The role of thin ideal priming, body shape dissatisfaction and body mass index. Personality and Individual Differences, 38, 723-733. Kaldo, V., Richards, J. C., & Andersson, G. (2006). Tinnitus Stages of Change Questionnaire: Psychometric development and validation. Psychology, Health and Medicine, 11, 483-497. Kildal, M., Willebrand, M., Andersson, G., Gerdin, B., & Ekselius, L. (2005). Coping strategies, injury characteristics and long term outcome after burn injury. Injury, 36, 511-518. Linnman, C., Carlbring, P., Åhman, Å., Andersson, H., & Andersson, G. (2006). The Stroop-effect on the Internet. Computers in Human Behavior, 22, 448-455. Olsson, E., Wik, K., Östling, A.-K., Johansson, M., & Andersson, G. (2006). Everyday memory self-assessed by adult patients with acquired brain damage and their significant others. Neuropsychological Rehabilitation, 16, 257271. Ritterband, L. M., Andersson, G., Christensen, H. M., Carlbring, P., & Cuijpers, P. (2006). Directions for the International Society for Research on Internet Interventions (ISRII). Journal of Medical Internet Research, 8, e23. Sgroi, M. I., Willebrand, M., Ekselius, L., Gerdin, B., & Andersson, G. (2005). Fear-avoidance in recovered burn patients. Association with psychological and somatic symptoms. Journal of Health Psychology, 10, 491-502. Sohlberg, S., & Andersson, G. (2005). Extracting a maximum of useful information from statistical research data. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 69-77. Willebrand, M., Andersson, G., Kildal, M., Gerdin, B., & Ekselius, L. (2006). Injury-related fear avoidance, neuroticism and burn specific health. Burns, 32, 408–415. Arlinger S. (2006). A survey of public health policy on bilateral fittings and comparison withmarket trends – the evidence-base required to frame policy. International Journal of Audiology 45(S1), S45-48. Thomsen, J., Sass, K., Ödkvist, L., & Arlinger, S. (2005). Local overpressure treatment reduces vestibular symptoms in patients with Meniere’s disease. A clinical randomized multicentre, double blind placebo controlled study. Otol Neurotol 26, 68-73. Arvidsson, P., Granlund, M., & Thyberg, M. (submitted). Factors with a positive relation to participation in adolescent and adult people with mild intellectual disability – a systematic literature review. Journal of Applied Research in Intellectual Disability. B B Bergemalm P-O., & Borg E. (2005). Peripheral and Central Audiological Sequelae of Closed Head Injury: Function, Activity, Participation and Quality of Life. Audiological Medicine 2005; 3: 185-198. Bergemalm P-O., & Lyxell B. (2005). Appearances are deceptive? Long-term cognitive and central auditory sequelae from closed head injury. International Journal of Audiology 44: 39-49. Borg, E., Ahlsén, L-Å., & Palmkvist, A. (2006). Ear insert designed to optimize CROS fittings shows promise. Hearing Journal 5: 32-40. Duan, M., Che,n Z., Qiu, J., Ulfendahl, M., Laurell, G., Borg, E., & Ruan, R. (2006). Low-dose, long-term caroverine administration attenuates impulse noiseinduced hearing loss in the rat. Acta Oto-Laryngologica 126: 1140-1147 van Laer, L., Carlsson, PI., Ottschytsch, N., Bondeson, ML., Konings, A., Vandevelde, A., Dieltjens, N., Fransen, E., Snyders, D., Borg, E., Raes, A., & van Camp, G. (2006). The contribution of Genes Involved in Potassium-Recycling in the Inner Ear to Noise-Induced Hearing Loss. Human Mutation 27: 786-795. Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Quality of life in patients with muscular dystrophy and their next of kin. International Journal of Rehabilitation Research, 28(2):103-9. Andersson, U., & Lyxell, B. (in press). Working memory and mathematical difficulties: General or specific problems? Journal of Experimental Child Psychology. Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Living with a hereditary disease: persons with muscular dystrophy and their next of kin. American Journal of Medical Genetics 1;136(1): 17-24. Antonson, S., Danermark, B., & Lundström, I. (2006) The Importance of Social Support for Hard-of-Hearing Students in Pursuing Their Educational Careers. Scandinavian Journal of Disability Research. Vol. 8. o. 4, 298316. Boström, K., Nätterlund, B., & Ahlström, G. (2005). Sickness impact among persons with muscular dystrophy; a longitudinal study over ten years. Clinical Rehabilitation, vol 19(6): 686-694. Institutet för handikappvetenskap - 19 Boström, K. Sunvisson, H., & Ahlström, G. (2006) Being the next of kin of an adult person with muscular dystrophy. Clinical Nursing Research vol 15 (2):86-104. Sunvisson, H., Boström, K., & Ahlström, G. (2005) Experiences of kinship with a person with muscular dystrophy. Journal of Neuroscience Nursing 2005; 37 (6): 307308. Danielsson, H., Rönnberg, J., Levén, A., Andersson, J., Andersson, K., & Lyxell, B. (2006). The face you recognize may not be the one you saw: Memory conjunction errors in individuals with or without learning disability. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 177–186 E Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2005). Illness-related problems and coping among persons with low-grade glioma. Psycho Oncology, 14, 728-737. Carlsson, P-I., Danermark, B., & Borg, E. (2004/2005). Marital Status and Birthrate of Deaf People in two Swedish Counties. The Impact of Social Environment in Terms of Deaf Community. American Annals of the Deaf 149 (5), 415-420. Edvardsson, T., Påhlson, A., & Ahlström, G. (2006). Experiences of onset and diagnosis of low-grade glioma from the patient´s perspective. Cancer Nursing, Vol 29(5); 415-422. Carlsson, P-I., van Laer, L., Borg, E., Bondeson, ML., Thys, M., Fransen, E. & van Camp, G. (2005). The influence of genetic variation in oxidative stress genes on human noise susceptibility. Hear Res 202: 87-96. Gustafsson, M., Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2006). The relationship between function, quality of life and coping in patients with low-grade gliomas. Supportive Care in Cancer (on-line), May. Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006a). How does the legal system respond when children with learning difficulties are victimized? Child Abuse and Neglect, 30, 5, 451-574. F Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006b). Interviewing alleged victims with intellectual disabilities (resubmitted). Cederborg, A-C., La Rooy, D., & Lamb, M.E. (2006). Repeated interviews with children who have intellectual disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities. Enebrink, E., Cederborg, A-C., Rydh Carlqvist, M., & H. Gumpert, C. (2006). Clinical work with antisocial behaviour in boys: Narrative interviews with clinical teams in Swedish child- and adolescent psychiatry. Children and Youth Services Review, 28, 6, 654-672. 672. Dahlström, Ö., Thyberg, I., Hass, U., Skogh, T., & Timpka, T. (2006). Designing a Decision Support System for Existing Clinical Organizational Structures: conseiderations from a rheumatology clinic. Journal of Medical Systems. 30(5): 325-31. Förhammar, S., (2006). Educating through Social Policy: Compensation for Blindness in Sweden ? An Example of Creating Norms and Identities. Scandinavian Journal of Disability Research 4. G Granlund, M., & Wilder, J. (2006). Studying parent-child interaction within the family system – methodological challenges. Disability and Rehabilitation, 28, 175-182. Almqvist, L., & Granlund, M. (2005). Participation in school activities of students with disabilities. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 305-314. Almqvist, L., Hällnäs, P., Stefansson, M., & Granlund, M. (2006) I can play-young childrens’ perceptions of health. Pediatric Rehabilitation. Dada, S., Granlund, M., & Alant, E. (accepted). A discussion of individual variability, in activity-based interventions, using the niche concept. Child: Care, Health and Development. Bhaskar, R., & Danermark, B. (2006). Metatheory, Interdisciplinarity and Disability Research — A Critical Realist Perspective. Scandinavian Journal of Disability Research. Edbom, T., Granlund,M., Lichtenstein, P., & Larsson, JO. (2006). Long-term relationship between symptoms of attention deficit hyperactivity disorder and self-esteem in a prospective longitudinal study of twins. Acta Paediatrica, 95, 650-657. Danielsson, H., Rönnberg, J., & Andersson, J. (2006). What am I doing in Timbuktu: Person–environment picture recognition for persons with intellectual disability. Journal of Intellectual Disability Research, 50, 127–138. Eriksson, L., Welander, J., & Granlund, M. (accepted). Participation in everyday school activities – for children with and without disabilities. Journal of Physical and Developmental Disabilities. 20 - Institutet för handikappvetenskap Raghavendra, P., Bornman, J., Granlund, M., & BjörckÅkesson, E. (accepted). The World health Organization’s international classification of functioning, disability and health: Implications for clinical and research practice in the field of augmentative and alternative communication. Augmentative and Alternative Communication. Sandström-Kjellin,M., & Granlund, M. (2006). Childrens engagement in different classroom activities. European Journal of Special Needs education, 21, 285-300. Ylvén, R., Björck-Åkesson, E., & Granlund, M. (2006). Literature review of positive functioning in families with children with a disability. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 3, 267-284. H Heimann, M., Laberg, K.E., & Nodøen, B. (2006). Imitative interaction increases social interest and elicited imitation in non-verbal children with autism. Infant and Child Development, 15 (3), 297-309. Heimann, M., Strid, K., Tjus, T., Smith, L., Ulvund, S.E., & Meltzoff, A.N. (2006). Exploring the relation between memory, gestural communication, and the emergence of language in infancy: A longitudinal study. Infant and Child Development, 15 (3), 233-249. Strid, K., Tjus, T., Smith, L., Meltzoff, A.N., & Heimann, M. (2006). Infant recall memory and communication predicts later cognitive development. Infant Behavior and Development, 29, 545-553. Zeedyk, S., & Heimann, M. (2006). Imitation and socioemotional processes: Implications for communicative development and interventions. Infant and Child Development, 15 (3), 219-222. Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger, S. (2006). A Swedish version of the Hearing in Noise Test (HINT) for measurement of speech recognition. International Journal of Audiology 45, 227-237. Hällgren, M., Larsby, B., Lyxell, B., & Arlinger, S. (2005). Speech understanding in quiet and noise, with and without hearing aids. International Journal of Audiology 44, 574-583. I Ibragimova, N., Lillvist, A., Pless, M. and Granlund, M. (in print). Interaction between non-speaking children with disabilities and their caregivers’ ratings and caregivers’ perceptions. Disability and rehabilitation. Ibragimova, N., Pless, M., & Granlund, M. (accepted). The utility of ICf in mapping the communicative ability of non-speaking children in Russia. Disability and Rehabilitation. Pless, M., Ibragimova, N., Adolfsson, M., & Granlund, M. (submitted). Development of ICF/ ICF-CY in-service training for teams in habilitation services for children and youths with disabilities. Pediatric rehabilitation. Frisk, M., Arvidsson, H., Kiviloog, J., Ivarsson, A-B., Kamwendo, K., & Stridh, G. (2006). An investigation of the housing environment for persons with asthma and persons without asthma. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13: 4-12. Lindstedt, H., Ivarsson, A-B., Söderlund, A. (2006). Background factors related to and/or influencing occupation in mentally disordered offenders. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20: 331-338. K Karlsson, C., Rudner, M., Rönnberg, J., & Lunner, T. (in press). Explicit cognitive storage and processing capacity needed for auditory signal in noise processing using wide dynamic range compression algorithms. Special issue on Audiology and Cognition (Ed. K. Pichora-Fuller). Journal of the American Academy of Audiology. L Larsby, B., & Hällgren, M. (2005). Speech comprehension in noise. Brittish Society of Audiology News, 16-17. Larsby, B., Hällgren, M., Lyxell, B., & Arlinger, S. (2005). Cognitive performance and perceived effort in speech processing tasks: effects of different noise backgrounds. International Journal of Audiology 44, 131-143. Leven, A., Lyxell, B., Andersson, J., & Danielsson, H. (in press). The relationship between prospective memory and intellectual disability. Scandinavian Journal of Disability Research. Levén, A., Lyxell, B., Andersson, J., Rönnberg, J., & Danielsson, H. (in press). Prospective memory, working memory, long-term episodic memory and self-rated memory in individuals with intellectual disability. Scandinavian Journal of Disability Research. Lundqvist, L.-O. (2006). A Swedish adaptation of the Emotional Contagion Scale: Factor structure and psychometric properties. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 263-272. Institutet för handikappvetenskap - 21 Lundqvist, L.-O., & Ahlström, G. (2006). Psychometric evaluation of the Ways of Coping Questionnaire as applied to clinical and non-clinical groups. Journal of Psychosomatic Research, 60(5), 485-493. Nordenfelt, L., Hellström, I., Nolan., M. & Lundh, U. (in press). Reflections upon ethical and methodological issues in an interview study involving persons with dementia and their spouses, Nursing Ethics. Lunner, T., & Sundewall-Thorén, E. (in press). Interactions between cognition, compression, and listening conditions: effects on speech-in-noise performance in a two-channel hearing aid. Special issue on Audiology and Cognition (Ed. K. Pichora-Fuller). Journal of the American Academy of Audiology. Nordenfelt, L., Nilsen, P., Timpka, T., & Lindqvist, K. (2005). Towards improved understanding of injury prevention program sustainability, Safety Science, 43: 815833. Durrant, J.D., Palmer, C.V., & Lunner, T. (2005). Analysis of counted behaviors in a single-subject design: modeling of hearing-aid intervention in hearing-impaired patients with Altzheimer Disease. International Journal of Audiology, 44(1):31-8. Flynn, M., & Lunner, T. (2005). Clinical verification of a hearing aid with artificial intelligence. Hearing Journal, 58(2):34-38. Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. (in press) Cognitive skills and perceived effort in active and passive listening in a naturalistic sound environment. International Journal of Audiology. M Möller, K., & Danermark, B. (in press). Social recognition, participation and the dynamics between the environment and personal factors of students with deafblindess. American Annals of the Deaf. N R Rudner, M., & Rönnberg, J. (2006). Towards a functional ontology for working memory for sign and speech. Cognitive processing, 7 (5), 183-186. Rudner, M., Rönnberg, J., & Hugdahl, K. (2005). Reversing spoken items – mind twisting not tongue twisting. Brain and Language, 92 (1), 78-90. Johansson, O., Andersson, J & Rönnberg, J. (2005). Compensating strategies in collaborative remembering in very old couples. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 349 359. Magnussen, S., Andersson, J., De Beni, R., Cornoldi, C., Endestad, T., Goodman, G., Helstrup, T., Koriat, A., Larsson, M., Melinder, A., Nilsson, L-G., Rönnberg, J., & Zimmer, H. (2006). What people believe about memory. Memory, 14, 595-613. Ö Öberg, M., Andersson, G., & Lunner, T. (submitted). Psychosocial characteristics and hearing aid satisfaction among first time hearing aid users. Nordenfelt, L. (2005). The four notions of dignity. Quality in Aging: Policy, Practice and Research, 6:1, 17-21. Nordenfelt, L. (2005). Dignity and the Older European: Policy Recommendations. Quality in Aging: Policy, Practice and Research, 6:2, 17-20. Nordenfelt, L. (2006). The concepts of health and illness revisited. Medicine, Health Care and Philosophy. Nordenfelt, L. (2006). Establishing a middle range position in the theory of health, Medicine, Health Care and Philosophy. Nordenfelt, L. (2006). Commentary on Wim Dekkers’s What is a genetic disease? And Stephen Tyreman’s Causes of illness in clinical practice – a conceptual exploration. Medicine, Health Care and Philosophy. Nordenfelt, L., Franklin, L-L., & Ternestedt, B-M. (2006). Views on Dignity of Elderly Nursing Home Residents. Nursing Ethics, 13, 1-15. 22 - Institutet för handikappvetenskap Originalartiklar i andra tidskrifter. A Andersson, G. (2005). Krönika: Om att bli engagerad. Psykologtidningen, 51 (3),15. Andersson, G. (2005). Varför så gott om ”H”. Auris, nr 2, 3. Andersson, G. (2005). Krönika: Om att tillhöra en yrkesgrupp. Psykologtidningen, 51 (15), 14. Andersson, G. (2005). Fakta och fiktion i psykoterapiforskning. Sokraten (4), 6-8. Andersson, G. (2005). Många framsteg i tinnitusforskningen. Audionytt, 32 (3), 14-15. Andersson, G. (2006). Transferring cognitive behavioural interventions to the Internet: Can it be done? InPsych, 28 (3), 10-13. Andersson, G., Carlbring, P., & Kaldo, V. (2006). Kognitiv beteendeterapi via internet - en behandlingsform för framtiden? Psykisk Hälsa(1), 50-58. Andersson, G. (2006). Religion allt viktigare i terapeutiskt arbete. Psykologtidningen, 52 (10), 4-7. Andersson, G. (2006). Krönika: Föräldraledig skriver om evidens. Psykologtidningen, 52 (14), 7. Buhrman, M., Fältenhag, S., Ström, L., & Andersson, G. (2005). An internet-delivered cognitive-behavioral intervention with telephone support improved some coping skills in patients with chronic low back pain. Journal of Bone & Joint Surgery, 87-A, 1169. B Borg, E., & Bergkvist, C. (2006). Frukter av VoVprojektet, avsnitt 1. Bakgrundsenkät och rehabiliteringsplan. Audionytt 4: 34-36. Borg, E., Edquist, G., McAlister, B., Reinholdsson, A-C., & Risberg, A. (2005). Språkutveckling hos hörselskadade barn. Audionytt 1-2: 20-21. Bagger-Sjöbäck, D., Borg, E., & Bergkvist, C. (2006). Varifrån kommer älgen? Svensk Jakt 6: 130-133. Borg, B., & Borg, E. (2005). Gymnasieungdomar utvecklar sin förmåga att kommunicera. Audionytt 1-2: 1617. C Cederborg, A-C. (2005). Att tänka på i mötet med barn. I Socialdepartementets skrift, Mötet med barnet. Barnkompetens inom Hälso och sjukvården. Karlskrona; Printfabriken. G Gustafson, S. (2006). Ordavkodningsträning för barn som har fonologiska respektive ortografiska problem. Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 11, 4-7. H Heimann, M. (2005). Debatt: Tjänstenivån ”specialistpsykolog” saknas fortfarande i Sverige. Psykologtidiningen, 10, 16. Heimann, M. (2006). Inlärning tidigare än man trott. Psykologtidningen, nr 7, 15. Heimann, M. (2006). Mentaliseringsförmåga redan vid nio månader. Psykologtidningen, nr 11, 26-27. Braarud, H.C., & Heimann, M. (2005). Imitasjon og kommunikasjon – fra spedbarn til voksne med store kommunikasjonsvansker. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 42 (5), 430. Hällgren, M. (2005). Att förstå tal – mer än bara hörsel. Audionytt, 32 (4), 9. J Jerlinder, K. (2006). Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder – ett dilemma? Svensk idrottsforskning, 3: 42- 44. L Larsby, B., & Axelsson, M. (2005). STAF möte i Västerås, 16-18 mars, 2005. Audionytt, 28, 6-8. Ö Öberg, M. (2006). Nya metoder för hörapparatanpassning. Audionytt 33 (3) 28-29 Cederborg, A-C. (2006). Slutredovisning Barn Brott Handikapp. Brottsoffermyndigheten. D Danermark, B., & Möller, K. (2006). Hörselvården och Världshälsoorganisationens ”Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa”, ICF. Audionytt. Institutet för handikappvetenskap - 23 Böcker. R . A Andersson, G., Baguley, D. M., McKenna, L., & McFerran, D. J. (2005). Tinnitus: A multidisciplinary approach. London: Whurr. Furmark, T., Holmström, A., Sparthan, E., Carlbring, P., & Andersson, G. (2006). Social fobi - Effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi . Stockholm: Liber. D Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet. En bok om hörselskada och kommunikation. Örebro: LäroMedia AB. Danermark, B. (red.) (2005). Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur. Danielsson, H. (2006). Facing the Illusion Piece by Piece: Face recognition for persons with learning disability. PhD thesis. Linköping, Sweden: UniTryck. F Weinehall, K., Änggård, A., Blom, K., Ekelund, B., & Finndahl, K.(2006). Räkna med kostnader – en fallstudie om mäns våld mot kvinnor. Juridiska institutionen, Umeå universitet. H Zeedyk, S., & Heimann, M. (Guest Eds.) (2006). Imitation and socio-emotional processes: Implications for communicative development and interventions [special issue] Infant and Child Development, 15 (3). Hällgren, M. (2005). Avhandling: Hearing and cognition in speech comprehension – methods and applications, ISBN 9185297-93-3, Linköpings universitet. N Nelson, M. (2006). ed. Occupational Health – Public Health: Lessons from the Past – Challenges for the Future. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Nordenfelt, L. (2006). Animal and Human Health and Welfare: A Philosophical Comparison. Wallingford, England: CABI Publisher. 24 - Institutet för handikappvetenskap Rudner, M. (2005). Modalities of Mind – Modality-specific and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and speech. Linköping Studies in Arts and Science, 337. Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 18. Linköpings universitet. S Strandberg, T. (2006). Vuxna med förvärvad traumatisk hjärnskada – omställningsprocesser och konsekvenser i vardagslivet. En studie av femton personers upplevelser och erfarenheter av att leva med förvärvad traumatisk hjärnskada. Doktorsavhandling, Linköping och Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap. Bokkapitel i vetenskapliga publikationer. A Andersson, G., & Kaldo, V. (2006). Internet-based selfhelp treatment of tinnitus. In R. S. Tyler (Eds.), Tinnitus treatment. Clinical protocols (pp. 29-40). New York: Thieme. Andersson, G., & Kaldo, V. (2006). Cognitive-behavioral therapy with applied relaxation. In R. S. Tyler (Eds.), Tinnitus treatment. Clinical protocols (pp. 96-115). New York: Thieme. C Carlsson, P-I., & Danermark, B. (2006). Early Childhood Hearing Impariment and Family History: A Long-Term Perspective. In D. Stephens (Eds.), The Effects of Genetic Hearing Impairment in the Family. London: Wiley Co. Cederborg, A-C. (2005a). The child´s position in clinical interviews.[La place de l’enfant Dans l’entretien clinique.) In M. Grossen, & A S. Salazar (Eds.), The clinical interview inpractice.[L’entretien clinique en pratiques, Analyse des interactions verbales d’un genre hétérogène] (pp. 89-107). Paris: Belin. Coniavitis Gellerstedt, L. (2005). Layders teori om sociala domäner. In B. Danermark, (Eds.), Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur. Coniavitis Gellerstedt, L., & Danermark, B. (2006). Effects on the Working Life of a History of Hearing Problems in the Family of Origin. In D. Stephens, & L. Jones (Eds.), The Effects of Genetic Hearing Impairment in the Family. Chichester: John Wiley & Sons. D Danermark, B. (2005). Review Psychosocial effects – working age population. In D. Stephens, D, & L. Jones (Eds.), The Impact of Genetic Hearing Impairment. London: Whurr Publications. Danermark, B. (2005). Handikappforskning som tvärvetenskap. Möjligheter och untmaningar. In M. Söder. (Eds.), Forskning om funktionshinder. Problem, utmaningar, möjligheter . Lund: Studentlitteratur. Danermark, B. (2006). Family History of Hearing Impairment and Its Psychological and Social Consequences – What Next? In D. Stephens (Eds.), The Effects of Genetic Hearing Impairment in the Family. London: Wiley Co. Danermark, B. (2006). Socialt arbete och kunskap – tre metateoretiska mönster. In B. Blom, S. Morén, & L. Nygren (Eds.), Kunskap i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur. Persson, J., Bernfort, L., Hellbom, G., Danermark, B., Borg, E., Gullbrandsson, A., Husberg, M. (2005). CostEffectiveness in Rehabilitation of Hearing Impaired People. In A. Pruski, & H. Knops (Eds.), Assistive Technology: From Virtuality to Reality (pp. 750-754). IOS Press. Stephens, D., & Danermark, B. (2005) Introduction. In D. Stephens, & L. Jones (Eds.), The Impact of Genetic Hearing Impairment. London: Whurr Publications. Stephens, D., & Danermark, B. (2005) ICF as a conceptual framework for the impact of genetic hearing impairment. In D. Stephens, & L. Jones, (Eds.), The Impact of Genetic Hearing Impairment. London: Whurr Publications. Danielsson, H., & Svensk, A. (2005). Informations- och kommunikationsteknologi: Exemplet Isaac [Information and communication technology: The Isaac example]. In P. Hwang, I. Lundberg, J. Rönnberg, & A-C. Smedler (Eds), Vår tids psykologi [The psychology of our time] (pp. 378379). G Granlund, M., & Björck-Åkesson, E. (2005). Participation and general competence – do type and degree of disability really matter? In R. Traustadottir, A. Gustavsson, J. Tøssebro, & J. T. Sandvin (Eds.), Change, Resistance and Reflection: Current Nordic Disability Research. Lund, Sweden: Studentlitteratur. Granlund, M., Björck-Åkesson, E., & Alant, E. (2005). Family centered early childhood intervention: new perspectives? In E. Alant (Eds.), AAC and severe disabilitybeyond poverty. London:Whurr. Björck-Åkesson, E., Granlund, M., & Simeonsson, R. (2005). Special education – a systems theory perspective. In E. Heimdahl-Matsson, A-L. Lange, L. Roll-Pettersson, & M. Westling-Allodi (Eds.), Mångsidigt samspel. Stockholm: LHS Förlag. Simeonsson, R., Granlund, M., & Björck-Åkesson, E. (2006). The concept and classification of mental retardation. In S. Greenspan, & H. Switzky (Eds.), What is mental retardation? Part II. Washington DC: American Association on Mental retardation. L Larsson Abbad, G. (2006). Att ha autism – hur kan det upplevas och vad innebär diagnosen. In I E. Hjelmquist (Eds), Inre och Yttre Världar. Funktionshinder i Psykologisk Belysning. Lund: Studentlitteratur. M Wallenius, E., Berglund, B., & Möller, K. (2006). Ur ett sällsynt perspektiv. In E. Hjelmquist (Eds.), Inre och yttre världar Funktionshinder i psykologisk belysning. Handikapp & samhälle. Lund: Studentlitteratur. N Nelson, M. (2006). Frågor kring pest och kolera: Sverige, Europa och den svenska hälsopolitikens utveckling vid 1900-talets början. In L. Berglund (Eds.), Att se det osedda. Vänbok till Ann-Sofie Ohlander (pp-98-113). Stockholm: Hjalmarson och Högberg. Nelson, M. (2006). Introduction. In M. Nelson, & C. Marie (Eds.), Occupational HealthPublic Health: lessons from the Past – Challenges for the Future. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Institutet för handikappvetenskap - 25 Nordenfelt, L. (2005). Health (the main entry article on health). In A. Albrecht Gary, J. Bichenbach, D. Mitchell, O. Schalick Walton, S. Snyder (Eds.), World Encyclopedia of Disability. Thousand Oaks, California: Sage Press. Nordenfelt, L. (2005). Review. In A.I. Caplan, J.J. McCartney, & D.A. Sistis (Eds.), Medicine, Health Care and Philosophy, 8, 125. Nordenfelt, L. (2005). Om kronisk sjukdom och livskvalitet. In B. Richt, & G. Tegern (Eds.), Sjukdomsvärldar: Om människans erfarenheter av kroppslig ohälsa (pp. 305-322). Studentlitteratur: Lund. Nordenfelt, L. (in press). Holistic Theories of Health as Applicable to Non-human Living Beings- In H. Kincaid, & J. McKitrick (Eds.), Establishing Medical Reality: Essays in the Metaphysics and Epistemology of Biomedical Science. Springer: Dordrecht. R Zimmer, H.D., Magnussen, S., Rudner, M., & Rönnberg, J. (in press). Visuo-spatial Thinking, Imagination, and Remembering. In T. Helstrup, & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press. Rönnberg, J. (2005). Att kompensera funktionshinder (Compensating for Disability). In P. Hwang, I. Lundberg, J. Rönnberg, & A-C. Smedler (Eds.), Vår tids psykologi (Contemporary Psychology) (pp. 369-395). Stockholm: Natur och Kultur. Rönnberg, J. (2006). Cognitive and neuroscience perspectives on speech and sign processing: Evidence from persons with deafness, hearing impairment, and normal hearing. In Q. Jing, H. Zhang, & K. Zhang (Eds.), Psychological Science around the World: Volume 1 (pp. 383-399). London: Psychology Press. Rönnberg, J., & Lyxell, B. (2006). Kognitiva funktioner, i kap. 3 “Språklig kommunikation”, sid 23-25. Nordisk lärobok i audiologi. (ed. S.Arlinger). C.A. Tegnér AB, Bromma, under tryckning. Rönnberg, J., & Melinder, A. (in press). Compensatory changes in everyday memory and communication: disabilities, abilities, and social context. In T. Helstrup., & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press. Andersson, J., Helstrup, T., & Rönnberg, J. (in press). Collaborative memory: How is our ability to remember affected by others? In T. Helstrup, & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press. De Beni, R.,Cornoldi, C., Larsson, M., Magnussen, S., & Rönnberg, J. (in press). Memory expertise. In T. 26 - Institutet för handikappvetenskap Helstrup & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press. Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A-C. (Eds.). (2005). Vår tids psykologi. (Contemporary Psychology). Stockholm: Natur och Kultur. Magnussen, S., Andersson, J., De Beni, R., Cornoldi, C., Endestad, T., Goodman, G., Helstrup, T., Koriat, A., Larsson, M., Melinder, A., Nilsson, L-G., Rönnberg, J., & Zimmer, H. (in press). What do people believe about memory? In T. Helstrup & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press. Nilsson, L-G., & Rönnberg, J. (in press). Learning and memory. In K. Pawlik & G. d’Ydewalle, G. (Eds.), Psychological concepts: An international historical perspective. Hove, UK: Psychology Press. Rydberg, E. (2006). Döva på arbetsmarknaden – en utsatt position? In C. Roos, & S. Fischbein (Eds.), Dövhet och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Wallenius, E., Berglund, B., & Möller, K. (2006). Ur ett sällsynt perspektiv. In E. Hjelmquist (Eds.), Inre och yttre världar Funktionshinder i psykologisk belysning. Handikapp & samhälle. Lund: Studentlitteratur. W Wengelin, Å. (2005). Ekonomiskans språkliga status. In B. Rombach (Eds.), Den framgångsrika ekonomiskan. Stockholm: Santérus förlag. Andersson, B., J. Dahl, K. Holmqvist, J. Holsanova, Jana V. Johansson, H. Karlsson, S. Strömqvist, S. Tufvesson., & Wengelin, Å.(2006) Combining Keystroke Logging with Eye Tracking, in. Writing and Digital Media(pp 166-172) Amsterdam: Elsevier. Strömqvist, S., Holmqvist, K., Johansson, V., Karlsson, H., & Wengelin, Å. (2006). In K. Sullivan, & E. Lindgren (Eds.), Computer key-stroke logging and writing: methods and applications (pp. 45-72). Amsterdam: Elsevier. Wengelin, Å. (2006). The word level focus in text production by adults with reading and writing difficulties. In M. Torrance, L. Van Waes, & D. Galbraith (Eds.), Writing and Cognition. Amsterdam: Elsevier. Wengelin, Å. (2006). Pauses in writing. In K. Sullivan, & E. Lindgren (Eds.), Computer Key Stroke Logging and Writing. Amsterdam, Elsevier. Externa rapporter. B F Finndahl, K. (2005). Synliggör det osynliga! Ett projekt om våld - funktionshinder - könsperspektiv. Handikappförbundens samarbetsorgan, Sundbyberg. Elo, S., Nicolas, I., & Boström, K. (2006). Liv & Hälsa 2004. Vårdrapport. Länsbornas kontakter med hälso- och sjukvården och deras åsikter om den. ISSN: 1652-9332. C Cederborg, A-C. (2005b). Att intervjua barn- vägledning för socialsekreterare. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Cederborg, A-C. (2006a). Samtal med barn i utsatta situationer. I Cromdal, J., Sparrman, A., Evaldsson, A-C., & Adelswärd, V. Tal, text och bild: Diskursanalytiska perspektiv. Cederborg, A-C. (2006b). Barns Behov I Centrum. Perspektiv på socialtjänstens utredningsarbete när barn misstänks fara illa. FOUrapport, 35. Linköping Uni-tryck. H Nisses Johanson, S., Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger, S. (2005). Development of a hearing in noise test in Swedish with a male speaker. In: Biomedicinska forskarskolan rapportserie, (pp. 1-9). Linköping Universitet. Interna rapporter. B Borg, E., & Bergkvist, C.(2006). En ny verktygslåda för vuxenrehabilitering. AFI-Rapport nr 10 A. Cederborg, A-C. (2006c). Lönsamhet med frivilliga öppenvårsinsatser. En långtidsuppföljning av klienters utveckling. FOU-rapport, 37. Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A-C., & Risberg, A. (2005). Hörselskadade barns språkutveckling (HSS) Fördjupningstester. AFI-Rapport nr 9 A. Qvarsell, R., Cederborg, A-C., & Linner, B-O. (2005). Campus Norrköping. En studie i universitetspolitik. Linköping: Uni tryck. Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A.C., & Risberg, A.(2006) Hörselskadade barns språkutveckling (HSS) Fördjupningstester. Metodbok. AFI-Rapport nr 9 B. Coniavitis Gellerstedt, L .(2006). Om elever med hörselskada i skolan. Rapport till Specialpedagogiska institutet. Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A.C., & Risberg, A. Hörselskadade barns språkutveckling (HSS) Fördjupningstester. Detaljanalyser av de nio testerna. AFI-Rapport nr 9 C, 2006. Coniavitis Gellerstedt, L.(2005). Elektronisk kommunikation i realtid över bredband – Om ett pilotprojekt med förskrivning av bild- och texttelefon för personer med dövhet. Rapport till SPRIDA kommunikationscenter. Örebro läns landsting. Borg, E., McAllister, B., Risberg, A., & Wiking-Johnsson, A.(2005). Hörselskadade barns språkutveckling. AFIRapport nr 2 C. D Danermark, B., & Germundsson, P. (2006). Samverkan för ökad delaktigeht i arbetsliv för personer som står utanför arbetsmarknaden. EU-NTG-projektet i Sundsvall. Danermark, B., & Germundsson, P. (2006). Samverkan mellan myndigheter för att effektivisera välfärden. EU-NTGprojektet i Sundsvall. G Granlund, M., Göransson, K., Hansson, B., & Wennerström, K. (2005). Evidensbaserad pedagogik – tre systematiska litteraturöversikter. Västerås: Mälardalens Högskola. Björck-Åkesson, E., Granlund, M., & Ibragimova, N. (2006). Svensk fältprövning av WHO:s Internationell klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder, version för barn och ungdom (ICF-CY) . Västerås: Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap, Mälardalens Högskola. Nr. 11. Institutet för handikappvetenskap - 27 J Jerlinder, K. (2005). Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder – dilemma kring omfördelning och erkännande. (Justice in Physical Education Physically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition). Studies from The Swedish Institute for Disability Research, No. 12. (pp 112). Licentiate Dissertation. L Larsby, B. (2005). Cognitive tests and Speech Comprehension: Literature review for HearCom, SP1, WP2, T1. HearCom, SP1, WP2, T1, 1, 1-9. Johansson, A., Larsby, B., Tamura, T., & Öberg, Å. (2006). Wearable accelometric and electromyographic sensor for prediction and prevention of falls of elderly. In manuscript. Papers, abstracts och posters presenterade vid nationella och internationella konferenser. A Arlinger, S. Hearing aid technology – benefit and costs. 3rd Baltic ENT and Audiology conference, Vilnius, Lithuania, May 27, 2005. Arlinger, S. A Swedish version of the Hearing In Noise Test (HINT) for measurement of speech recognition. Nordic Hearing Aid technology Meeting, Loka Brunn, Sept 27, 2005. Arlinger, S. A survey of public health policy on bilateral fittings and comparison with market trends - the evidence-base required to frame policy. International conference on binaural hearing, Manchester, England, Oct 28, 2005. Borg, E. Masking effects of self-produced sounds. Presenterat vid Baltic-Nordic Acoustics Meeting ”Man & Noise” i Göteborg, Oct 8-10, 2006. Boström, K., Ahlström G., & Sunvisson, H. Experiences of kinship with a person with muscular dystrophy. 9th Quadrennial World Federation of Neuroscience Nurses, Barcelona ,May 8-12, 2005. Boström, K. Föreläsning inom ramen för 5p uppdragsutbildning i Neuromuskulära sjukdomar på Sahlgrenska i Göteborg, 28 mars, 2006. Boström, K. Föredrag på konferensen ”Funktionshinder, vardagsliv, habilitering” under rubriken: Att leva med ärftlig sjukdom – intervjustudie med personer med muskeldystrofi och deras närstående, Örebro, 5 april, 2006. Boström, K. Föreläsning under rubriken ”Att leva med muskeldystrofi” vid FUR-föreningens nationella konferens (FUR= föreningen för undervisning av elever med rörelsehinder) i Norrköping, 13 oktober, 2006. C Cederborg, A-C. Barn Brott Handikapp. Föredrag på konferens anordnad av Brottsoffermyndigheten i Stockholm, oktober, 2005. Cederborg, A-C. How does the legal system respond when children with learning difficulties are victimized? and Repeated interviews about alleged abuse with children who have intellectual disabilities. Symposium: Interviewing children with learning disabilities. St: Petersburg, Florida, USA, March, 2006. Cederborg, A-C. En av huvudtalarna vid Internationella brottsofferdagen: Förhör med barn som misstänks vara brottsoffer med särskilt fokus på barn med olika handikapp. Konferensen var anordnad av Brottsoffermyndigheten, februari, 2005. Cederborg, A-C. Förhör med barn. Inbjuden föreläsare vid Polishögskolans vidareutbildning om barnförhör, mars, 2005. Arlinger, S. Speech recognition in noise: not a simple S/ N issue. Baltic and Nordic Acoustic Meeting, Gothenburg, Nov 9, 2006, invited keynote lecture. Cederborg, A-C. Funktionshindrade barn som brottsoffer. Konferens i Malmö anordnad av Brottsoffermyndigheten, oktober, 2005. B Cederborg, A-C., & Tiderman, E. Hur kan vi bli bättre i mötet med barnet? Inbjuden talare vid konferens: Mötet med barnet. Arrangörer var Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting, april, 2005. Borg, E. A conceptual model of communication as a framework for development of audiology, Bejing, Oct 2527, 2006. 28 - Institutet för handikappvetenskap Pipe, M., Orbach, Y., Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. Developmental differences in secrecy and concealment; a field study. Los Angeles, May, 2005. Czigler, P., & Sullivan, K. Communicative function and acoustic characteristics of [m]-like sounds in Swedish audiological consultations. [Poster presentation.] BAALAC™5, Bristol, 2005. Karlsson, F., Czigler, P., & Sullivan, K. Using Voice Onset Time for estimating production maturity /sP/clusters. [Poster presentation.] X. International Congress for the Study of Child Language, Berlin, 2005. D Persson, J., Bernfort, T., Hellbom, G., Danermark, B., Borg, E., Gullbrandson, A., & Husberg, M. CostEffectiveness in Rehabilitation at Hard of Hearing. Presenterat vid AAATE konferens i Lille 2005. Publiceras i bok av IOS press. Danielsson, H., Rönnberg, J., Andersson, J., & Levén, A. New faces for old-Binding for persons with learning disability. Presented at ESCoP, meeting of the European Society for Cognitive Psychology, Leiden, Netherlands, 31 August-3 September, 2005. Magnusson,C., Danielsson, H., Rassmus-Gröhn, K. (2006). Non Visual Haptic Audio Tools for Virtual Environments, Submitted to the Workshop on haptic and audio interaction design, University of Glasgow, 31st August - 1st September, 2006. G Granlund, M. Supporting carers’ interaction with their mutiply disabled child. Mac Keith Meetings, Royal Society of Medicine, London, 2005. Granlund, M. Participation –a positive aspect of health. Proceeding from the 6th ISAAC research symposium, Düsseldorf, 2006. Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Goldbart, J., & Pennington, L. ICF in AAC. Proceedings from the 12th Isaac research conference, Düsseldorf, August, 2006. Eriksson, L., Welander, J., & Granlund, M. Comparing engagement in everyday school activities in children with and without disabilities. In Abstract book from the Australasian Academy of Cerebral Palsy & Developmental Medicine third conference, completing the picture 2006 10th-12th of March. Developmental medicine & child Neurology, vol 48, 10-11. Wilder, J., & Granlund, M. Presymbolic children in Sweden – interaction, family accommodation and social networks. Proceedings from the 12th Isaac research conference, Düsseldorf, August, 2006. Gustafson, S. Hur hjälper vi barn med fonologiska och ortografiska brister? Föreläsning vid Den fjärde nordiska kongressen om dyslexipedagogik i Stockholm, 10 augusti, 2005. H Heimann, M. Från socialt ointresse till socialt intresse - om att påverka uppmärksamheten hos barn med autism. Föredrag vid Biennalen för specialundervisning och särskola, Linköping, augusti, 2005. Heimann, M. Imitation and mind-reading: Two connected or disconnected abilities? Paper presented at the XII European Conference on Developmental Psychology; Tenerife, Spain, August, 2005. Heimann, M. Regressive periods in a sample of Swedish infants Paper presented at the. XII European Conference on Developmental Psychology; Tenerife, Spain, August, 2005. Heimann, M. Om barns psykiska hälsa: Vem vet bäst hur barnen mår? Inviterat föredrag vid Fagtorget for spesialpedagogikk, Bergen, Norge, oktober, 2005. Heimann, M. Observations on ‘Regressive Periods’ in a sample of Swedish infants followed from birth to one year of age. Paper presented at a symposium (Chair: F.X. Plooij) at the XVth Biennial International Conference on Infant Studies, Kyoto, Japan, 19-23 June, 2006. Heimann, M., Laberg, K., & Nordöen, B. Increasing positive social behaviours among non-verbal children with autism through intensive imitation. Paper presentet at the International Congress of Cognitive Psychotherapy; Göteborg, June, 2005. Heimann, M., & Tjus, T. Att upptäcka skriftspråkets mysterier med hjälp av datorn. Presentation vid dagsseminarium “Ut med språket”, Logopedisk avdelning, Eikelund kompetensesenter; Bergen, Norge, juni, 2006. Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Multmedia och stödjande samtal - ett alternativt sätt att stödja läs- och kommunikatiosutvecklingen hos barn med olika funktionshinder. Poster presenterad vid Handikappforskning i Västs Forskningsdag, februari, 2005. Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Combining multimedia with interaction: an alternative route for developing literacy and communication skills among children with autism. Paper presented at the. 4th Nordic Conf of Research on Autism Spectrum Disorders - Individual variation, development and outcome, Oslo, Norway, April, 2005. Institutet för handikappvetenskap - 29 Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Motivating children with autism to explore language. Paper presenter at the Second World Autism Cogress, Cape Town, South Africa 30 Oct - 2 Nov, 2006. Ekornås, B., Heimann, M., & Lundervold, A. (2005, June). Self-perception of competence in children with anxiety disorders. Paper presented at the International Congress of Cognitive Psychotherapy, Göteborg, June, 2005. Laberg, K., Nordöen, B., & Heimann, M. Imitative interaction as intervention for children with autism: Feedback to practice. Paper presented at the 4th Nordic Conf of Research on Autism Spectrum Disorders - Individual variation, development and outcome; Oslo, Norway, April, 2005. Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. (2005, August). Differences in nonverbal social communication between children with autism and typically developing children. Poster presented at the XII European Conference on Developmental Psychology; Tenerife, Spain, August, 2005. J Jerlinder, K. (2006). Social and educational justice in physical education for pupils with physical disabilities”. Keynote speech at SNAFA- conference (svenskt nätverk för anpassad fysisk aktivitet), Örebro, September, 2006. K Keselman, O., & Cederborg, A-C. (2005). Investigative interviews with asylum seeking children. Childhood konferens, Oslo, juni, 2005. Käcker, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Rönnberg, J. Communication between adults with severe brain injuries and their caregivers. Symposium on Intervention and Positive Thinking. Pretoria, South-Africa, 2006. L Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. Recall memory, recognition memory and social communication in infancy: Their relation to language and cognition. Poster presented at the XVth Biennial International Conference on Infant Studies, Kyoto, Japan, 19-23 June, 2006. Larsby, B. Hur påverkar olika typer av störning vår förmåga att uppfatta och förstå tal. In: Människan och Bullret (Ed. by Landström, U.). Norra Latin, Stockholm: Bullernätverket människan och bullret, 2005. Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. Social communication and deferred imitation in autism: Their relation to language development. Poster presented at the Annual British Psychological Society Developmental Section Conference, Royal Holloway University of London, 7-9 Sept, 2006. Larsby, B. Hur påverkar olika typer av störning vår förmåga att uppfatta och förstå tal? - Skillnader mellan människor med hörselnedsättning och normalhörande. Nationell utbildningskonferens om hörsel och dövundervisning (NUDUH), Örebro, 2006. Strid, K., Tjus, T., Meltzoff, A., Smith, L., & Heimann, M. Recall memory, joint attention and later cognitive functioning.Poster presnted at the Fourth Biennial Conf Cognitive Development Society; San Diego, CA, October, 2005. Larsby B., & Hällgren M. Cognitive aspects of speech comprehension in noise. Baltic-Nordic Acoustics Meeting (BNAM) Göteborg, Sweden, 8-10 november, 2006. Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger, S. Hearing in noise test (HINT) på svenska med kvinnlig och manlig röst. In: TEMA HÖRSEL,( pp. 22). Göteborg, Sweden, 2006. Hällgren, M., & Larsby, B. HINT – Hearing In Noise Test, nu i svensk version. Svensk teknisk audiologisk förening (STAF), Västerås, 2005. I Ibragimova, N., & Granlund, M. WHO’s ICF in evaluation of a staff-focused intervention. Proceedings from the 12th Isaac research conference, Düsseldorf, August, 2006. Ivarsson A-B, Carlsson, M., & Sidenvall, B. 14th WFOT Word Congress of Occupational Therapists. Postertitle: Performance of occupation in daily life among individuals with severe mental illness, Sydney, Australia, July, 2006. 30 - Institutet för handikappvetenskap Larsby, B., & Hällgren, M. Bullers påverkan på kommunikation, talförståelse och upplevd ansträngning. Svensk teknisk audiologisk förening (STAF), Västerås, 2005. Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. Development of a Swedish version of the Hearing In Noise Test (HINT). Abstract from the 7th EFAS congress, Göteborg, Sweden, 19-22 June, 2005. Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. The effect of noise on speech processing: Effects of individual cognitive ability. Abstract from the 7th EFAS congress, Göteborg, Sweden,19-22 June 2005. Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. EU-projektet HEARCOM. Hearing in the Communication Society. In: TEMA HÖRSEL, (pp. 39). Göteborg, 2006. Johansson, A., Larsby, B., Tamura, T., & Öberg, Å. Fallförebyggande sensor för äldre. Svenska Läkarsällskapets riksstämma, 1, 2005. Levén, A., Danielsson, H., Andersson, J., Rönnberg, J., & Lyxell, B. The relationship between prospective memory, working memory and subjective memory ratings in individuals with and without learning disability. Presented at ESCoP, meeting of the European Society for Cognitive Psychology, Leiden, Netherlands, 31 August-3 September, 2005. Möller, K. ICF i linje med hörselvårdens verksamhet. Konferensen: Tema Hörsel, Göteborg, 17-18 maj, 2006. Lundqvist, L.-O., Andersson, G., & Nyqvist, J. Effekter av musik och vibrationer på självskadande, stereotypa och aggressiva beteenden hos personer med grav utvecklingsstörning. Paper presented at the 10:e forsknings- och utvecklingskonferensen Funktionshinder-Vardagsliv-Habilitering, Örebro, 4-5 april, 2006. Möller, K. ICF ur ett ”dövblindperspektiv” samt förslag till Ny Nordisk definition och Motsvarar hälso- och sjukvården behovet av stöd för patienter med dövblindhet – 20 års uppföljning. Nationellt kunskapscenter i Dövblindfrågor, Stockholm, 19 oktober, 2006. Lunner T. How Industrial Researchers can interact with Academic Partners. Paper presented at the Auditory Temporal Processing Symposium, University of Toronto, Canada, 2005. Nelson, M.” Military Doctors and the Introduction of Hygienics in Sweden”, I Session J14 – ”Sickness. Risk and Culture – Global”, 30th Social Science History Association Meeting, Portland, Oregon, USA, November 3-6, 2005. Lunner, T., Sundewall-Thorén, E., Karlsson, C., Rudner, M., & Rönnberg, J. Speech recognition in noise is correlated to cognitive function. International Hearing Aid Research Conference, IHCON, Lake Tahoe, California , August 16-20, 2006. Naylor, G., Johannesson, R.B., & Lunner, T. Fast-acting compressors change the effective signal-to-noise ratio both upwards and downwards. Abstract at International Hearing Aid Research Conference (IHCON), 2006. Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. Talförståelse i buller och kognitiva förmågor. Presentation vid konferensen “Människan och bullret” Stockholm, november, 2005. Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. Cognitive psychology and speech understanding.Paper presented at the symposium “Human and Noise”, Gothenburg Chalmers University of Technology, November, 2006. Willstedt-Svensson, U., Sahlén, B., Mäki-Torkko, E., Lyxell, B., & Ibertsson, T. Prelingually deaf children with cochlear implant - phological skills and working memory capacity and reading related development. Procedings from the 10th International conference on Cochlear implants in Children, Dallas, USA, 2005. M Möller, K. Muntlig presentation: Erkännande reflekterar dynamiken mellan omgivningsfaktorer och personliga faktorer, exemplet dövblindhet. 10:e forsknings- och utvecklingskonferensen: Funktionshinder, vardagsliv, habilitering, Örebro, 4-5 april 2006. Möller, K. May the use of ICF change focus of medical care on Usher type I? First International Symposium on Usher Syndrome and Related Disorders, Omaha, Nebraska, October 3-6, 2006. N Nelson, M. “Connecting with Europe and Beyond: Swedish Physicians and their Studies outside the Country in the late Nineteenth Century”, 31st Social Science History Association Meeting, Minneapolis, Minnesota, November 1-5, 2006. Nelson, M. International cooperation and Swedish health legislation. Invited speaker at workshop, Umeå Universitet, Department of Historical Studies, October 24-25, 2006. Nelson, M., & Nilsson, H. “The Perennial Pig Problem: Pigs in theory and practice in 19th century Swedish towns and cities.” Presented in the session “animals in the City”. Eight International Urban History Conference, Stockholm, September 5-7, 2006. R Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for working memory for sign and speech. 3rd International Conference on Spatial Cognition, Rome, September 1215, 2006. Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for working memory for sign andspeech. Deaf Centre for Learning and Cognition (DCAL). University College London, 2006. Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for working memory for sign and speech. Spatial working memory in different senses, organised H. Zimmer at ICSC (International Conference on Spatial Cognition), Rome, 2006. Institutet för handikappvetenskap - 31 Rönnberg, J. The role of working memory in speech understanding. Third International Conference on Adult Aural Rehabilitation, Portland, Maine, USA, 2005. S Strandberg, T. Oral presentation: Adults with acquired traumatic brain injury – experiences of changeover process and consequenses in every day life. Advanced Health Sciences of Tomorrow, Mälardalen University, Västerås, November 9-10, 2005. Strandberg, T. Muntlig presentation: Traumatisk hjärnskada – konsekvenser i vardagslivet. 10:e forskningsoch utvecklingskonferensen: Funktionshinder, vardagsliv, habilitering, Örebro, 4-5 april, 2006. Strandberg, T. Oral presentation: Adults with Acquired Brain Injury: Experiences of a Changeover Process and Consequences in Every Day Life.5th International Conference on Social Work in Health and Mental Health, Hong Kong, December 10-14, 2006. Sundqvist, A., & Rönnberg, J. Acquisition of social theory of mind in children using AAC. ASHA (American Speech and Hearing Association). Miami, Florida, 2006. W Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby, B., Mäki-Torkko, E., & Lyxell, B. Utveckling av kognitiva och fonologiska förmågor hos barn med CI - svarstid och andel korrekta svar som mått på utveckling. Paper presenterat på möte i Nätverket för forskning om läsning och skrivning. Högskolan i Gävle, 2006. Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby, B., & Lyxell, B. Phonological and cognitive development in children with cochlear implants: Speed of performance and level of accuracy as indicators of development. In: 8th European Symposium on Pediatric Cochlear Implantation. Venedig, 2006. Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby, B., & Lyxell, B. Cognitive Development in Children with Cochlear Implants (CI). In: ASHA Convention. Miami Beach, 2006. Wengelin, Å. Några egenskaper hos texttelefonsamtal, 4:e svenska lingvistkonferensen, Stockholms universitet, 2006. Wengelin, Å. Some characteristics of Text telephone conversations between deaf people. Special Forum on “language and culture”, Mahidol University, Bangkok, 2006. 32 - Institutet för handikappvetenskap Wengelin, Å., Holmqvist, K., Johansson, R., & Johansson, V.Att läsa medan man skriver. Texten. Läsaren och Samhället, Stockholm, 2006. Wengelin, Å., Johansson, V., Johansson, R., & Holmqvist, K. Reading during writing, 10th International conference of the EARLI Specia Ineterest Group on Writing, University of Antwerp, 2006. Wengelin, Å., Johansson, V., Lindgren, E., & Stevenson, M. Keystroke logging (+ other techniques) - where are we heading next? The 11th European Conference for Research on Learning and Instruction, Nicosia, Cyprus, 2005. Asker-Arnason, L., Wengelin, Å., Ahlgren, H., Grenner, E., & Sahlén, B. Could keystroke logging add to the assessment of writing in children? 10th International conference of the EARLI Special Ineterest Group on Writing, University of Antwerp, 2006. Grabowski, J., Å, Wengelin., & R.Graph. Beyond pauses: Methodological approaches to the temporal analysis of keystroke records.10th International conference of the EARLI Specia Ineterest Group on Writing, University of Antwerp, 2006. Holmqvist, K., Wengelin, Å., Johansson, V., & Johansson, R. Reading during writing, Scandinavian workshop on applied eye tracking, Lund, 2006. Holmqvist, K., & Wengelin, Å. Snabbläsning - funkar det? Texten, Läsaren och Samhället, Stockholm, 2006. Johansson, V., Wengelin, Å., & Holmqvist, K. Skrivpauser vad gör man då. 3.e Svenska lingvistkonferensen, Lunds universitet, 2005. Ö Öberg, M. Hörapparatutprovning-så mycket mer än förbättrat hörande. TeMA Hörsel Göteborg, 17-19 maj, 2006. Öberg, M. (Invited lecture) Hörapparatutprovning-så mycket mer än förbättrat hörande. Konferens för Audionomer, Oticon, Stockholm, 26-27 oktober, 2006. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.(poster) The effects of pre-fitting intervention on first time users in the hearing rehabilitation process. The 7 th EFAS Congress, Göteborg, 17-20 juni, 2005. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G. Poster och muntlig presentation. The effects of pre-fitting intervention on first time users in the hearing rehabilitation process. på engelska. Morgonvårdens vård och omsorgsforskning. Nationell konferens, Västerås 9-10 november, 2005. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G. (poster) The effects of pre-fitting intervention on first time users in the hearing rehabilitation process. TeMA Hörsel Göteborg, 17-19 maj, 2006. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G. Abstract och muntlig presentation. User competence in hearing aid rehabilitation. Stingerkonferens, Ljungskile, 15-18 juni, 2006. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G. Abstract och muntlig presentation. User competence in hearing aid rehabilitation. CKV-Meeting, Linköping, 19 oktober, 2006. Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G. The effects of a randomised trial of pre-fitting intervention on first time hearing aid users. European Federation of Audiology Societies, EFAS 2005. Workshops. A Arlinger, S. Människan i buller – samband mellan exponering och påverkan. Inbjuden föreläsare, Arbetslivsinstitutet i Umeå, 3 maj, 2005, J Jerlinder, K. ”Att möta barn med särskilda behov”. Workshop vid NCFF (nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom) Sommarakademi, Örebro, juni, 2006. Jerlinder, K. ”Är idrottsundervisningen för elever med rörelsehinder rättvis? – Ett dilemma kring omfördelning och erkännande.” Temadag Idraetsunder visning for enkelintegrerede elever i folkeskolen, Handicapidraettens Videnscenter, Jelling, Danmark, november, 2006. L Lyxell, B., & Sahlén, B. Utveckling av kognitiva och språkliga färdigheter hos barn med cochleära implantat. Workshop anordnat av nationella nätverket för forskning om barn och CI. Lund, september, 2005. Lyxell, B., & Sahlén, B. Nordisk forskning om kognitiva och språkliga färdigheter hos barn med cochleära implantat. Workshop anordnat av NORPCI, Veberöd, september, 2005. Lyxell, B., & Sahlén, B. Utveckling av kognitiva och språkliga färdigheter hos barn med cochleära implantat. Workshop anordnat av nationella nätverket för forskning om barn och CI. Linköping, april, 2006. Arlinger, S. Auditory anatomy and physiology. Invited lecture, Czech national conference, Prague, Nov ember 3, 2005. Arlinger, S. Electrophysiologic measurements in the diagnostic evaluation of young children and infants. Invited lecture, Czech national conference, Prague, November 3, 2005. Arlinger, S. Hearing aids – indications, fitting, use, trouble shooting. Invited lecture, Czech national conference, Prague, November 3, 2005. Arlinger, S. Clinical audiometry – test methods and sources of error. Invited lecture, National audiology conference, Prague, October 15, 2006. Arlinger, S. Hörselskador - hur uppstår de och hur kan man förebygga? Inbjuden föreläsning, Ljudmiljöcentrum, Lunds universitet, 20 oktober, 2006. Institutet för handikappvetenskap - 33 Andra aktiviteter (dvs aktiv medlem i förening, styrelse eller liknande) A Arlinger, S. International Society of Audiology, member, chairman if the Scientific committee 2000-2006; member. Arlinger, S. Acoustical Society of America, member. Arlinger, S. Chairman of CEN/TC159 Hearing protectors. C Heimann, M. Ledamot, Programstyret for Psykisk helse, Norges Forskningsråd, Oslo (2006-2010) Heimann, M. Medlem i organisationskommittéen för the 4th Nordic Conf of Research on Autism Spectrum Disorders - Individual variation, development and outcome, Oslo, April 2005. L Larsby, B. Ledamot av prioriteringskommitte 2, Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) sedan 2003. M Cederborg, A-C. Nationella nätverket för forskning om funktionshinder och handikapp. Cederborg, A-C. APS American Psychology and Society. Möller, K. Medlem i arbetsgrupp för utarbetande av nytt förslag till nordisk definition av funktionshindret dövblindhet åt Nordiskuddannelse av døvblindpersonale (NUD). Cederborg, A-C. APLS American Psychology and Law Association. Möller, K. Stödjande medlem i Föreningen Sveriges dövblinda, aktiv i Örebro, närstående gruppen. D Dahlström, Ö. Ledamot i IHV:s styrelse. Dahlström, Ö. Ledamot doktorandrådets styrelse, IBV. (sept 05-sept 06) Danermark, B. Styrelseledamot i Specialpedagogiska institutet Danermark, B. Styrelseledamot i Mogård AB Danermark, B. Sveriges representant i styrelsen för Nordiska Utbildningsprogrammet för Dövblindpersonal, NUD Danermark, B. Ledamot i arbetsgrupp om medicinska indikatorer inom hörselområdet (Sveriges kommuner och landsting m.fl.) G Gustafson, S. Medlem i det nationella nätverket för dyslexiforskare under ledning av prof. Stefan Samuelsson. H Heimann, M. Ordförande, Nordisk förening för spädbarnsutveckling (Nordic Association of Infant Mental Health) www.nfsu.nu (2005-2006) 34 - Institutet för handikappvetenskap Nelson, M. Member of the Scientific Board of the EAHMH (European Association for the History of Medicine and Health) (2003-). R Rydberg, E. Ledamot i IHVs styrelse år 2005. Rydberg, E. Medlem i Svenska nätverket för handikappforskning sedan hösten 2003. Rydberg, E. Medlem i nätverket DHOPP (Döv och Hörselområdets doktorander och Postdoktorander i Pedagogik) sedan augusti 2004. W Wanberg Långh, C. Ordförande i Svenska Audionomföreningen tom. 17 maj 2006. Wengelin, Å. Ordförande (coordinator) Special Interest Group of Writing (SIG Writing), inom European Association for Research of Language and Instruction (EARLI), se www.sig-writing.org. Wengelin, Å. Medlem i Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap (ASLA). Wengelin, Å. Medlem i Vetenskapssocieteten vid Lunds universitet. Producerad vid Linköpings universitet 2007. Redaktör: Helén Johansson, layout: Julia Rönnberg KONTAKT Koordinator Helén Johansson Linköpings universitet tel: 013-28 21 63 fax: 013-28 21 45 e-post: [email protected] www.ihv.se Postadress Linköpings universitet Institutet för handikappvetenskap Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 Linköping Besöksadress Institutionen för beteendevetenskap Hus Ingvar, Campus Valla Linköpings universitet Ordförande Bengt Westerberg Forskarutbildningsansvarig Professor Berth Danermark Örebro universitet Föreståndare och vetenskaplig ledare Professor Jerker Rönnberg Linköpings universitet