Årsrapport 0506 - LiU - Linköpings universitet

Handikappvetenskap
INSTITUTET FÖR
ÅRSRAPPORT 2005 - 2006
Innehåll
Målsättningar och organisation............................................................................................................4
Finansiering ....................................................................................................................4
Forskning- stark miljösatsning...................................................................................................................4
Internationalisering..................................................................................................................5
Högskoleverkets utvärdering av forskarutbildningen i handikappvetenskap...............................................6
Forskarutbildning..............................................................................................................6
Grundutbildning..................................................................................................................................6
Doktorander.................................................................................................................8
Dsiputationer och doktorsavhandlingar..................................................................................12
Seniora forskare och handledare..........................................................................................................14
Publikationer...................................................................................................................................18
Originalartiklar i vetenskapliga tidskrifter...............................................................................................................18
Originalartiklar i andra tidskrifter......................................................................................................22
Böcker.................................................................................................................................24
Bokkapitel i vetenskapliga publikationer...........................................................................................24
Externa rapporter...................................................................................................................................27
Interna rapporter........................................................................................................................................27
Papers, abstracts och posters presenterade vid nationella och internationella konferenser............................28
Workshops...........................................................................................................................33
Andra aktiviteter...................................................................................................................................34
Målsättningar och
organisation
Institutet för handikappvetenskap (IHV) etablerades år
2000 på initiativ av flera personer, rektorerna vid
Linköpings och Örebro universitet, Bertil Andersson och
Janerik Gidlund, professor Jerker Rönnberg, (föreståndare
och vetenskaplig ledare) Linköpings universitet och
professor Berth Danermark (forskarutbildningsansvarig),
Örebro universitet.
IHVs målsättning är att etablera ett kraftfullt
forskningsprogram, forskarutbildning i
handikappvetenskap, och andra grundutbildningar och
magisterprogram som på olika sätt tar i anspråk ämnet
handikappvetenskap. Målsättningarna för IHV kan
summeras enligt nedan:
·
·
·
·
att forskningen ska utgå ifrån erfarenheter hos
personer med funktionshinder
att forskningen skall stimulera samarbete med
myndigheter och industri
att forskningen ska relateras till ICF
(international classification of functioning
WHO 2001)
att producera handikappvetenskaplig forskning
av världsklass och att utveckla en modell för
forskarutbildningen i handikappvetenskap.
De två universiteten är båda ansvariga för IHV vars
organisation leds av en styrelse. Parterna utser två
ledamöter vardera och ska därutöver tillsammans utse en
ordförande. Dessa ledamöter har en mandatperiod på tre
år. Därutöver utser studentkåren vid respektive universitet
vardera en ledamot med en mandattid om ett år.
Styrelsens ordförande är Bengt Westerberg. Styrelsen har
ett överordnat ansvar för IHVs finansiella status och
verksamhet. IHV:s löpande administrativa verksamhet
leds av ett arbetsutskott bestående av styrelsens
ordförande, föreståndaren samt den
forskarutbildningsansvarige.
Arbetsutskottet ska förbereda styrelsens möten samt att
mellan dessa fatta beslut i ekonomiska och andra
administrativa frågor om dessa inte kan anstå till
kommande styrelsemöte. IHV har sitt administrativa säte
vid Linköpings universitet.
4-
Institutet för handikappvetenskap
Finansiering
IHVs verksamhet finansieras genom fakultetsmedel från
de båda universiteten samt genom externa
forskningsanslag. En viktig del av finansieringen består av
individuella kontrakt för doktoranderna. Sådana kontrakt
finns med FOI (Linköping), Örebro Läns Landsting,
Högskolan i Gävle, Norrköpings och Sundsvalls kommun,
Östergötlands Läns Landsting, Stiftelsen Activa och
Mälardalens högskola.
IHV har ett programanslag från FAS såväl som ett antal
projektstöd från finansiärer såsom Vetenskapsrådet och
FAS och Sparbanksstiftelsen Nya. IHV har under 2006
också etablerat ett samarbete med Högskolan i Jönköping.
Forskning – stark
miljösatsning
Under perioden har den nationella forskningspolitiken
fått genomslag på så sätt att IHV – och då främst
forskningen inom hörsel- och dövhetsområdena – blivit
nominerade av Linköpings universitet, i samarbete med
Örebro universitet, att få inkomma med större program
och centrumansökningar till VR respektive FAS. Detta
har skett i hård intern konkurrens, baserat bl. a. på
universitetets profileringssträvanden och på analyser av
bibliometriska data och förmåga att attrahera
forskningsanslag.
Under 2005 etablerades IHV som stark forskningsmiljö
vid Örebro universitet. Vid Linköpings universitet
genomfördes under 2006 på uppdrag av filosofisk fakultet
en utredning om handikapp som stark miljö även vid LiU.
Utifrån bakgrundsteckning, tidigare utvärderingar och
problemanalys utkristalliserades tre principer på vilka
utredningens ekonomiska förslag vilar: (1) bredden i
handikappvetenskapen måste säkras (t ex inom det
historiska handikappområdet), (2) fortsatt stöd för och
utveckling av spjutspetsområdet hörsel och dövhet, och
(3) ett hänsynstagande till förankrade förslag i form av
letter-of-intents (LOI, t ex från Tema). Utredningen
föreslår en satsning på 1 professur, 2 forskarassistenter
och 2 doktorander för vart och ett av följande områden:
Klinisk handikappvetenskap, Kommunikations- och
informationshandikapp, och Kategorisering och Identitetsskapande.
Organisatoriskt vill man vid LiU i förlängningen verka för
en ny typ av tvärvetenskaplig institution/avdelning som
kan ta vara på de tvärfakultativa problemområdena inom
handikappvetenskapen både vad avser forskning och
forskningsanknuten grundutbildning.
Internationalisering
IHV eftersträvar internationalisering när det gäller både
forskning och utbildning inom handikappområdet. Mars
2006 gjorde Mary Rudner ett postdoc-besök i Kanada där
hon gästade University of Toronto och Queen’s
University, Kingston, och diskuterade
forskningssamarbete och studentutbyte. Maj 2006 höll
Mary Rudner en inbjuden föreläsning vid
Forskningscentret för Dövhet, Kognition och Språk vid
University College, London och inledde ett
forskningssamarbete. Vidare diskuterades
forskningssamarbete med Oxfordshire Learning
Disability NHS Trust.
Under två månader av forskarutbildningen i
handikappvetenskap vistades Thomas Strandberg vid
Australian Catholic University, School of Education, New
South Wales, Sydney. Där bedrivs bland annat utbildning
inom habilitering av personer med funktionshinder.
Under utlandsvistelsen deltog Thomas i undervisning,
konferenser samt knöt kontakter med lärare och forskare
med betydelse för handikappvetenskapen. En viktig
kontakt knöts med Dr Grahame Simpson,
forskningsledare vid Brain Injury Rehabilitation Unit,
Liverpool Health Service, New South Wales, Sydney. En
kontakt som har lett till att ett internationellt nätverk av
hjärnskadeforskare nu bildats.
Tidigare permanenta IHV- nätverk inkluderar ett inom
området ” Hearing impairment and Deafness, (HEAD).
Hörselforskarna samarbetar inom ramen för en
plattform som består av dels forskare från Institutionen
för Beteendevetenskap (IBV, CDD-avdelningen), avd. för
teknisk audiologi, INR, LiU och med Oticon Research
Centre Eriksholm, Danmark.. Det tvärvetenskapliga
nätverket inkluderar följande kända namn I Nordamerika
(Marc Marschark, Jean-Pierre Gagné, Susan Foster,
Frank Musiek, Kathy Pichora-Fuller) och Europa (Stuart
Gatehouse, Dafydd Stephens, Ruth Campbell, Jacqueline
Leybaert).
Ett ytterligare nätverk rör neurovetenskap och
handikapp. Nätverket inkluderar följande namn: (Jarl
Risberg, Martin Ingvar, Torkel Klingberg, Lars Nyberg,
Kenneth Hugdahl, Mikko Sams i Norden), övriga
Europa (Cyril Courtin, Paris, Ruth Campbell, DCAL,
University College London), och Kanada (Ingrid
Johnsrude, Bruce Schneider).
Dessutom samarbetar IHV-forskare inom ett nationellt och
Skandinaviskt nätverk om cochleära implantat på barn.
Nätverket leds av Björn Lyxell, IBV, som är kognitiv
psykolog, och inkluderar audiologer (Jan Grenner, Claes
Möller, Elina Mäki-Torkko), logopeder (Birgitta Sahlén),
lingvister (Kerstin Nelfelt), tekniska audiologer (Arne Leijon,
Stig Arlinger), och neurologer (Marianne Ors). Ett liknande
Skandinaviskt nätverk finns etablerat.
Inom dövblindområdet deltar sociologen Berth
Danermark, audiologen Claes Möller och doktorand
Kerstin Möller i ett flertal nätverk exempelvis nätverket
kring arbetet med ny nordisk definition av dövblindhet
och internationella nätverk om Usher. I det senare ingår
de internationell ledande inom området såsom Bill
Kimberling, Boys Town National Research Hospital
Omaha, USA , Lisbeth Tranebjaer Köpenhamns
Universitet, Danmark. Vidare är Berth Danermark
ledamot av Nordiska rådets Nordiskt utdannelsesentrum
för dövblindpersonale (NUD) med säte i Drottninglund i
Danmark.
I oktober 2006 genomfördes konferensen First
International Synposium on Usher Syndrome and Related
Disorders i Omaha, Nebraska, USA. Från IHV deltog
professor Claes Möller, professor Berth Danermark och
doktorand Kerstin Möller. Claes Möller var i själva verket
den ena motorn i att det blev en konferens. Såväl han som
professor Bill Kimberling den andra arrangören öppnade
denna konferens som var ett tvärvetenskapligt
forskningsutbyte både horisontalt och vertikalt.
Syndromet som är orsakas av mutationer i en eller flera
gener. Syndromet indelas i tre huvudtyper som inom sig
har undergrupper. Hittills har elva gener kunnat
lokaliseras. Syndromet är reccessivt ärftligt, medför
hörselnedsättning från måttlig till grav (dövhet) och som
synnedsättning som förvärras allteftersom. Vid Usher typ
I saknas funktion i balansorganet i örat och vid Usher typ
III försämras balansfunktionen allteftersom. Det pågår ett
intensivt internationellt samarbete för att kartlägga de
inblandade generna och för att beskriva samband mellan
genotyp och fenomtyp. Med. Dr Medhi Sadeghi
(audionom), vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har
gjort ett banbrytande arbete i sin epidemiologiska studie
där han bl.a. beskrivit prevalensen av Usher i Sverige, 36/100.000 invånare. Claes Möller redogjorde för
historiken kring Ushers syndrom och framväxten av det
tvärvetenskapliga arbetet. Berth Danermark talade utifrån
WHO:s modell ICF kring behovet av att utbyta
information mellan såväl forskare som professionella.
Med nödvändighet måste arbetet specialiseras men utan
informationsutbyte mellan specialisterna så blir
människan reducerad istället för att bli betraktad som en
varelse i sin helhet. Kerstin Möller redogjorde för
preliminära resultat i en pågående journalstudie rörande
patienter med Ushers syndrom typ I. Hon beskrev
konsekvenser till följd av Usher och ögon-/
synhälsovårdens insatser till dessa patienter genom att
använda ICF. Studien tyder på att vården i stor
utsträckning ägnar sig åt närmast ritualiserade
undersökningar av ett fåtal aspekter medan vardagsliv och
emotionella konsekvenser inte undersökts. Övriga
vårdåtgärder, som framförallt var inriktade på hjälpmedel
och utfärdande av intyg vilar därför inte på solid grund
och patienten i sin helhet riskerar att inte få det stöd och
den service de behöver. De svenska inslagen i
konferensen kom att på ett tydligt sätt visa på behovet av
tvärvetenskap och att ICF är en möjlig modell för sådant
utbyte.
Institutet för handikappvetenskap -
5
Högskoleverkets utvärdering
av forskarutbildningen i
handikappvetenskap
Under 2006 genomfördes en omfattande genomlysning
av forskarutbildningen inom IHV. Bakgrunden var den
utvärdering som Högskoleverket gjorde under året. Ett
viktigt led i detta arbete var en självvärdering där samtliga
doktorander, lärare, handledare och administrativ
personal fick lämna synpunkter på verksamheten. Dessa
sammanställdes i styrkor och svagheter och finns
tillgängliga på IHV:s hemsida. Flera av de punkter som
framkom i självvärderingen återfinns i Högskoleverkets
slutrapport. Sammantaget kan sägas att HSV gör en
mycket positiv bedömning av forskarutbildningen.
Deras sammanfattande omdöme var:
•
•
•
•
generellt ett positivt intryck, verksamheten
fungerar tillfredsställande
det är en styrka att utbildningen är unik i
sitt slag
samverkan med ett omgivande samhälle ter
sig gynnsam
IHV har en väl anpassad pedagogik för
tvärvetenskap
Forskarutbildning
Linköpings och Örebro universitet är tillsammans
ansvariga för forskarutbildningen i handikappvetenskap.
Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet
och institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings
universitet tjänar som värdar för institutet.
Handikappvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som
baseras på kunskap inom medicin, teknik,
beteendevetenskapliga, sociala- och kulturella
vetenskaper. Skälet till att formulera handikappvetenskap
som ett tvärvetenskapligt vetenskapsområde är att det ska
kunna omfatta olika dimensioner av funktionshinder och
handikapp och därmed tillåta att olika perspektiv kan
mötas och berika varandra. Handikappvetenskap studerar
därmed dimensioner såsom individ-samhälle och naturkultur. Dimensionen individ-samhälle omfattar individens
möjligheter, problem och perspektiv såväl som sociala
förhållanden. Dimensionen natur-kultur innefattar
medicinska och tekniska problemställningar, såväl som
beteendevetenskapliga, kulturella och sociala aspekter på
funktionshinder och handikapp.
HSV:s rekommendationer i korthet:
•
•
•
•
•
•
•
•
harmonisera kraven på kursdelen
sprid handledarskapet
skapa fler mötesarenor
öka internationaliseringen
ge bättre möjlighet till
undervisningserfarenhet
förstärk med fler mellantjänster
förstärk och konsolidera den
tvärvetenskapliga inriktningen
utveckla en hållbar ekonomisk bas
Under våren 2007 skall ledningen för IHV för styrelsen
och fakulteten vid de två lärosätena presentera en
”åtgärdsplan” med anledning av rekommendationerna.
Det kan dock framhållas att flera av dem – t.ex. fler
mellantjänster och skapandet av en hållbar ekonomisk bas
– redan är tillgodosedda helt eller delvis.
Ett annat exempel är att man redan har skapat fler
mötesarenor. Återkommande aktiviteter för doktorander
och handledare inom IHV är:
•
•
•
deltagande vid doktorandernas 60% seminarium,
slutseminarium och disputation
IHV-dag vartannat år
deltagande i forskargrupper lokalt på respektive
universitet
HSV:s utvärdering kan i sin helhet läsas på HSV:s hemsida.
6-
Institutet för handikappvetenskap
Grundutbildning
Under 2006 planeras vid LiU Handikappvetenskap bli ett
grundutbildningsämne inför ht 2007. Aktuellt är också ett
mastersprogram i Kognition och Handikapp, se
www.ihv.se för komplett kursinformation, anmälan och
informationsfolder.
Institutet för handikappvetenskap -
7
Doktorander
Patrik Arvidsson, född 1969, är leg. psykolog och har en
fil.mag. i tillämpad psykologi från Umeå Universitet.
Patrik är anställd på vuxenhabiliteringen i Landstinget
Gävleborg och från 2007 även på Hälsohögskolan i
Jönköping. Intresset och forskningsområdet är personer
med utvecklingsstörning och fokus ligger på aspekter av
vardagsfungerande och adaptiva kompetenser.
Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att undersöka
mönster av kroppsfunktioner, aktiviteter och
omgivningsfaktorer som är relaterade till olika profiler av
självskattad delaktighet enligt ICF hos personer 16-40 år
med lindrig utvecklingsstörning. Forskningsarbetet
bedrivs i nära samverkan med forskningsgruppen CHILD
på Mälardalens högskola i Västerås och Hälsohögskolan i
Jönköping.
Stefan Billinger, född 1961, är leg. psykolog/
psykoterapeut och har en anställning som skolpsykolog
inom Örebro kommun. Hans forskningsfokus är på
metodutveckling runt barn och ungdomar som uppvisar
svårigheter att styra sig själva på ett ändamålsenligt sätt,
svårigheter som gör att de störs/hindras i sin utveckling
(svårigheter som bl.a. anses kunna ge upphov till symtom
som uppfyller kriterierna för ADHD- och/eller någon
ångestdiagnos). Avhandlingsarbetet är inriktat mot att
belysa psykologiska fenomen (språk och kognition) runt
vår förmåga att styra oss själva på ett ändamålsenligt sätt,
i situationer som inte ger oss någon direkt påtaglig yttre
vägledning mot det vi vill uppnå. En målsättning med
avhandlingsarbetet är att få fram kunskaper för att
möjliggöra utvärderingsbara prövningar av pedagogiska
strategier i vardagliga skolsituationer. Kunskaper som
möjliggör prövningar av hur vi skapar bra förutsättningar
för att hjälpa barnen till vissa specifika språkliga
erfarenheter/färdigheter, och prövningar av huruvida
dessa sedan hjälper/möjliggör för barnen att mer
generellt kunna styra sig själva i situationer som inte ger
dem någon direkt påtaglig yttre vägledning mot det de vill
uppnå.
Sif Bjarnason, född 1970, har en fil.kand. i
kulturmiljövård från Göteborgs universitet. Hon har även
läst fristående kurser i svenska, litteraturvetenskap och
sociologi. Sif har en grav hörselnedsättning och använder
både hörapparat och cochlea implantat. Hon har arbetat
inom hörselområdet på Ahlséns forskningsinstitut och
antogs som doktorand inom IHV 2005.
Avhandlingsarbetet handlar om hörseltekniska
arbetshjälpmedel, dvs. sådana hjälpmedel som används
utöver hörapparat. I kommande studier fokuseras
personer som erhållit arbetshjälpmedel via
Försäkringskassan. Frågeställningarna handlar bland annat
om i vilken utsträckning hjälpmedlen används samt vilken
nytta de gör.
8-
Institutet för handikappvetenskap
Jamie Bolling, född 1955, har en fil.mag. med
socialantropologi som huvudämne. Under 2005 hade hon
en halvtidstjänst som informatör hos SHIA- Svenska
Handikapporganisationers internationella
biståndsförening. Jamie har uppdrag som representant för
den svenska handikapprörelse bl.a. som viceordförande
för Svenska FN-förbundet. Med kompetens inom
handikappområdet och av erfarenhet av funktionshinder
sitter hon i Furuboda Folkhögskolas styrelse och i
direktionen för Sunnerdahls Handikappfond. Hennes
forskning handlar om full delaktighet av människor av
utländsk härkomst med funktionsnedsättning. En del av
arbetet behandlar stödinsatser där en jämförelse görs
mellan människor med svensk bakgrund och utländsk
bakgrund.
Tomas Boman, född 1954, är anställd vid Högskolan i
Gävle, institutionen för vårdvetenskap och sociologi, och
innehar där en kombinerad adjunkts- och
studierektorstjänst. Hans special-/undervisningsområde
är sociologi med inriktning mot funktionshinder. Förutom
pedagogisk utbildning (fritidspedagog och lärarutbildning
inom social omsorg) har Tomas en fil.mag. i ämnet
sociologi. Hans avhandlingsarbete kommer att behandla
arbetsmarknadssituationen för personer med
funktionshinder. Det tänkta empiriska arbetet kommer
bl.a. att belysa frågor om varför man lyckats med vissa
arbetsmarknadsåtgärder samt vilka faktorer som är
avgörande för att funktionshindrade kan behålla ett
arbete. Vilka är de goda exemplen och vad ligger bakom
det lyckade resultatet.
Marianne Boström, född 1953, är leg arbetsterapeut
med en fil.mag. i vårdvetenskap med ämnena arbetsterapi,
pedagogik och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid
Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro
Universitet och undervisar på arbetsterapeutprogrammet.
Hennes avhandling är en teoretisk granskning av begrepp
från social teori tillämpad i handlingsinriktad
rehabilitering för individer med svårare psykiska
funktionsnedsättningar.
Örjan Dahlström, född 1973, har en
civilingenjörsexamen i teknisk fysik och elektroteknik
med inriktning mot medicinsk teknik. Speciellt är han
intresserad av medicinsk informatik. Örjans
forskningsintresse är kunskapsutvinning och beslutsstöd
med datorns hjälp. Framför allt vill han undersöka hur
man kan anpassa olika datorapplikationer efter olika
människors förutsättningar, kunskap, sätt att tänka,
fungera och agera.
Tanja Edvardsson, född 1951, är psykolog med
anställning vid Vuxenhabiliteringen, Örebro läns
landsting. Det övergripande syftet med avhandlingen är
att beskriva insjuknandet, coping, livskvalitet och
konsekvenserna av lågmalign hjärntumör för personerna
själva och deras anhöriga i det dagliga livet. Avhandlingen
kommer att bidra med nya kunskaper om vad det innebär
att få och leva med lågmalign hjärntumör utifrån ett
familjeperspektiv. Forskningsresultaten kommer att kunna
utgöra underlag för utformningen av rehabiliterings- och
habiliteringsprogram samt andra stödinsatser för personer
med långsamt växande hjärntumörer och deras
närstående. Resultaten blir informativa för hur det
professionella mötet med de drabbade personerna och de
anhöriga kan utvecklas.
Janna Ferreira, född 1973, har en fil.kand. i allmän
språkvetenskap och är legitimerad logoped. Hennes stora
intresse är AKK; alternativ och kompletterande
kommunikation. Janna har tagit fram ett
datorträningsprogrammet Comphot (COMputerised
PHOnological Training). Det är ett program som tränar
språklig medvetenhet. Programmet är anpassat för att
kunna användas även av barn med Cerebral Pares, utan tal
och med grava motoriska handikapp.
Programmet har använts för träning. Hennes avhandling
kommer att handla om läs- och skrivförmåga och
fonologisk medvetenhet hos barn med talhandikapp och
motoriska svårigheter.
Kerstin Finndahl, född 1950, har en grundexamen med
tonvikt på företagsekonomi och arbetade i många år med
företagsekonomisk utredningsverksamhet på nationell
nivå.
De senaste åren har hon arbetat med projekt rörande
problematiken ”våld och övergrepp mot kvinnor med
funktionshinder”. Det är ett relativt nytt område med
stora mörkertal avseende utsatthet, den rättsliga
processen, det stöd som ges och det stöd som utsatta
individer upplever att de är i behov av.
Syftet är att dels analysera kvinnors upplevelser av
övergrepp och dess konsekvenser, samt dels samhällets
stöd till utsatta kvinnor med funktionshinder. Fokus
ligger på frågeställningar som rör betydelsen av ett
Foto: Vibeke Mathiesen
funktionshinder i övergrepps- och bemötandekontexter.
Vilket bland annat innebär att övergreppshandlingar kan
relateras till personers funktionshinder och till problem i
samhällets bemötande av funktionshindrade som utsatts
för övergrepp.
Helena Forne-Wästlund, född 1955, är logoped med
specialisering inom audiologopedi och stamning, och har
även en fil.kand. i nordiska språk, fonetik och arkeologi.
Engagemang och inriktning inom kliniskt
utvecklingsarbete: Test för språkscreening och
talaudiometri. Hon introducerade under åren 1998-2003
metoden för stamningsbehandling – Comprehensive
Stuttering Program (CSP) i Sverige. Det skedde i
samarbete med Robert M. Kroll, biträdande professor i
logopedi vid universitetet i Toronto. Temat i hennes
avhandling är att studera sambanden mellan stamning,
intervention och socialt liv med tonvikt på sociala
faktorer i arbetsmiljön.
Per Germundsson, född 1956, har en fil.kand. med
huvudämne hörselvetenskap och har även genomgått
musikproducentutbildning vid Musikhögskolan i Malmö.
Han har mångårig erfarenhet av yrkesutbildning för
personer med funktionshinder. Arbetar även för Stiftelsen
Activa i Örebro. Temat för avhandlingsarbetet är vägen
från arbetslöshet eller sjukskrivning till arbetsmarknaden
för personer med funktionshinder. Syftet är att beskriva
de ofta outtalade bilder och föreställningar om
funktionshindrade som finns hos olika yrkesgrupper inom
myndigheter och organisationer samt att undersöka hur
dessa föreställningar påverkar den praktiska
yrkesutövningen. Samtidigt fokuseras hur och varför
dessa föreställningar påverkas av ökade krav på
samverkan mellan olika yrkesgrupper.
Institutet för handikappvetenskap -
9
Sarah Granberg, född 1973, är leg. audionom och har en
fil.kand. i hörselvetenskap. Hon har även studerat
lingvistik och fonetik. Hennes forskningsområde handlar
om hörselskadade med sömnsvårigheter/insomnia.
Planen är att utveckla en rehabiliteringsmodell för
hörselskadade med ovanstående problematik, anpassad
för hörselvården, där en förenklad modell av Kognitiv
beteendeterapi (KBT) skall utgöra en viktig del. Sarah är
föräldraledig t o m augusti 2007.
Johan Gunnarsson, född 1979, har en med.mag. i
medicinsk biologi och har även studerat psykologi och
matematik. Han använder beteendestudier och funktionell
hjärnavbildning för att studera hur hjärnan bearbetar
språk, speciellt inriktat på skillnader och likheter mellan
talspråk och teckenspråk.
Nina Ibragimova, född 1978, lärare i engelska och tyska,
från Ryssland. Hon har jobbat som tolk och lärare för
barn i grundskolan och på gymnasiet. MSc i ChildrenHealth-Intervention-Learning-Development (CHILD).
Hon är medlem i CHILD-gruppen på Mälardalens
högskola och Högskolan i Jönköpings. Hon är också
medlem i specialpedagogiska kollegiet vid Mälardalens
högskola och fokuserar på lek som en form av medlande.
Hennes forskningsområde fokuserar på International
Classification of Functioning, Disability and Health
(ICF), modellens validitet och hur den kan appliceras på
barn- och ungdomshabilitering i Sverige.
Kajsa Jerlinder, född 1976, har en fil.mag. i pedagogik
med inriktning mot friskvård och en fil.lic. i
handikappvetenskap. Hennes licentiatuppsats i
handikappvetenskap handlade om idrottsundervisningen
för elever med rörelsehinder och de dilemman som följer
när krav ställs på att skolans undervisning ska vara rättvis.
I avhandlingsarbetet kommer hon att fortsätta att
intressera sig för hur idrottsundervisningen bedrivs för
barn och ungdomar som har ett rörelsehinder genom att
studera ett antal exempel, s.k. fallstudier. Kajsa undervisar
i specialpedagogik och hälsopedagogik vid Högskolan i
Gävle.
Olga Keselman, född 1959, har en fil.kand. i
språkvetenskap med inriktning mot engelska och en
fil.kand. i logopedi. Hon har magisterexamen i
specialpedagogik vid Linköpings universitet. Under åren
1992 - 1998 arbetade Olga som tolk för Linköpings
kommun. Från 1998 har hon arbetat som logoped på en
språkförskola i Norrköping. Hennes avhandling kommer
att handla om tolkmedierade samtal.
Pia Käcker, född 1952, är legitimerad arbetsterapeut med
anställning i Norrköpings kommun, där hon arbetar med
handikappfrågor. Pias doktorandanställning finansieras
helt av Norrköpings kommun och hon har ett sexårigt
avtal, vilket innebär att hon arbetar 33 % i kommunen
och kan bedriva avhandlingsarbete 67 %. Arbetet i
kommunen har under de senare åren (sedan 2000)
fokuserats kring olika gruppers möjlighet till inflytande
10 -
Institutet för handikappvetenskap
och delaktighet i vardagslivet. Hur människor med
funktionshinder själva upplever att de kan påverka olika
LSS- (lagen om stöd och service) insatser, i det särskilda
boendet, i den dagliga verksamheten. Intresset har sedan
länge varit kommunikation hos personer med svåra
förvärvade hjärnskador.
Avhandlingen som beräknas vara färdig tidigt under våren
2007 är en Grounded Theory inspirerad studie av hur
kommunikation manifesteras, mellan personer med grav
förvärvad hjärnskada och personens anhörig/personliga
assistent eller personal i gruppbostad. Studiens resultat
kan förhoppningsvis bidra till att ytterligare öka
kunskapen om vad som är understödjer respektive
motverkar kommunikation i mötet med personer som till
följd av grav hjärnskada har svåra språkstörningar.
Gunvor Larsson Abbad, född 1970, har en fil.mag. i
psykologi och är leg. psykolog med inriktning mot
kognitiv beteendeterapi. Hon har även studerat olika
språk, socialantropologi och religion. Hennes avhandling
kommer att handla om funktionshindrades rätt till
delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Projektet
inkluderar personer i åldrarna 16-53 år med diagnosen
Asperger syndrom. Kunskaper om hur personer med
denna diagnos tänker och upplever sin livssituation är
begränsade vilket kan leda till att de inte erbjuds bästa
möjliga stöd för att uppnå en för dem acceptabel
livssituation. Därför syftar det här projektet till att öka
kunskapen om just dessa personers förutsättningar och
förståelse av livskvalitet.
Helene Larsson, född 1968, är leg. arbetsterapeut med
en anställning i Sundsvalls kommun. Hennes
doktorandanställning finansieras av NTG - projekt Nya
Vägar till arbete, Europeiska socialfonden. Hennes
licentiatuppsats kommer att handla om personer med
psykiska funktionshinder och deras strävan att få ett
reguljärt arbete. Det är väl känt att personer med psykiska
funktionshinder har en hög nivå av arbetslöshet, utsatthet
och svårighet att få den vård och rehabilitering de vill och
behöver för att bli delaktiga i samhället. Syftet är att få en
ökad och djupare förståelse för deras förutsättningar och
behov för att kunna understödja en positiv utveckling i
rehabiliteringsprocessen mot arbetslivet. Fokus i hennes
forskning ligger på upplevelse av delaktighet och
empowerment/disempowerment i
rehabiliteringsprocessen.
Anna Levén, född 1976, har en fil.kand. i socialpsykologi
och är snart civilingenjör i molekylär bioteknik. Det
övergripande syftet med hennes forskning är att
undersöka kognitiva aspekter av betydelse för prospektivt
minne hos individer med utvecklingsstörning. Anna är
studentrepresentant i ”Funkisgruppen” som tar upp
frågor som rör studenter och anställda med
funktionshinder vid Linköpings universitet, t ex
tillgänglighet.
Kerstin Möller, född 1950, har en fil.mag. i hälso- och
sjukvårdsutveckling. Hon har även läst statskunskap,
sociologi och ledarskap. Hennes forskningsområde
handlar om behov av kunskap om behov av hälsovård,
service och stöd till funktionshindrade som personer med
dövblindhet har. Arbetsnamnet på hennes avhandling är:
Behov av kunskap om behov. Kerstin har genomfört flera
utredningar om samhällsservice till personer med
dövblindhet. Hon har skrivit handboken ICF- Om hälsa,
miljö och funktionshinder (2005). Hon har samarbetat
med handikappförbundet Sällsynta diagnoser, Föreningen
Sveriges Dövblinda, Nationellt kunskapscenter i
dövblindfrågor, Specialpedagogiska institutet m.fl. i frågor
som rör funktionshinder i synnerhet om dövblindhet och
service samt om ICF. Kerstin har själv funktionshinder
och studerar därför på halvfart.
Emelie Rydberg, född 1978, har läst teckenspråkslinjen
vid Önnestads Folkhögskola och hörselvetenskapligt
program vid Örebro universitet som förutom
hörselvetenskap bestod av specialpedagogik och sociologi.
Hennes avhandling kommer att handla om döva och
arbetsmarknad. Huvudsyftet med avhandlingen är att
beskriva och förklara dövas position på den svenska
arbetsmarknaden. Detta görs genom en registerstudie
utifrån Statistiska Centralbyråns (SCB) register LISA
(Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkringsoch Arbetsmarknadsstudier). Områden som utbildning,
sysselsättning och inkomst kommer att undersökas.
Åsa Skagerstrand, född 1969, är leg. audionom och
sedan 1999 universitetsadjunkt på Hälsovetenskapliga
institutionen, Örebro universitet, ämnesområdet
hörselvetenskap. Där undervisar hon främst i akustik,
psykoakustik och signalbehandling. Avhandlingsarbetet
har arbetstiteln ”Störande ljud för hörapparatbrukare”.
Arbetet syftar till att förbättra rehabiliteringen av
hörapparatbrukare. Arbetet är fokuserat på
hörapparatbrukares ljudmiljö kombinerat med
signalbehandlingen i dagens hörapparater. I
avhandlingsarbetet ingår en kartläggning av
hörapparatbrukares ljudmiljö med avseende på negativa
störande ljud samt hur hörapparaten bearbetar dessa typer
av ljud. Detta skall leda fram till förbättring av
rehabiliteringen för hörapparatbrukare, både avseende
signalbehandling och i audionomens rehabiliteringsarbete
med hörapparatbrukare.
Helena Stålnacke, född 1973, är leg. audionom och
universitetsadjunkt vid Örebro universitet. Hennes Licuppsats kommer att behandla språkutvecklingen hos barn
som haft upprepade episoder av
mellanöreinflammationer, så kallade öronbarn. Syftet med
studien är att beskriva öronbarnens fonologiska
utveckling i åldrarna 2 ½ år och 3 ½ år, i jämförelse med
barn utan historia av mellanöreinflammationer i
matchande åldersgrupp.
Anett Sundqvist, född 1968, har en med.mag. i logopedi
från avdelningen för logopedi och foniatri vid Göteborgs
Universitet. Hon är legitimerad logoped. Hennes
doktorsavhandling handlar om alternativ och
kompletterande kommunikation hos barn med språkliga
funktionshinder och konsekvenser av detta för den sociala
kognitionen. Forskningen fokuseras på hur barnet blir
förstått i sociala situationer och hur barnet förstår sociala
situationer. En interventionsstudie har genomförts, där
förändringar av barnens sociala kommunikationssituation
var det främsta syftet.
Rufus Söderberg, född 1969, har en
civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Chalmers
Tekniska Högskola, Göteborg. Han har sedan 1999
arbetat som Teknisk Audiolog och senare
Forskningsingenjör på Universitetssjukhuset i Örebro.
Från 2005 arbetar han även som doktorand på Örebro
Universitet med inriktning Medicinsk
Handikappvetenskap. Avhandlingsprojektet har
arbetstiteln Binauralt Hörande och Kognitiva Processer.
Christina Wanberg Långh, född 1969, är leg. audionom
och har sedan 2003 en anställning som adjunkt på ämnet
hörselvetenskap, Örebro universitet. Hennes lic-uppsats
kommer att handla om genusperspektiv inom
hörselvården. Den kommer att behandla eventuella
skillnader i resurstilldelning när det gäller t.ex. hjälpmedel
samt hur män respektive kvinnor uttrycker sig kring sina
hörselrelaterade problem.
Malin Wass, född 1975, har en fil.mag. i
kognitionsvetenskap ifrån Umeå universitet. Hennes
avhandling syftar till att undersöka grundläggande
kognitiva förmågor som påverkar hur väl barn med
cochleaimplantat tillägnar sig språk, både när det gäller
taluppfattning, egen talproduktion och läs- och
skrivförmåga.
Maria Yilmaz, född 1961, har en arbetsterapeutexamen
från 1988 vid vårdhögskolan i Örebro. Hon har även en
fil.mag. i vårdvetenskap från Uppsala universitet 1998.
Sedan 1998 arbetar hon på arbetsterapeutprogrammet,
hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet.
Hennes forskning handlar om sociala interaktioner,
aktivitetsmönster och delaktighet hos personer med
schizofreni och skall presenteras i en licentiat uppsats.
Marie Öberg, född 1962, är doktorand vid Institutionen
för Nervsystem och Rörelseorgan (INR),
Hälsouniversitetet Linköping och Institutet för
Handikappvetenskap. Hon har en
hörselvårdsassistentexamen och en med.kand. i audiologi
och är sedan 1989 anställd som audionom vid
Hörselvården Universitetssjukhuset, Linköping. Sedan
1999 har hon huvudsakligen arbetat med olika
forskningsprojekt som genomförts i samarbete mellan
hörapparattillverkaren Oticons forskningscenter
Eriksholm och avdelningen för teknisk audiologi vid
Linköpings universitet. Hennes avhandlingsarbete
fokuserar på att utveckla och testa olika
rehabiliteringsmetoder, med syfte att förbättra
brukarkompetensen hos förstagångsanvändare av hörapparat.
Institutet för handikappvetenskap -
11
Disputationer och
doktorsavhandlingar
Nr. 1. Stefan Gustafson, ”Varieties of reading disability:
Phonological and orthographic word decoding deficits and
implications for interventions” (utgiven år 2000, ISBN 917219-867-2). I sin avhandling undersöker Stefan möjliga
orsaker till olika typer av lässvårigheter och möjliga
pedagogiska interventioner.
Nr. 2. Anna Lundqvist, ”Cognitive functions in drivers with
brain injury: Anticipation and adaptation” är Annas
avhandlingstitel, (utgiven år 2001, ISBN 91-7219-967-9).
Anna belyser i sin avhandling frågan om en patient kan
återuppta bilkörning efter förvärvad hjärnskada.
Nr. 3. Ulf Andersson, “Cognitive deafness. The deterioration
of phonological representations in adults with an acquired severe
hearing loss and its implications for speech understanding” (utgiven
år 2001, ISBN 91-7373-029-7). Ulf redovisar hur en i
vuxen ålder förvärvad svårartad hörselskada påverkar
förmågan att förstå det talade språket. Vilken betydelse
har det för de som fått cochlear implantat inopererat
jämfört med de som använder visuell talavläsning?
Nr. 4. Carin Fredriksson, ”Att lära sig leva med förvärvad
hörselnedsättning sett ur par- perspektiv – om
anpassningsstrategiers funktionella och sociala innebörder”
(utgiven år 2001, ISBN 91-7373-105-6). I Carins
avhandling kan vi följa olika par och se hur deras
förhållande förändras och hur de utvecklar olika strategier
för att kommunikationen ska fungera. Carin är verksam
vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg,
arbetsterapeutprogrammet, Örebro universitet.
Nr. 5. Gunnar Lundberg, ”Signs, Symptoms, and Disability
Related to the Musculo-Skeletal System – Studies of Home Care
Personnel and Patients with Fibromyalgia” (utgiven år 2002,
ISBN 91-7373-160-9). I en studie av kvinnlig
hemtjänstpersonal redovisar Gunnar sina resultat om
förekomsten av smärta och funktionsinskränkning och
dess relation till undersökningsfynd (signs).
Nr. 6. Anette Kjellberg, ”Participation – Ideology and
Everyday Life – How to understand the experiences of persons
with learning disabilities” (utgiven år 2002, ISBN 91-7373371-7). Hur ser samspelet ut mellan personer med
utvecklingsstörning och deras miljö? är en av frågorna
som Anette belyser i sin avhandling.
Nr. 7. Marie Gustavsson Holmström, ”Föräldrar med
funktionshinder – om barn, föräldraskap och familjeliv” (utgiven
år 2002 på Carlssons bokförlag, ISBN 91-7203-500-5).
Skiljer sig livet åt i en familj där en förälder har någon
form av fysiskt funktionshinder från hur andra familjer
lever? Det är en av frågorna som Marie ger svar på. Marie
har beviljats anslag från FAS till post-dok studier vid
12 -
Institutet för handikappvetenskap
School of Occupation and Leisure Sciences, Faculty of
Health Sciences,The University of Sydney, Australien.
Nr. 8. Kersti Samuelsson, “Active wheelchair use in daily life
– Considerations for mobility and seating” (utgiven år 2002,
ISBN 91-7373-196-X). Förekomst av sena komplikationer
som exempelvis ryggsmärta och skulderbesvär har i denna
avhandling kartlagts för personer som använder rullstol
på grund av ryggmärgsskada. Effekten av intervention på
rullstolens sittergonomi liksom aspekter på rullstolen som
förflyttningshjälpmedel presenteras också.
Nr. 9. Marie Jansson, ”Två kön eller inget alls – Politiska
intentioner och vardagslivets realiteter i den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen” (utgiven år 2003, ISBN 91-7373-568-X).
Avhandlingen är publicerad i två serier, vid institutionen
för hälsa och samhälle (nr 3) och vid institutet för
handikappvetenskap (nr 9).
Nr. 10. Per-Olof Bergemalm, ”Audiologiska och kognitiva
långtidseffekter av skallskada” (Audiologic and Cognitive
long-term sequelae from closed head injury) (utgiven år
2004, ISBN 91-7668-384-2, ISSN 1652-4063). Avhandling
som har publicerats av Örebro Universitet,
Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys,
V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 4/2004. Skallskador
och dess konsekvenser utgör ett stort problem över hela
världen och hörselstörningar och kognitiva störningar är
vanligt förekommande. Avhandlingen fokuserar på
hörselskador och kognitiva störningar ur ett långtidsperspektiv hos en grupp välrehabiliterade
skallskadepatienter. Såväl perifera som centrala auditiva
och kognitiva störningar kunde påvisas hos flera av
deltagarna. Hos flera av deltagarna kunde även
försämring av en sensorineural hörselnedsättning påvisas
och möjligheten att kunna förutsäga detta analyseras.
Vidare analyseras och diskuteras självskattad hörsel,
kognition och livskvalitet.
Nr. 11. Martin Molin, ”Att vara i särklass - om delaktighet
och utanförskap i gymnasiesärskolan” (Participant or Outsider?
on the upper secondary programme for pupils with
intellectual disabilities) (utgiven år 2004, ISBN 91-8529546-9). Avhandlingen syftar till att studera hur olika former
av delaktighet kommer till uttryck i gymnasiesärskolan.
Analysen visar bland annat på möjligheten att tala om att
ungdomar i gymnasiesärskolan lever i olika
delaktighetsvärldar.
Nr. 12. Kajsa Jerlinder, ”Rättvis idrottsundervisning för elever
med rörelsehinder – dilemma kring omfördelning och erkännande”
(Justice in Physical Education for Physically Disabled
Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition)
(utgiven år 2005, ISSN 1650-1128; 12).
Uppsatsen syftar till att utifrån teorier om omfördelning
och teorier om erkännande illustrera ett dilemma och dess
potentiella följder när krav på rättvisa för elever med
funktionshinder ställs i skolans idrottsundervisning. För
att belysa dilemmat används två praktiska exempel.
No. 13. Per-Inge Carlsson, ”Hearing impairment and
deafness. Genetic and environmental factors – interactions –
consequences. A clinical audiological approach.”
(utgiven år 2005, ISBN91-7668-426-1; ISSN 1652-4063).
Avhandling som har publicerats av Örebro Universitet,
Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys,
V. Frölunda och Trio Tryck, Örebro 1/2005. Analyser av
komplexa frågor kring HNS och dövhet utifrån ett
medicinskt audiologiskt perspektiv kräver ett angreppssätt
på flera nivåer. Fyra nivåer har använts i denna
avhandling: molekylär, biologisk, psykologisk och social
nivå. Genom dessa studier har några exempel på faktorer
på olika nivåer värderats, direkt och indirekt. Interaktioner
och konsekvenser har analyserats och kliniska
applikationer har diskuterats. Resultaten indikerar att
interaktioner på alla de ingående nivåerna bidrar till de
konsekvenser som HNS och dövhet kan leda till i ett
långtidsperspektiv. Dessutom är en flernivåsanalys - här
kallad ett kliniskt audiologiskt angreppssätt - nödvändig
när vi använder ICF i audiologisk rehabilitering/
habilitering.
Nr. 14. Mathias Hällgren, “Hearing and cognition in speech
comprehension – methods and applications” (utgiven år 2005,
ISBN 91-85297-93-3). I sin avhandling presenterar
Mathias metoder för att studera central hörselfunktion
och kognitiva funktioner viktiga för talförståelse.
Tillämpningar av metoderna har genererat ny kunskap om
hur talförståelse i olika lyssningssituationer påverkas av
ålder, hörselnedsättning och kognitiv förmåga.
No. 15. Katrin Boström, “Living with deteriorating and
hereditary disease; experiences over ten years of persons with
muscular dystrophy and their next of kin” (utgiven år 2005,
ISBN 91-7668-427-x, ISSN 1650-1128) Avhandling som
har publicerats av Örebro Universitet,
Universitetsbiblioteket och tryckts vid Intellecta DocuSys,
V. Frölunda 4/2005. Avhandlingen syftar till att öka
kunskapen om vad det innebär att leva med
muskeldystrofi över tid, både utifrån personen som har
sjukdomen men även från den närståendes perspektiv.
Resultatet visar begränsningar i vardagslivet som en
konsekvens av MD samt processen från att identifiera sig
som frisk till att identifiera sig som en person som har en
progressiv sjukdom. Sjukdomens ärftlighet är
betydelsefull både för personerna med MD och deras
närstående. Närstående beskriver även en speciell
sårbarhet och att relationen påverkas av de begränsningar
som sjukdomen medför. I relation till personen med MD
finns vanligen känslor både av plikt och kärlek.
Nr. 16. Ingrid Thyberg, “Disease and disability in early
rheumatoid arthritis. A 3-year follow-up of women and men in the
Swedish TIRA project” (utgiven år 2005, ISBN: 91-8529916-2, ISSN: 0345-0082, ISSN: 1650-1128).
Syftet var att studera utvecklingen av, och relationen
mellan, olika aspekter av sjukdom och funktions-hinder
hos kvinnor och män vid nydebuterad
ledgångsreumatism. Dessutom utvärderades effekten av
hjälpmedel. Resultatet visar att i) relationen var svag
mellan kliniska/laboratoriedata och självrapporterad hälsa
ii) kvinnor rapporterade mer aktivitetsbegränsningar än
män och greppstyrka var starkt relaterat till
aktivitetsbegränsning oberoende av kön och iii) kvinnor
använde hjälpmedel i större utsträckning än män och
hjälpmedel minskade aktivitetsbegränsningar hos både
kvinnor och män.
Nr. 17. Staffan Bengtsson, “Varför får jag icke följa med dit
fram?” Medborgarskapet och den offentliga debatten om dövstumma
och blinda 1860-1914 (utgiven år, ISBN 91-85457-06-X).
Syftet med studien är att analysera tolkningen av
funktionshinder som fenomen på den samhälleliga nivån.
Genom ett hermeneutiskt angreppssätt betonas vikten av
att förstå medborgarskap och social kategorisering mot
bakgrund av den kulturella kontexten.
Nr. 18. Mary Rudner, ”Modalities of Mind.Modality-specific
and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and
speech” (utgiven år 2005, ISBN 91-85457-10-8).
Modalitetsspecifika och ickemodalitetsspecifika aspekter
av arbetsminne för tecken och tal
Arbetsminnet har beskrivits som en mental arbetsplats där
information kan lagras tillfälligt och bearbetas. Inte minst
kommer arbetsminnet till användning när vi
kommunicerar med varandra. För många av oss är talet
det vanligaste kommunikationssättet men för Döva är det
oftast teckenspråket som gäller. Den mentala
arbetsplatsens utformning är delvis beroende på vilken
språkmodalitet, tecken eller tal, som vi brukar använda.
Denna avhandling undersöker hur dessa skillnader
uttrycker sig i hjärnan, hur de kan utnyttjas
kompensatoriskt och hur de kan främja vår förståelse av
språk, minne och den mänskliga hjärnan.
Nr. 19. Henrik Danielsson, ”Facing the Illusion Piece by
Piece. Face recognition for persons with learning disability”
(utgiven 2006, ISBN 91-85497-09-6).
Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka
ansiktsigenkänning för personer med och utan
utvecklingsstörning. Resultaten indikerar att
utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre
arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av
bildigenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för
vittnespsykologi och användandet av fotografier som
kognitivt stöd diskuteras.
Nr. 20. Thomas Strandberg, ”Vuxna med förvärvad
traumatisk hjärnskada – omställningsprocesser och konsekvenser i
vardagslivet” (Adults with acquired traumatic brain injury –
the changeover process and consequences in every day
life) (utgiven år 2006, ISBN 91-7668-498-9).
Studien övergripande syfte är att belysa den
omställningsprocess som vuxna personer med förvärvad
traumatisk hjärnskada kan uppleva i vardagslivet. Att öka
kunskapen och förståelsen för denna process, de
konsekvenser som kan uppstå och för den betydelse
stödet kan ha i vardagslivet.
Institutet för handikappvetenskap -
13
Seniora forskare och
handledare
Madeleine Abrandt Dahlgren
Docent vid Linköpings Universitet, lektor i
universitetspedagogik vid avdelningen för studier av
vuxnas lärande inom vuxenutbildning, högre utbildning
och folkbildning. Min forskning har hittills huvudsakligen
fokuserat på det universitetspedagogiska fältet, där jag
utifrån ett didaktiskt perspektiv och med kvalitativa
metoder ägnat mig åt studier av den högre utbildningens
förutsättningar, förlopp och effekter på lärandet, både i
ett vidare sammanhang och specifikt inriktat mot
problembaserat lärande. Ett annat forskningsområde är
det vårdpedagogiska fältet, där jag studerat patienters och
anhörigas erfarenheter av olika sjukdomstillstånd som en
grund för utformande av träningsprogram och
patientutbildning.
Jag är också programansvarig för det interkontinentala
magisterprogrammet ”Adult learning and global Change”,
som är ett samarbete mellan fyra olika universitet på fyra
olika kontinenter.
Gerd Ahlström
Professor i omvårdnadsvetenskap, Dr Med Vet,
Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro
universitet. Gerd Ahlström ansvarar och är handledare för
ett flertal forskningsprojekt som berör personer som lever
med långvariga sjukdomstillstånd, flertalet studeras ur ett
familjeperspektiv. Forskningen syftar till att öka
förståelsen för vad som är problem och påfrestningar för
patienten och den närstående i deras vardag. Ett annat
fokus är människors egna resurser att hantera svåra
livssituationer till följd av ohälsa och hur detta påverkar
upplevd livskvalitet. Några projekt avser
interventionsforskning med skräddarsytt vårdprogram
med betoning på patientundervisning eller användandet
av komplementära hälsometoder. Den kunskap som
erhålls från denna forskning kan bidra till att förbättra
vårdkvaliteten.
För att i vid bemärkelse kunna förstå den livsvärld som
patienten och dennes familj upplever i samband med
livsförändringar används mångvetenskapliga
forskningsmetoder och frågeställningar. Flertalet projekt
genomförs med upptäckande eller beskrivande kvalitativa
metoder. Andra genomförs som kvasiexperiment med
effektmätningar där både kvantitativa och kvalitativa
utvärderingsmetoder används. Instrumentutvecklingen är
en del i forskningen och berör livskvalitet, coping och
vårdkvalitet. Personer med långvariga sjukdomstillstånd
och i synnerhet de med fortskridande förlopp är med om
ett antal personliga förluster av viktiga värden i livet,
vilket i litteraturen benämns kronisk sorg. Modeller för
omvårdnad behöver utvecklas för att kunna ge riktade
insatser till de familjer som sviktar i sin vardag och som
behöver stöd för att uppnå en bättre livskvalitet.
Gerd är forskningsledare för ett forskningsprogram vid
Örebro universitet som benämns ”Livsförändringar,
14 -
Institutet för handikappvetenskap
livskvalitet, patientens resurser och professionell
omvårdnad” .
Gerhard Andersson
Professor i klinisk psykologi vid institutionen för
beteendevetenskap, Linköpings universitet. Gerhard
Andersson forskar om tinnitus och hörselproblematik och
har publicerat över 150 vetenskapliga arbeten inklusive tre
böcker om tinnitus. Han har doktorerat i psykologi med
en avhandling om äldres hörselproblem och i medicin
med en avhandling om tinnitus. Vid sidan om sitt
akademiska arbete är Andersson även verksam deltid som
psykolog vid hörselkliniken i Linköping. Han är
legitimerad psykolog och psykoterapeut med kognitiv
beteendeterapeutisk inriktning. Utöver hörsel och tinnitus
har Andersson pågående forskning kring psykiska
funktionsnedsättningar (se www.kbt.nu/ga).
Sivert Antonson
Docent och universitetslektor i handikappvetenskap. Hans
avhandling i pedagogik, har titeln “Hörselskadade i
högskolestudier. Möjligheter och hinder” (1998). Han är
verksam vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg
(IVO), Örebro universitet. Idag riktas hans
forskningsintresse bland annat mot personer med olika
funktionsnedsättningar kopplat till arbetsmarknaden. Han
är bland annat författare till boken ”Stödets betydelse –
supported employment – i kampen för arbete och att
bryta utsatthet”, vilken trycktes 2002. Under 2003 utkom
Eva Jeppsson Grassman, Sivert Antonson, Rolf Stål och
Lars Svedberg med boken ”Att drabbas och att forma sitt
liv. Om strategier bland funktionshindrade och
arbetslösa”. Studentlitteratur, Lund
Stig Arlinger
Professor i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet i
Linköping. Forskargruppen arbetar med utveckling av
signalbehandling i hörapparater, metoder för anpassning
av hörapparater och för utvärdering av hörapparatnytta,
metoder för undersökning och beskrivning av såväl
perifera som centrala hörselfunktioner och studier av
buller och hörselskador.
Erik Borg
Forskar i hörselvetenskapens fysiologiska och medicinska
delar. Sedan 1978 är han verksam inom den kliniska
audiologin först vid Karolinska sjukhuset och från 1991 i
Örebro. Sedan 1998 är han föreståndare för Ahlséns
Forskningsinstitut, Universitetssjukhuset Örebro. Den
forskning han byggt upp i Örebro innefattar bl.a. ärftliga
hörselskador, utveckling av diagnostiska metoder och
metoder för rehabilitering. Ett övergripande perspektiv är
ett ekologiskt synsätt förenat med laboratoriestudier
under kontrollerade betingelser. Han leder för närvarande
forskningsprojekt om Dövblindas omgivningsorientering;
Diagnostik av sensorineural hörselnedsättning;
Hörselskadade barns språkutveckling och Ärftliga
faktorers betydelse för uppkomst av bullerskada.
Ann-Christin Cederborg
Docent och leg psykoterapeut, universitetslektor i
psykologi vid Institutionen för beteendevetenskap,
Linköpings universitet. Hennes forskning berör barn och
ungdomar i utsatta livssituationer och professionellas
bemötande av dem. Dessutom studerar hon hur
funktionshindrade barn som misstänks vara utsatta för
brott hanterar den juridiska processen. Hur asylsökande
barn kommer till tals i asylprocessen samt hur barn med
Asperger syndrom/autism kommunicerar med sin
omgivning är andra pågående projekt hon bedriver.
Lotta Coniavitis Gellerstedt
Fil dr i sociologi. Engagerad i forskningsprojekt och
utredningsarbete med anknytning till
kommunikationshandikapp, bl a gällande personer med
hörselskada i arbetsliv och i skola.
Peter Czigler
Bakgrund: logopedexamen 1985, universitetsadjunkt
(1986-1998), doktorand (1992-1998) och
universitetslektor (1998-2001) i fonetik vid Umeå
universitet. Fil dr i fonetik (1998). Avhandlingen belyser
vissa svenska konsonantsekvensers temporala egenskaper.
Är sedan 2001 universitetslektor i hörselvetenskap vid
Institutionen för vårdvetenskap och omsorg, Örebro
universitet.
Forskning: Samtal med hörselskadade inom vården, Barns
språk- och talutveckling, IT och undervisning,
Studentautonomi.
Berth Danermark
Född 1951 och professor i sociologi vid Örebro
universitet, institutionen för vårdevetenskap och omsorg.
Han är ansvarig för forskarutbildningen vid IHV. Hans
forskning handlar i första hand om psykosociala aspekter
på funktionshinder. Forskningsfokus är personer med
hörselnedsättning.
Staffan Förhammar
Professor i historia vid Enheten för historia, Institutionen
för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings
universitet. Förhammar är tillsammans med professor
Marie C Nelson ansvarig för IHVs historiska dimension.
Förhammars forskningsintresse omfattar handikappolitik
och socialpolitiska idéer.
Björn Gerdle
Född 1953 och professor i rehabiliteringsmedicin vid
Hälsouniversitetet i Linköping samt Centrumchef vid
Smärt och Rehabiliteringscentrum, US, Linköping.
Forskningen rör framförallt smärta och dess
konsekvenser samt konsekvenser av neurologiska
handikapp. Publikationslistan omfattar ca 134 artiklar i
internationella tidskrifter.
Peter Gill
Född i Cork, Irland, 1949. B.A. (Psych.) (1971), M.A.
(Ed. Psych.) (1973), University College Cork, M.Ed.
(1974), Trinity College Dublin, fil.dr. (1979), Göteborgs
universitet, Docent (2000), Professor i pedagogik,
Högskolan i Gävle (2001). Innehar Gävles första
professur i pedagogik. Under tiden i Irland har han
forskat kring barns intelligens, sedan migrationen till
Sverige har han studerat ungdomsvåld,
moraluppfattningar om våld, våld bland ungdomar, i
parrelationer, inom idrott. Har arbetat vid flera svenska
universitet och högskolor. Under perioden 1988-1994
bodde han på en ö utanför Irlands västkust och grundade
Centre for Island Studies, Clare Island, samt utvecklade
en verksamhet inom “kulturell turism”. Han återvände till
ett lektorat i Karlstad 1993/94. Har arbetat i Gävle sedan
1995, ämnesföreträdare för Hälsopedagogik, och hjälpt
till att utveckla Gävles hälsopedagogiska program.
Publikationer inom intelligensmätning,
mentalitetsforskning, hälsopedagogik och våldsstudier.
Mats Granlund
Professor i psykologi med inriktning mot funktionshinder,
intervention och hälsa, Mälardalens Högskola. Mats leder
tillsammans med Eva Björck-Åkesson
forskningsprogrammet CHILD. I CHILD ingår två
professorer, en gästprofessor, fem disputerade forskare
och 13 doktorander (psykologi, pedagogik,
specialpedagogik, medicinsk vetenskap och lingvistik).
CHILD är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram
angående barn och ungdomar i behov av särskilt stöd och
deras familjer och andra närmiljöer. Mats Granlund har
arbetet med forskning angående personer med
funktionshinder, speciellt utvecklingsstörning, sedan 1978.
Han har ca 40 publikationer i internationella tidskrifter
och böcker. De flesta inom områdena alternativ
kommunikation, barn med grava funktionshinder, familjer
med barn med funktionshinder, samt
personalfortbildning.
Stefan Gustafson
Fil dr i Handikappvetenskap och universitetslektor vid
Linköpings universitet, Institutionen för
beteendevetenskap. Hans forskning är inriktad på
individuella skillnader bland barn med lässvårigheter, hur
pedagogiska interventioner bör anpassas till lässvaga
elevers varierande behov samt definitionen av dyslexi i
förhållande till andra typer av läs- och skrivsvårigheter.
Ursula Hass
Universitetslektor, Institutionen för Hälsa och Samhälle,
Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping.
Mikael Heimann
Professor i utvecklingspsykologi, Institutionen för
beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Ann-Britt Ivarsson
Fil dr och universitetslektor i arbetsterapi vid
Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet. Den
forskning hon bedriver innefattar studier om personer
med psykiska funktionshinder. Studierna fokuseras på
dessa personers förmåga att utföra dagliga aktiviteter
samt hur aktivitet kan användas som terapeutiskt medel
Institutet för handikappvetenskap -
15
för att öka deras delaktighet i samhällsliv. Med aktivitet
menas i detta sammanhang det personer gör i dagligt liv.
Personernas egna beskrivningar av upplevelser av aktivitet
ligger till grund för forskningen. Specifikt studeras
begreppet aktivitet med avsikt att generera en teoretisk
begreppsmodell. Vidare studeras hur terapeutiska
dimensioner av aktivitet kan begreppsliggöras och
utvärderas. Detta görs genom studier i sociala
sammanhang där personer med psykiska funktionshinder
deltar i dagliga aktiviteter samt i sammanhang där aktivitet
utgör del av behandling eller rehabilitering.
Thomas Karlsson
Universitetslektor, Institutionen för beteendevetenskap,
Linköpings universitet.
Anders Kjellberg
Professor, Gävle högskola.
Birgitta Larsby
Docent i teknisk audiologi vid Hälsouniversitetet,
Universitetssjukhuset, Linköping. Forskningsintressen:
psykoakustiska och elektrofysiologiska testmetoder,
bullers påverkan på kommunikation och talförståelse sedd
i relation till individuell kognitiv förmåga, central
hörselfunktion.
Per Linell
Professor i kommunikation, Institutionen för kultur och
kommunikation, Linköpings universitet.
Lars-Olov Lundqvist
Chef på Habiliteringens forskningscentrum, Örebro läns
landsting. Han är fil dr i psykologi och hans
forskningsområde är emotionspsykologi. Under de
senaste 10 åren har han framför allt publicerat sig inom
området emotionell kommunikation och i sitt arbete vid
Habiliteringens forskningscentrum har han fokuserat på
detta område ur ett funktionshinder- och
habiliteringsperspektiv.
Thomas Lunner
Adjungerad universitetslektor i teknisk audiologi,
Institutionen för nervsystem och rörelseorgan,
Hälsouniversitetet i Linköping. Forskar i frågor kring
signalbehandling i hörapparater, hörapparatnytta,
kognition och brukarkompetens.
Björn Lyxell
Professor i psykologi med inriktning mot perception och
kognition vid Linköpings universitet.
Björn forskar om neurofysiologiska, perceptuella och
kognitiva konsekvenser av förvärvade hörselhandikapp
och hur dessa är relaterade till möjligheten för
kompensation med hjälpmedel (taktila hjälpmedel,
hörapparater och cochlea implantat). Björn är också
verksam vid Ahlséns Forskningsinstitut i Örebro.
16 -
Institutet för handikappvetenskap
Claes Möller
Professor i audiologi medicinsk handikappforskning,
Ahlséns forskningsinstitut , Örebro universitet.
Marie Nelson
Professor i socialhistoria vid Enheten för historia,
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur,
Linköpings universitet. Hon tjänstgör även vid Tema
Hälsa och samhälle inom IHS vid samma universitet.
Nelson är handledare för en av IHVs doktorander och
tillsammans med docent Staffan Förhammar är hon
ansvarig för IHVs historiska perspektiv. Hennes forskning
har inkluderat en studie av 1860-talets hungersnöd i norra
Sverige samt undersökningar av epidemier och
hälsopolitik på nationell, regional och lokalnivå. Hennes
senaste studie rör relationen mellan det internationella
hälsoarbete och utvecklingen av Sveriges hälsopolitik
under slutet av 1800- och början av 1900-talet.
Lennart Nordenfelt
Professor vid Tema Hälsa och samhälle vid Linköpings
universitet. Nordenfelt är fil dr och docent i teoretisk
filosofi, numera specialiserad på medicinens
vetenskapsteori och etik. Nordenfelt har under de senaste
20 åren framför allt publicerat sig inom hälsoteori
inkllusive handikappteori. Fokus har legat på studier av
dessa discipliners grundbegrepp. Nordenfelt är för
närvarande President för European Society for the
Philosophy of Medicine and Health Care. Nordenfelt är
under läsåret 2006-2007 gästprofessor vid Swedish
Collegium for Advanced Study in the Social Sciences
(SCAS), Uppsala. (Forskningsprojekt om begreppet
arbetsförmåga ur ett filosofiskt perspektiv).
Jerker Rönnberg
Född 1953, tf professor 1995 och förordnad professor i
psykologi ssk handikappvetenskap sedan 1997 vid
Institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings
universitet. Jerker bedriver forskning inom området
kognition, kommunikation och handikapp utifrån både
beteendevetenskapliga och neurovetenskapliga
perspektiv. Forskning om minnesprocesser och viktiga
språkliga processer (t ex fonologi) utförs på tecken- och
talspråk (med hjärnavbildningsteknik),
minnesstudier (bildigenkänning) hos individer med
utvecklingsstörning, CP-skadades kognitiva och språkliga
förutsättningar för användning av symbolsystem och
gravt hjärnskadade personers kommunikativa förmåga för
att nämna några aktuella projekt. Jerker har stor
erfarenhet av kognitiv och kommunikativ forskning inom
hörselområdet och är delansvarig inom många andra
hörselprojekt. Han har publicerat närmare ett 110-tal
artiklar i internationella tidskrifter, ca 40 bok-kapitel och
ett flertal böcker. Jerker är också forskningsledare för
Cognition, Development and Disability (CDD).
Stefan Stenfelt
Professor i teknisk audiologi vid institutionen för
Nervsystem och Rörelseorgan, Linköpings Universitet.
Forskningen är inriktad på modellering av
hörselfunktionen och hörselfysiologi, framförallt på
ljudstimulering via skallens ben (kranium). Vidare bedrivs
utveckling och verifiering av hörselmätningsmetoder,
utveckling och utvärdering av signalbehandlingsalgoritmer
och allmän ljudtransmission i hörapparater och kockleära
implantat, design av implanterbara hörapparater,
utveckling av kommunikationssystem för extrema miljöer
samt funktion och nytta av hörselskydd. I flera av
ovanstående beskrivna verksamhetsområden förs
samarbete med industrin. SS är även knuten till klinisk
hörselvård vid universitetssjukhuset i Linköping.
Tommy Svensson
Professor i sociologi vid institutionen för
beteendevetenskap, Linköpings universitet och professor i
folkhälsovetenskap med inriktning mot hälsans
psykosociala dimensioner vid Nordiska högskolan för
folkhälsovetenskap i Göteborg. Har i sin forskning främst
fokuserat på frågor relaterade till problemområdet psykisk
sjukdom, men har också forskat kring bl.a. rehabilitering
av sjukskrivna och kring äldres livsvillkor.
Håkan Thorsén
Universitetslektor, Institutionen för vårdvetenskap och
omsorg, Örebro universitet.
Toomas Timpka
Professor, Institutionen för hälsa och samhälle, Linköping
universitet.
Mikael Thyberg
Med dr, överläkare, Institutionen för nervsystem och
rörelseorgan, Hälsouniversitet i Linköping.
Åsa Wengelin
Fil dr i allmän språkvetenskap. Forskarassistent vid
institutionen för lingvistik, Språk- och litteraturcentrum,
Lunds universitet, universitetslektor i specialpedagogik
(tjänstledig), Karlstad universitet. Åsa disputerade 2002 på
en avhandling om skrivprocesser hos vuxna med läs- och
skrivsvårigheter och vuxna döva. Hennes forskning är
inriktad på kognitiva processer i läsande och skrivande
hos personer med läs- och skrivsvårigheter och personer
med svenska som andra språk. Driver för närvarande två
forskningsprojekt: “Kommunikationsflödet i
texttelefonsamtal” (FAS) och “Att läsa medan man
skriver” (VR).
Institutet för handikappvetenskap -
17
Publikationer
Originalartiklar i vetenskapliga
tidskrifter.
A
Andersson, G. (2006). Internet based cognitive
behavioral self-help for depression. Expert Review of
Neurotherapeutics, 6, 1637-1642.
Andersson, G., Airikka, M.-L., Buhrman, M., & Kaldo, V.
(2005). Dimensions of perfectionism and tinnitus distress.
Psychology, Health and Medicine, 10, 78-87.
Andersson, G., Asmundson, G. J. G., Denev, J., Nilsson,
J., & Larsen, H. C. (2006). A controlled trial of cognitive
behavior therapy combined with vestibular rehabilitation
in the treatment of dizziness. Behaviour Research and
Therapy, 44, 1265-1273.
Andersson, G., Bakhsh, R., Johansson, L., Kaldo, V., &
Carlbring, P. (2005). Stroop facilitation in tinnitus patients:
An experiment conducted via the World Wide Web.
Cyberpsychology & Behavior , 8, 32-38.
Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Carlbring,
P., Kaldo, V., & Ekselius, L. (2005). Internet-based selfhelp for depression: a randomised controlled trial. British
Journal of Psychiatry, 187, 456-461.
Andersson, G., Bergström, J., Carlbring, P., & Lindefors,
N. (2005). The use of the Internet in the treatment of
anxiety disorders. Current Opinion in Psychiatry, 18, 73-77.
Andersson, G., Boalt Boethius, S., Svirsky, L., &
Carlberg, G. (2006). Memories of significant episodes in
child psychotherapy: An autobiographical memory
approach. Psychology and Psychotherapy: Theory, Research and
Practice, 79, 229-236.
Andersson, G., Carlbring, P., Holmström, A., Sparthan,
E., Furmark, T., Nilsson-Ihrfelt, E., Buhrman, M., &
Ekselius, L. (2006). Internet-based self-help with therapist
feedback and in-vivo group exposure for social phobia: a
randomized controlled trial. Journal of Consulting and
Clinical Psychology, 74, 677-686.
Andersson, G., Jüris, L., Classon, E., Fredrikson, M., &
Furmark, T. (2006). Consequences of suppressing
thoughts about tinnitus and the effects of cognitive
distraction on brain activity in tinnitus patients. Audiology
& Neurootology, 11, 301-309.
18 -
Institutet för handikappvetenskap
Andersson, G., Jüris, L., Kaldo, V., Baguley, D. M.,
Larsen, H. C., & Ekselius, L. (2005). Hyperacusi – ett
outforskat område. Kognitiv beteendeterapi kan lindra
besvären vid ljudöverkänslighet, ett tillstånd med många
frågetecken. Läkartidningen, 44, 3210-3212.
Andersson, G., & Ghaderi, A. (2006). An overview and
analysis of the behaviorist criticism of the diagnostic and
statistical manual of mental disorders (DSM). Clinical
Psychologist, 10, 67-77.
Andersson, G., & McKenna, L. (2006). The role of
cognition in tinnitus. Acta Oto-Laryngologica, 126, 39-43.
Andersson, G., Porsaeus, D., Wiklund, M., Kaldo, V., &
Larsen, H. C. (2005). Treatment of tinnitus in the elderly:
A controlled trial of cognitive behavior therapy.
International Journal of Audiology, 44, 671-675.
Andersson, G., Westöö, J., Johansson, L., & Carlbring, P.
(2006). Cognitive bias via Internet: A comparison of Web
based and standard emotional Stroop tasks in social
phobia. Cognitive Behaviour Therapy, 35, 55-62.
Andersson, G., Öst, L.-G., & Waern, M. (2006). Lovande
behandling vid borderlinestörning. Läkartidningen, 103,
3188-3190.
Austin, D. W., Carlbring, P., Richards, J. C., & Andersson,
G. (2006). Internet administration of three commonly
used questionnaires in panic research: equivalence to
paper administration in Australian and Swedish samples
of people with panic disorder. International Journal of
Testing, 6, 25-39.
Blomberg, S., Rosander, M., & Andersson, G. (2006).
Fears, hyperacusis and musicality in Williams syndrome.
Research in Developmental Disabilities, 27, 668-680.
Carlbring, P., & Andersson, G. (2006). Internet and
psychological treatment. How well can they be combined?
Computers in Human Behavior, 22, 545-553.
Carlbring, P., Bohman, S., Brunt, S., Buhrman, M.,
Westling, B. E., Ekselius, L., & Andersson, G. (2006).
Remote treatment of panic disorder: A randomized trial
of Internet-based cognitive behavioral therapy
supplemented with telephone calls. American Journal of
Psychiatry, 163, 2119-2125.
Carlbring, P., Furmark, T., Steczkó, J., Ekselius, L., &
Andersson, G. (2006). An open study of Internet-based
bibliotherapy with minimal therapist contact via e-mail
for social phobia. Clinical Psychologist, 10, 30-38.
Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C.,
Buhrman, M., Kaldo, V., Söderberg, M., Ekselius, L., &
Andersson, G. (2005). Treatment of panic disorder: Live
therapy vs. self-help via Internet. Behaviour Research and
Therapy, 43, 1321-1333.
Johansson, M., & Andersson, G. (2006). Prevalence of
dizziness in relation to psychological factors and general
health in older adults. Audiological Medicine, 4, 144-150.
Johansson, L., Ghaderi, A., & Andersson, G. (2005).
Stroop interference for food- and body-related words: A
meta-analysis. Eating Behaviors, 6, 271-281.
Johansson, L., Lundh, L.-G., & Andersson, G. (2005).
Attentional bias in young women. The role of thin ideal
priming, body shape dissatisfaction and body mass index.
Personality and Individual Differences, 38, 723-733.
Kaldo, V., Richards, J. C., & Andersson, G. (2006).
Tinnitus Stages of Change Questionnaire: Psychometric
development and validation. Psychology, Health and Medicine,
11, 483-497.
Kildal, M., Willebrand, M., Andersson, G., Gerdin, B., &
Ekselius, L. (2005). Coping
strategies, injury characteristics and long term outcome
after burn injury. Injury, 36, 511-518.
Linnman, C., Carlbring, P., Åhman, Å., Andersson, H., &
Andersson, G. (2006). The Stroop-effect on the Internet.
Computers in Human Behavior, 22, 448-455.
Olsson, E., Wik, K., Östling, A.-K., Johansson, M., &
Andersson, G. (2006). Everyday memory self-assessed by
adult patients with acquired brain damage and their
significant others. Neuropsychological Rehabilitation, 16, 257271.
Ritterband, L. M., Andersson, G., Christensen, H. M.,
Carlbring, P., & Cuijpers, P. (2006). Directions for the
International Society for Research on Internet
Interventions (ISRII). Journal of Medical Internet Research, 8,
e23.
Sgroi, M. I., Willebrand, M., Ekselius, L., Gerdin, B., &
Andersson, G. (2005). Fear-avoidance in recovered burn
patients. Association with psychological and somatic
symptoms. Journal of Health Psychology, 10, 491-502.
Sohlberg, S., & Andersson, G. (2005). Extracting a
maximum of useful information from statistical research
data. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 69-77.
Willebrand, M., Andersson, G., Kildal, M., Gerdin, B., &
Ekselius, L. (2006). Injury-related fear avoidance,
neuroticism and burn specific health. Burns, 32, 408–415.
Arlinger S. (2006). A survey of public health policy on
bilateral fittings and comparison
withmarket trends – the evidence-base required to frame
policy. International Journal of Audiology 45(S1), S45-48.
Thomsen, J., Sass, K., Ödkvist, L., & Arlinger, S. (2005).
Local overpressure treatment reduces vestibular
symptoms in patients with Meniere’s disease. A clinical
randomized multicentre, double blind placebo controlled
study. Otol Neurotol 26, 68-73.
Arvidsson, P., Granlund, M., & Thyberg, M. (submitted).
Factors with a positive relation to participation in
adolescent and adult people with mild intellectual
disability – a systematic literature review. Journal of Applied
Research in Intellectual Disability.
B
B
Bergemalm P-O., & Borg E. (2005). Peripheral and
Central Audiological Sequelae of Closed Head Injury:
Function, Activity, Participation and Quality of Life.
Audiological Medicine 2005; 3: 185-198.
Bergemalm P-O., & Lyxell B. (2005). Appearances are
deceptive? Long-term cognitive and central auditory
sequelae from closed head injury. International Journal of
Audiology 44: 39-49.
Borg, E., Ahlsén, L-Å., & Palmkvist, A. (2006). Ear insert
designed to optimize CROS fittings shows promise.
Hearing Journal 5: 32-40.
Duan, M., Che,n Z., Qiu, J., Ulfendahl, M., Laurell, G.,
Borg, E., & Ruan, R. (2006). Low-dose, long-term
caroverine administration attenuates impulse noiseinduced hearing loss in the rat. Acta Oto-Laryngologica 126:
1140-1147
van Laer, L., Carlsson, PI., Ottschytsch, N., Bondeson,
ML., Konings, A., Vandevelde, A., Dieltjens, N., Fransen,
E., Snyders, D., Borg, E., Raes, A., & van Camp, G.
(2006). The contribution of Genes Involved in
Potassium-Recycling in the Inner Ear to Noise-Induced
Hearing Loss. Human Mutation 27: 786-795.
Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Quality of life in
patients with muscular dystrophy and their next of kin.
International Journal of Rehabilitation Research, 28(2):103-9.
Andersson, U., & Lyxell, B. (in press). Working memory
and mathematical difficulties: General or specific
problems? Journal of Experimental Child Psychology.
Boström, K., & Ahlström, G. (2005). Living with a
hereditary disease: persons with muscular dystrophy and
their next of kin. American Journal of Medical Genetics
1;136(1): 17-24.
Antonson, S., Danermark, B., & Lundström, I. (2006)
The Importance of Social Support for Hard-of-Hearing
Students in Pursuing Their Educational Careers.
Scandinavian Journal of Disability Research. Vol. 8. o. 4, 298316.
Boström, K., Nätterlund, B., & Ahlström, G. (2005).
Sickness impact among persons with muscular dystrophy;
a longitudinal study over ten years. Clinical Rehabilitation,
vol 19(6): 686-694.
Institutet för handikappvetenskap -
19
Boström, K. Sunvisson, H., & Ahlström, G. (2006) Being
the next of kin of an adult person with muscular
dystrophy. Clinical Nursing Research vol 15 (2):86-104.
Sunvisson, H., Boström, K., & Ahlström, G. (2005)
Experiences of kinship with a person with muscular
dystrophy. Journal of Neuroscience Nursing 2005; 37 (6): 307308.
Danielsson, H., Rönnberg, J., Levén, A., Andersson, J.,
Andersson, K., & Lyxell, B. (2006). The face you
recognize may not be the one you saw: Memory
conjunction errors in individuals with or without learning
disability. Scandinavian Journal of Psychology, 47, 177–186
E
Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2005). Illness-related
problems and coping among persons with low-grade
glioma. Psycho Oncology, 14, 728-737.
Carlsson, P-I., Danermark, B., & Borg, E. (2004/2005).
Marital Status and Birthrate of Deaf People in two
Swedish Counties. The Impact of Social Environment in
Terms of Deaf Community. American Annals of the Deaf
149 (5), 415-420.
Edvardsson, T., Påhlson, A., & Ahlström, G. (2006).
Experiences of onset and diagnosis of low-grade glioma
from the patient´s perspective. Cancer Nursing, Vol 29(5);
415-422.
Carlsson, P-I., van Laer, L., Borg, E., Bondeson, ML.,
Thys, M., Fransen, E. & van Camp, G. (2005). The
influence of genetic variation in oxidative stress genes on
human noise susceptibility. Hear Res 202: 87-96.
Gustafsson, M., Edvardsson, T., & Ahlström, G. (2006).
The relationship between function, quality of life and
coping in patients with low-grade gliomas. Supportive Care
in Cancer (on-line), May.
Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006a). How does the
legal system respond when children
with learning difficulties are victimized? Child Abuse and
Neglect, 30, 5, 451-574.
F
Cederborg, A-C., & Lamb, M.E. (2006b). Interviewing
alleged victims with intellectual disabilities (resubmitted).
Cederborg, A-C., La Rooy, D., & Lamb, M.E. (2006).
Repeated interviews with children who have intellectual
disabilities. Journal of Applied Research in Intellectual
Disabilities.
Enebrink, E., Cederborg, A-C., Rydh Carlqvist, M., & H.
Gumpert, C. (2006). Clinical work with antisocial
behaviour in boys: Narrative interviews with clinical
teams in Swedish child- and adolescent psychiatry.
Children and Youth Services Review, 28, 6, 654-672.
672.
Dahlström, Ö., Thyberg, I., Hass, U., Skogh, T., &
Timpka, T. (2006). Designing a Decision Support System
for Existing Clinical Organizational Structures:
conseiderations from a rheumatology clinic. Journal of
Medical Systems. 30(5): 325-31.
Förhammar, S., (2006). Educating through Social Policy:
Compensation for Blindness in Sweden ? An Example of
Creating Norms and Identities. Scandinavian Journal of
Disability Research 4.
G
Granlund, M., & Wilder, J. (2006). Studying parent-child
interaction within the family system – methodological
challenges. Disability and Rehabilitation, 28, 175-182.
Almqvist, L., & Granlund, M. (2005). Participation in
school activities of students with disabilities. Scandinavian
Journal of Psychology, 46, 305-314.
Almqvist, L., Hällnäs, P., Stefansson, M., & Granlund, M.
(2006) I can play-young childrens’ perceptions of health.
Pediatric Rehabilitation.
Dada, S., Granlund, M., & Alant, E. (accepted). A discussion
of individual variability, in activity-based interventions, using
the niche concept. Child: Care, Health and Development.
Bhaskar, R., & Danermark, B. (2006). Metatheory,
Interdisciplinarity and Disability Research — A Critical
Realist Perspective. Scandinavian Journal of Disability
Research.
Edbom, T., Granlund,M., Lichtenstein, P., & Larsson, JO. (2006). Long-term relationship between symptoms of
attention deficit hyperactivity disorder and self-esteem in
a prospective longitudinal study of twins. Acta Paediatrica,
95, 650-657.
Danielsson, H., Rönnberg, J., & Andersson, J. (2006).
What am I doing in Timbuktu: Person–environment
picture recognition for persons with intellectual disability.
Journal of Intellectual Disability Research, 50, 127–138.
Eriksson, L., Welander, J., & Granlund, M. (accepted).
Participation in everyday school activities – for children with
and without disabilities. Journal of Physical and Developmental
Disabilities.
20 -
Institutet för handikappvetenskap
Raghavendra, P., Bornman, J., Granlund, M., & BjörckÅkesson, E. (accepted). The World health Organization’s
international classification of functioning, disability and
health: Implications for clinical and research practice in
the field of augmentative and alternative communication.
Augmentative and Alternative Communication.
Sandström-Kjellin,M., & Granlund, M. (2006). Childrens
engagement in different classroom activities. European
Journal of Special Needs education, 21, 285-300.
Ylvén, R., Björck-Åkesson, E., & Granlund, M. (2006).
Literature review of positive functioning in families with
children with a disability. Journal of Policy and Practice in
Intellectual Disabilities, 3, 267-284.
H
Heimann, M., Laberg, K.E., & Nodøen, B. (2006).
Imitative interaction increases social interest and elicited
imitation in non-verbal children with autism. Infant and
Child Development, 15 (3), 297-309.
Heimann, M., Strid, K., Tjus, T., Smith, L., Ulvund, S.E.,
& Meltzoff, A.N. (2006). Exploring the relation between
memory, gestural communication, and the emergence of
language in infancy: A longitudinal study. Infant and Child
Development, 15 (3), 233-249.
Strid, K., Tjus, T., Smith, L., Meltzoff, A.N., & Heimann,
M. (2006). Infant recall memory and communication
predicts later cognitive development. Infant Behavior and
Development, 29, 545-553.
Zeedyk, S., & Heimann, M. (2006). Imitation and socioemotional processes: Implications for communicative
development and interventions. Infant and Child
Development, 15 (3), 219-222.
Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger, S. (2006). A
Swedish version of the Hearing in Noise Test (HINT) for
measurement of speech recognition. International Journal of
Audiology 45, 227-237.
Hällgren, M., Larsby, B., Lyxell, B., & Arlinger, S. (2005).
Speech understanding in quiet and noise, with and
without hearing aids. International Journal of Audiology 44,
574-583.
I
Ibragimova, N., Lillvist, A., Pless, M. and Granlund, M.
(in print). Interaction between non-speaking children with
disabilities and their caregivers’ ratings and caregivers’
perceptions. Disability and rehabilitation.
Ibragimova, N., Pless, M., & Granlund, M. (accepted).
The utility of ICf in mapping the communicative ability
of non-speaking children in Russia. Disability and
Rehabilitation.
Pless, M., Ibragimova, N., Adolfsson, M., & Granlund,
M. (submitted). Development of ICF/ ICF-CY in-service
training for teams in habilitation services for children and
youths with disabilities. Pediatric rehabilitation.
Frisk, M., Arvidsson, H., Kiviloog, J., Ivarsson, A-B.,
Kamwendo, K., & Stridh, G. (2006). An investigation of
the housing environment for persons with asthma and
persons without asthma. Scandinavian Journal of Occupational
Therapy, 13: 4-12.
Lindstedt, H., Ivarsson, A-B., Söderlund, A. (2006).
Background factors related to and/or influencing
occupation in mentally disordered offenders. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 20: 331-338.
K
Karlsson, C., Rudner, M., Rönnberg, J., & Lunner, T. (in
press). Explicit cognitive storage and processing capacity
needed for auditory signal in noise processing using wide
dynamic range compression algorithms. Special issue on
Audiology and Cognition (Ed. K. Pichora-Fuller). Journal
of the American Academy of Audiology.
L
Larsby, B., & Hällgren, M. (2005). Speech
comprehension in noise. Brittish Society of Audiology News,
16-17.
Larsby, B., Hällgren, M., Lyxell, B., & Arlinger, S. (2005).
Cognitive performance and perceived effort in speech
processing tasks: effects of different noise backgrounds.
International Journal of Audiology 44, 131-143.
Leven, A., Lyxell, B., Andersson, J., & Danielsson, H. (in
press). The relationship between prospective memory and
intellectual disability. Scandinavian Journal of Disability
Research.
Levén, A., Lyxell, B., Andersson, J., Rönnberg, J., &
Danielsson, H. (in press). Prospective memory, working
memory, long-term episodic memory and self-rated memory
in individuals with intellectual disability. Scandinavian Journal
of Disability Research.
Lundqvist, L.-O. (2006). A Swedish adaptation of the
Emotional Contagion Scale: Factor structure and
psychometric properties. Scandinavian Journal
of Psychology, 47, 263-272.
Institutet för handikappvetenskap -
21
Lundqvist, L.-O., & Ahlström, G. (2006). Psychometric
evaluation of the Ways of Coping Questionnaire as
applied to clinical and non-clinical groups. Journal of
Psychosomatic Research, 60(5), 485-493.
Nordenfelt, L., Hellström, I., Nolan., M. & Lundh, U. (in
press). Reflections upon ethical and methodological issues
in an interview study involving persons with dementia
and their spouses, Nursing Ethics.
Lunner, T., & Sundewall-Thorén, E. (in press).
Interactions between cognition, compression, and
listening conditions: effects on speech-in-noise
performance in a two-channel hearing aid. Special issue
on Audiology and Cognition (Ed. K. Pichora-Fuller).
Journal of the American Academy of Audiology.
Nordenfelt, L., Nilsen, P., Timpka, T., & Lindqvist, K.
(2005). Towards improved understanding of injury
prevention program sustainability, Safety Science, 43: 815833.
Durrant, J.D., Palmer, C.V., & Lunner, T. (2005). Analysis
of counted behaviors in a single-subject design: modeling
of hearing-aid intervention in hearing-impaired patients
with Altzheimer Disease. International Journal of Audiology,
44(1):31-8.
Flynn, M., & Lunner, T. (2005). Clinical verification of a
hearing aid with artificial intelligence. Hearing Journal,
58(2):34-38.
Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. (in press) Cognitive
skills and perceived effort in active and passive listening
in a naturalistic sound environment. International Journal of
Audiology.
M
Möller, K., & Danermark, B. (in press). Social
recognition, participation and the dynamics between the
environment and personal factors of students with
deafblindess. American Annals of the Deaf.
N
R
Rudner, M., & Rönnberg, J. (2006). Towards a functional
ontology for working memory for sign and speech.
Cognitive processing, 7 (5), 183-186.
Rudner, M., Rönnberg, J., & Hugdahl, K. (2005).
Reversing spoken items – mind twisting not tongue
twisting. Brain and Language, 92 (1), 78-90.
Johansson, O., Andersson, J & Rönnberg, J. (2005).
Compensating strategies in collaborative remembering in
very old couples. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 349
359.
Magnussen, S., Andersson, J., De Beni, R., Cornoldi, C.,
Endestad, T., Goodman, G., Helstrup, T., Koriat, A., Larsson,
M., Melinder, A., Nilsson, L-G., Rönnberg, J., & Zimmer,
H. (2006). What people believe about memory. Memory, 14,
595-613.
Ö
Öberg, M., Andersson, G., & Lunner, T. (submitted).
Psychosocial characteristics and hearing aid satisfaction
among first time hearing aid users.
Nordenfelt, L. (2005). The four notions of dignity.
Quality in Aging: Policy, Practice and Research, 6:1, 17-21.
Nordenfelt, L. (2005). Dignity and the Older European:
Policy Recommendations. Quality in Aging: Policy, Practice
and Research, 6:2, 17-20.
Nordenfelt, L. (2006). The concepts of health and illness
revisited. Medicine, Health Care and Philosophy.
Nordenfelt, L. (2006). Establishing a middle range
position in the theory of health, Medicine, Health Care and
Philosophy.
Nordenfelt, L. (2006). Commentary on Wim Dekkers’s
What is a genetic disease? And Stephen Tyreman’s Causes
of illness in clinical practice – a conceptual exploration.
Medicine, Health Care and Philosophy.
Nordenfelt, L., Franklin, L-L., & Ternestedt, B-M.
(2006). Views on Dignity of Elderly Nursing Home
Residents. Nursing Ethics, 13, 1-15.
22 -
Institutet för handikappvetenskap
Originalartiklar i andra tidskrifter.
A
Andersson, G. (2005). Krönika: Om att bli engagerad.
Psykologtidningen, 51 (3),15.
Andersson, G. (2005). Varför så gott om ”H”. Auris, nr
2, 3.
Andersson, G. (2005). Krönika: Om att tillhöra en
yrkesgrupp. Psykologtidningen, 51 (15), 14.
Andersson, G. (2005). Fakta och fiktion i
psykoterapiforskning. Sokraten (4), 6-8.
Andersson, G. (2005). Många framsteg i
tinnitusforskningen. Audionytt, 32 (3), 14-15.
Andersson, G. (2006). Transferring cognitive behavioural
interventions to the Internet: Can it be done? InPsych, 28
(3), 10-13.
Andersson, G., Carlbring, P., & Kaldo, V. (2006).
Kognitiv beteendeterapi via internet - en behandlingsform
för framtiden? Psykisk Hälsa(1), 50-58.
Andersson, G. (2006). Religion allt viktigare i terapeutiskt
arbete. Psykologtidningen, 52 (10), 4-7.
Andersson, G. (2006). Krönika: Föräldraledig skriver om
evidens. Psykologtidningen, 52 (14), 7.
Buhrman, M., Fältenhag, S., Ström, L., & Andersson, G.
(2005). An internet-delivered cognitive-behavioral
intervention with telephone support improved some
coping skills in patients with chronic low back pain.
Journal of Bone & Joint Surgery, 87-A, 1169.
B
Borg, E., & Bergkvist, C. (2006). Frukter av VoVprojektet, avsnitt 1. Bakgrundsenkät och
rehabiliteringsplan. Audionytt 4: 34-36.
Borg, E., Edquist, G., McAlister, B., Reinholdsson, A-C.,
& Risberg, A. (2005). Språkutveckling hos hörselskadade
barn. Audionytt 1-2: 20-21.
Bagger-Sjöbäck, D., Borg, E., & Bergkvist, C. (2006).
Varifrån kommer älgen? Svensk Jakt 6: 130-133.
Borg, B., & Borg, E. (2005). Gymnasieungdomar
utvecklar sin förmåga att kommunicera. Audionytt 1-2: 1617.
C
Cederborg, A-C. (2005). Att tänka på i mötet med barn.
I Socialdepartementets skrift, Mötet med barnet.
Barnkompetens inom Hälso och sjukvården. Karlskrona;
Printfabriken.
G
Gustafson, S. (2006). Ordavkodningsträning för barn
som har fonologiska respektive ortografiska problem.
Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 11, 4-7.
H
Heimann, M. (2005). Debatt: Tjänstenivån
”specialistpsykolog” saknas fortfarande i Sverige.
Psykologtidiningen, 10, 16.
Heimann, M. (2006). Inlärning tidigare än man trott.
Psykologtidningen, nr 7, 15.
Heimann, M. (2006). Mentaliseringsförmåga redan vid
nio månader. Psykologtidningen, nr 11, 26-27.
Braarud, H.C., & Heimann, M. (2005). Imitasjon og
kommunikasjon – fra spedbarn til voksne med store
kommunikasjonsvansker. Tidsskrift for Norsk
Psykologforening, 42 (5), 430.
Hällgren, M. (2005). Att förstå tal – mer än bara hörsel.
Audionytt, 32 (4), 9.
J
Jerlinder, K. (2006). Rättvis idrottsundervisning för
elever med rörelsehinder – ett dilemma? Svensk
idrottsforskning, 3: 42- 44.
L
Larsby, B., & Axelsson, M. (2005). STAF möte i Västerås,
16-18 mars, 2005. Audionytt, 28, 6-8.
Ö
Öberg, M. (2006). Nya metoder för
hörapparatanpassning. Audionytt 33 (3) 28-29
Cederborg, A-C. (2006). Slutredovisning Barn Brott
Handikapp. Brottsoffermyndigheten.
D
Danermark, B., & Möller, K. (2006). Hörselvården och
Världshälsoorganisationens ”Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa”, ICF.
Audionytt.
Institutet för handikappvetenskap -
23
Böcker.
R
.
A
Andersson, G., Baguley, D. M., McKenna, L., &
McFerran, D. J. (2005). Tinnitus: A multidisciplinary approach.
London: Whurr.
Furmark, T., Holmström, A., Sparthan, E., Carlbring, P.,
& Andersson, G. (2006). Social fobi - Effektiv hjälp med
kognitiv beteendeterapi . Stockholm: Liber.
D
Danermark, B. (2005). Att (åter)erövra samtalet. En bok om
hörselskada och kommunikation. Örebro: LäroMedia AB.
Danermark, B. (red.) (2005). Sociologiska perspektiv på
funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, H. (2006). Facing the Illusion Piece by Piece: Face
recognition for persons with learning disability. PhD thesis.
Linköping, Sweden: UniTryck.
F
Weinehall, K., Änggård, A., Blom, K., Ekelund, B., &
Finndahl, K.(2006). Räkna med kostnader – en fallstudie om
mäns våld mot kvinnor. Juridiska institutionen, Umeå
universitet.
H
Zeedyk, S., & Heimann, M. (Guest Eds.) (2006). Imitation
and socio-emotional processes: Implications for communicative
development and interventions [special issue] Infant and Child
Development, 15 (3).
Hällgren, M. (2005). Avhandling: Hearing and cognition in
speech comprehension – methods and applications, ISBN 9185297-93-3, Linköpings universitet.
N
Nelson, M. (2006). ed. Occupational Health – Public Health:
Lessons from the Past – Challenges for the Future. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Nordenfelt, L. (2006). Animal and Human Health and
Welfare: A Philosophical Comparison. Wallingford, England:
CABI Publisher.
24 -
Institutet för handikappvetenskap
Rudner, M. (2005). Modalities of Mind – Modality-specific
and nonmodality-specific aspects of working memory for sign and
speech. Linköping Studies in Arts and Science, 337. Studies
from the Swedish Institute for Disability Research, 18.
Linköpings universitet.
S
Strandberg, T. (2006). Vuxna med förvärvad traumatisk
hjärnskada – omställningsprocesser och konsekvenser i vardagslivet.
En studie av femton personers upplevelser och erfarenheter av att
leva med förvärvad traumatisk hjärnskada. Doktorsavhandling,
Linköping och Örebro universitet, Institutet för
handikappvetenskap.
Bokkapitel i vetenskapliga
publikationer.
A
Andersson, G., & Kaldo, V. (2006). Internet-based selfhelp treatment of tinnitus. In R. S. Tyler (Eds.), Tinnitus
treatment. Clinical protocols (pp. 29-40). New York: Thieme.
Andersson, G., & Kaldo, V. (2006). Cognitive-behavioral
therapy with applied relaxation. In R. S. Tyler (Eds.),
Tinnitus treatment. Clinical protocols (pp. 96-115). New York:
Thieme.
C
Carlsson, P-I., & Danermark, B. (2006). Early Childhood
Hearing Impariment and Family History: A Long-Term
Perspective. In D. Stephens (Eds.), The Effects of Genetic
Hearing Impairment in the Family. London: Wiley Co.
Cederborg, A-C. (2005a). The child´s position in clinical
interviews.[La place de l’enfant
Dans l’entretien clinique.) In M. Grossen, & A S. Salazar
(Eds.), The clinical interview inpractice.[L’entretien clinique en
pratiques, Analyse des interactions verbales d’un genre
hétérogène] (pp. 89-107). Paris: Belin.
Coniavitis Gellerstedt, L. (2005). Layders teori om
sociala domäner. In B. Danermark, (Eds.), Sociologiska
perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund:
Studentlitteratur.
Coniavitis Gellerstedt, L., & Danermark, B. (2006).
Effects on the Working Life of a History of Hearing
Problems in the Family of Origin. In D. Stephens, & L.
Jones (Eds.), The Effects of Genetic Hearing Impairment in the
Family. Chichester: John Wiley & Sons.
D
Danermark, B. (2005). Review Psychosocial effects –
working age population. In D. Stephens, D, & L. Jones
(Eds.), The Impact of Genetic Hearing Impairment. London:
Whurr Publications.
Danermark, B. (2005). Handikappforskning som
tvärvetenskap. Möjligheter och untmaningar. In M. Söder.
(Eds.), Forskning om funktionshinder. Problem, utmaningar,
möjligheter . Lund: Studentlitteratur.
Danermark, B. (2006). Family History of Hearing
Impairment and Its Psychological and Social
Consequences – What Next? In D. Stephens (Eds.), The
Effects of Genetic Hearing Impairment in the Family. London:
Wiley Co.
Danermark, B. (2006). Socialt arbete och kunskap – tre
metateoretiska mönster. In B. Blom, S. Morén, & L.
Nygren (Eds.), Kunskap i socialt arbete. Stockholm: Natur &
Kultur.
Persson, J., Bernfort, L., Hellbom, G., Danermark, B.,
Borg, E., Gullbrandsson, A., Husberg, M. (2005). CostEffectiveness in Rehabilitation of Hearing Impaired
People. In A. Pruski, & H. Knops (Eds.), Assistive
Technology: From Virtuality to Reality (pp. 750-754). IOS
Press.
Stephens, D., & Danermark, B. (2005) Introduction. In
D. Stephens, & L. Jones (Eds.), The Impact of Genetic
Hearing Impairment. London: Whurr Publications.
Stephens, D., & Danermark, B. (2005) ICF as a
conceptual framework for the impact of genetic hearing
impairment. In D. Stephens, & L. Jones, (Eds.), The Impact
of Genetic Hearing Impairment. London: Whurr
Publications.
Danielsson, H., & Svensk, A. (2005). Informations- och
kommunikationsteknologi: Exemplet Isaac [Information
and communication technology: The Isaac example]. In P.
Hwang, I. Lundberg, J. Rönnberg, & A-C. Smedler (Eds),
Vår tids psykologi [The psychology of our time] (pp. 378379).
G
Granlund, M., & Björck-Åkesson, E. (2005).
Participation and general competence – do type and
degree of disability really matter? In R. Traustadottir, A.
Gustavsson, J. Tøssebro, & J. T. Sandvin (Eds.), Change,
Resistance and Reflection: Current Nordic Disability Research.
Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Granlund, M., Björck-Åkesson, E., & Alant, E. (2005).
Family centered early childhood intervention: new
perspectives? In E. Alant (Eds.), AAC and severe disabilitybeyond poverty. London:Whurr.
Björck-Åkesson, E., Granlund, M., & Simeonsson, R.
(2005). Special education – a systems theory perspective.
In E. Heimdahl-Matsson, A-L. Lange, L. Roll-Pettersson,
& M. Westling-Allodi (Eds.), Mångsidigt samspel.
Stockholm: LHS Förlag.
Simeonsson, R., Granlund, M., & Björck-Åkesson, E.
(2006). The concept and classification of mental
retardation. In S. Greenspan, & H. Switzky (Eds.), What is
mental retardation? Part II. Washington DC: American
Association on Mental retardation.
L
Larsson Abbad, G. (2006). Att ha autism – hur kan det
upplevas och vad innebär diagnosen. In I E. Hjelmquist
(Eds), Inre och Yttre Världar. Funktionshinder i Psykologisk
Belysning. Lund: Studentlitteratur.
M
Wallenius, E., Berglund, B., & Möller, K. (2006). Ur ett
sällsynt perspektiv. In E. Hjelmquist (Eds.), Inre och yttre
världar Funktionshinder i psykologisk belysning. Handikapp &
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
N
Nelson, M. (2006). Frågor kring pest och kolera: Sverige,
Europa och den svenska
hälsopolitikens utveckling vid 1900-talets början. In L.
Berglund (Eds.), Att se det
osedda. Vänbok till Ann-Sofie Ohlander (pp-98-113).
Stockholm: Hjalmarson och Högberg.
Nelson, M. (2006). Introduction. In M. Nelson, & C. Marie
(Eds.), Occupational HealthPublic Health: lessons from the Past –
Challenges for the Future. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Institutet för handikappvetenskap -
25
Nordenfelt, L. (2005). Health (the main entry article on
health). In A. Albrecht Gary, J. Bichenbach, D. Mitchell,
O. Schalick Walton, S. Snyder (Eds.), World Encyclopedia of
Disability. Thousand Oaks, California: Sage Press.
Nordenfelt, L. (2005). Review. In A.I. Caplan, J.J.
McCartney, & D.A. Sistis (Eds.), Medicine, Health Care and
Philosophy, 8, 125.
Nordenfelt, L. (2005). Om kronisk sjukdom och
livskvalitet. In B. Richt, & G. Tegern (Eds.),
Sjukdomsvärldar: Om människans erfarenheter av kroppslig
ohälsa (pp. 305-322). Studentlitteratur: Lund.
Nordenfelt, L. (in press). Holistic Theories of Health as
Applicable to Non-human Living Beings- In H. Kincaid,
& J. McKitrick (Eds.), Establishing Medical Reality: Essays in
the Metaphysics and Epistemology of Biomedical Science.
Springer: Dordrecht.
R
Zimmer, H.D., Magnussen, S., Rudner, M., & Rönnberg,
J. (in press). Visuo-spatial Thinking, Imagination, and
Remembering. In T. Helstrup, & S. Magnussen (Eds.),
Everyday Memory. London: Psychology Press.
Rönnberg, J. (2005). Att kompensera funktionshinder
(Compensating for Disability). In P. Hwang, I. Lundberg,
J. Rönnberg, & A-C. Smedler (Eds.), Vår tids psykologi
(Contemporary Psychology) (pp. 369-395). Stockholm: Natur
och Kultur.
Rönnberg, J. (2006). Cognitive and neuroscience
perspectives on speech and sign processing: Evidence
from persons with deafness, hearing impairment, and
normal hearing. In Q. Jing, H. Zhang, & K. Zhang (Eds.),
Psychological Science around the World: Volume 1 (pp. 383-399).
London: Psychology Press.
Rönnberg, J., & Lyxell, B. (2006). Kognitiva funktioner, i
kap. 3 “Språklig kommunikation”, sid 23-25. Nordisk
lärobok i audiologi. (ed. S.Arlinger). C.A. Tegnér AB,
Bromma, under tryckning.
Rönnberg, J., & Melinder, A. (in press). Compensatory
changes in everyday memory and communication:
disabilities, abilities, and social context. In T. Helstrup., &
S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory. London:
Psychology Press.
Andersson, J., Helstrup, T., & Rönnberg, J. (in press).
Collaborative memory: How is our ability to remember
affected by others? In T. Helstrup, & S. Magnussen
(Eds.), Everyday Memory. London: Psychology Press.
De Beni, R.,Cornoldi, C., Larsson, M., Magnussen, S., &
Rönnberg, J. (in press). Memory expertise. In T.
26 -
Institutet för handikappvetenskap
Helstrup & S. Magnussen (Eds.), Everyday Memory.
London: Psychology Press.
Hwang, P., Lundberg, I., Rönnberg, J., & Smedler, A-C.
(Eds.). (2005). Vår tids psykologi. (Contemporary
Psychology). Stockholm: Natur och Kultur.
Magnussen, S., Andersson, J., De Beni, R., Cornoldi, C.,
Endestad, T., Goodman, G., Helstrup, T., Koriat, A.,
Larsson, M., Melinder, A., Nilsson, L-G., Rönnberg, J.,
& Zimmer, H. (in press). What do people believe about
memory? In T. Helstrup & S. Magnussen (Eds.), Everyday
Memory. London: Psychology Press.
Nilsson, L-G., & Rönnberg, J. (in press). Learning and
memory. In K. Pawlik & G. d’Ydewalle, G. (Eds.),
Psychological concepts: An international historical perspective.
Hove, UK: Psychology Press.
Rydberg, E. (2006). Döva på arbetsmarknaden – en
utsatt position? In C. Roos, & S. Fischbein (Eds.), Dövhet
och hörselnedsättning. Specialpedagogiska perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Wallenius, E., Berglund, B., & Möller, K. (2006). Ur ett
sällsynt perspektiv. In E. Hjelmquist (Eds.), Inre och yttre
världar Funktionshinder i psykologisk belysning. Handikapp &
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
W
Wengelin, Å. (2005). Ekonomiskans språkliga status. In
B. Rombach (Eds.), Den framgångsrika ekonomiskan.
Stockholm: Santérus förlag.
Andersson, B., J. Dahl, K. Holmqvist, J. Holsanova, Jana
V. Johansson, H. Karlsson, S. Strömqvist, S. Tufvesson., &
Wengelin, Å.(2006) Combining Keystroke Logging with
Eye Tracking, in. Writing and Digital Media(pp 166-172)
Amsterdam: Elsevier.
Strömqvist, S., Holmqvist, K., Johansson, V., Karlsson,
H., & Wengelin, Å. (2006). In K. Sullivan, & E. Lindgren
(Eds.), Computer key-stroke logging and writing: methods and
applications (pp. 45-72). Amsterdam: Elsevier.
Wengelin, Å. (2006). The word level focus in text
production by adults with reading and writing difficulties.
In M. Torrance, L. Van Waes, & D. Galbraith (Eds.),
Writing and Cognition. Amsterdam: Elsevier.
Wengelin, Å. (2006). Pauses in writing. In K. Sullivan, &
E. Lindgren (Eds.), Computer Key Stroke Logging and Writing.
Amsterdam, Elsevier.
Externa rapporter.
B
F
Finndahl, K. (2005). Synliggör det osynliga! Ett projekt om
våld - funktionshinder - könsperspektiv. Handikappförbundens
samarbetsorgan, Sundbyberg.
Elo, S., Nicolas, I., & Boström, K. (2006). Liv & Hälsa
2004. Vårdrapport. Länsbornas kontakter med hälso- och
sjukvården och deras åsikter om den. ISSN: 1652-9332.
C
Cederborg, A-C. (2005b). Att intervjua barn- vägledning för
socialsekreterare. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Cederborg, A-C. (2006a). Samtal med barn i utsatta
situationer. I Cromdal, J., Sparrman, A., Evaldsson, A-C.,
& Adelswärd, V. Tal, text och bild: Diskursanalytiska
perspektiv.
Cederborg, A-C. (2006b). Barns Behov I Centrum.
Perspektiv på socialtjänstens
utredningsarbete när barn misstänks fara illa. FOUrapport, 35. Linköping Uni-tryck.
H
Nisses Johanson, S., Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger,
S. (2005). Development of a hearing in noise test in Swedish with
a male speaker. In: Biomedicinska forskarskolan
rapportserie, (pp. 1-9). Linköping Universitet.
Interna rapporter.
B
Borg, E., & Bergkvist, C.(2006). En ny verktygslåda för
vuxenrehabilitering. AFI-Rapport nr 10 A.
Cederborg, A-C. (2006c). Lönsamhet med frivilliga
öppenvårsinsatser. En långtidsuppföljning av klienters
utveckling. FOU-rapport, 37.
Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A-C.,
& Risberg, A. (2005). Hörselskadade barns
språkutveckling (HSS) Fördjupningstester. AFI-Rapport nr
9 A.
Qvarsell, R., Cederborg, A-C., & Linner, B-O. (2005).
Campus Norrköping. En studie i universitetspolitik. Linköping:
Uni tryck.
Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A.C.,
& Risberg, A.(2006) Hörselskadade barns språkutveckling
(HSS) Fördjupningstester. Metodbok. AFI-Rapport nr 9 B.
Coniavitis Gellerstedt, L .(2006). Om elever med
hörselskada i skolan. Rapport till Specialpedagogiska
institutet.
Borg, E., McAllister, B., Edqvist, G., Reinholdsson, A.C.,
& Risberg, A. Hörselskadade barns språkutveckling (HSS)
Fördjupningstester. Detaljanalyser av de nio testerna.
AFI-Rapport nr 9 C, 2006.
Coniavitis Gellerstedt, L.(2005). Elektronisk
kommunikation i realtid över bredband – Om ett pilotprojekt med
förskrivning av bild- och texttelefon för personer med dövhet.
Rapport till SPRIDA kommunikationscenter. Örebro läns
landsting.
Borg, E., McAllister, B., Risberg, A., & Wiking-Johnsson,
A.(2005). Hörselskadade barns språkutveckling. AFIRapport nr 2 C.
D
Danermark, B., & Germundsson, P. (2006). Samverkan för
ökad delaktigeht i arbetsliv för personer som står utanför
arbetsmarknaden. EU-NTG-projektet i Sundsvall.
Danermark, B., & Germundsson, P. (2006). Samverkan
mellan myndigheter för att effektivisera välfärden. EU-NTGprojektet i Sundsvall.
G
Granlund, M., Göransson, K., Hansson, B., &
Wennerström, K. (2005). Evidensbaserad pedagogik – tre
systematiska litteraturöversikter. Västerås: Mälardalens
Högskola.
Björck-Åkesson, E., Granlund, M., & Ibragimova, N.
(2006). Svensk fältprövning av WHO:s Internationell
klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder,
version för barn och ungdom (ICF-CY) . Västerås:
Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap,
Mälardalens Högskola. Nr. 11.
Institutet för handikappvetenskap -
27
J
Jerlinder, K. (2005). Rättvis idrottsundervisning för elever med
rörelsehinder – dilemma kring omfördelning och erkännande.
(Justice in Physical Education Physically Disabled Pupils
– A Dilemma of Distribution and Recognition). Studies
from The Swedish Institute for Disability Research, No.
12. (pp 112). Licentiate Dissertation.
L
Larsby, B. (2005). Cognitive tests and Speech
Comprehension: Literature review for HearCom, SP1,
WP2, T1. HearCom, SP1, WP2, T1, 1, 1-9.
Johansson, A., Larsby, B., Tamura, T., & Öberg, Å.
(2006). Wearable accelometric and electromyographic sensor for
prediction and prevention of falls of elderly. In manuscript.
Papers, abstracts och posters
presenterade vid nationella och
internationella konferenser.
A
Arlinger, S. Hearing aid technology – benefit and costs.
3rd Baltic ENT and Audiology conference, Vilnius,
Lithuania, May 27, 2005.
Arlinger, S. A Swedish version of the Hearing In Noise
Test (HINT) for measurement of speech recognition.
Nordic Hearing Aid technology Meeting, Loka Brunn,
Sept 27, 2005.
Arlinger, S. A survey of public health policy on bilateral
fittings and comparison with market trends - the
evidence-base required to frame policy. International
conference on binaural hearing, Manchester, England,
Oct 28, 2005.
Borg, E. Masking effects of self-produced sounds.
Presenterat vid Baltic-Nordic Acoustics Meeting ”Man &
Noise” i Göteborg, Oct 8-10, 2006.
Boström, K., Ahlström G., & Sunvisson, H. Experiences
of kinship with a person with muscular dystrophy. 9th
Quadrennial World Federation of Neuroscience Nurses,
Barcelona ,May 8-12, 2005.
Boström, K. Föreläsning inom ramen för 5p
uppdragsutbildning i Neuromuskulära sjukdomar på
Sahlgrenska i Göteborg, 28 mars, 2006.
Boström, K. Föredrag på konferensen ”Funktionshinder,
vardagsliv, habilitering” under rubriken: Att leva med
ärftlig sjukdom – intervjustudie med personer med
muskeldystrofi och deras närstående, Örebro, 5 april,
2006.
Boström, K. Föreläsning under rubriken ”Att leva med
muskeldystrofi” vid FUR-föreningens nationella
konferens (FUR= föreningen för undervisning av elever
med rörelsehinder) i Norrköping, 13 oktober, 2006.
C
Cederborg, A-C. Barn Brott Handikapp. Föredrag på
konferens anordnad av Brottsoffermyndigheten i
Stockholm, oktober, 2005.
Cederborg, A-C. How does the legal system respond
when children with learning difficulties are victimized?
and Repeated interviews about alleged abuse with
children who have intellectual disabilities. Symposium:
Interviewing children with learning disabilities. St:
Petersburg, Florida, USA, March, 2006.
Cederborg, A-C. En av huvudtalarna vid Internationella
brottsofferdagen: Förhör med barn som misstänks vara
brottsoffer med särskilt fokus på barn med olika handikapp.
Konferensen var anordnad av Brottsoffermyndigheten,
februari, 2005.
Cederborg, A-C. Förhör med barn. Inbjuden föreläsare vid
Polishögskolans vidareutbildning om barnförhör, mars,
2005.
Arlinger, S. Speech recognition in noise: not a simple S/
N issue. Baltic and Nordic Acoustic Meeting,
Gothenburg, Nov 9, 2006, invited keynote lecture.
Cederborg, A-C. Funktionshindrade barn som brottsoffer.
Konferens i Malmö anordnad av Brottsoffermyndigheten,
oktober, 2005.
B
Cederborg, A-C., & Tiderman, E. Hur kan vi bli bättre i
mötet med barnet? Inbjuden talare vid konferens: Mötet
med barnet. Arrangörer var Socialdepartementet,
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting,
april, 2005.
Borg, E. A conceptual model of communication as a
framework for development of audiology, Bejing, Oct 2527, 2006.
28 -
Institutet för handikappvetenskap
Pipe, M., Orbach, Y., Cederborg, A-C., & Lamb, M.E.
Developmental differences in secrecy and concealment; a field study.
Los Angeles, May, 2005.
Czigler, P., & Sullivan, K. Communicative function and
acoustic characteristics of [m]-like sounds in Swedish
audiological consultations. [Poster presentation.]
BAALAC™5, Bristol, 2005.
Karlsson, F., Czigler, P., & Sullivan, K. Using Voice
Onset Time for estimating production maturity /sP/clusters. [Poster presentation.] X. International Congress
for the Study of Child Language, Berlin, 2005.
D
Persson, J., Bernfort, T., Hellbom, G., Danermark, B.,
Borg, E., Gullbrandson, A., & Husberg, M. CostEffectiveness in Rehabilitation at Hard of Hearing.
Presenterat vid AAATE konferens i Lille 2005. Publiceras
i bok av IOS press.
Danielsson, H., Rönnberg, J., Andersson, J., & Levén, A.
New faces for old-Binding for persons with learning
disability. Presented at ESCoP, meeting of the European
Society for Cognitive Psychology, Leiden, Netherlands, 31
August-3 September, 2005.
Magnusson,C., Danielsson, H., Rassmus-Gröhn, K.
(2006). Non Visual Haptic Audio Tools for Virtual
Environments, Submitted to the Workshop on haptic and
audio interaction design, University of Glasgow, 31st
August - 1st September, 2006.
G
Granlund, M. Supporting carers’ interaction with their
mutiply disabled child. Mac Keith Meetings, Royal Society of
Medicine, London, 2005.
Granlund, M. Participation –a positive aspect of health.
Proceeding from the 6th ISAAC research symposium, Düsseldorf,
2006.
Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Goldbart, J., &
Pennington, L. ICF in AAC. Proceedings from the 12th Isaac
research conference, Düsseldorf, August, 2006.
Eriksson, L., Welander, J., & Granlund, M. Comparing
engagement in everyday school activities in children with
and without disabilities. In Abstract book from the
Australasian Academy of Cerebral Palsy &
Developmental Medicine third conference, completing
the picture 2006 10th-12th of March. Developmental medicine
& child Neurology, vol 48, 10-11.
Wilder, J., & Granlund, M. Presymbolic children in
Sweden – interaction, family accommodation and social
networks. Proceedings from the 12th Isaac research conference,
Düsseldorf, August, 2006.
Gustafson, S. Hur hjälper vi barn med fonologiska och
ortografiska brister? Föreläsning vid Den fjärde nordiska
kongressen om dyslexipedagogik i Stockholm, 10 augusti,
2005.
H
Heimann, M. Från socialt ointresse till socialt intresse - om att
påverka uppmärksamheten hos barn med autism. Föredrag vid
Biennalen för specialundervisning och särskola,
Linköping, augusti, 2005.
Heimann, M. Imitation and mind-reading: Two connected or
disconnected abilities? Paper presented at the XII European
Conference on Developmental Psychology; Tenerife,
Spain, August, 2005.
Heimann, M. Regressive periods in a sample of Swedish infants
Paper presented at the. XII European Conference on
Developmental Psychology; Tenerife, Spain, August,
2005.
Heimann, M. Om barns psykiska hälsa: Vem vet bäst hur
barnen mår? Inviterat föredrag vid Fagtorget for
spesialpedagogikk, Bergen, Norge, oktober, 2005.
Heimann, M. Observations on ‘Regressive Periods’ in a
sample of Swedish infants followed from birth to one year of age.
Paper presented at a symposium (Chair: F.X. Plooij) at the
XVth Biennial International Conference on Infant
Studies, Kyoto, Japan, 19-23 June, 2006.
Heimann, M., Laberg, K., & Nordöen, B. Increasing
positive social behaviours among non-verbal children with autism
through intensive imitation. Paper presentet at the
International Congress of Cognitive Psychotherapy;
Göteborg, June, 2005.
Heimann, M., & Tjus, T. Att upptäcka skriftspråkets
mysterier med hjälp av datorn. Presentation vid
dagsseminarium “Ut med språket”, Logopedisk avdelning,
Eikelund kompetensesenter; Bergen, Norge, juni, 2006.
Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Multmedia och
stödjande samtal - ett alternativt sätt att stödja läs- och
kommunikatiosutvecklingen hos barn med olika funktionshinder.
Poster presenterad vid Handikappforskning i Västs
Forskningsdag, februari, 2005.
Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Combining
multimedia with interaction: an alternative route for developing
literacy and communication skills among children with autism.
Paper presented at the. 4th Nordic Conf of Research on
Autism Spectrum Disorders - Individual variation,
development and outcome, Oslo, Norway, April, 2005.
Institutet för handikappvetenskap -
29
Heimann, M., Tjus, T., & Lundälv, M. Motivating
children with autism to explore language. Paper presenter
at the Second World Autism Cogress, Cape Town, South
Africa 30 Oct - 2 Nov, 2006.
Ekornås, B., Heimann, M., & Lundervold, A. (2005,
June). Self-perception of competence in children with anxiety
disorders. Paper presented at the International Congress of
Cognitive Psychotherapy, Göteborg, June, 2005.
Laberg, K., Nordöen, B., & Heimann, M. Imitative
interaction as intervention for children with autism: Feedback to
practice. Paper presented at the 4th Nordic Conf of
Research on Autism Spectrum Disorders - Individual
variation, development and outcome; Oslo, Norway,
April, 2005.
Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. (2005, August).
Differences in nonverbal social communication between children with
autism and typically developing children. Poster presented at the
XII European Conference on Developmental Psychology;
Tenerife, Spain, August, 2005.
J
Jerlinder, K. (2006). Social and educational justice in physical
education for pupils with physical disabilities”. Keynote speech
at SNAFA- conference (svenskt nätverk för anpassad
fysisk aktivitet), Örebro, September, 2006.
K
Keselman, O., & Cederborg, A-C. (2005). Investigative
interviews with asylum seeking children. Childhood konferens,
Oslo, juni, 2005.
Käcker, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Rönnberg, J.
Communication between adults with severe brain injuries
and their caregivers. Symposium on Intervention and Positive
Thinking. Pretoria, South-Africa, 2006.
L
Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. Recall memory,
recognition memory and social communication in infancy: Their
relation to language and cognition. Poster presented at the
XVth Biennial International Conference on Infant
Studies, Kyoto, Japan, 19-23 June, 2006.
Larsby, B. Hur påverkar olika typer av störning vår
förmåga att uppfatta och förstå tal. In: Människan och
Bullret (Ed. by Landström, U.). Norra Latin, Stockholm:
Bullernätverket människan och bullret, 2005.
Strid, K., Tjus, T., & Heimann, M. Social communication
and deferred imitation in autism: Their relation to language
development. Poster presented at the Annual British
Psychological Society Developmental Section Conference,
Royal Holloway University of London, 7-9 Sept, 2006.
Larsby, B. Hur påverkar olika typer av störning vår
förmåga att uppfatta och förstå tal? - Skillnader mellan
människor med hörselnedsättning och normalhörande.
Nationell utbildningskonferens om hörsel och
dövundervisning (NUDUH), Örebro, 2006.
Strid, K., Tjus, T., Meltzoff, A., Smith, L., & Heimann,
M. Recall memory, joint attention and later cognitive
functioning.Poster presnted at the Fourth Biennial Conf
Cognitive Development Society; San Diego, CA, October,
2005.
Larsby B., & Hällgren M. Cognitive aspects of speech
comprehension in noise. Baltic-Nordic Acoustics Meeting
(BNAM) Göteborg, Sweden, 8-10 november, 2006.
Hällgren, M., Larsby, B., & Arlinger, S. Hearing in noise
test (HINT) på svenska med kvinnlig och manlig röst. In:
TEMA HÖRSEL,( pp. 22). Göteborg, Sweden, 2006.
Hällgren, M., & Larsby, B. HINT – Hearing In Noise
Test, nu i svensk version. Svensk teknisk audiologisk
förening (STAF), Västerås, 2005.
I
Ibragimova, N., & Granlund, M. WHO’s ICF in
evaluation of a staff-focused intervention. Proceedings from
the 12th Isaac research conference, Düsseldorf, August, 2006.
Ivarsson A-B, Carlsson, M., & Sidenvall, B. 14th WFOT
Word Congress of Occupational Therapists. Postertitle:
Performance of occupation in daily life among
individuals with severe mental illness, Sydney, Australia,
July, 2006.
30 -
Institutet för handikappvetenskap
Larsby, B., & Hällgren, M. Bullers påverkan på
kommunikation, talförståelse och upplevd ansträngning.
Svensk teknisk audiologisk förening (STAF), Västerås,
2005.
Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. Development of
a Swedish version of the Hearing In Noise Test (HINT).
Abstract from the 7th EFAS congress, Göteborg, Sweden,
19-22 June, 2005.
Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. The effect of
noise on speech processing: Effects of individual
cognitive ability. Abstract from the 7th EFAS congress,
Göteborg, Sweden,19-22 June 2005.
Larsby, B., Hällgren, M., & Arlinger, S. EU-projektet
HEARCOM. Hearing in the Communication Society. In:
TEMA HÖRSEL, (pp. 39). Göteborg, 2006.
Johansson, A., Larsby, B., Tamura, T., & Öberg, Å.
Fallförebyggande sensor för äldre. Svenska
Läkarsällskapets riksstämma, 1, 2005.
Levén, A., Danielsson, H., Andersson, J., Rönnberg, J., &
Lyxell, B. The relationship between prospective memory,
working memory and subjective memory ratings in
individuals with and without learning disability. Presented
at ESCoP, meeting of the European Society for Cognitive
Psychology, Leiden, Netherlands, 31 August-3 September,
2005.
Möller, K. ICF i linje med hörselvårdens verksamhet.
Konferensen: Tema Hörsel, Göteborg, 17-18 maj, 2006.
Lundqvist, L.-O., Andersson, G., & Nyqvist, J. Effekter
av musik
och vibrationer på självskadande, stereotypa och
aggressiva beteenden hos
personer med grav utvecklingsstörning. Paper presented
at the 10:e forsknings- och utvecklingskonferensen
Funktionshinder-Vardagsliv-Habilitering, Örebro, 4-5
april, 2006.
Möller, K. ICF ur ett ”dövblindperspektiv” samt förslag
till Ny Nordisk definition och Motsvarar hälso- och
sjukvården behovet av stöd för patienter med dövblindhet
– 20 års uppföljning. Nationellt kunskapscenter i
Dövblindfrågor, Stockholm, 19 oktober, 2006.
Lunner T. How Industrial Researchers can interact with
Academic Partners. Paper presented at the Auditory
Temporal Processing Symposium, University of Toronto,
Canada, 2005.
Nelson, M.” Military Doctors and the Introduction of
Hygienics in Sweden”, I Session
J14 – ”Sickness. Risk and Culture – Global”, 30th Social
Science History Association
Meeting, Portland, Oregon, USA, November 3-6, 2005.
Lunner, T., Sundewall-Thorén, E., Karlsson, C., Rudner,
M., & Rönnberg, J. Speech recognition in noise is
correlated to cognitive function. International Hearing
Aid Research Conference, IHCON, Lake Tahoe,
California , August 16-20, 2006.
Naylor, G., Johannesson, R.B., & Lunner, T. Fast-acting
compressors change the effective signal-to-noise ratio both upwards and downwards. Abstract at International
Hearing Aid Research Conference (IHCON), 2006.
Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. Talförståelse i buller
och kognitiva förmågor. Presentation vid konferensen
“Människan och bullret” Stockholm, november, 2005.
Lyxell, B., Borg, E., & Olsson, I-S. Cognitive psychology
and speech understanding.Paper presented at the
symposium “Human and Noise”, Gothenburg Chalmers
University of Technology, November, 2006.
Willstedt-Svensson, U., Sahlén, B., Mäki-Torkko, E.,
Lyxell, B., & Ibertsson, T. Prelingually deaf children with
cochlear implant - phological skills and working memory
capacity and reading related development. Procedings from
the 10th International conference on Cochlear implants in
Children, Dallas, USA, 2005.
M
Möller, K. Muntlig presentation: Erkännande reflekterar
dynamiken mellan omgivningsfaktorer och personliga
faktorer, exemplet dövblindhet. 10:e forsknings- och
utvecklingskonferensen: Funktionshinder, vardagsliv,
habilitering, Örebro, 4-5 april 2006.
Möller, K. May the use of ICF change focus of medical
care on Usher type I? First International Symposium on
Usher Syndrome and Related Disorders, Omaha,
Nebraska, October 3-6, 2006.
N
Nelson, M. “Connecting with Europe and Beyond:
Swedish Physicians and their Studies outside the Country
in the late Nineteenth Century”, 31st Social Science
History Association Meeting, Minneapolis, Minnesota,
November 1-5, 2006.
Nelson, M. International cooperation and Swedish health
legislation. Invited speaker at workshop, Umeå
Universitet, Department of Historical Studies, October
24-25, 2006.
Nelson, M., & Nilsson, H. “The Perennial Pig Problem:
Pigs in theory and practice in
19th century Swedish towns and cities.” Presented in the
session “animals in the City”. Eight
International Urban History Conference, Stockholm,
September 5-7, 2006.
R
Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for
working memory for sign and speech. 3rd International
Conference on Spatial Cognition, Rome, September 1215, 2006.
Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for
working memory for sign andspeech. Deaf Centre for Learning
and Cognition (DCAL). University College London, 2006.
Rudner, M., & Rönnberg, J. A functional ontology for
working memory for sign and speech. Spatial working
memory in different senses, organised H. Zimmer at ICSC
(International Conference on Spatial Cognition), Rome,
2006.
Institutet för handikappvetenskap -
31
Rönnberg, J. The role of working memory in speech
understanding. Third International Conference on Adult Aural
Rehabilitation, Portland, Maine, USA, 2005.
S
Strandberg, T. Oral presentation: Adults with acquired
traumatic brain injury – experiences of changeover
process and consequenses in every day life. Advanced
Health Sciences of Tomorrow, Mälardalen University,
Västerås, November 9-10, 2005.
Strandberg, T. Muntlig presentation: Traumatisk
hjärnskada – konsekvenser i vardagslivet. 10:e forskningsoch utvecklingskonferensen: Funktionshinder, vardagsliv,
habilitering, Örebro, 4-5 april, 2006.
Strandberg, T. Oral presentation: Adults with Acquired
Brain Injury: Experiences of a Changeover Process and
Consequences in Every Day Life.5th International Conference
on Social Work in Health and Mental Health, Hong Kong,
December 10-14, 2006.
Sundqvist, A., & Rönnberg, J. Acquisition of social
theory of mind in children using AAC. ASHA (American
Speech and Hearing Association). Miami, Florida, 2006.
W
Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby,
B., Mäki-Torkko, E., & Lyxell, B. Utveckling av kognitiva
och fonologiska förmågor hos barn med CI - svarstid och
andel korrekta svar som mått på utveckling. Paper
presenterat på möte i Nätverket för forskning om läsning och
skrivning. Högskolan i Gävle, 2006.
Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby,
B., & Lyxell, B. Phonological and cognitive development
in children with cochlear implants: Speed of performance
and level of accuracy as indicators of development. In:
8th European Symposium on Pediatric Cochlear
Implantation. Venedig, 2006.
Wass, M., Ibertsson, T., Sahlén, B., Hällgren, M., Larsby,
B., & Lyxell, B. Cognitive Development in Children with
Cochlear Implants (CI). In: ASHA Convention. Miami
Beach, 2006.
Wengelin, Å. Några egenskaper hos texttelefonsamtal, 4:e
svenska lingvistkonferensen, Stockholms universitet,
2006.
Wengelin, Å. Some characteristics of Text telephone
conversations between deaf people. Special Forum on “language
and culture”, Mahidol University, Bangkok, 2006.
32 -
Institutet för handikappvetenskap
Wengelin, Å., Holmqvist, K., Johansson, R., &
Johansson, V.Att läsa medan man skriver. Texten. Läsaren
och Samhället, Stockholm, 2006.
Wengelin, Å., Johansson, V., Johansson, R., & Holmqvist,
K. Reading during writing, 10th International conference of
the EARLI Specia Ineterest Group on Writing, University
of Antwerp, 2006.
Wengelin, Å., Johansson, V., Lindgren, E., & Stevenson,
M. Keystroke logging (+ other techniques) - where are we heading
next? The 11th European Conference for Research on
Learning and Instruction, Nicosia, Cyprus, 2005.
Asker-Arnason, L., Wengelin, Å., Ahlgren, H., Grenner,
E., & Sahlén, B. Could keystroke logging add to the
assessment of writing in children? 10th International
conference of the EARLI Special Ineterest Group on
Writing, University of Antwerp, 2006.
Grabowski, J., Å, Wengelin., & R.Graph. Beyond pauses:
Methodological approaches to the temporal analysis of keystroke
records.10th International conference of the EARLI Specia
Ineterest Group on Writing, University of Antwerp, 2006.
Holmqvist, K., Wengelin, Å., Johansson, V., &
Johansson, R. Reading during writing, Scandinavian
workshop on applied eye tracking, Lund, 2006.
Holmqvist, K., & Wengelin, Å. Snabbläsning - funkar det?
Texten, Läsaren och Samhället, Stockholm, 2006.
Johansson, V., Wengelin, Å., & Holmqvist, K.
Skrivpauser vad gör man då. 3.e Svenska
lingvistkonferensen, Lunds universitet, 2005.
Ö
Öberg, M. Hörapparatutprovning-så mycket mer än
förbättrat hörande. TeMA Hörsel Göteborg, 17-19 maj,
2006.
Öberg, M. (Invited lecture) Hörapparatutprovning-så
mycket mer än förbättrat hörande. Konferens för
Audionomer, Oticon, Stockholm, 26-27 oktober, 2006.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström,
G.(poster) The effects of pre-fitting intervention on first
time users in the hearing rehabilitation process. The 7 th
EFAS Congress, Göteborg, 17-20 juni, 2005.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.
Poster och muntlig presentation. The effects of pre-fitting
intervention on first time users in the hearing
rehabilitation process. på engelska. Morgonvårdens vård
och omsorgsforskning. Nationell konferens, Västerås 9-10
november, 2005.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.
(poster) The effects of pre-fitting intervention on first
time users in the hearing rehabilitation process. TeMA
Hörsel Göteborg, 17-19 maj, 2006.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.
Abstract och muntlig presentation. User competence in
hearing aid rehabilitation. Stingerkonferens, Ljungskile,
15-18 juni, 2006.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.
Abstract och muntlig presentation. User competence in
hearing aid rehabilitation. CKV-Meeting, Linköping, 19
oktober, 2006.
Öberg, M., Lunner, T., Andersson, G., & Wänström, G.
The effects of a randomised trial of pre-fitting
intervention on first time hearing aid users. European
Federation of Audiology Societies, EFAS 2005.
Workshops.
A
Arlinger, S. Människan i buller – samband mellan
exponering och påverkan. Inbjuden föreläsare,
Arbetslivsinstitutet i Umeå, 3 maj, 2005,
J
Jerlinder, K. ”Att möta barn med särskilda behov”.
Workshop vid NCFF (nationellt centrum för främjande
av fysisk aktivitet för främjande av fysisk aktivitet hos
barn och ungdom) Sommarakademi, Örebro, juni, 2006.
Jerlinder, K. ”Är idrottsundervisningen för elever med
rörelsehinder rättvis? – Ett dilemma kring omfördelning och
erkännande.” Temadag Idraetsunder visning for
enkelintegrerede elever i folkeskolen, Handicapidraettens
Videnscenter, Jelling, Danmark, november, 2006.
L
Lyxell, B., & Sahlén, B. Utveckling av kognitiva och
språkliga färdigheter hos barn med cochleära implantat.
Workshop anordnat av nationella nätverket för forskning
om barn och CI. Lund, september, 2005.
Lyxell, B., & Sahlén, B. Nordisk forskning om kognitiva
och språkliga färdigheter hos barn med cochleära
implantat. Workshop anordnat av NORPCI, Veberöd,
september, 2005.
Lyxell, B., & Sahlén, B. Utveckling av kognitiva och
språkliga färdigheter hos barn med cochleära implantat.
Workshop anordnat av nationella nätverket för forskning
om barn och CI. Linköping, april, 2006.
Arlinger, S. Auditory anatomy and physiology. Invited
lecture, Czech national conference, Prague, Nov ember 3,
2005.
Arlinger, S. Electrophysiologic measurements in the
diagnostic evaluation of young children and infants.
Invited lecture, Czech national conference, Prague,
November 3, 2005.
Arlinger, S. Hearing aids – indications, fitting, use,
trouble shooting. Invited lecture, Czech national
conference, Prague, November 3, 2005.
Arlinger, S. Clinical audiometry – test methods and
sources of error. Invited lecture, National audiology
conference, Prague, October 15, 2006.
Arlinger, S. Hörselskador - hur uppstår de och hur kan
man förebygga? Inbjuden föreläsning, Ljudmiljöcentrum,
Lunds universitet, 20 oktober, 2006.
Institutet för handikappvetenskap -
33
Andra aktiviteter (dvs aktiv medlem i
förening, styrelse eller liknande)
A
Arlinger, S. International Society of Audiology, member,
chairman if the Scientific committee 2000-2006; member.
Arlinger, S. Acoustical Society of America, member.
Arlinger, S. Chairman of CEN/TC159 Hearing
protectors.
C
Heimann, M. Ledamot, Programstyret for Psykisk helse,
Norges Forskningsråd, Oslo (2006-2010)
Heimann, M. Medlem i organisationskommittéen för the
4th Nordic Conf of Research on Autism Spectrum
Disorders - Individual variation, development and
outcome, Oslo, April 2005.
L
Larsby, B. Ledamot av prioriteringskommitte 2,
Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) sedan 2003.
M
Cederborg, A-C. Nationella nätverket för forskning om
funktionshinder och handikapp.
Cederborg, A-C. APS American Psychology and Society.
Möller, K. Medlem i arbetsgrupp för utarbetande av nytt
förslag till nordisk definition av funktionshindret
dövblindhet åt Nordiskuddannelse av døvblindpersonale
(NUD).
Cederborg, A-C. APLS American Psychology and Law
Association.
Möller, K. Stödjande medlem i Föreningen Sveriges
dövblinda, aktiv i Örebro, närstående gruppen.
D
Dahlström, Ö. Ledamot i IHV:s styrelse.
Dahlström, Ö. Ledamot doktorandrådets styrelse, IBV.
(sept 05-sept 06)
Danermark, B. Styrelseledamot i Specialpedagogiska
institutet
Danermark, B. Styrelseledamot i Mogård AB
Danermark, B. Sveriges representant i styrelsen för
Nordiska Utbildningsprogrammet för Dövblindpersonal,
NUD
Danermark, B. Ledamot i arbetsgrupp om medicinska
indikatorer inom hörselområdet (Sveriges kommuner och
landsting m.fl.)
G
Gustafson, S. Medlem i det nationella nätverket för
dyslexiforskare under ledning av prof. Stefan Samuelsson.
H
Heimann, M. Ordförande, Nordisk förening för
spädbarnsutveckling (Nordic Association of Infant
Mental Health) www.nfsu.nu (2005-2006)
34 -
Institutet för handikappvetenskap
Nelson, M. Member of the Scientific Board of the
EAHMH (European Association for the History of
Medicine and Health) (2003-).
R
Rydberg, E. Ledamot i IHVs styrelse år 2005.
Rydberg, E. Medlem i Svenska nätverket för
handikappforskning sedan hösten 2003.
Rydberg, E. Medlem i nätverket DHOPP (Döv och
Hörselområdets doktorander och Postdoktorander i
Pedagogik) sedan augusti 2004.
W
Wanberg Långh, C. Ordförande i Svenska
Audionomföreningen tom. 17 maj 2006.
Wengelin, Å. Ordförande (coordinator) Special Interest
Group of Writing (SIG Writing), inom European
Association for Research of Language and Instruction
(EARLI), se www.sig-writing.org.
Wengelin, Å. Medlem i Svenska föreningen för tillämpad
språkvetenskap (ASLA).
Wengelin, Å. Medlem i Vetenskapssocieteten vid Lunds
universitet.
Producerad vid Linköpings universitet 2007. Redaktör: Helén Johansson, layout: Julia Rönnberg
KONTAKT
Koordinator
Helén Johansson
Linköpings universitet
tel: 013-28 21 63
fax: 013-28 21 45
e-post: [email protected]
www.ihv.se
Postadress
Linköpings universitet
Institutet för handikappvetenskap
Institutionen för beteendevetenskap och lärande
581 83 Linköping
Besöksadress
Institutionen för beteendevetenskap
Hus Ingvar, Campus Valla
Linköpings universitet
Ordförande
Bengt Westerberg
Forskarutbildningsansvarig
Professor Berth Danermark
Örebro universitet
Föreståndare och
vetenskaplig ledare
Professor Jerker Rönnberg
Linköpings universitet