Musikindustrin
Karlstad 17 mars 2014
”De creddiga stämplar”
”De creddiga stämplar. Det behöver jag inte göra. Jag har jobb
resten av året oavsett hur det går här.”
(Charlotte Perelli i DN 2011-03-04 på Melodifestivalen)
Musikindustrin
Musikindustrin är enligt Arvidsson den del av musiklivet som är
kommersiell, dvs. bara en del av musiklivet och med
Mangsets termer den privata, kommersiella och
marknadsbaserade produktionen och distributionen av musik.
Grundläggande motsättning
I musikindustrin finns en grundläggande motsättning mellan
cred och sellout , mellan kultur och ekonomi, en
motsättning som är själva drivkraften i musikindustrin.
Cred innebär att man är äkta, att man har en egen kvalitet som
man står för och att man inte säljer sig.
Den som säljer sig, anpassar sig för att tjäna pengar, får stämpeln
sellout .
Musikindustrins grundläggande idéer
Musikindustrins grundläggande idéer vilar på balansen mellan
konst och kommers och är att:
o Skapa och dela med sig av musik till människor som vill
uppleva musik.
o Upphovsmannen innehar de ekonomiska och ideella
rättigheterna.
o Förmedla musik så att andra kan framföra och/eller uppleva
andras musik – och ta så mycket betalt för den så att man kan
göra en vinst.
o Spela in musik och sprida den så att den kan upplevas även
när musikerna inte själva framför den live – och ta så mycket
betalt för den så att man kan göra en vinst.
Ursprungsidén
Idén att skapa och dela med sig av musik är ursprungsidén men
utan de ekonomiska delarna skulle musikindustrin inte vara
en industri.
Aktörer
Knutna till de fyra idéerna finns ett komplext system av olika
aktörer.
Arvidsson urskiljer fyra grupper:
§
Innovatörer
§
Producenter/bolag
§
Musiker
§
Publiken
En kärnfråga
Frågan om hur idéer och innovationer förändras och hanteras är
en kärnfråga för att förstå musikindustrin, dess förändring och
dess framtid.
Ett exempel på en sådan innovation är idén om att sprida musiken
digitalt.
Fält
Idéer vandrar mellan fält.
§
Organisatoriska fält.
§
Sociala fält.
Ett organisatoriskt fält kan liknas vid en bransch och består av en
grupp organisationer som kan definieras på ett likartat sätt.
På ett socialt fält kämpar man om sociala positioner.
Två fält…
Musikindustrin kan ses som både ett organisatoriskt fält och ett
socialt fält men har framför allt sitt ursprung i två olika fält: i
musikens fält och i industrins fält. Idéer från de båda fälten
har blandats och översatts och ett nytt fält har bildats,
musikindustrin.
I översättningsprocessen förändras idéerna och för att förstå
översättningen måste man inte bara identifiera vilka
översättarna är utan också förstå deras motiv liksom varför de
just vid det tillfället hade makten att översätta.
…blev ett
I fältet musikindustrin formuleras och materialiseras idéerna i
form av:
§
Begrepp
§
Affärsidéer
§
Organiseringen av arbetet
§
Yrkesroller som skapas och hur rollerna fördelas i en
organisation
§
Arbetsmetoder
Genom att studera detta kan man se vad som karaktäriserar
musikindustrin.
Musikindustri som näring
Musikindustri är som begrepp relaterat till begreppet
kulturindustri, som först definierades av Adorno och
Horkheimer och hade en negativ innebörd. Idag, menar
Arvidsson, ser dock många användningen av begreppet som
ett erkännande av att musikindustrin är en viktig näring.
Förädling
Som industri bygger musikindustrin på idén om förädling, en
industriell produktionskedja som skapar ett mervärde som
kunden är beredd att betala för.
Produktionskedjan är innehåll, paketering och överföring. Till det
kommer hårdvara.
Ekonomiska perspektiv på musikindustrin
Sett till sysselsättning, omsättning och exportvärde är
musikindustrin en tämligen perifer verksamhet med 6.000
anställda, 12 miljarder i omsättning och 0,5 procent av
exportvärdet.
En stor andel av bolagen är en- eller fåmansbolag eller till och
med hobbybolag och även de stora bolagen har relativt få
anställda.
Det är en bransch som är ekonomiskt lukrativ för ett fåtal men
där flertalet har mycket låga inkomster.
Trots den blygsamma ekonomiska betydelsen lyfts
musikexporten fram som en viktig exportprodukt och
musikindustrin tillskrivs ofta rollen som tillväxtmotor.
Ofrivilliga företagare
En stor del av företagarna i musikindustrin är så kallade
ofrivilliga företagare. De har som främsta syfte med sin
verksamhet att föra ut musik som de tycker är bra och ser sin
verksamhet som i första hand en kulturgärning och i andra
hand som en försörjningsmöjlighet.
Kulturella perspektiv på musikindustrin
Det finns en konflikt mellan konst och kommers och
diskussionen förs oftast i termer av ett motsatsförhållande
mellan å ena sidan kommersialism och å andra sidan äkta,
autentisk, kulturproduktion.
Bourdieu
Det är det kulturella respektive ekonomiska kapital som en
individ eller institution har som avgör vilket värde och
därmed vilken maktposition man har på det sociala fältet.
Den som har mycket kulturellt kapital har till exempel makt
att avgöra vad som är bra och vad som är dåligt.
Konsekrationsprocessen
Vad som är bra och vad som är dåligt avgörs i
konsekrationsprocessen. Den innebär att en person eller
institution med ett stort kulturellt kapital gör ett urval som
därmed får en kvalitetsstämpel.
Cred och autencitet
Inom musikindustrin är det en person med cred som avgör vad
som är bra och dåligt.
Det handlar också om autenticitet. God kultur anses vara äkta,
autentisk, och autenticiteten minskar i takt med att man
försöker anpassa den till vad publiken antas vilja ha. Det
finns därför ett negativt samband mellan popularitet och
kvalitet. Ju populärare en kulturyttring är, desto lägre kvalitet
antas den ha. En konsekvens är att det finns hög kultur och
låg kultur eller konstkultur och populärkultur.
Konsekrationsprocessen
Vilket urval ett skivbolag gör – för att ta två exempel – påverkar
därmed också vilket kulturellt kapital det har och vilken
position, vilken status, det får på olika sociala fält.
Konsekrationsprocessen i kombination med att många
producenter nischar sig, bygger upp en profil, gör också att
konsumenten kan välja produkter från en viss producent och
veta att de intresserar henne/honom, även om han/hon inte
känner till dem närmare.
Konsekrationsprocessen
Urvalet, konsekrationsprocessen, är därmed värdeskapande och
till och med kärnan i verksamheten och därmed ytterst
betydelsefullt i alla kulturindustrier.
