UNIVERSITY OF GOTHENBURG
Department of Marine Sciences
Geovetarcentrum/Earth Science Centre
Cirkulation och retention
av närsalter i Vänern
Sandra Lagnevall
ISSN 1400-3821
Mailing address
Geovetarcentrum
S 405 30 Göteborg
Address
Geovetarcentrum
Guldhedsgatan 5A
B862
Bachelor of Science thesis
Göteborg 2015
Telephone
031-786 19 56
Telefax
031-786 19 86
Geovetarcentrum
Göteborg University
S-405 30 Göteborg
SWEDEN
Abstract
LakeVänernisSweden'slargestlakeandhasadrainageareathatcovers10%ofSweden's
surface.Vänern'sonlyoutletendsinthewestcoastofSweden,makingknowledgeabouthow
nutrientsareretainedandcirculateinthelakeisimportanttoreducetheeffectsof
eutrophicationinthelakeaswellasinthemarineenvironment.Inthisstudywemakeuseof
availablemonitoringandmodeldataonwaterandnutrientfluxestothelakeandnutrient
concentrationsinthelaketoestimatetheretentionofnutrients.Theinfluenceofwater
exchangebetweenthetwomainbasinsinthelakeisstudiedindetail.Thisisdonebysettingup
atime‐dependentbudgetmodelforthetwoconnectedbasinsandusingnewobservationsto
parameterizetheexchangebetweenthebasins.Afterseveralinvestigatedscenariositwasfound
thatthetotalretentioninthelakeisinsensitivetotheexchangebetweenthebasins.
Sammanfattning
VänernärSverigesstörstasjöochharettavrinningsområdesomtäcker10%avSverigesyta.Det
endautloppetfrånVänernärGötaÄlvvilketgörattkunskapomhurnäringsämnencirkulerar
ochsedimenterarisjönärviktigtförattminskaeffekternaavövergödningintebaraiVänern
utanävenpåvästkusten.Idennastudieanvändervitillgängligaövervaknings‐ochmodelldata
avvatten‐ochnäringsflödeintillsjönsamtkoncentrationisjönförattuppskatta
närsaltsretentionochinverkanavvattenutbytetmellandetvåhuvudbassängernaisjön.Detta
gjordesgenomattsättauppentidsberoendebudgetmodellfördetvåbassängernaochanvända
nyaobservationerförattparametriserautbytetmellanbassängerna.Efterfleraundersökta
scenarionframgickdetattretentionenäroberoendeavförutbytetmellanbassängerna.
2 Innehåll
Abstract ................................................................................................................................................... 2 Sammanfattning ...................................................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................................................................. 4 Teori ........................................................................................................................................................ 6 Volymbudget ................................................................................................................................... 6 Massbudget för näringsämne ......................................................................................................... 6 Metod ...................................................................................................................................................... 8 Utväxlingen mellan bassängerna .................................................................................................. 10 Resultat .................................................................................................................................................. 13 Diskussion .............................................................................................................................................. 21 Tack ....................................................................................................................................................... 23 Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 23 3 Inledning
VänernärSverigesstörstasjömedenytapå5650km2somsträckersigfrånnorraVästra
GötalandtillsödraVärmland,sefigur1.Sjönkandelasuppitvådelbassänger,Värmlandssjön
ochDalbosjön,ochavrinningsområdettäcker46880km2därenstordelavdenarealenärskog
ochjordbruk Vattenmyndigheterna,2014 .Storlekenpåavrinningsområdetresulterari
påtagliganärsaltsutsläppisjön.EndadefinieradeutflödetärGötaÄlv Drotz,o.a.2014 vilket
ledertillattnärsaltersomintesedimenterariVänerntillstörstadelhamnarpåVästkusten,då
närsalterharförsumbarretentionifloder Kalff,2001 .
Figur1:KartaöverVänernmeddetvådelbassängerna,DalbosjönochVärmlandssjönsamtdestörretillflödena
utmärkta Olsson1991 .Tillagtärävendeprovtagningsstationersomomnämnsidennarapport.
Markanvändningenruntsjönharlängebeståttavjord‐ochskogsbruk,menävenpappersbruk
Drotz,o.a.2014 vilketharletttillsignifikantautsläppavintebaranärsalterutanäven
miljögifter.Under70‐taletbörjaderegleringavutsläppenfrånindustrierochreningsverkvilket
harletttillatthalternaavexempelvisDDTifiskharsjunkit,halternaavfosforivattnetharockså
sjunkit.TrotsdettaärhalternaavmiljögifterfortfarandeförhöjdaiVänern Drotz,o.a.2014 ochLivsmedelsverketsrekommendationomattbegränsasittintagavfiskfrånsjönkvarstår.
4 Näringsämnenochpartiklartillförsävenfrånatmosfärendåförbränningfrånblandannat
fordonstrafiksamtavdunstningfrånjordbruksmarkharenbidragandefaktortillökningenav
näringsämnenihavochsjöar Paerl,1997 .Ökadehalteravnärsalterresulterariökad
planktonproduktion,därsnabbväxandealgergynnasvilketisinturledertillhabitatändringoch
enhögreriskförsyrebristdådetblirenökadsedimentationavorganisktmaterial Smith,
2003 .EttsättattsehurensjöpåverkasavövergödningärattundersökaRedfield‐ration,ett
förhållandemellankväveochfosfor,somfåsgenomattdividerakväve‐med
fosforkoncentrationen.Vanligtvissermankvotenimolförhållandet16:1,vilketinnebärattdeti
idealaförhållandenskavara16kväveatomerperfosforatom.Detidealaförhållandetuppnås
docksällanförsjöarochiviktärkvoten7:1.Omkvotenavvikerfråndetnormalapåverkardetta
planktonalgerstillväxtochenhögrekvotän7indikerarettunderskottavfosfor,medanenkvot
lägreän7indikerarattvattnetärkvävebegränsat Hecky,o.a.1993 .Kvotenkangeen
uppfattningomhurnärsaltsutsläpppåverkarsjön,dåexempelvisfosforutsläppien
fosforbegränsadsjöharstörreeffektänfosforutsläppienkvävebegränsadsjö.
År2002gjordesenrapportavSLUförlänstyrelsenaiVästraGötalandochVärmlandslän
Sonesten,2004 omhurnärsaltsutsläppenpåverkarVänernochVästkustensamtvilkeneffekt
olikaåtgärdsprogramskulleha.Irapportentogsdockingenhänsyntillutbytetmellan
bassängernautanmanantogattvattnetflödadeutfrånVärmlandssjönintillDalbosjön.Sedan
studiengjordesharnyamätningarpåutbytetmellandetvådelbassängernagjorts,därmanvisat
attvattenflödarframochtillbakamellanbassängernaidendjuparännan.Idennarapport
undersöksdetomdetfinnsettsambandmellanvindochflödetirännan.Omsåärfalletkan
flödetparametriserassomenfunktionavvindenochmankanundersökamedenmodellvilken
effektutbytetharpåkoncentrationenochsedimentationenisjön,ochvadhänderommanökar
ellerminskarsambandetmellanvindochflöde?
MankantänkasigattretentionenavnäringsämnensomtillförsDalbosjönblirstörreomde
cirkulerasibådasjöarnaänomdetbaraflödargenomdenena.Omeffektenavtillbakaflödet
frånDalbosjöntillVärmlandssjönharstorinverkanpåretentionenavnäringsämnensomtillförs
någonavbassängerna,kanmanbehövatahänsyntilldetnärmanstuderartidigarestudiers
åtgärdsplanersamtiframtidastudiersutformningavåtgärdsplaner.Dettagällerfrämst
uppfyllandetavFörordning 2004:660 omförvaltningavkvalitetenpåvattenmiljönsom
behandlarövergödningiVänernsamtHavsförordningen 2010:1341 förVästkusten
Regeringskansliet,2011 .
5 Teori
Volymbudget
IdennarapportantasvolymeniVänernvarakonstantdåvolymändringensomuppkommerav
förändringavvattenytanärförsumbar.VolymflödetiVänernkandärförförenklastillatt
summanavinflödenaplusdifferensenmellannederbördochavdunstningärlikamedutflödet.
Ekvation1och2visarvolymflödetfördetvådelbassängerna
∙
.
∙
.
1 2 summanavinflödetfrånälvarnatillVärmlandssjön,
ärutflödetfrån
Iekvation1är
VärmlandssjöntillDalbosjön,Pärnederbörd,Eavdunstningoch ärareanavVärmlandssjön.
LiknandeuppställninggällerförDalbosjöniekvation2där
ärinflödetfrånälvarnatill
ärutflödettillGötaÄlvoch areanavDalbosjön.Ställermanuppen
Dalbosjön,
volymbudgetenförhelasjönfårmanattdettotalautflödetiGötaÄlvberorpåinflödenatillde
tvådelbassängernasamtdifferensenmellannederbördochavdunstningmultipliceratmedsjöns
totalaarea
∙
.
3 därvariablernaärdefinieradeovan.
Massbudgetförnäringsämne
Förattberäknakoncentrationenidetvåbassängernaställskällorochsänkoravnärsaltsmassai
Vänernupp,sefigur2.Iekvation4visasbudgetenförtotalmassaavnärsalteriVärmlandssjön,
∙
Iekvation4är
∙
⋯
∙
∙
∙
∙
∙ . koncentrationsändringenövertidiVärmlandssjön,
ä
⋯
4 volymenför
delbassängen,
ärflödesviktadmedelkoncentrationavallainflödenoch
summanav
volymflödetavvattentillVärmlandssjön.Punktkällornasmassflöderepresenterasmed
,
stårföratmosfärisktnedfalloch areanavVärmlandssjön. ärkoncentrationeni
Dalbosjönoch
ä ärstorlekenpåvattenutbytetmellansjöarna,somtillvarjetidpunktbestår
avlikastoramotsattriktadeflödenidjuprännanochidegrundaområden,somnärmare
beskrivitnedan.Noteraatt
ä alltidärpositivtochintefinnsmedi 1 och 2 dådetinte
finnsnågotnettoflödeavvattenmellanbassängerna,trotsdetkandetorsakaettnettoflödeav
massaomkoncentrationernaidetvåbassängernaärolika. ärkoncentrationeni
Värmlandssjön,
utflödettillDalbosjön.Sedimentationenberäknasgenomatt
koncentrationenisjön multiplicerasmedbassängensarea samten
sedimentationshastighetskonstant .
6 Ekvation5visarenliknandebudgetförDalbosjönsomförVärmlandssjön,menmedindexD
iställetförV.Iekvationenärharutbytetmellanbassängerna ∙
bytttecken,dådetsom
flödaruturVärmlandssjönharnegativttecken,menärettinflödetillDalbosjön,ochdåfår
positivttecken.Dettagälleräven
∙
ä dåutbytetförDalbosjönteknisktsett
∙
∙
∙
ä ,mendå
ä
ä ,användssammabeteckning
ibåde 4 och 5 ,
∙
∙
∙
∙
⋯
∙
ä
∙
∙
∙
⋯
.
5 EntotalkoncentrationsändringförhelaVänernvisasiekvation6,
∙
∙
∙
⋯
∙
∙
∙
∙
∙
∙
∙ . Ovansermanattdentotalaförändringenavnäringsämneidetvåsjöarna,
∙
⋯
6 ∙
∙
berorpåkällornapåförstaradenavekvation6,somtidigareredovisatsiekvation4och5,
minussedimenteratmaterialfördebådabassängernasamtdetsomlämnarsjönviautflödettill
GötaÄlv.Dettaberorpåattutbytetmellandelbassängerna ∙
∙
ä samt
ä tarutvarandrapåsammasättsomivolymbudgeten,seekvation1‐3.Enschematiskbildöver
allakällorochsänkoridetvåsjöarnavisasifigur2.
Figur2:Endeskriptivbildövervariablernamedtagnaimassbudgeten.
7 Metod
EnmodellförkoncentrationsändringenidetvådelbassängernasamtförhelaVänernbyggsupp
iMatlabbaseratpåekvation4‐6,därkällornaäruppmättavärdenhämtadefrånolika
övervakningsprogram.Modellenöverkoncentrationsändringenkommerhädanefterrefereras
tillsombaramodellen.UtflödetuturVärmlandssjönberäknasmed 1 ochutflödetur
Dalbosjönberäknasfrån 3 .InitialkoncentrationiDalbosjön, ,sättstilldenuppmätta
koncentrationeniMegrundetvidtidsseriensstart.FörVärmlandssjönsätts
intialkoncentrationenför tilluppmättkoncentrationiTärnanvidtidsseriensstart,1/11988.
Tidsmässigtharbegränsningenavtidsseriensattsavförekomstenavmätdatavilkethargjort
atttidsperiodensomstuderasär1988‐2005.Startåretsattesavattmätserienförtotal
kvävetransportinviaDalbosjönochVärmlandssjönstillflödenbörjarförstår1988.Mätserien
förinflödenapågårivarierandelängdmenDalbosjönsinflödeByälvenfortsätterbaratill2005
vilketdärförsattessomslutdatum.Mätningarnastäthetvarierarmellanår,månadochdag
beroendepåvilkenmätdatasomanvändsochdiskuterasvidareideavsnittsombehandlarde
olikamätningarna.
IdennarapportstuderasenbartVänernochdärförsummerasinflödenatilldelbassängernaoch
sessomettinflödeförvarjebassäng.Medelvärdefördeolikainflödenaövertidsperiodensom
modellenkörs,1988‐2005,redovisasitabell1.
MätvärdernaförkväveochfosforärtagnafrånSLU:smiljöövervakningsdatabasförsjöaroch
vattendrag Sonesten,2015 ochderasmät‐ochanalysmetoderärväldokumenteradei
Vattenkemiisjöar Fölster,2010 .VärdenaförinflödenaärtagetfrånSLU:s
transportberäkningarförVänern Sonesten,2015 ,vilketsedanärfördelatlikaöverhelaåret.
Förfosforanvändestotalfosforochförkväveanvändestotalkvävebaseratpåpersulfat‐
metoden SS‐ENISO11905‐1:1997 .MätvärdenförvolymflödeutviaGötaÄlvärtagetfrån
SMHI:smätstationvidVargönsKraftverk SMHI,2014 ochanvändstillattjämföramot modellen.
Tabell1:Medelvärdeavmass‐ochvolymflödeavinflödentillVärmlandssjönsamtDalbosjön.
Värmlandssjön
Alsterälven
Borgviksån
Gullspångsälven
Klarälven
Lidan
Norsälven
Tidan
Visman
Ölman
Summa
Dalbosjön
Byälven
Dalsbergsån
Nossan
Upperudsälven
Summa
Massflödekväve kg s‐1
Massflödefosfor kg s‐1
0.0023
0.0041
0.0426
0.0607
0.0692
0.0332
0.0460
0.0027
0.0023
0.263
0.0001
0.0001
0.0007
0.0022
0.0017
0.0011
0.0015
0.0001
0.0002
0.0077
0.029
0.023
0.022
0.024
0.098
0.0009
0.0012
0.0007
0.0005
0.0033
8 Volymflöde m3 s‐1
3.25
8.90
56.9
159
18.3
48.2
17.2
1.34
1.96
315
53.9
11.7
7.97
37.1
111
FörjämförelseavkoncentrationenidelbassängernasamthelaVänernanvändsSLU:suppmätta
koncentrationerförMegrundetNochTärnansomintegrerasöverdjupetförattfåettvärdesom
ärjämförbartmotmodellensvärden,ensåkalladmedelvärdesbildning.
.
7 Depunktkällorsomärmedräknadeimodellenärde10störstakällornasmedelvärdeav
totalutsläppiVänernsnärområdeförkväveochfosfor Vänernsvattenvårdsförbund,2002 ,se
tabell2och3.Andrakällortillkväveäratmosfärisktnedfall,beräknatfrånIVL:s
krondroppsmätningarvidSödraAverstad PihlKarlsson,o.a.,2014 ,sefigur1.Demätvärden
somanvändsärsummanavallakvävehaltigaföreningarsomuppmättsperår,jämntfördelade
överåret.Innan1991finnsingamätningarfrånstationenochdåärnedfallsatttillmedelvärdet
avdeårmätseriensträckersig,1991‐2012.Atmosfärisktnedfallavfosforsaknarmätvärdenoch
⁄å vilketävenanvändsi
hariandrastudier Sonesten,2004;Olsson,1991 sattstill8 ⁄
dennarapport.NederbördärocksåtagetfrånkrondroppsstationenvidSödraAverstad Pihl
Karlsson,o.a.,2014 ochävenhäranvändsmedelvärdetavperioden1991‐2012förvärden
innan1991.Avdunstningensattestillkonstant500mmperår Olsson,1991 Tabell2:Tabellenvisarmedelvärdetavde10störstakällornastotalutsläppavkvävetillVänernmellanperioden
1993‐2001.
1Karlstadsavloppsreningsverk
2Gruvönsbruk
3Skoghallsbruk
4Vänersborg/Holmsängensavloppsreningsverk
5Kristinehamnsavloppsreningsverk
6Lidköpingsavloppsreningsverk
7BäckhammarsBruk
8Mariestadsavloppsreningsverk
9Göteneavloppsreningsverk
10Säffleavloppsreningsverk
Summa
Utsläppkväve kg s‐1
8.0 ∙ 10
6.8 ∙ 10
4.3 ∙ 10
4.2 ∙ 10
3.4 ∙ 10
2.4 ∙ 10
1.9 ∙ 10
1.4 ∙ 10
1.3 ∙ 10
1.2 ∙ 10
35 ∙ 10
Tabell3:Tabellenvisarmedelvärdetavde10störstakällornastotalutsläppavfosfortillVänernmellanperioden
1993‐2001.
1Gruvönsbruk
2Skoghallsbruk
3Karlstadsavloppsreningsverk
4NordicPaperSeffleAB
5Kristinehamnsavloppsreningsverk
6Lidköpingsavloppsreningsverk
7Vänersborg/Holmsängensavloppsreningsverk
8KatrineforsBruk
9Hammarö/Skoghallavloppsreningsverk
10Säffleavloppsreningsverk
Summa
9 Utsläppfosfor kg s‐1
89 ∙ 10
45 ∙ 10
9.9 ∙ 10
7.9 ∙ 10
5.8 ∙ 10
5.5 ∙ 10
4.3 ∙ 10
3.1 ∙ 10
2.9 ∙ 10
2.8 ∙ 10
176 ∙ 10
FritidshusensantaläruppskattadeförhandviaeninteraktivkartafrånSCB:smätningarav
2010årsfritidshus StatistiskaCentralbyrån,2010 till2500styckentotaltöverallakommuner
runtVänern.DerasbidragäruträknatmedhjälpavNaturvårdsverketsschablonvärdeför
fritidshus Naturvårdsverket,1995 avtotalutsläppavfosforochkväveför2personerper
hushållmeden15%reduktioniutsläpppågrundavreningviaslamavskiljning.
Schablonvärdena,effektenefterslamavskiljningsreduktionensamtdettotalabidragettill
modellenförde2500fritidshusenmedtvåboenderedovisasitabell4.
Tabell4:Naturvårdsverketsschablonvärdenförkväveochfosforutsläppfrånfritidshus,effektenefterslamavskiljning
samttotalabidragetför2429fritidshus.Enheten kgp‐1s‐1 stårförkilogramperpersonochsekund.
Slamavskiljning Totaltbidrag kgs‐1
kgp‐1 s‐1
2.1 ∙ 10
5.1 ∙ 10 1.3 ∙ 10
3.4 ∙ 10 Parameter BDT‐vatten kgp‐1s‐1 WC kgp‐1 s‐1
Totalfosfor 6.9 ∙ 10
Totalkväve 1.2 ∙ 10 1.7 ∙ 10
1.5 ∙ 10
Sedimentationshastigheten förkväveochfosforberäknasgenomattställauppen
jämviktsmodellförhelaVänerndärkoncentrationsändringeniekvation6sattestillnolloch
ekvationenlöstesför genomattanvändamedelvärdetförmassflödenasamt
medelkoncentrationenuppmättvidMegrundetNochTärnanförtidsperioden1988‐2005i
ekvation8.
∙
∙
∙
∙
∙
∙
∙
8 Variablernaiekvation8ärsammasomanvändsiekvation6ochsedimentationshastigheten
beräknastill ä
6.9 ∙ 10 ∙
samt
2.5 ∙ 10 ∙
.Detinnebäratt
koncentrationeniVänernsedimenterarmedenhastighetS,vilketgerensänkaisjön.
Utväxlingenmellanbassängerna
MätvärdenaförströmhastighetenärtagnafrånLarsArneborg,somgjordeenundersökningav
strömmarnaidjuprännanmellandetvådelbassängernamedtvåakustiskaDopplerströmmätare
ADCP underperioden30/9‐3/122014.Idennastudieanvändervidatafrånströmmätaren
somstodnäraPålgrunden,figur2.Mätningengjordesförattundersökasambandetmellanvind
ochström.
10 Figur2:Kartaövervartflödeshastighetenäruppmätt,medlängduträkningenihögrahörnetochkoordinaterför
provtagningsplatsenivänstrahörnet.
Somvisasnedan,ifigur3,strömmarvattnetidjuprännanösterutnärdetblåservästerutoch
tvärtom.Ettsådantsambandharsettstidigaredärmanharströmmarivindensriktningide
grundaredelarnaavsundetochimotsattvindriktningidedjuparedelarnaavsundet Statens
naturvårdsverk1978 .EnligtLarsArneborgkandettatolkassomattvindenskaparen
vattenståndsskillnadmellansjöarna,såvindenkandrivavattnet”uppför”idegrundadelarnaav
sundet,medandetströmmar”nerför”idedjuparedelarna.Förattuppskattavolymflödetidessa
tvåmotsattriktadeströmmarnamåstemanuppskattabreddenochdjupetavdjuprännan.
Breddenuppskattadesiettinteraktivtsjökorttill160m,somsesidenhögrarutanifigur2.
Djupetavmätningarnavar24m.Flödetgenomrännanberäknadesgenomenintegreringöver
breddochdjupiekvation9:
.
9 Flödet beräknadesgenomattintegreraiMATLAB®medkommandot"trapz"överdesatta
gränserna 0,
och 0, för
24
samt
160
.NoteraattbreddenLärden
störstaosäkerhetenidennaberäkningeftersomviinteharnågondetaljerattopografi,vilket
betyderattdenlikavälkanvaradubbeltsåstorsomdenvianvänder.
FrånSMHI:smätstationPålgrundenAkundevindvektorerräknasutmedhjälpav
vindhastighetenochvindriktningen.Hädanefterkommervindkomponenteniostriktningen
refererastillsomvindhastighet.
Tidsserierförvolymflödeochvindvisasifigur3,därmantydligtserattvindochströmgåråt
olikahåll.EnligtettPearsontestiSPSS,därvindhastighetenvidPålgrundentestadesmotflödeti
djuprännan,ärkorrelationskoefficienten0.82ochsignifikansnivån 0.01förettr‐värdepå
11 0.082,vilketvisarattflödetharensignifikantkorrelationtillvindhastigheten.Vikananvända
minstakvadrat‐metodenförettförstagradspolynomfåframettsambandmellanflödet
ä ochvindhastigheten iekvation10.
ä
∙
10 Iekvation10ställs
ä uppsomettsambandmellanenkonstant ,medvindhastigheten i
ostriktning,ochenkonstant .Detlåterossbeskriva
ä överenlängretidsperiodbaserat
påvindmätningar,därkonstanternakochmberäknasgenompolyfitförettförstagradspolynom
45.8
i MATLAB® MathWorks Inc., 2014 till
och
186
. I modellen
sättsdock m till0,förattundvikaenförskjutningavdetuträknadevärdetav
ä .Förattfå
storlekenpåflödetanvändsabsolutbeloppetav
frånekvation10ochdärefteruppskattas
ä
flödet från tidigare år då SMHI har haft ett mätstation för vinddata vid Pålgrunden, där
mätningarnaärgjordasen01/11/2000 SMHI,2015 .
Figur 3: Visualisering av beräknat vattenflöde i Pålgrunden där positiv y‐riktning är österut in i Värmlandssjön. I
figurenrepresenterasvattenflödetavdenvänstray‐axelnochvindhastighetenavdenhögray‐axeln.
FörattfåenlängretidserieundersöksvindsstationernaNavenAsamtLuröochmedhjälpav
sammametod 10 somförattuppskattaflödetbaseratpåvindhastighet,därkonstanternaoch
idöpsomtilllochn,redovisasitabell5ochdärefteranvändsvinddatafråndessastationeri
ställetförPålgrundenförattberäknaflödet.
Tabell5:DekonstantersomanvändsförattuppskattavindhastigheteniPålgrundetAbaseratpåmätningargjorda
vidNavenAochLurö.
PålgrundenA‐NavenA 1.2192
NavenA‐Lurö
0.7390
0.2532
0.1722
12 Resultat
Modellenföljerdenuppmättakoncentrationenibassängernabraförkvävekoncentration,
möjligenföljermodellenskvävehaltdeuppmättavärdenaiVärmlandssjönbättreänför
Dalbosjön,vilketvisasifigur4.Detärävenendippvid1997,ca9årinimodelleringen,vilket
kanberopåomsättningstidenisjön,somocksåliggerpårunt9år.Förfosforliggermodellenlite
överochliteunderuppmättavärden,medsammadippvid1997,sefigur5.
Modellenkördesupprepadegångermedenändringavsambandetmellanvindoch
ä föratt
undersökaomdetblirnågonändringavkoncentrationenellerretentioneninågonav
delbassängernaellerihelaVänern.Sambandettestasgenomattändra iekvation10,till
0 , ⁄2samt2 .Effektenavändringarnaav förväntaspåverkabådekoncentrationi
vattenmassanmenävenretentionenochdärförredovisaskoncentrationenförkväveöver
tidsperioden1988‐2005fördeolikamodellkörningarna,samtuppmättavärden,ifigur4och
retentionenitabell6ochifigur5ochtabell7förfosfor.Kväveretentionenavserdetkvävei
modellensomsedimenterasbaseratpåekvation 4 och 5 ,detvillsägakoncentrationC
multipliceratmedareaAochsedimentationshastighetS.Envisseffektpåretentionenkanses
avdeolikavariationernaavmodellenochretentionensolikamassflödenvisasitabell6,dåsom
medelvärdeöverhelatidsperiodenför ,0 , ⁄2,samt2 förkväve,därantaletsignifikanta
siffrorärhögtförattvisadenlillaförändringensomsker.
Tabell6:SkillnadenaviretentionförkvävefördeolikadelbassängernasamthelaVänern.Antaletsignifikantasiffror
ärhögtförattvisadenlillaförändringensomskerimassflöde.
Dalbosjön kgs‐1 Värmlandssjön kgs‐1
106.95∙ 10 192.10∙ 10
0 107.08∙ 10 191.79∙ 10
⁄2 107.00∙ 10 191.97∙ 10
2 106.65∙ 10 192.29∙ 10
Vänern kgs‐1
299.05 ∙ 10
298.87 ∙ 10
298.97 ∙ 10
299.16 ∙ 10
Somtabell6ovanvisarblireffektenpåsedimentationenväldigtliten.Störstblirändringenför
2 ,därdetblirenminskningmed3 ∙ 10 kgs förDalbosjönvilketrepresenterar0.28%av
retentionenförnormalt .Attminskningenärlitenmärksävenpåkoncentrationen,dåmani
figur4a,knapptkanurskiljadeolikalinjernaförvariationernaav .
Itabell6sermanattförVärmlandssjönfårmanstörsteffektav0 ,medenminskningpå
3.1 ∙ 10 kgs .Ändringenrepresenterar0.16%avmassflödetförnormalt ochsommanser
ifigur4bärändringenpåkoncentrationenförlitenföratturskiljadeolikamodellkörningarna
avvarierat .FörhelaVänernminskarretentionenmed1.8 ∙ 10 kgs vid0 ,vilketär
mindreänskillnadenförbådeDalbosjönochVärmlandssjön,enminskningpå0.06%av
sedimentationen.
13 a
b
c
Figur4:Graferöverkvävekoncentrationeni a Dalbosjön, b Värmlandssjönsamt c helaVänerndärmodellens
uträknadekoncentrationsynstillsammansmedkoncentrationenvid0k,k/2,2ksamtuppmätta
koncentrationsvärden.
14 Ifigur4aärmätvärdenförkväveuppmättavidSLU:smätstationMegrundetN,ifigur4bfrån
SLU:smätstationTärnanochifigur4csermandehoplagdamätvärdenaförattrepresentera
helaVänern.Förbådastationermedelvärdebildasvärdenaöverdjupetförattfåettvärdesomär
jämförbartmotmodellenskoncentrationsvärden,enligtekvation7.Ifigur4cärmodellens
värdenettviktatmedelvärdeavdemodelleradevärdenaförDalbosjönsamtVärmlandssjön,för
varjetidsstegimodellen.Modellensvärdenpåminnerdärförmeromdemodelleradevärdena
förVärmlandssjönänDalbosjöndåVärmlandssjönärca2.5gångerstörre 68 ∙ 10
.
Ifigur4asermanattmodellenföljertrendenavmätvärdenautöverendippvid1996‐1997,
vilketär8‐9årinimodellen.Manserävenifigur4bsammadippsomi4a,avmodellerad
koncentration,fastnuvid1997‐1998.Dippensynsäveni4c,förhelaVänern,ochföljersamma
principsommassflödet,påminnermeromVärmlandsjönänDalbosjön.Dettakanåterigenvara
pågrundavVärmlandssjönsstörrevolym.
Sambandettestadespåsammasättförfosforkoncentrationenocheffektenavändringarnaav förfosforkoncentrationenfördeolikadelbassängernasamthelaVänernvisasifigur5.Förfosfor
harändringenavsambandetmellanvindoch
ä ,precissomförkväve,ingenstörreeffektpå
koncentrationenochretentionen.Fosforretentionenavserdetfosforimodellensom
sedimenterasbaseratpåekvation 4 och 5 ,koncentrationCmultipliceratmedareaAoch
sedimentationshastighetS.Eneffektpåretentionenkansesavdeolikavariationernaav
modellkörningarnaochretentionensolikamassflödenvisasitabell7,dåsommedelvärdeöver
helatidsperiodenför ,0 , ⁄2,samt2 förfosfor,därantaletsignifikantasiffrorärhögtföratt
visadenlillaförändringensomsker.
Tabell7:SkillnadenavsedimenteratmassflödeförfosforfördeolikadelbassängernasamthelaVänern.Antalet
signifikantasiffrorärhögtförattvisadenlillaförändringensomskerimassflöde.
Dalbosjön kgs‐1 Värmlandssjön kgs‐1
3.7194∙ 10 6.7598∙ 10
0 3.7178∙ 10 6.7597∙ 10
⁄2 3.7185∙ 10 6.7599∙ 10
2 3.7209∙ 10 6.7592∙ 10
Vänern kgs‐1
10.479 ∙ 10
10.477 ∙ 10
10.478 ∙ 10
10.480 ∙ 10
Somtabell7visarblireffektenpåsedimenteratmaterialmindreförfosforänförkväve.För
vilket
Dalbosjönblirändringenför0 störst,därdetblirenminskningmed1.6 ∙ 10
representerar0.4%avsedimentationenförnormalt .Dettabekräftasifigur5a,därmantydligt
kansehurkoncentrationenfördeolikavariationernaav knapptgåratturskiljafrånnormalt
modellvärde.IVärmlandssjönfårmanstörsteffektav2 ,någotsomavvikerfrån
kvävesedimentationen,medminskningpå6 ∙ 10
.Ändringenärca0.01%av
retentionenförnormalt ochsommanserifigur5bärändringenpåkoncentrationennästintill
omöjligatturskilja.
FörhelaVänernminskarmassflödetmed2 ∙ 10
för0 ,vilketärstörreänändringen
förbådeDalbosjönochVärmlandssjön.Detärdockbaraenminskningpå0.02%av
sedimenteratmaterial,vilketärnästanmittemellanDalbosjönochVärmlandssjön.
15 a
b
c
Figur5:Graferöverfosforkoncentrationeni a Dalbosjön, b Värmlandssjönsamt c helaVänern,därmodellens
uträknadekoncentrationsynstillsammansmedkoncentrationenvid0k,k/2,2ksamtuppmätta
koncentrationsvärden.
16 Ifigur5aärmätvärdenförfosforuppmättavidSLU:smätstationMegrundetN,ifigur5bfrån
SLU:smätstationTärnanochifigur5csermandehoplagdamätvärdenaförattrepresentera
helaVänern.Förbådastationermedelvärdesbildasvärdenaöverdjupet,enligtekvation7,föratt
fåettvärdesomärjämförbartmotmodellenskoncentrationsvärden.Ifigur5cärmodellens
värdenettviktatmedelvärdeavdemodelleradevärdenaavkoncentrationernaiDalbosjönsamt
Värmlandssjön.
Ifigur5asermanattmodellenföljertrendenavmätvärdenaävenomdeliggerlägreände
uppmättavärdenaibörjanavtidsserien.9årinimodelleringen,vid1997,serdetutsomatt
modellenbörjarföljamätvärdenaförfosforbättre,ävenomdeefter1997liggernågothögt.Man
seringentydligskillnadmellannormalt ochdevarierade :na.
Manserävenifigur5battmodellenförstliggerunderdeuppmättavärdenaochsedanvid1997
liggerövermätvärdena.HelaVänernvisasi5cochprecissomförkvävepåminnermodellens
värdenmeromVärmlandssjönänDalbosjön.
EnjämförelsemellanuppmättavärdeniutflödetvidGötaÄlvmotdemodelleradevärdenaför
flödeochkoncentrationgjordesförattundersökamodellensgiltighet.Modellensutflöde,
,
uttillGötaÄlvberäknasmedekvation3ochjämförsmotSMHI:smätvärdenfrånstationenvid
Vargön,sefigur6a.Ifigurensermanattmodellensutflödeföljerdeuppmättaflödetiutloppet,
omänmedmindrefluktuationer,vilketärförväntatdåmodellensvärdenbyggerpå
årsmedelvärdenavinflödenochatmosfärsdeposition.Enjämförelseiutloppetgörsävenmot
kväveochfosfor,dåmedmätvärdenfrånSLU:sstationvidVargön.Utloppetsvärdenförkväve
visasifigur6bochförfosfori6c.
Figur6bvisarattkvävehalteniutloppetförmodellenliggernågotlägreändefaktiskavärdena
somuppmättspåplatsen.Manserdessutomingeneffektavdeändrade ‐värdenaiutloppet.
Sammasakförfosforredovisasifigur6cochmanserhurävenfosforhaltenliggerunderde
uppmättavärdenavidVargön,menefter1997börjamodellensvärdenföljakoncentrationen
bättre.Manserävenhäringenskillnadmellannormalt ochdevarierade :na.
17 a
b
c
Figur6:Jämförelseavflödemellanmodellochmätvärden,avkvävekoncentrationmellanmodellför ,0 , /2,2 och
mätvärdensamtavfosforkoncentrationmellanmodellför ,0 , /2,2 ochmätvärdeochmätvärdeniutloppetGöta
Älv.
18 Enundersökningavstorlekenpådeolikakällorochsänkorsomtasmedimodellenfördetvå
delbassängernagenomenjämviktsberäkning ∙
0förekvation4och5.Värdenaär
medelvärdenöverhelatidsperioden1988‐2005ochärbaseradepåsammavärdensomanvänds
imodellen.Dettagerattinvärdenärbaseradepåmätdatamedanut‐ochsedimentationsvärdena
ärbaseradepåmodellvärden.
∙
ä gerenuppfattningomhurstoreffektsom
kommeravflödetsomparametriserasavvinden.
ärsummanavinflöde,punktkällorsamt
atmosfärsdeposition.
ärnettoutflödeochresultatetredovisasitabell8förkväveoch
tabell8förfosfor.
Tabell8:Jämviktsvärdenavmassflödetförkväveikg/s.
kg
kg
∙
kg
ä kg
Dalbosjön Värmlandssjön
0.472
0. 447
0.358
0.258
0.113
0.193
‐0.001
0.001
Manseritabell8sågårjämviktsekvationenihopochblir0förDalbosjönsamtVärmlandssjön
∙
närmantartotaltinflöde,ochdrarifrånutflöde,sedimentationsamt
ä .
Anledningentillatt
∙
ä harmotsattteckenförVärmlandssjönmotDalsbosjönär
förattdetär
∙
∙
ä förflödetfördendelbassängen.Eftersom
ä
∙
∙
används
mednegativtteckenistället.Itabell9serman
ä
ä
sammauppställningförfosfor.
Tabell9:Jämviktsvärdenavmassflödetförfosforikg/s.
kg
kg
∙
kg
ä kg
Dalbosjön
7.57∙ 10
3.85∙ 10
3.72∙ 10
4 ∙ 10
Värmlandssjön
9.61 ∙ 10
2.85 ∙ 10
6.76 ∙ 10
4 ∙ 10
∙
Manseritabell8och9attutbytet
ä ärmycketmindreändeövrigakälloroch
sänkorna,vilketåterspeglardetmanseriretentionochkoncentrationsändringarna.
RedfieldförhållandetiVänernundersöksocksågenomatttittapåN/P‐kvotenfördeolika
delbassängernaochhelaVänern.Ävenhurkvotenförändrasviddeolikavariationernaav undersökssamtenjämförelsemotkvotenavuppmättavärdenredovisasitabell10.Kvoten
baseraspåviktförhållandet,däridealaförhållandetär,somnämtstidigare,7:1.
19 Tabell10:Kväve/fosforkvot,baseratpåviktförhållande,fördeolikadelbassängernasamthelaVänernöverdeolika
modellkörningarna.
Dalbosjön
88.1
0 88.3
⁄2
88.2
2 88.0
Mätvärden 86.9
Värmlandssjön
87.1
86.9
87.0
87.2
104.8
Vänern
87.4
87.3
87.4
87.4
95.0
MansertydligtattRedfieldförhållandetförVänernliggerväldigthögt,föroptimalahavssystem
skakvotenliggapå7gkväveförvarjegramfosfor,somnämntsiinledningen.Manserocksåatt
kvotenändrasmeddeolikavariationernaav ,menprecissomförretentionoch
koncentrationsändringenliggerkvoteninärhetenavnormalt .Värdenaärbaseradepå
medelvärdenöver1988‐2005avdemodelleradekoncentrationernaochfördeuppmätta
mätvärdena.DettakantyckassomväldigthögtmenenjämförelsemotRedfieldförhållandetav
totalkvävegenomtotalfosforfrån1973‐1975gerenkvotpå70.7 Statensnaturvårdsverk,
1978 .
20 Diskussion
Flödetmellanbassängernaärbaseratpåettsambandmellanvindochvattenflöde.Mätningenav
vattenflödetsomanvändesförattfinnadettasambandärbaragjordaengång,under
vinterhalvåret,vilketkanpåverkasäkerhetenimodellendåVänernutvecklarenstarktermoklin
påsommaren Statensnaturvårdsverk,1978 .Mätningenansestrotsdetvararepresentativi
dennastudie,menenundersökningavflödetundersommarhalvåretbordekunnabekräftaeller
motbevisadetantagandet.VindmätningenvidPålgrundenstartadeförst2000såettsamband
mellanNavenAochPålgrundensvindhastighetvartvungetatthittas,ochsedanytterligareett
sambandmellanNavenAochLuröförattkunnafårimligtidsperiodattköramodellenöver.
Begränsningavmätvärdenharvaritettgenomgåendetemaistudienochleddetill
begränsningenavtidspannettill1988‐2005.Allamätvärdenhardessutominterpoleratstill
timmar,vilketutgårfrånattdetfinnsettlinjärtsambandmellanmätningarsomgjordes
månadsvisochmätningarsomärsummeradeöverettheltårharantagitsvaralikafördelade
överallaåretsmånader.Detärsådantsomkanpåverkamodellensgiltighet.
Fritidshusensantaläruppskattadeförhandfråneninteraktivkartaför2010,samtallahus
antashareningiformavslamavskiljningvilketreducerarkväveochfosfortillförselnmed15%
Sonesten,2004 .Utsläppenfrånfritidshusärdärförkonstantaimodellen,någotsominte
stämmermedverkligheten,dåutsläppenbörvarasignifikantmindrepåvinterhalvåret.
AvrinningfrånjordbrukansestillstordelhamnaiVänernstillflöden,menettbidragfrånde
åkrarsomliggerinom1km2frånVänernskullekunnatänkas.Överslagsräkningbaseratpå
SLU:smätningarpåtypområdeO14samtS13förtotalkväve kg/km2 samttotalfosfor kg/km2 gerettmaxvärdeavkvävetillflödepå475.8tonperår ca16%avtotaltinflödeavkväveperår och17.1tonfosfor ca32%avtotaltinflödeavfosforperår .Dessasiffrorärmedhög
sannolikhetmindreförVänerndådebaseraspåatthelakustlinjen,4800km Drotz,o.a.2014 ,
skullevaraåkermark.Bidragettasdärförintemedimodellen,vilketkanvaraenav
anledningarnatillattmodellensvärdenförutflödetillGötaÄlvärnågotlägreänuppmätta
värden.
Modellenföljeruppmättakvävekoncentrationenbättreänfosforkoncentrationen,vilketkan
beropåsänkorsominteärmedräknadimodelluppställningen,exempelvisfrånbiologisk
aktivitetsomärsvårtatttahänsyntill,dettaskulleocksåförklaravarförfosforhaltenärlägrei
modellenänuppmättavärdeniutloppet.Detkanocksåfinnaskällorsominteärmedräknade,
sompunktutsläppfrångolfbanor,vilketomnämnsiKväveochfosfortillVänernochVästerhavet
Sonesten,2004 .Idennastudiehartillexempelingavärdenföreventuelltutsläppfrån
golfbanorkunnatfinnas,ochiovanståendestudieomnämnsgolfbanorsomenpotentiellkälla
tillframföralltkväveutsläppviagödslingavgräsmattor.Idenrapportenkundehelleringa
kvantiteterpåutsläppenhittas,vilketgörenuppskattninghurstoreffektutsläppenskullekunna
varaärsvårattgenomföra Sonesten,2004 .Attflödesdatavartvungetattberäknasfråntre
olikavindsstationeröverolikatidsperioderkanpåverkaeffektenavändrat ‐värde,mendå
effektenavkärsålitenärdetinterimligtatttroattdetpåverkar.Enkörningmellanåren2001‐
2005medbaravärdenfrånPålgrundensvindhastighetgerhelleringenändradeffekt,men
tidsperiodenblirmindreänVänernsomsättningstidpårunt9årärosäkerhetenpåresultatet
större.Omsättningstidenkanocksåförklaravarförmodellvärdetverkarföljamätvärdenabättre
ibörjanochslutet.
21 Tabell6och7visarattdetärväldigtsmåskillnadermellandeolikavariationernaav bådeför
retentionochkoncentration.FörDalbosjönfickmanstörsteffektnärmandubbladesambandet
2 förkväve,vilketintegälldeförfosforhalten,somficklägrekoncentrationför0 ,medandet
ärtvärtomförVärmlandssjön,0 gerstörsteffektpåkväveoch2 gerstörsteffektpåfosfor.
Attkoncentrationernaidetvådelbassängernaärsålika,oberoendeavutbytetmellan
bassängerna,tyderpåattbelastningenavVärmlandssjöndominerarellerattbelastningenav
bådasjöarnaärjämförbara.Enintressantfrågasomdennastudieinteharhunnitsvarapåär,
hureffektivenbelastningsminskningiVärmlandssjönärjämförtmedenbelastningsminskningi
Dalbosjön,samtomdettapåverkasavutbytetmellanbassängerna.
EnjämförelseavvärdenfrånmodellenmotdemodellvärdensomredovisasiMaterialbalanser
förVänernsfosfor‐ochkvävetransporter1970‐1989visarattmodellengerrimliga
koncentrationshalter Olsson,1991 ,medanenjämförelseavretentionenmotKväveochfosfor
tillVänernochVästerhavet Sonesten,2004 gerförhögsedimentation.Förkväveligger
modellenförnormalt på106.9∙ 10 kgs iDalbosjönmedanSonestensrapportfrån2004
liggerpå97.4∙ 10 kgs .FörVärmlandssjönliggermodellenpå192.1∙ 10 kgs mot
115.5∙ 10 kgs .Förfosforliggermodellenpå3.72∙ 10 kgs mot3.08∙ 10 kgs frånSonestensrapportförDalbosjönoch6.76∙ 10 kgs mot4.36∙ 10 kgs för
Värmlandssjön.Skillnadenkanberopåattmodellenutgårfrånenkonstant
sedimentationshastighetförbådabassängerna,vilketärenförenkligavverkligheten.
Undersökningenavkväve/fosfor‐kvotenförhelaVänernochdessdelbassängernvisarattden
liggernågotlägreäntidigareuppmättavärdenförVärmlandssjönochhelaVänernmenhögre
förDalbosjön,samtsignifikantmyckethögreänidealförhållandet.Kvotenliggerisamma
storleksordningsomBottenviken Bydén,o.a.2003 vilketkanberopåökadkvävetillförseltill
Vänernsedan70‐talet,ellerattfosfatetbindstilljärnsomtillförsfrånskogochmyrar,detförsta
vilketfinnsdetgottomiVänernsavrinningsområde.MankandockkonstateraattVänernsom
deflestasvenskasjöarärfosforbegränsad.
Slutsats
EtttydligtsambandmellanvindochvattenflödekundesäkerställasavettPearsontest,samtmed
envisuellbekräftning.Enändringavförhållandetmellanvindochflödeleddetillenvissändring
avkoncentrationenochretention.Attmanfårstörsteffektavändratflödevid0 visaratt
studiersomintetarhänsyntillutväxlingenmellanbassängernafårenfelmarginalisina
koncentrationsberäkningarochattutbytetkanpåverkaframtidaochföregåendemodellers
giltighet.Endiskussionkringstudiensfelkällorsamtatteffektensomuppståravmanipulerat
utbyteärsålitet,ledertillslutsatsenattutbytetintegerensignifikanteffektpåVänerneller
dessdelbassänger.
Förattsäkerställastudiensslutsatsenutförligarestudiedärflervariablerkantasmed,bland
annathurretentionenavnärsaltskällornatillDalbosjönärjämförtmedhelasjön.Dessutom
skulleenbättrebeskrivningavsänkornaidetvåsjöarnabehövas.
22 Tack
JagskulleviljatackaminhandledareLarsArneborgförstödochhjälpunderarbetesgångsamt
minpojkvänLeoHedbergsomharståttutmedmigunderdeveckordennarapporttagitupp
störredelenavmintid.
Litteraturförteckning
Bydén, Stefan, Anne‐Marie Larsson, och Mikael Olsson. Mäta vatten. Vol. 3. Göteborg. Göteborgs Universitet, 2003. ISBN: 9789188376220. Drotz, Marcus K, Sten‐Åke Wängberg, Eva Jakobsson, Eva Gustavsson, och Lars Göran Nilsson. ”Lake Vänern: A historical outline.” Aquatic Ecosystem Health & Management, vol 17, nr 4: 323‐330. 2014. ISSN: 1463‐4988. Fölster, Jens. Undersökningstyp: Vattenkemi i sjöar. Handledning för miljöövervakning: Version 1:1 2010:02:17. Uppsala. Naturvårdsverket, 2010. Hecky, R E, P Campbell, och L L Hendzel. ”The stoichiometry of carbon, nitrogen, and phosphorus in particulate matter of lakes and oceans.” Limnology and Oceanography vol 38, nr 4: 709‐724, Association for the Sciences of Limnology and Oceanography 1993. Kalff, D.L. Saunders & J. ”Nitrogen retention in wetlands, lakes and rivers.” Hydrobiologia 443: 205–
212, Kluwer Academic Publishers, 2001. Naturvårdsverket. Vad innehåller avlopp från hushåll? Rapport 4425, Stockholm: Naturvårdsverkets reprocentral, 1995. Olsson, Håkan. ”Materialbalanser för Vänerns fosfor‐ och kvävetransporter 1970‐1989.” Vatten vol 4: 263‐272, 1991. Paerl, Hans W. ”Coastal eutrophication and harmful algal blooms: Importance of atmospheric deposition and groundwater as “new” nitrogen and other nutrient sources.” Limnology and Oceanography vol 42, nr 5, part 2: 1154‐1165, Association for the Sciences of Limnology and Oceanography, 1997. Pihl Karlsson, Gunilla, Cecilia Akselsson, Sofie Hellsten, och Per Erik Karlsson. Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län. Rapport B 2170, Göteborg, IVL Svenska Miljöinstitutet, 2014. Regeringskansliet. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. den 1 Juli 2011. Smith, Val H. ”Eutrophication of Freshwater and Coastal Marine Ecosystems ‐ A global problem.” Environmental Science and Pollution Research vol 10, nr 2: 126‐139, 2003. Sonesten, Lars. Kväve och fosfor till Vänern och Västerhavet. Rapport nr 2004:33, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Vänerns vattenvårdsförbund, Västervik, 2004. ISSN: 1403‐168X. 23 Statens naturvårdsverk. Vänern ‐ en naturresurs. Stockholm: Liber Förlag, 1978. ISSN: 0347‐8173. Vattenmyndigheterna. ”Sammanställning för åtgärdsområde 40. Vänern och dess närområde.” Vattenmyndigheterna. September 2014. Vänerns vattenvårdsförbund. Vänern – Årsskrift 2002. Rapport nr 22, Vänerns vattenvårdsförbund, Västervik, 2002. ISSN 1403‐6134. 24
