Smittsamma sjukdomar
Smittskyddsläkare
Signar Mäkitalo
Länkar
•
•
•
•
http://www.lg.se/smittskydd
http://www.lg.se/vardhygien
http://www.smi.se/
http://www.socialstyrelsen.se/
Smittsamma sjukdomar
• Kontakt
– Stafylokocker
• Även MRSA
– Pneumokocker
• Även PNSP
– Influensa
• Blodsmitta
– Hepatit B (D)
– Hepatit C
– HIV
Smittsamma sjukdomar
• ”Hostsmitta”
– Tuberkulos
– Influensa
• Livsmedelssmitta
–
–
–
–
–
–
Hepatit A
Hepatit E
Giardia
Salmonella
Shigella
Andra tarmbakterier
även de som kan
bilda ESBL
Smittsamma sjukdomar
• Vektorburen
– Malaria
• Sexuell smitta
–
–
–
–
–
–
HIV
Hepatit B
Klamydia
Gonorré
Syfilis
Hepatit C i vissa fall
Tuberkulos
•
•
•
•
•
•
•
Bakterie
Växer långsamt
Hosta
Inandning
Lungor, lungsäck
Skelett
Urinvägar, tarm med
mera
• Allmänfarlig
• Anmälningspliktig
• Smittspårningspliktig
Tuberkulos Sverige och Gävleborg
2013 t om april
X-län
Sverige
40
800
20
400
200
0
1990
1995
2000
2005
2010
Antal i Gävleborg
Antal i Sverige
600
Antal rapporterade fall av tuberkulos
2009 och 2010 per landsting
Andel av tbc-fall i Sverige jan-juni
2011 per ursprung (n=305)
Födelseland TBC-patienter X-län 2002-2011
n=189
Smittland för diagnosticerade i
Gävleborg
Tbc vanligaste smittland 2007-2011
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2007
2008
2009
2010
2011
Somalia
Sverige
Burma
Uganda
Eritrea
Thailand
Etiopien
Tbc vanligaste smittland 1989-2013 i X-län 2013 t om april
250
200
193
150
100
73
46
50
10
7
4
4
4
4
Eritrea
Thailand
Afghanistan
Burma
Syrien
Turkiet
0
Okänd
Somalia
Sverige
Antal fall per åldersgrupp och ursprung,
jämförelse mellan jan-juni 2010- jan-juni
2011 i Sverige
Olika bakterier kan ge tuberkulos
• Mycobacterium tuberculosis
• I sällsynta fall andra mycobacterier
– Mycobacterium africanum
– Mycobacterium bovis
Tuberkulos som inte smittar
•
•
•
•
Tbc spondylit
Tbc meningit
Uro-genital tbc
Tarm tuberkulos
Lungtuberkulos kan smitta
• Droppsmitta
– Det är tuberkulos i
lungorna som kan smitta
– Hostande vuxna
– Öppen tuberkulos
– Långvarig kontakt
• Förhindra smitta
– Hosta i
• Armveck
• Näsduk
• Handduk
– Andningsskydd
• PPF3 (3M)
– Enkelrum
• Isolering
– Behandling 10-14 dagar
Smitta och insjuknande i tbc
• Alla som exponeras blir inte smittade
– Grad av smittsamhet och grad av exponering
avgör
• Alla som blir smittade blir inte sjuka
Latent tuberkulos
• Infektion som ger positiv PPD test
(tuberkulinreaktion) utan kliniska eller
röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom
Patienter med latent tuberkulos
•
•
•
•
Är friska
Kan inte sprida tuberkulos
Har en positiv tuberkulintest (PPD)
Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får
behandling för latent tuberkulos. Risken är
störst de första två åren efter smittan
– Tibinide i 6 månader
– Ribinide + Rifampicin i ett kvartal
Riskfaktorer för att insjukna i tbc
•
•
•
•
Barn och ungdom < 19år
Nyligen genomgången förlossning
Nysmittade
Samtidig sjukdom som påverkar
motståndskraften, exempelvis HIV, diabetes,
cancer, grav undernäring
Wallgrens tidtabell
Tuberkulos diagnos
•
•
•
•
Långvarig hosta
PPD
Lung röntgen
Upphostningsprov,
Bronkoskopi, VSK
– Mikroskopi
– PCR
– Odling
• Upp till 8 veckor
– Typning
• Andra
sjukdomssymtom
– Ryggont,
tarmsjukdom,
urogenital sjukdom,
viktnedgång,
meningit med mera
– Prov PPD, IGRA
test, rtg, odling, PCR
från infektion
Behandling
• DOT
– Directly observed
treatment
• Ser att pat. sväljer!
• Läkemedel i minst 6
månader
–
–
–
–
Isoniazid
Rifampicin
Pyrazinamid
Myambutol
• Efter två månader
ges oftast endast
två preparat om
ingen resistens
• Resistens problem
– Multiresistent
• Isoniazid och
rifampicin resistens
Strategier för tuberkulos kontroll
• Snabbt identifiera och behandla smittsamma
tbc-fall
• Smittspåra, fånga källor och sekundärfall
• Behandla högriskgrupper
Riskgrupper som ska hälsoundersökas
avseende tbc
• Personer som bott eller vistats i riskländer eller
riskmiljöer
– De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa,
Australien och Nya Zeeland
– Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger
• Sätt PPD
– Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm
– Klinisk undersökning av de med positiv PPD
• Eventuellt IGRA test
BCG Vaccionation
• Skyddar främst små barn mot tbc meningit och miliar
tbc
• Skyddseffekten är begränsad hos vuxna
• Personal på
lungkliniker/infektionskliniker/patologavdelningar
• Möjligtvis en del andra högt exponerade grupper
BCG vaccination
• 10 % får inget ärr
• Tuberkulinreaktionen försvinner efter några
år men variationen är stor
Vilka barn ska vaccineras?
• Ovaccinerade med PPD < 6mm
• Man ska inte revaccinera
32
Smittsamhet
• Lungtuberkulos
– Öppen tbc
– Hostande vuxna
33
Förhindra smitta
• Hosta i
– Armveck
– Näsduk
– Handduk
• Andningsskydd
• Isolering
34
Hepatit virus
• Hepatit
–
–
–
–
–
A
B
C
D
E
Antal Hepatit A, 2013 tom 15 april, Sverigesiffror ej uppdaterade
Gävleborg
Sverige
1500
50
40
30
Antal i Gävleborg
Antal i Sverige
1000
20
500
10
0
0
69
72
75
78
81
84
87
1990
93
96
99
02
05
08
2011
Antal Hepatit A, 2013 tom mars
Inhemsk
Utlandssmitta
1500
Antal
1000
500
0
1970
75
1980
85
1990
95
2000
05
2010
Antal Hepatit B, smittbärare 2013 tom 15 april
Sverigestatistik ej uppdaterad
Gävleborg
Sverige
3 000
100
Antal i Gävleborg
Antal i Sverge
75
2 000
50
1 000
25
0
0
1990
1995
2000
2005
2010
Antal akut hepatit B, 2013 tom 15 april
Sverigestatistik ej uppdaterad
Sverige
1 200
50
1 000
40
800
30
600
20
400
10
200
0
0
1990
1995
2000
2005
2010
Antal i Gävleborg
Antal i Sverige
Gävleborg
Hepatit C Sverige och Gävleborg 2013 t om april
4 000
180
3 500
160
140
3 000
120
2 500
100
Sverige
80
Gävleborg
2 000
1 500
60
1 000
40
500
20
0
0
2000
01
02
03
04
2005
06
07
08
09
2010 2011 2012 2013
Hepatit C utländsk/svensk bakgrund, Gävleborg
2007-2013 2013 jan-april
60
50
40
Utländsk bakgrund
Svensk bakgrund
Uppgift saknas
30
20
10
0
2007
2008
2009
2010
2011
Hepatit C smittväg Gävleborg 2010-2013
2013 jan-april
60
50
40
30
20
2010
2011
10
0
2012
2013
2012
2013
39
Sjukdomsvarianter
• Akut
– Symtomatisk
• Gulsot
– Asymtomatisk
• Blodprov visar på
leverskada och virus
kan påvisas
• Kronisk
– Mer än 6 månader
– Kan orsaka
skrumplever och
levercancer
– Hepatit B och C och
D
– Hepatit A och E är
aldrig kroniska
40
Risk för kronisk hepatit
• Hepatit C
– 50 % – 75 %
• Hepatit B (och D)
– Nyfödd 90-95 %
• Minskande risk med
ålder
– Vuxen 5-10 %
41
Sjukdomsbild
• Sjukdom före gulsot (Prodromal fas)
– Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber
• Gulsot (Ikterisk) fas
– Sclerae, hud, avfärgad avföring, mörk urin
42
Huvudsakliga smittvägar
•
•
•
•
•
Hepatit A
Hepatit E
Hepatit B
Hepatit C
Hepatit D
•
•
•
•
•
Fekal oral
Fekal oral
Blod, sex
Blod
Följer Hepatit B
43
Inkubationstider
•
•
•
•
•
Hepatit A
Hepatit E
Hepatit B
Hepatit C
Hepatit D
•
•
•
•
•
2-6 veckor
4-6 veckor
2-6 månader
1-4 månader
2-10 veckor
44
Smittsamhet
• Hepatit A
• Hepatit E
• Hepatit B
• Hepatit C
• Hepatit D
• 1 vecka
• Som HAV? Gris?
• Före gulsot- 2 månflera decennier
• Före Gulsot - flera
decennier
• Som Hepatit B
45
Förebygga smitta
• Hepatit A
• Vaccin
– Inte inta förorenad
mat och dryck
• Hepatit E
• Inte inta förorenad
mat och dryck. Det
finns inget vaccin
mot HEV
46
Förebygga smitta
• Hepatit B (och D)
• Vaccin mot HBV
• Undvika blodsmitta
• Bara ha skyddat sex
• Hepatit C
• Undvika blodsmitta
• Bara ha skyddat sex
• Det finns inget
vaccin
47
Behandling
• Hepatit A
• Hepatit E
• Symtomatisk
behandling
• Hepatit B, C och D
• Läkemedels
behandling finns vid
f.a. kronisk sjukdom
• Levertransplantation
48
HIV virus knoppas av från cell
SM 2008
48
Hiv antal i Sverige och Gävleborg
2013 tom 15 april Sverigestatistik ej uppdaterad
Gävleborg
600
30
500
25
400
20
300
15
200
10
100
5
0
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Antal i Gävleborg
Antal i Sverige
Sverige
2013
Smittväg för hiv Gävleborg, antal
2013 tom 15 april
14
12
10
8
6
4
2
0
MSM-smitta
Intravenöst missbruk
2007
MSM-smitta
2008
2009
1
Intravenöst missbruk
Blod/blodprodukt
1
1
Heterosexuell smitta
5
5
Graviditet/förlossning
3
1
Annat/okänt
11
6
2010
2011
2012
1
1
3
1
1
2013
Heterosexuell smitta
Graviditet/förlossning
1
6
3
Blod/blodprodukt
Annat/okänt
4
12
3
4
7
7
7
1
3
2
50
Fylogenetisk analys
Fylogenetisk analys
försöker påvisa
släktskap mellan
olika organismer
SM 2008
50
51
HIV1 och HIV2
• HIV1
Centralafrika övriga världen
• HIV2
Nordvästra Afrika och sedan till
Mocambique och Indien
• HIV 2 långsammare sjukdomsprogress än HIV1
SM 2008
51
52
Spridning av HIV i världen
• 1900-1950 Apor – Människor
• 1959 man i Belgiska Kongo fryst blod
• Förändringar i samhället
•
•
•
•
•
•
Världskrig
Urbanisering och emigration
Transporter
Sexualvanor
Injektioner
Turism
SM 2008
52
53
HIV till Sverige
•
•
•
•
•
1979
1982
1984
1986
1995-96
Fryst blod
Första säkra diagnosen
Test i Sverige
Retrovir
Trippelterapi s.k. HAART
SM 2008
53
54
OLIKA HIV STADIER
• PHI
– Akut mononukleoslik
– Cirka 1 månad
– ”frisk sedan”
• HIV bärare
– Symptomfri
• AIDS
– Förvärvat
immunbristtillstånd
– 10 år medel
– T CD 4 tal <200
– Opportunistiska
infektioner
– Tumörer
55
Primär HIV infektion (PHI)
• Inkubationstid: 2 v (1-4 v)
• Sjuk i 1-2 v (dagar – månad)
– Feber, halsont, lgll förstoring, makulösa utslag,
enantem, sår i mun och genitalia
• Lab
– Hb, vita och TPK sänkta, CRP uva
– Transaminaser kan vara förhöjda
• Diagnos
– HIV antikroppar efter 2 v till 3 månader
– Antigen och HIV PCR RNA tidigt
56
Akut primär HIV
56
57
57
58
HIV
• RNA Virus
• Vita blodkroppar
– T-CD4 – hjälpar celler
• T-cell blir virusfabrik
• Cellen släpper ut virus och dör
• Miljoner virus bildas varje dag till en början
SM 2008
58
59
Immunbrist
Hjälpar TCD4 celler minskar
• TCD4-celler dör när HIV produceras
• AIDS med immunologisk svikt uppstår
– T-CD 4 < 200
SM 2008
59
60
AIDS
Ny sjukdom 1980-talet
– Avmagring
– Feber
– Herpes zoster
–
–
–
–
–
–
–
–
Candida infektioner i mun och esofagus
Kaposi sarkom
Pneumocystis Jiroveci pneumoni
Lymfom
CMV retinit
Toxoplasmos i hjärnan
MAC infektioner / Tuberkulos
Demens
SM 2008
60
61
Behandlings rekommendation
• Diskutera behandling när
– TCD4 närmar sig 350
• Starta behandling när
– TCD4 350 eller tidigare
• Behandla med tre preparat
– Två NRTI (exempelvis Kivexa eller Truvada)
kombinerat med
– Ett PI/r eller ett NNRTI
61
62
Smittsamhet
• Blod
• Oskyddat sex
• Mor - nyfödd
62
63
Smittrisk i sjukvårdarbete
• USA
• Nålstick episod
• Mucokutan episod
0,3 %
0,03 %
• Sverige
• Inga kända fall av smittöverföring
63
64
Hiv transmissions risk vid
oskyddat sex
• 50% de första 3-6 månaderna av HIV
• 1/25-1/1000 / samlag initialt för att gå via
• 20 % i senare skeden
• 1/1000 – 1/10 000 till
• 30 % i sent skede
• 1/50 – 1/1000 i senare AIDS stadier
64
65
Smittrisk till barn vid graviditet
• Afrika cirka 20-25% (35% inklusive amning)
– Obehandlat
• Sverige <5% (0,7 %)
–
–
–
–
Läkemedel till mor från grav v 16-20
Läkemedel till barnet i 4-6 veckor
Kejsarsnitt
Ingen amning
65
66
PEP =Postexpositions
profylax
• Smittrisk
• Oskyddat sex
• Nålstick
• Blod på slemhinna
• 4 veckors antiviral terapi
• 3 preparat
• Börja så snart möjligt inom 36 timmar
66
Malaria
• Falciparum
• Smittar inte mellan
människor
– Allvarlig
• 8 dagar – 4 veckor
• Vivax, Ovale,
Malariae
• 8 dagar – flera år
• Knowlesi
• Troligen som Vivax
67
68
Malaria
• Mygga
• Lever
• Röda blodkroppar
– Feber, Frossa, Sömn, Vila, Frossa igen
– Falciparum kan börja med diarre
– Cerebral malaria farlig
69
Malaria
• Afrika
– Asien
• Sydamerika
70
Förebygga malaria
•
•
•
•
•
Myggnät
Myggmedel
Långärmat
Långbent
Ljusa kläder
• Malariaprofylax
– Läkemedel
– OBS inte 100 %
skydd
Multiresistenta bakterier Gävleborg 2013 t om april
140
120
ESBL
100
80
MRSA
60
40
PNSP
20
VRE
0
ESBL
2009
76
2010
96
2011
116
2012
119
2013
36
MRSA
12
26
36
35
18
PNSP
3
8
4
2
0
VRE
0
1
1
0
0
Multiresistenta bakterier Sverige 2013 t om april
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
ESBL
MRSA
PNSP
VRE
2009
2010
2011
2012
2013
ESBL
3690
4924
5667
7225
2692
MRSA
1478
1580
1883
2097
718
PNSP
445
408
313
234
19
VRE
402
214
122
152
44
ESBL och ESBL Carba
Anmälda fall
ESBL
Sverige
• 2098-7225/år
• 22,9-75,6/100 00 och
år
Gävleborg
• 37-119/år
• 13,4-43,0/100 000 och
år
ESBL Carba
• Sverige
• 23/år
• 0,2/100 000 och år
Gävleborg
• Inga
ESBL
”Extended spectrum BetaLaktamases”
Carbapenemas
• Enzym = protein som tillverkas av tarmbakterier.
– Ofta E. Coli och Klebsiella Pneumoniae
• Enzym som bryter ner en viktig beståndsdel i
penicillin och cefalosporin
– Betalaktam ringen
• Generna för att tillverka enzym finns ofta i små
”säckar” i bakterierna så kallade plasmider
• De sprids lätt till andra bakterier
• Carbapenemas = bryter ner carbapenem antibiotika
ESBL
• Bärare
• Smitta
– Mat, dryck, kontakt
• Odling urin,
avföring, sår, blod
• Sjukdomar
– Samma som
bakterien brukar
orsaka
– UVI
– Blodförgiftning
(sepsis)
ESBL och ESBL carba handläggning
• Informera patienten om vad ESBL är och att det i sig
inte är farligt
• Informera att patienten bör meddela nya vårdgivare
om ESBL bärarskapet inför antibiotikabehandling,
sjukhusvård eller kirurgi
• Ta relevanta odlingar innan antibiotikabehandling
• Sätt rätt diagnos och märk journalen
• Vid behov behandla med rätt antibiotika
• Eventuellt enkelrum och egen personal
MRSA
anmälda
Sverige
Gävleborg
• 701-2097/år
• 5-36/år
• 7,8-21,9/100 000 och
år
• 1,8-12,6/100 000 och
år
MRSA
• Hudbakterie
– Näsa och sår
• Bärarskap
–
–
–
–
Sjukvårdspersonal
Injektionsmissbrukare
Diabetiker
Dialyspatienter
• Sårinfektion, abscess,
sepsis, skelett och
ledinfektion, endokardit.
• Mec A gen
• Penicillin kan inte fästa
på bakterieytan
• Sprids via kontakt
• Behandling med
särskilda medel
MRSA Handläggning
•
•
•
•
Smittskyddsanmäl
Kontakta eventuellt vårdhygien
Utred så att du utesluter transient bärarskap
Smittspåra – se särskild remissbilaga
–
–
–
–
Odla hushållskontakter
Fråga efter husdjur med sår
Förskola
Vårdyrke
• Ge förhållningsregler
• Remittera
• Antibiotika behandla endast vid infektion
Salmonella
Hur många anmäls?
Sverige
Gävleborg
• 2900 – 4200/år
• 90-116/år
• 30-45 /100 000 och år
• 32-42/100 000 och år
Salmonella
• Allmänfarlig
– Söka - undersöka - gratis
•
•
•
•
•
Zoonos – 2000 arter (20 tal)
Livsmedel, kött, ägg, grönsaker m.m.
12- 48 timmar (6-72)
≥ 100 000
Symtom – buksmärtor, diarré, eventuellt feber
– Komplikation
– Komplicerande faktorer, läkemedel, sjukdomar
• Diagnos - odling
• Smittsam
• Smittfri – 3 negativa f-odlingar 2-3 månader
Salmonella
behandling och handläggning
• Försiktighet med antibiotika
– Självläkande om inte komplikation eller sepsis
– Resistensutveckling
– Förlänga bärartiden
• Antibiotika indikation
• Riskyrken
• Riskvistelse – förskola
– Restriktion - odlingskontroll
• 3 negativa f-odlingar
• Sjukskriven - avstängd – VAB
Shigella
Hur många anmäls
Sverige
Gävleborg
• 2900-4200/år
• 2-12/år
• 30-45/100 000 och år
• 0,7-4,3/100 000 och år
Shigella
•
•
•
•
•
•
•
Bara hos människa
Förorenad mat eller dryck
Inhemsk eller från utlandet
10-100 bakterier
Familj, förskola
1-3 (1-6) dygn
Symtom
– Knipsmärtor, diarré, ibland blodtillbandning, feber
– Symtomfri – diarré - septisk
• Diagnos f-odling
Shigella
Handläggning
• Generös med behandling
– Resistens finns
• Avstäng riskgrupper och riskvistelse
• Förhållningsregler
• Smittfri 3 neg odlingar
– Starta 1 v efter sista antibiotikados
•
•
•
•
Miljö och hälsa
Skolhälsovård
Smittspåra
Anmäl
Giardia lamblia
Hur många anmäls
Sverige
Gävleborg
• 1041 - 1529/år
• 17 – 40 / år
• 11,0 – 16,5/100 000
och år
• 6,1 – 14,4 / 100 000
och år
Giardia
• Zoonos – De flesta däggdjur
• Protozoo – encellig
– Trofozoit och smittsam cysta som tål 60° C och intorkning
och klor
– Utsöndras i månader till år
– Diagnos via mikroskopi av avföring
– < 100 cystor
• 7-10 dygn (3-25 dygn)
• Långvarig diarré, magkramper, trötthet,
viktminskning
Giardia Handläggning
• Behandling
– Tinidazol eller metronidazol
• Smittspårning
–
–
–
–
Prov hushållskontater
Mat och dryck
Förskolor
Bassängbad
Smittskyddsåtgärder
• Smittspårning
– Arbetsplats, familjemedlemmar, förskola, skola
med mera
– Restaurangbesök, maträtter (spara livsmedel)
– Utlandsresa
– Bondgårdskontakt
– Sjukdomsfall i omgivningen
– Ta prov på familjemedlemmar
– Bedömning om åtgärder i förskola
• Kontakta Smittskydd
93
Smittskydd
Förhållningsregler
• Smittsamt barn skall inte vara på förskola
• Om den smittade arbetar med livsmedel ska
arbetsgivaren informeras om smittan
• Den smittade får inte yrkesmässigt hantera
oförpackade livsmedel, vårda spädbarn eller
patienter med nedsatt immunförsvar förrän
personen är smittfriförklarad
• Ska komma på läkarbesök och lämna kontrollprov
som läkaren bedömer nödvändiga
Hygienråd
94
Smittskydd
Antal fall
Kumulativ klamydia i Gävleborg per månad, 2013 tom 15 april
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
2009
2010
2011
2012
2013
jan
133
74
88
100
92
feb
279
201
172
227
184
mars
415
317
276
331
257
apr
561
429
361
428
296
maj
649
527
456
555
juni
784
670
542
654
juli
875
786
610
769
2009
aug
975
914
734
881
Antal fall
Anmälda nya klamydiafall i Gävleborg per månad, 2013 tom 15 april
300
275
250
225
200
175
150
125
100
75
50
25
0
2009
2010
2011
2012
2013
jan
133
74
88
100
92
feb
146
127
84
127
92
mars
136
116
104
104
73
apr
146
112
85
97
39
maj
88
98
95
127
juni
135
143
86
99
juli
91
116
68
115
aug
100
128
124
112
sept
1085
1064
874
980
2009
sept
110
150
140
99
2010
2011
okt
1213
1202
1009
1135
2010
okt
128
138
135
155
2012
nov
1316
1318
1123
1250
2011
2012
nov
103
116
114
115
2013
dec
1435
1389
1232
1340
2013
dec
119
71
109
90
Klamydia 2008-2013 smittland
Topp 8 exkl .Sverige 2013 t om 15 april
35
30
30
30
25
23
20
18
15
11
10
10
8
7
5
0
Thailand
Norge
Spanien
Turkiet
Filippinerna
Grekland
Australien
Storbritannien
Gonorré antal i Sverige och Gävleborg
2013 tom 15 april
Sverige
Gävleborg
30
800
25
20
600
15
400
10
200
5
0
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Gonorré i Gävleborg inhemsk/utländsk smitta
2013 tom 15 april
40
Antal
Antal i Sverige
35
1000
Antal i Gävleborg
40
1200
30
Uppgift saknas
20
Inhemsk smitta
Utlandssmitta
10
0
1990
1995
2000
2005
2010
2013
Syfilis antal i Sverige och Gävleborg, 2013 tom 15 april
Sverigestatistik ej uppdaterad
300
25
20
200
15
150
10
100
5
50
0
Antal i Gävleborg
Antal i Sverige
250
Sverige
Gävleborg
0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Antal syfilis bakgrund Gävleborg
2013 tom 15 april
14
12
12
10
9
10
8
9
8
8
Utländsk bakgrund
7
8
6
Svensk bakgrund
6
Uppgift saknas
4
4
3
3
1
2
1
1
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Tack! Önskar Er en härlig sommar!
