Kartering av bentisk flora och
fauna vid Hässelby värmeverk
Martin Isæus, Karl Florén och
Sofia Wikström
1
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
S T O C K H O L M, 11 N O V E M B E R 2 0 0 9
Titel:
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
Uppdragsgivare:
Fortum
Författare:
Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström
AquaBiota Water Research
Kontaktuppgifter:
[email protected]
[email protected]
[email protected]
08-16 10 11
08-16 12 28
08-16 10 12
Svante Arrhenius väg 21 A, 104 05 Stockholm
Tel: 08-16 10 07
Hemsida: www.aquabiota.se
Deltagare:
Martin Isæus (Dykning, foto, projektledning, GIS, rapport)
Karl Florén (Dykinventering, GIS, rapport)
Sofia Wikström (Videoinventering, dykledning)
Kvalitetsgranskning rapport:
Sofia Wikström
AquaBiota Report 2009:03
ISBN: 978-91-85975-05-1
ISSN: 1654-7225
© AquaBiota Water Research 2009
2
AquaBiota Water Research
INNEHÅLL
SAMMANFATTNING ............................................................................ 5
1. INLEDNING ...................................................................................... 7
2. METODER OCH UTFÖRANDE ........................................................ 9
2.1. Fältarbete .................................................................................... 9
2.2. Undervattensvideo ...................................................................... 9
2.3. Dykning ..................................................................................... 10
2.4. GIS-arbete ................................................................................ 10
3. RESULT OCH DISKUSSION .......................................................... 12
4. SLUTSATSER ................................................................................ 20
5. REFERENSER ............................................................................... 21
APPENDIX: Inventeringsdata.............................................................. 24
3
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
4
AquaBiota Water Research
Sammanfattning
undersöker möjligheterna att placera en ledning för kondensvatten längs botten utanför sitt
värmeverk i Hässelby. WSP arbetar med miljökonsekvensbeskrivningen för detta, och AquaBiota Water
Research har undersökt den bentiska floran och faunan i området som ett underlag för denna.
Resultatet av denna visar att det inte finns någon bottenlevande vegetation i undersökningsområdet.
Småsvalting förekommer således inte i det undersökta området. I närområdet förefaller dock
vegetationen riklig vilket indikeras av lösliggande växtdelar på botten. Hårda ytor förekommer främst i
områdets östra delar som är relativt blockiga. Dessa ytor täcks till stor del av zebramusslor, och spretig
sötvattenssvamp är också vanlig. Abborre och karpfiskar observerades frekvent i undersökningen.
FORTUM
5
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
6
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
1. INLEDNING
undersöker möjligheterna att placera en ledning för kondensvatten längs botten utanför sitt
värmeverk i Hässelby. WSP arbetar med miljökonsekvensbeskrivningen för detta, och AquaBiota Water
Research har på uppdrag av Fortum utfört biologiska fältundersökningar av berörda bottnar.
FORTUM
Småsvalting (Alisma wahlenberii) är en fridlyst art som även finns med på rödlistan över hotade arter.
Mälaren är en av de sista platserna i Sverige där småsvalting fortfarande finns (Svenska Botaniska
Föreningen 2006). Huvudsyftet med botteninventeringarna var därför att undersöka om arten förekom i
det berörda området. AquaBiota hade även som uppgift att översiktligt beskriva områdets bottenförhållanden och utbredning av bottenlevande flora och fauna.
7
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
8
AquaBiota Water Research
2. Metod och utförande
2.1. Fältarbetet
Undersökningen utfördes 2009-09-30 med hjälp
av undervattenvideo och apparatdykning.
Undersökningsområdet var markerat av bojar
som Fortums personal placerat ut. AquaBiota
hängde upp plastband mellan bojarna för att
varna båttrafiken för den pågående
undersökningen. Då dykare befanns i vattnet
markerades detta genom en dykflagga från
följebåten.
Området skulle enligt sjökortet vara upp till max
10 m djupt, men var generellt några meter
djupare. När detta uppmärksammades gjordes
spridda lodningar för att underlätta tolkningen av
resultaten.
2.2. Undervattensvideo
En undervattenskamera firades ner från en båt till
ett djup strax ovanför botten. Filmning utfördes
sedan i 7 transekter enligt figur1.
Observationerna tolkades direkt genom en
bildskärm uppe i båten. Längs transekten
noterades sedimentsammansättning enligt Isæus
(2009) (Tabell 1) och täckningsgrad av
förekommande arter enligt Naturvårdsverket
Figur 1. Transekter där filmning med undervattens(2004). Vid varje tydlig förändring av dessa
kamera utfördes
parametrar togs en GPS-position och en
beskrivning av de nya bottenförhållandena noterades. Ett större avstånd mellan transekterna valdes i
den djupare delen av området där botten var mer homogen.
Tabell 2. Sedimentklasser använda i undersökningen. Hämtade från Isæus (2009).
Sedimentklasser
Fraktion
Häll
Stora block
Block (mobil/icke mobil)
Stor sten
Sten
Grus
Sand
Mjukbotten (Silt – Ler)
Hård lera
Förkortning
H
SB
B
SSt
St
Gr
Sa
Mj
HL
Kornstorlek, (mm)
Ej avgränsat block
>600
200 - 600
60 - 200
20 – 60
2 – 20
0,06 – 2
< 0,06
9
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
2.3. Dykning
För att verifiera tolkningarna undervattensvideofilmningen och eventuellt tillföra mer detaljerade
observationer gjordes även ett dyk. Eftersom vi ville undersöka hela djupprofilen gick dykarna ner i
utkanten av undersökningsområdet för att sedan simma längs med botten in mot land. För att med
säkerhet kunna identifiera de olika arterna togs prover upp för analys. En mängd foten togs för
dokumentation
2.4. GIS-arbete
En översiktlig djupkarta skapades genom interpolering av lodpunkter med hjälp av kriging.
Utifrån GPS-positionerna skapades en ArcGIS shapefil med individuella ID för varje deltransekt i
videoinventeringen. En exeltabell innehållande inventeringsprotokollet länkades till tabellen, varpå
inventeringsresultaten kunde visualiseras i GIS.
Figur 2. Ett utskjutande klippblock täckt av zebramusslor och spretig sötvattenssvamp.
Foto: Martin Isæus, AquaBiota.
10
AquaBiota Water Research
RESULTAT OCH DISKUSSION
11
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
3 RESULTAT OCH DISKUSSION
De största djupen återfanns i de yttre delarna av undersökningsområdet. Djupet minskade sedan med
avståndet till kajkanten. Ett djupare område hittades dock i den norra delen i närheten av kajen.
Ansamlingar av större block i de östra delarna bidrog till att dessa områden också var de grundaste
(fig.3).
Figur 3. Djupet interpolerat från de lodade djuppunkterna. Siffrorna på kartan representerar lodningarna utförda
av AquaBiota.
12
AquaBiota Water Research
Det dominerande bottensubstratet i området var finsediment (fig. 3). Som nämnts ovan dominerades de
östra delarna av hårda substrat, medan grus och sand främst återfanns i djupområdet i norr. Detta
djupområde kan ha uppkommit genom påverkan från större fartyg. Vattenströmmar från fartygens
propellrar har sannolikt virvlat upp och transporterat bort finare sediment och därigenom grävt ur
området. Vi saknar dock fakta om storleken på besökande fartyg och kan därför inte med säkerhet
avgöra om det ovannämnda scenariot är riktigt.
Figur 4. De dominerande (över 50% täckningsgrad) substrattyperna i videotransekterna. Hård botten består av
sten, block eller häll eller en blandning av dessa substrat.
13
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
Under inventeringen av området hittades inga fastsittande växter eller alger. Den troliga anledningen till
detta är det relativt stora djupet (fig. 2). I kombination med en hög partikelhalt i vattnet gör detta att
solljuset har svårt att tränga ner till botten. De dåliga ljusförhållandena vid botten kunde även
konstateras av dykarna.
Under både videofilmningen och dykningen
observerades dock talrika förekomster av lösliggande
kärlväxter. Den vanligaste arten var vattenpest (Elodea
canadensis) men även ålnate (Potamogeton
perfoliatus) förekom. Växterna var ofta samlade i
anslutning till större stenar och block. De flesta
växterna var fortfarande gröna och såg relativt fräscha
ut. Dessa kommer från närliggande områden, och den
troligaste orsaken till förekomsterna är att de klippts av
småbåtars propellrar på väg till och från
småbåtshamnen belägen just norr om Fortums
anläggning.
Figur 5. Lösliggande vattenpest på
mjukbotten var vanligt förekommande i
området. Foto: Martin Isaeus, AquaBiota.
Förekomst av fastsittande djur var starkt knutet till
hårda bottensubstrat. Zebramusslor (Dreissena
polymorpha) täckte ofta stora delar av de hårda
substraten, ofta 50 %, på alla djup (fig. 6 och 7). Denna art kommer ursprungligen från Kaspiska – och
Svarta havet och observerades första gången i Mälaren 1924. Eftersom arten är relativt ny i svenska
vatten är dess ekologiska effekter ännu inte fullt utredda. Med en snabb populationstillväxt och en
effektiv filtrering av planktoniska alger borde zebramusslan kunna bidra till ett klarare vatten
(Frammande arter.se 2005).
Figur 6. Zebramussla
var den dominerande
djurarten i området.
Musslorna täckte ofta
50 % av hårda ytor. Till
vänster i bild ses även
grenar av spretig
sötvattensvamp.
Foto: Martin Isaeus,
AquaBiota.
14
AquaBiota Water Research
Figur 7. Zebramussla observerades i störst täckningsgrad i områdets södra delar på blockig botten. Musslorna
täckte ofta 50 % av hårda ytor. Foto: Martin Isaeus, AquaBiota.
15
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
Spretig sötvattensvamp (Spongilla lacustris) var också talrik på stenar och block men återfanns inte på
större djup än 11 meter (fig. 8).
Figur 8. Observerad täckningsgrader av spretig sötvattensvamp i videotransekterna.
Foto: Martin Isaeus, AquaBiota.
16
AquaBiota Water Research
Dammussla, som trivs på mjukbotten, observerades endast i låga antal på några få platser (fig. 9). Det
förekom även lösliggande skal spritt i området.
Figur 9. Observerad förekomst av dammussla i videotransekterna.
17
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
Abborre förkom spritt över området (fig. 10) medan karpfiskarna (troligen mört) (fig. 11) endast sågs i
närheten av kajkanten. Inga fiskar observerades under dyket vilket gjorde det svårare att artbestämma
karpfiskarna.
Figur 10. Observerad förekomst av abborre i videotransekterna
18
AquaBiota Water Research
Figur 11. Observerad förekomst av karpfiskar i videotransekterna
19
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
4. SLUTSATSER
Det finns inga stora naturvärden i det undersökta området. Småsvalting förekommer inte, och inte heller
några andra arter av kärvväxter växer inom det undersökta området. Däremot visar de losslitna
kärlväxterna att det finns vegetationsrika områden i anslutning till undersökningsområdet och dessa bör
undersökas innan eventuella utsläpp kan övervägas. Området förefaller vara rikt på fisk, men detta
undersöks bäst genom provfiske med nät. Sett till den bottenlevande floran och faunan kunde
AquaBiota inte identifiera några särskilt känsliga platser inom undersökningsområdet. Vissa alternativ
till dragning av en rörledning ses dock som mer lämpliga än andra. Den höga koncentrationen av
bentisk fauna i de blockdominerade östra delarna av undersökningsområdet gör detta till ett mindre
lämpligt alternativ. Vidare har dessa typer av strukturer en tendens att attrahera fisk. Ur teknisk
synvinkel torde det också vara olämpligt att lägga röret över blocken. Det förefaller också vara
olämpligt att lägga röret över djuphålan i områdets norra del. Om vår slutsats är riktig att fördjupningen
orsakas av propellerströmmar förefaller det mindre lämpligt att låta röret utsättas för dragkrafter
orsakade av dessa strömmar. Om en rörledning av hårt material läggs på botten i detta område kommer
den snabbt att koloniseras av zebramusslor. Figur 12 visar en kabel som återfanns på botten i området,
vilken beväxts på detta sätt. Musslor på utsidan av röret innebär nog inga problem, men kolonier på
rörens insida kan stoppa upp flöden i rörledningar. Detta problem är sannolikt störst vid intag av
sjövatten.
Figur 12. Kabel med zebramusslor funnen i områdets östra del.
20
AquaBiota Water Research
5. REFERENSER
Främmande arter 2005, http://www.frammandearter.se/5arter/pdf/Dreissena_polymorpha.pdf
Isæus 2009. ”Metodbeskrivning Drop-video version 1.1”, Martin Isæus, AquaBiota. 2009-08-07
Naturvårdsverket, 2004: Programområde: Kust och hav. Undersökningstyp: Vegetationsklädda bottnar,
Ostkust. Ver. 1, 2004-04-27.
Svenska Botaniska Föreningen 2006, http://www.sbf.c.se/www/upl/files/smsvaltingsbf_57.pdf
21
Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk
APPENDIX
22
AquaBiota Water Research
APPENDIX: INVENTERINGSDATA
UNDERVATTENSVIDEO
2009-09-30
100
1
146
2009-09-30
100
1
1
147
2009-09-30
100
1
1
148
2009-09-30 13.7
95
1
1
149
2009-09-30
100
1
1
150
2009-09-30
100
1
1
151
2009-09-30
152
2009-09-30 12.1
153
2009-09-30
154
2009-09-30 13.1
155
2009-09-30
156
2009-09-30
157
2009-09-30 13.9
100
1
1
158
2009-09-30
100
1
1
159
2009-09-30
160
2009-09-30
161
2009-09-30 10.8
1
99
162
2009-09-30
1
163
2009-09-30
164
2009-09-30 13.6
165
2009-09-30
50
166
2009-09-30
100
167
2009-09-30 10.4
1
99
1
1
1
168
2009-09-30
1
99
1
1
1
169
2009-09-30 11.8
1
99
1
1
1
170
2009-09-30
100
1
1
171
2009-09-30 11.9
100
1
172
2009-09-30
1
99
1
1
173
2009-09-30
1
99
1
1
174
2009-09-30
100
1
175
2009-09-30
176
2009-09-30
177
2009-09-30
5
100
5
95
5
1
1
9.7
1
1
e
100
1
1
75
1
1
1
1
1
1
100
1
25
100
1
50
9.9
1
1
99
1
1
1
99
1
1
1
99
1
1
50
1
1
100
25
100
1
1
9.4
9.6
1
95
100
25
25
50
Spongilla lacustris
Dreissena polymorpha
Cyprinid
Perca fluviatilis
Elodea canadensis
Detritus
Dammussla
Mjukt
Grus
Sten
Ssten
Block
Sblock
Djup
Potamogeton perfoliatus
Datum
Station
145
1
1
2
25
50
1
50
1
25
1
50
5
5
5
23
24
178
2009-09-30
9.6
179
2009-09-30
180
2009-09-30
181
2009-09-30 12.0
182
2009-09-30 10.0
183
2009-09-30
184
2009-09-30
185
2009-09-30
186
2009-09-30
187
2009-09-30
188
2009-09-30 12.3
189
2009-09-30 12.4
190
2009-09-30
191
2009-09-30 11.3
192
2009-09-30
193
2009-09-30 10.6
194
2009-09-30
8.8
195
2009-09-30
9.8
196
2009-09-30
100
1
10
25
75
1
10
20
60
1
10
20
70
50
9.2
25
8.4
20
10
1
1
2
1
1
50
1
25
1
50
75
60
1
1
1
1
1
10
10
40
50
1
5
10
30
60
1
10
20
30
1
25
5
20
25
75
1
20
75
1
25
55
1
100
50
1
1
5
1
1
1
1
50
5
25
1
25
5
1
100
25
1
100
100
10
50
1
50
1
1
1
10
AquaBiota Water Research
25
www.aquabiota.se
26
