Examensarbete mall - Linnéuniversitetet

Examensarbete, 15 hp
*Föräldrars erfarenheter av
stöd efter suicid
- en systematisk litteraturstudie
Författare: Elin Jansson och
Natalie Sjölin
Handledare: Kristina Schildmeijer
Examinator: Kerstin Wikby
Termin: HT15
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Kandidatnivå
Kurskod: 2VÅ60E
Abstrakt
Bakgrund: Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt
liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och
ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer
skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar
upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet.
Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att
deras barn begått suicid.
Metod: Litteraturstudien baserades på sju kvalitativa och fyra kvantitativa
vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013)
beskrivning av en manifest innehållsanalys.
Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionell
rådgivning och Bristande professionellt stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har
svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården
och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av
professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt
skick för att själva söka hjälp.
Slutsats: Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården
har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser
för efterlevande är begränsat kan bero på stigmatiseringen som existerar kring
självmord.
Nyckelord
Suicid, efterlevande, förälder, erfarenheter, stöd
i
Innehåll
1 Inledning____________________________________________________________ 1
2 Bakgrund___________________________________________________________ 1
2.1 Psykisk ohälsa ________________________Fel! Bokmärket är inte definierat.
2.2 Sorgen __________________________________________________________ 2
2.3 Stigmatiseringen __________________________________________________ 3
3 Begreppsdefinitioner__________________________________________________ 4
3.1 Psykisk ohälsa ___________________________________________________ 4
3.2 Suicid __________________________________________________________ 4
3.3 Stöd ____________________________________________________________ 4
3.4 Föräldrar ________________________________________________________ 5
3.5 Barn ___________________________________________________________ 5
3.6 Erfarenhet _______________________________________________________ 5
4 Teoretisk referensram_________________________________________________ 5
4.1 Lidandeteorin ____________________________________________________ 5
5 Problemformulering__________________________________________________ 6
6 Syfte________________________________________________________________6
7 Metod______________________________________________________________ 7
7.1 Sökningsförfarande ________________________________________________ 7
7.2 Inklusionskriterier _________________________________________________ 9
7.3 Kvalitetsgranskning _______________________________________________ 9
7.4 Etiska överväganden ______________________________________________ 10
7.5 Analys _________________________________________________________ 10
8 Resultat____________________________________________________________ 11
8.1 Sorgeprocessen __________________________________________________ 12
8.2 Samhörighet ____________________________________________________ 12
8.3 Professionell rådgivning ___________________________________________ 13
8.4 Bristande professionellt stöd _______________________________________ 14
9 Metoddiskussion____________________________________________________
9.1 Sökningsförfarande och inklusionskriterier ____________________________
9.2 Kvalitetsgranskning och etik _______________________________________
9.3 Analys _________________________________________________________
9.4 Trovärdighet och överförbarhet _____________________________________
16
16
17
18
19
10 Resultatdiskussion__________________________________________________ 20
11 Slutsats___________________________________________________________ 23
11.1 Kliniska implikationer ___________________________________________ 24
11.2 Förslag på vidare forskning _______________________________________ 24
Referenser ___________________________________________________________ 25
Bilagor _______________________________________________________________ I
Bilaga A Sökning _____________________________________________________ I
Bilaga B Utvalda artiklar _____________________________________________ VI
Bilaga C Granskningsmall för kvalitativa artiklar __________________________ XII
Bilaga D Granskningsmall för kvasi-experimentella kvantitativa artiklar ________ XV
ii
1 Inledning
Var sjätte timme i Sverige väljer någon att avsluta sitt liv. Trots att självmord är vanligt
lägger samhället förvånansvärt lite pengar på suicidprevention. Det beräknas vara en
femtedel av dödsfallen hos barn i Sverige där orsaken är suicid och dessutom ökar
ungdomars psykiska ohälsa för varje år. Ungdomars suicid kommer oftast som en chock
för föräldrar och närstående. Det är vanligt att föräldrarna skuldbelägger sig själva efter
att deras barn dött.
2 Bakgrund
Varje år begår över 800 000 personer i världen självmord och ännu fler försöker (WHO,
2015). Enligt Beskow (2000d) är antalet självmordsförsök tio gånger fler än antalet
självmord. Självmord är en prioriterad folkhälsofråga och den näst vanligaste
dödsorsaken bland ungdomar i åldrarna 15-29 år i världen (WHO, 2015). Kunskap om
de vanligaste självmordsmetoderna behövs för att utforma förebyggande strategier.
WHO (2015) har föreslagit flera självmordsförebyggande åtgärder som kan vidtas för
att förhindra självmord och självmordsförsök, både på individnivå och samhällsnivå.
Några exempel är minskad tillgång till medel som har visat sig användas i
självdestruktiva handlingar, tidig identifiering och vård av människor med psykisk
ohälsa, utbildning till allmänheten om bedömning och hantering av självmordsbeteende
samt uppföljning för personer som tidigare försökt begå självmord.
2.1 Psykisk ohälsa
Många självmord inträffar impulsivt i stunder av kris med en oförmåga att hantera livets
påfrestningar, till exempel ekonomiska problem, sjukdom eller kronisk smärta.
Samtidigt är sambandet mellan självmord och psykisk ohälsa väl känt i
höginkomstländer (WHO, 2015). Psykisk ohälsa drabbar inte bara den enskilda
individen utan kan även få allvarliga konsekvenser för samhället. Psykisk ohälsa kan få
följder som exempelvis att individen inte kan etablera sig på arbetsmarknaden
(Socialstyrelsen, 2013). Många människor med självmordstankar avstår från att söka
hjälp och får därför inte den hjälp de behöver (WHO, 2015). Inläggningarna på
psykiatrisk slutenvård har dock de senaste 20 åren ökat bland ungdomar i åldrarna 1524 år, men minskat i alla andra åldersgrupper (Folkhälsomyndigheten, 2014;
1
Socialstyrelsen, 2013). Det finns ännu inget svar på vad ökningen beror på, men en
rimlig förklaring kan vara en ökad belastning från psykosociala faktorer samt
förändringar i samhället och miljön (Socialstyrelsen, 2013). Ökningen av ungdomars
psykiska ohälsa ses som allvarlig och kan på sikt utgöra ett växande problem för
samhället (Socialstyrelsen, 2013). Ungefär en femtedel av dödsfallen hos barn i Sverige
beräknas inträffa på grund av självdestruktiva handlingar (Socialstyrelsen, 2007). Sedan
90-talet har antalet självmord blivit allt vanligare i åldersgruppen 15-24 år
(Folkhälsomyndigheten, 2014). Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer
någon att avsluta sitt liv (Suicidprevention i väst, 2015). Under 2014 var det 1148
människor i Sverige som begick suicid. Av dessa var 46 ungdomar i åldrarna 10-19 år
varav 27 pojkar och 19 flickor. Hängning, strypning och kvävning var de vanligaste
dödsorsakerna (Socialstyrelsen, 2014). Trots att självmord är vanligt lägger samhället
förvånansvärt lite pengar på suicidprevention (Suicidprevention i väst, 2015).
Karolinska institutet har ett nationellt centrum för suicidforskning och prevention av
psykisk ohälsa där det framkommit att endast hälften av föräldrarna med barn under 20
år visste att barnet mådde dåligt före den suicidala handlingen. Många föräldrar hade
skuldkänslor på grund av att de inte uppmärksammat barnets mående och kunde därmed
inte stötta barnet (Karolinska institutet, 2013). Psykisk ohälsa behöver inte synas utåt. I
en studie av Lindqvist, Johansson och Karlsson (2008) framkom att varken familj eller
vänner hade känt till att barnet hade självmordstankar. Självmordet hade kommit som
en chock och föräldrarna i studien beskrev händelsen som “en blixt från klar himmel”.
Visserligen hade tonåringarna som begått självmord tidigare haft problem med olycklig
kärlek, svårigheter med vänner eller rädsla för graviditet. De efterlevande i familjen
beskrev svårigheter med att förstå hur vanliga tonårsproblem förvandlats till en fråga
om liv eller död. Föräldrarna klandrade sig själva för det som hänt men beskrev
utmaningen i att hitta balansen mellan aktivt ingripande och respekt för barnets
privatliv.
2.2 Sorgen
I en studie av Fielden (2003) berättade flera föräldrar om behovet av förklaring på
varför deras barn valt att ta sitt liv och varför de inte märkt något fel. Allgulander
(2014) redogör för att det i genomsnitt är sex personer som sörjer för varje person som
2
tar sitt liv. Beskow (2000b) menar att självmordsbeteende framför allt innebär svårt
lidande för många människor. Det gäller främst de självmordsnära människorna själva
då de ofta har genomlevt många år av ångest och depression innan de till slut utför
handlingen. Lidandet drabbar även de anhöriga. Att leva med en människa som gång på
gång är beredd att lämna familjen genom att döda sig själv är en stor påfrestning.
Allgulander (2014) förespråkar även att förlusten av en nära anhörig är bland det mest
plågsamma som en människa kan uppleva och att det påverkar individen under lång tid.
Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och
ibland även egna suicidtankar. Lindqvist et al. (2008) bekräftar detta då det framkom att
en del av föräldrarna själva funderat på att avsluta sina liv men sedan tänkt på sina
efterlevande som skulle få gå igenom samma sak som de själva hade gjort. Li, Precht,
Mortenson och Olsen (2003) visar dessutom att sörjande föräldrar har en ökad risk att
dö en för tidig död i jämförelse med föräldrar som inte sörjer.
Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat
sina barn i traumatiska olyckor, då de upplever att de kunde gjort mer för att förhindra
självmordet (Murphy, Das-Gupta, Cain, Johnson, Lohan, Wu & Mekwa, 1999). Studien
av Lindqvist et al. (2008) visade att många föräldrar fortfarande kämpar med att gå
vidare med livet även lång tid efter självmordet. De flesta orkar bara ta en dag i taget
och upplever mycket ångest samt en omöjlighet att fortsätta som vanligt. I en studie av
Maple, Edwards, Plummer och Minichiello (2010) framkom att föräldrar upplever en
otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Deltagarna i studien berättade
gärna om sitt barn men upplevde svårigheter att hitta någon som var tillräckligt bekväm
med att sitta och lyssna. En upplevd isolering av sorgen blev följden av detta. Att delta i
studien upplevdes därför som en lättnad då de äntligen kunde prata om barnet.
2.3 Stigmatiseringen
Bristande medvetenhet om självmord är ett stort folkhälsoproblem och det är tabu i
många samhällen att öppet diskutera ämnet (WHO, 2015). Det upplevs som mer socialt
accepterat att ett barn dör i en sjukdom än i självmord (Maple et al., 2010). Flera
familjer i studien av Lindqvist et al. (2008) erkände att de tidigare haft fördomar om
familjer vars barn haft psykisk ohälsa. Föräldrarna var dock relativt likgiltiga inför vad
andra människor skulle tycka om de fick reda på att deras barn begått självmord.
3
Föräldrarnas egna känslor av skuld och skam var värre än den sociala stigmatiseringen.
En studie av Begley och Quayle (2007) visade att deltagarna kände sig mycket illa till
mods i sociala interaktioner då dessa resulterade i inre oro och undran över hur andra
skulle reagera. I en studie av Fielden (2003) berättade deltagarna att stigmatiseringen
och skammen över att berätta hur deras barn avlidit varade i flera år. Sådana känslor
skapade en tystnad för föräldrarna vilket begränsade stödet och den egna acceptansen
för deras sorg. Även Beskow (2000c) redogör för att många anhöriga till en person som
tagit sitt liv aldrig pratar med någon om det som hänt. Anledningen till detta är rädsla
och den stigmatisering som råder.
3 Begreppsdefinitioner
3.1 Psykisk ohälsa
Skärsäter (2014) beskriver psykisk ohälsa som att en person kan ha en personlig
sårbarhet eller känslighet som kan utlösas och visa sig genom olika symtom.
3.2 Suicid
Ordet suicid är facktermen för självmord . Begreppet definieras som avsiktlig
självdestruktiv handling som leder till döden (Nationalencyklopedin, 2015a). Beskow
(2000a) definierar ordet självmord som en medveten, uppsåtlig, självförvållad och
livshotande handling som leder till döden. Självmord är en följd av svårt personligt
lidande, men ger även upphov till lidande.
3.3 Stöd
Begreppet stötta definierar Nationalencyklopedin (2015b) som att hjälpa någon genom
att finnas till hands under svåra kriser. Skärsäter (2014) redogör för att sjuksköterskans
fokus är att stödja patientens återgång till en god psykosocial funktion.
4
3.4 Föräldrar
Ett barns rättsliga föräldrar kan vara både biologiska föräldrar och adoptivföräldrar
(Nationalencyklopedin, 2015c). Författarna i studien har även valt att inkludera
fosterföräldrar och styvföräldrar.
3.5 Barn
Nationalencyklopedins (2015d) definition av barn avser en människa under skedet
mellan födseln och vuxen ålder. Författarna har dock valt att se begreppet ur ett
föräldrarperspektiv det vill säga att individer även i vuxen ålder är barn. Med barn avser
författarna personer upp till 31 års ålder.
3.6 Erfarenhet
Genom att individen har varit med om en händelse eller upplevelse kan denna ses som
en erfarenhet (Nationalencyklopedin, 2015e).
4 Teoretisk referensram
4.1 Lidandeteorin
I litteraturstudien användes lidandeteorin som teoretisk referensram. Lidandet kan ses
som ett grundmotiv för vården, alltså det som ytterst motiverar all vård. Att leva innebär
ibland att lida, då lidandet är tillägnat människan. Sorgen över det vi förlorat eller håller
på att förlora finns i lidandet. Lidandet framstår som en kamp mellan gott och ont där
bekräftelsen av lidandet är en förutsättning för att lidandet ska kunna lindras (Eriksson,
1994).
Eriksson (1994) lyfter fram tre former av lidande i vården - sjukdomslidande,
vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande beskrivs i de flesta fall som den
kroppsliga smärtan som är en vanlig orsak till lidande i samband med sjukdom. Mindre
omskrivet är själsligt och andligt lidande som förorsakas då upplevelser av skam, skuld
och/eller förnedring erfars i relation till sjukdom eller behandling. Lidandet kan uppstå
på grund av en fördömande attityd från vårdpersonalen eller förorsakas av det sociala
5
sammanhanget. I många situationer inom vården återkommer lidandet för anhöriga och
ibland kan de anhörigas lidande vara svårare än patientens. I egentlig mening är de
anhöriga också patienter i behov av vård och hjälp. Det själsliga och andliga lidandet
ligger nära benämningen vårdlidande. Att kränka patientens värde som människa utgör
den vanligaste formen av vårdlidande. Utebliven vård innebär alltid en kränkning av
människans värdighet och är även ett sätt att utöva makt över en maktlös. Utebliven
vård kan bero på bristande förmåga att se och bedöma vad patienten behöver.
Livslidande är relaterat till allt vad det kan innebära att leva. Människan står inför ett
lidande som innefattar hela livssituationen. Det självklara invanda livet rubbas och tas
ifrån en. Livslidande är kopplat till individens liv och kan se olika ut beroende på vad
individen drabbats av samt var i livscykeln hen befinner sig. Lidandet kan för en stund
lindras genom en vänlig blick, ett ord eller något annat som är ett uttryck för en ärlig
känsla av medlidande. Tröst ger lindring i människans lidande.
5 Problemformulering
De flesta anser nog att föräldrarskapet handlar om att skydda och stödja sina barn. En
förälders värsta mardröm är att förlora sitt barn (Murphy et al., 1999). Psykisk ohälsa
och framförallt suicidala handlingar diskuteras sällan öppet (Maple et al., 2010). En del
personer har föreställningar om att självmord inte sker i välfungerande familjer och på
så sätt kan de drabbade stigmatiseras (Buus, Caspersen, Hansen, Stenager & Fleischer,
2013). Suicid står för cirka 20 % av de dödsfall som drabbar barn. Det pratas mycket
om hur samhället kan förebygga självmord, men desto mindre om det stöd som finns
och erbjuds till efterlevande (Socialstyrelsen, 2007).
6 Syfte
Syftet var att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter
att deras barn begått suicid.
6
7 Metod
Den metod som användes i studien var systematisk litteraturstudie. Forsberg och
Wengström (2013) beskriver systematisk litteraturstudie som att systematiskt söka,
kritiskt granska och sedan sammanställa litteraturen inom valt problemområde. Denna
variant av litteraturstudie syftar till att åstadkomma en sammanställning av data från
tidigare empiriska studier.
7. 1 Sökningsförfarande
Sökningen pågick mellan datumen 2015-09-25 och 2015-11-10. Databaserna som
användes i litteratursökningen var Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Enligt Kristensson
(2014) är Cinahl främst vårdvetenskapligt inriktad, PubMed främst medicininriktad och
PsycInfo inriktas på artiklar inom psykologi och beteendevetenskap. Nio artiklar
relaterade till litteraturstudiens syfte hittades i Cinahl vilket kan bero på att
litteraturstudien har en vårdvetenskaplig inriktning. Några artiklar som valdes ut
återfanns i flera databaser, vilket gjorde att de exkluderades då de redan var funna.
Artikelsökningen utgjordes av både fritextsökning och ämnesordssökning. Systematisk
sökning, det vill säga ämnesordssökning gjordes med hjälp av Headings i Cinahl,
Thesaurus i PsycInfo och MeSH i Pubmed. En strukturerad sökning utifrån
nyckelbegrepp hjälper till att specificera sökningen och sorterar på så sätt bort irrelevant
litteratur (Kristensson, 2014). För att underlätta litteratursökningen tilldelas artiklarna
nyckelord baserade på innehållet. Olika databaser har olika nyckelord och för att
identifiera dessa finns databasernas ordlistor som kallas Tesaurus. Enligt Backman
(2008) är Tesaurus det mest effektiva hjälpmedlet vid en litteratursökning. Genom att
använda sig av tesaurusar identifieras vilka söktermer som är användbara samt
godkända för en innehållsmässig sökning. När tesaurusarna används inkluderas även
termer som breddar, specificerar eller är synonymer. Tesaurusar finns i praktiskt taget
alla databaser. En fritextsökning är inte bunden till nyckelord och genererar därför fler
artiklar. Nackdelen med fritextsökning är att sökningens specifikation minskar och fler
artiklar utan anknytning till ämnet visas (Kristensson, 2014). I denna litteraturstudie
kombinerades fritextsökning med ämnesordssökning för att bredda utbudet av data.
7
Östlundh (2012) menar att systematisk sökning och osystematisk sökning ger olika data
och genom att kombinera dessa vidgas resultatet.
Forsberg och Wengström (2013) redogör för att valet av sökbegrepp (tesaurusar) kan
utgå ifrån ord från frågeställningen som litteraturstudien baseras på. I artikelsökningen
användes relevanta ord som utgick från syftet. Framstående ord som användes var
Suicide, Parents, Experience och Support. För att finna ytterligare artiklar som
besvarade studiens syfte användes sökord som Grief, Bereavement och Support Groups
som påträffats i relevanta artiklars ämnesord. Genom att trunkera fritextorden täcks
olika varianter av begreppen in i sökningen vilket ytterligare breddar sökningen
(Forsberg & Wengström, 2013). Sökorden användes enskilt och i kombination med
varandra med hjälp av AND och OR som Forsberg och Wengström (2013) benämner
booleska operatorer. För att få en bredare sökning kombinerades parent*, mother* och
father* med operatorn OR. Tesaurusord och fritextord kombinerades med OR
sinsemellan, exempelvis Suicide OR suicid*. Efter sammanslagningen av tesaurusord
och fritextord kombinerades framstående ord med AND, exempelvis Suicide OR
suicid* AND support*. Författarna sökte även på begrepp som Health Care, Life
Change Events, Survivors, Mental Health Services och Self Help Groups. Dessa
begrepp gav inga nya användbara träffar. I bilaga A visas endast de sökningar som gav
träff på artiklar som kunde relateras till litteraturstudiens syfte. Fler sökningar gjordes
med olika kombinationer i de tre databaserna.
Forsberg och Wengström (2013) redogör för att det är väsentligt att läsa titlar och
abstrakts för att finna relevanta artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarnas titlar
gav en inblick om handlingen vilket resulterade i att få titlar fanns användbara. Detta för
att de flesta artiklar berörde ämnen som föräldrars suicid, olycksfall och utifrån
familjeperspektivet vilket inte stämmer överens med studiens syfte. Detta är också
anledningen till varför många abstrakt lämnades olästa. När artiklar hittats som berörde
problemområdet lästes referenslistan för att finna artiklar som besvarade studiens syfte.
Forsberg och Wengström (2013) beskriver tillvägagångssättet som manuella sökningar
och poängterar att detta bör vara det första steget efter att ha funnit en intressant artikel.
Utifrån referenslistorna öppnades många artiklar med anknytning till frågeställningen,
8
men alla artiklar som hittats via manuella sökningar valdes till slut bort på grund av
irrelevans till syftet eller bristande kvalitet.
7.2 Inklusionskriterier
Utifrån studiens syfte inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få ett
bredare resultat med olika infallsvinklar. Enligt Forsberg och Wengström (2013)
kompletterar de olika forskningstraditionerna varandra inom omvårdnadsforskning.
Årtalsbegränsning uteblev då sökningen resulterade i få användbara artiklar utifrån
studiens syfte. Efter att ha tagit del av både nyare och äldre forskning drogs slutsatsen
att ingen större skillnad fanns mellan resultaten. Ett krav som författarna hade var att
samtliga artiklar skulle vara Peer Reviewed vilket enligt Östlundh (2012) innebär
avgränsning för att endast söka artiklar ur vetenskapliga tidsskrifter.
7.3 Kvalitetsgranskning
Författarna gick gemensamt igenom mallarna som användes vid kvalitetsgranskningen
av de empiriska studierna. Detta för att uppnå konsensus, förhindra missförstånd och
minska risken för egna tolkningar. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna oberoende av
varandra. Oenigheter i artiklarnas kvalitet diskuterades efter ganskningen tills
författarna tagit ett gemensamt beslut.
Kvalitetsgranskningen gjordes enligt Forsberg och Wengströms (2013)
granskningsmallar, en för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar. De kvantitativa
granskningsmallar som fanns att tillgå riktade sig dock enbart till experimentella samt
kvasi-experimentella studier. Då författarna inkluderat även icke-experimentella artiklar
ifrågasattes användningen av mallarna, men valet att använda kvasi-experimentella
mallen gjordes ändå eftersom författarna ansåg att granskningen trots detta var
genomförbar. Granskningsmallarna modifierades för att tydliggöra särskilda frågor,
exempelvis öppna frågor gjordes om till ja-och nejfrågor. Två frågor från den
kvalitativa mallen exkluderades och ersattes av en sammanslagen fråga då frågorna
ansågs vara svårbegripliga och ingen förklaring till frågorna fanns att tillgå i litteraturen.
Författarna kompletterade även mallarna med en fråga gällande etiskt resonemang då
Forsberg och Wengström (2013) redogör för att forskaren i sin etiska avvägning ska
9
visa omsorg för att inte orsaka deltagarna skada. Enligt Forsberg och Wengström (2013)
bör varje artikel värderas med antingen hög, medel eller låg kvalitet. Studier med låg
kvalitet bör inte inkluderas i systematiska litteraturstudier. Av de granskade artiklarna
var det två stycken som exkluderades på grund av låg kvalitet.
7.4 Etiska överväganden
Med tanke på ämnet författarna valt att fördjupa sig i ansågs det viktigt att artiklarna var
granskade av en Etikkommitté för att förhindra ytterligare lidande för deltagarna.
Forsberg och Wengström (2013) betonar att alla vetenskapliga studier kräver att etiska
överväganden har utförts. Samtliga av de utvalda artiklarna var godkända av en etisk
kommitté. I de fall då författarna ej kunde finna etiska överväganden i artikeln eller på
tidskriftens hemsida mailades förlaget för att få en redogörelse. Författarna har ej
plagierat eller förvrängt forskningsresultatet. Artiklar som inte speglade författarnas
åsikter inkluderades också, eftersom undanhållning av resultat anses vara ohederligt
enligt Forsberg och Wengström (2013).
7.5 Analys
Vetenskapligt analysarbete innebär att dela upp fenomenet i mindre delar och undersöka
dessa enskilt. Nästa steg i analysprocessen är syntesen som innebär att sätta ihop de
mindre delarna till en ny helhet (Forsberg och Wengström, 2013). Analysprocessen
utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av hur data hanteras utifrån
en manifest innehållsanalys som kännetecknas av en systematisk och stegvis
klassificering av data. Detta för att underlätta identifieringen av mönster och teman där
målet är att beskriva specifika fenomen. Manifest innehållsanalys innebär en analys av
direkt synliga mönster i texten. Författarna började med att enskilt läsa igenom varje
artikels resultat flera gånger för att få en helhetsbild av innehållet. I nästa steg av
processen arbetade författarna tillsammans och enskilda delar plockades ut, utsagor ur
resultaten som besvarade litteraturstudiens syfte. Utsagorna sammanställdes i ett
dokument där de kunde härledas till respektive artikels resultat. Utsagorna översattes
och lästes upprepade gånger för att klargöra vad de handlade om och sedan
kondenserades texten till en kod som speglade kärninnehållet i varje utsaga. Därefter
sammanställdes koderna till olika kategorier.
10
Utsaga
Kondenserad
Kod
Kategori
Sorgeprocessen
utsaga
“Parents... have a desire to
Önskan om att få
Tid att ta
be with the child during
tillbringa tid med
farväl
those
sitt döda barn
first few hours after
notification of death”
”All participants sought
Alla sökte
Kontakt med
Professionell
some form of clinical
professionellt stöd
professionella
rådgivning
support from professionals
för att få hjälp att
and semi-professionals in
hantera sorgen
order to identify strategies
to help them cope with
grieving for their loved one”
“A large proportion of the
Många önskade mer
Önskan om
Bristande
bereaved claimed that they
eller andra typer av
stöd
professionellt
wanted
hjälp än den de fått
stöd
more or other types of help
than they had received”
“These experiences meant
Kände sig inte
Hjälp av
participants did not feel
ensamma eller
stödgrupper
alone or isolated when they
isolerade när de
attended the group,
deltog i stödgrupp.
and they felt the things they
Kände sig normala.
Samhörighet
were going through were
normal”
8 Resultat
Resultatet av föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att
deras barn begått suicid visade sig i form av fyra kategorier. Kategorierna som
11
författarna har kommit fram till är Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionell
rådgivning och Bristande professionellt stöd.
8.1 Sorgeprocessen
Efter att föräldrarna förlorat sitt barn i självmord finns en önskan om att vara med
barnet de första timmarna efter döden (Miers, Abbott & Springer, 2012). Sorgprocessen
underlättades om föräldrarna fick möjligheten att tillbringa tid med barnet efter
självmordet. De föräldrar som var oförmögna att se sina barn fysiskt hade svårare att
inse att barnet faktiskt dött vilket var skadligt för föräldrarnas sörjandeprocess (Maple,
Edwards, Minichiello & Plummer, 2013). Det framgår att det finns föräldrar som är
missnöjda då de känner att de inte fått tillräckligt med tid för att ta ett sista farväl av sitt
barn (McKinnon & Chonody, 2014).
I en sorgeprocess kan det vara svårt att finna mening i barnets död och de föräldrar som
har svårast att göra det är bland annat de som har förlorat ett barn i suicid. Föräldrar som
deltar i stödgrupper har fyra gånger större chans att finna mening i barnets död (Murphy
& Johnson, 2003). För att förstå förälderns behov behövs en förståelse för
sorgsituationen ur förälderns synvinkel (Miers et al., 2012). Många föräldrar kände
påtryckning från samhället att sorgeprocessen skulle skyndas på (Lindqvist et al., 2008;
Maple et al., 2010). Föräldrarna upplevde att de förväntades glömma vad som hänt
deras barn och gå vidare med livet. Detta gjorde att många familjer var missnöjda med
relationerna med vänner och gemenskapsmedlemmar i stödgrupperna (Lindqvist et al.,
2008). En lång tid efter självmordet upplevde föräldrarna att det fanns få människor att
prata med om det tragiska som hänt deras barn. En anledning till detta kan vara
stigmatiseringen som fortfarande existerar kring självmord (Maple et al., 2010).
Engagemang i självmordsförebyggande program hjälpte föräldrarna att hålla barnets
minne vid liv samtidigt som de ville hjälpa andra som förlorat någon närstående i
självmord (Maple et al., 2013).
8.2 Samhörighet
Stödgrupper kan vara till hjälp och ge en känsla av normalisering eftersom alla
gruppmedlemmar har en liknande erfarenhet (McKinnon et al., 2014). Det finns många
12
olika stödgrupper och en stödgrupp som kan spela en betydande terapeutisk roll i vissa
fall är SPES, Suicidprevention och efterlevandes stöd (Lindqvist et al., 2008).
Deltagande i stödgrupper gjorde att föräldrar upplevde en lättnad för att de där kunde
prata med varandra på ett annat sätt. Föräldrar kunde berätta om sin sorg och visa sitt
privata jag då gruppmedlemmarna förstod varandra (Bagley et al., 2007). Att delta i
stödgrupper gav känslor av gemenskap, ömsesidig förståelse och tillhörighet. Det stöd
som föräldrarna fick från andra deltagare i stödgrupper ingav hopp. Genom att delta i
stödgrupper försvann känslor av ensamhet och isolering (McKinnon et al., 2014).
Föräldrar som fått mycket hjälp av stödgrupper kände att de ville stödja andra med
samma erfarenheter (Miers et al., 2012).
8.3 Professionell rådgivning
Åttiofem procent av föräldrarna som förlorat ett barn i självmord hade haft någon form
av kontakt med läkare, psykiatrisjuksköterskor, psykologer eller stödgrupper (Dyregrov,
2002). I omedelbar anslutning till ett självmord är det vanligt att till exempel polis,
ambulanspersonal och rättsläkare har kontakt med de anhöriga. Rådgivare, psykologer
och lokala läkare hade mest kontakt med efterlevande. Alla närstående sökte någon
form av professionellt stöd för att identifiera strategier för att hantera sin sorg
(McKinnon et al., 2014). Hälften av föräldrarna kontaktades av vårdpersonal och
erbjöds stöd. Stödjande rådgivning visade sig vara den hjälp som oftast fanns tillgänglig
och som togs emot av föräldrarna (Dyregrov, 2002). Efter chockfasen var det endast ett
fåtal föräldrar som tog del av professionell rådgivning (Lindqvist et al., 2008). Efter att
föräldrar förlorat sitt barn i självmord kan egna självmordstankar förekomma. Föräldrar
som hade självmordstankar och som sökte professionell hjälp övergav dessa tankar till
slut (Murphy, Tapper, Johnson & Lohan, 2003). Tjugosex procent av föräldrarna hade
deltagit i stödgrupper och 22 % av föräldrarna ansåg att stödgrupper kunde vara till
hjälp. De trodde att de kunde lära mycket från andra sörjande om vad som väntade dem
(Dyregrov, 2002). Däremot var det också många som var övertygade om att deltagandet
i en stödgrupp inte skulle hjälpa dem att bättre hantera sorgen. De som inte tyckte att
stödgrupper var till någon hjälp uppgav att de ej ville lyssna på andra som berättade om
sin sorg och skulle finna det svårt att dela med sig av sina egna berättelser (McKinnon
et al., 2014).
13
8.4 Bristande professionellt stöd
Huvudparten av föräldrarna uppgav att de hade negativa erfarenheter av det
professionella teamet som var först på plats där självmordet hade skett (McKinnon et
al., 2014). Många föräldrar beskrev en förvirring då många poliser och utredare var på
plats men ingen kunde förklara för dem vad de gjorde och vad som skulle hända (Miers
et al., 2012). Föräldrarna ansåg inte att de fick något stöd och upplevde att flertalet av
personalen som var först på plats saknade medkänsla och respekt (McKinnon et al.,
2014).
Flertalet av föräldrarna uttryckte ett behov av professionell hjälp (Dyregrov, 2002). En
majoritet av föräldrarna betonade att deras fysiska och psykiska hälsa hindrat dem från
att söka professionellt stöd. Sömnlöshet, aptitlöshet, ökad ångest och okontrollerad gråt
var några av de fysiska konsekvenserna som föräldrarna upplevde av sorgen. De
kämpade också med komplicerade känslor av skuld, ilska och depression. Den
komplexa situationen med både fysiska och psykiska ohälsotillstånd belyser de
svårigheter som föräldrarna möter med att lokalisera och söka stöd på egen hand
(McKinnon et al., 2014). Vårdpersonalen meddelade föräldrarna att de gärna fick
kontakta dem om de var i behov av hjälp men många föräldrar var oförmögna att ta den
kontakten (Dyregrov, 2002). Att hitta klinisk hjälp hos någon som var medkännande
och erfaren i sorgsituationer och förlust var en utmaning i många fall. Föräldrar som var
bosatta på landsbygden hade svårigheter med att hitta professionellt stöd i närområdet
och förväntades resa långa sträckor för att få stöd. Detta upplevdes svårt med tanke på
de fysiska och känslomässiga konsekvenserna av sorgen (McKinnon et al., 2014).
Familjer som sökte sig till sjukvården för att få stöd uppgav att vårdpersonalens
bemötande i vissa fall ledde till ett ytterligare uppskjutande av att söka hjälp (Fielden,
2003). Hälften av de föräldrar som förlorat ett barn i självmord hade bristande
förtroende för vården (Pettersen, Omerov, Steineck, Titelman, Nyberg & Nyberg,
2015).
Önskemål om rutinmässig psykosocial vård uttalades av 45 % av föräldrarna. Föräldrar
uttryckte framförallt en önskan om fler psykologer (Dyregrov, 2002). Flertalet av
föräldrarna önskade få stöd från någon som hade liknande erfarenheter, det vill säga
individer som också förlorat någon i självmord (Miers et al., 2012). Många föräldrar
14
kände att fördelningen av psykosociala krisinsatser i nuläget var orättvisa. Några
mammor och pappor föreslog att lokala myndigheter borde organisera en länk mellan de
som förlorat en närstående i självmord (Dyregrov, 2002). En guidebok på tillgängliga
resurser var något som föräldrarna saknade och önskan om att ha en person som kunde
vägleda dem med beslut fanns (Miers et al., 2012). Föräldrarna efterfrågade rutiner som
skulle säkerställa automatisk kontakt med ett professionellt team som har kunskap om
situationen och förmåga att ge stöd (Dyregrov, 2002).
Flera föräldrar framförde att de i ett tidigt stadium kunde dragit nytta av professionella
resurser och att delta i en stödgrupp. Dock visste inte föräldrarna var dessa resurser
fanns och de visste inte heller var de skulle leta (Miers et al., 2012; Dyregrov, 2002).
Föräldrarna visste inte vilken hjälp de behövde eller vilken hjälp som
rekommenderades. De första veckorna efter självmordet fick föräldrarna professionellt
stöd och i detta skede var föräldrarna i chock och upptagna med begravningen. När
chocken avtagit och begravningen var över hade stödet från sjukvården upphört och
föräldrarna hade lämnats ensamma för att möta den hårda verkligheten. Sjuttiotre
procent av föräldrarna hade velat bli erbjudna kontakt från myndigheter och
sjukvårdspersonal i åtminstone ett år (Dyregrov, 2002). Åtskilliga familjer befann sig
ensamma med sorgen för tidigt efter självmordet. Det fanns ett behov hos föräldrarna av
att bearbeta krisen när den var hanterbar. Föräldrarna ville att det skulle ha gått en tid
sedan självmordet innan de kände att de kunde ta till sig stödet (Lindqvist et al.,
2008). Ett större antal föräldrar hävdade att de ville ha mer eller andra typer av hjälp än
den hjälp de erhållit (Maple et al., 2010; Dyregrov, 2002).
Vårdens avsaknad av kontinuitet och den ständiga personalomsättningen hade avskräckt
föräldrarna från att leta efter annan support. Diskontinuiteten i vården resulterade även i
att föräldrarna ofta fick berätta ett flertal gånger om tragedin. Detta var något som
föräldrarna fann mycket svårt. Dessa svårigheter understryker den viktiga frågan som
berör kontinuiteten i vården för de som förlorat en anhörig i självmord (McKinnon et
al., 2014).
15
9 Metoddiskussion
9.1 Sökningsförfarande och inklusionskriterier
Att inkludera suicid* som ett fritextord gav fler träffar jämfört med att bara använda
Suicide som en tesaurus, men många av dessa träffar var irrelevanta. Kristensson (2014)
menar att en nackdel med fritextsökning är att många artiklar utan anknytning till ämnet
visas. Suicid är ett viktigt nyckelbegrepp i litteraturstudien. Att inkludera suicid*
resulterade även i att forskning utan stort samband till begreppet inkluderades och
därför kan detta ses som en svaghet. Samtidigt utökades sökningen vilket styrker att all
relevant forskning inom dessa tre databaser har inkluderats. Forsberg och Wengström
(2013) menar att en sökstrategi som identifierar all relevant forskning inom ämnet ska
användas i en systematisk litteraturstudie.
Syftet har förändrats över tid då det var en utmaning att finna relevanta artiklar. I
processens början fanns författarnas fokus på erfarenheter av det stöd som sjukvården
erbjuder, men då antalet artiklar var kraftigt begränsat vidgades syftet och även
stödgrupper inkluderades. Enligt Friberg (2012) är vissa fenomen och områden mer
beforskade än andra. Detta är också ett viktigt fynd eftersom det säger något om var
forskningsintresset finns. Från början hade författarna även en begränsning till
tonåringar och sökordet Adolescent användes frekvent. Ämnesorden Adolescent
definieras i PubMed som en person mellan 13-18 år. Utbudet från sökningarna med
denna åldersbegränsning minskade artikelutbudet markant vilket resulterade i att
sökordet avlägsnades. Begränsningen reducerades istället till individer under 31 år, då
relevanta artiklar själva hade det ålderspannet. Trots detta var inte utbudet stort nog,
vilket ledde till att författarna valde att inkludera artiklar med fler perspektiv än
föräldraperspektivet eller andra dödsorsaker än självmord. Detta kan ha inneburit att
resultatet som framtogs inte enbart speglade litteraturstudiens syfte. Enligt Forsberg och
Wengström (2013) läggs hela undersökningen upp för att förhoppningsvis besvara
syftet. Däremot har författarna enbart använt den information som berör de delar av
artiklarna som kan kopplas till föräldrar som förlorat sina barn i självmord. Författarna
anser att det kan ses som en svaghet att all information från artiklarna inte kan kopplas
till litteraturstudiens inklusionskriterier, men samtidigt kan det vara en styrka att fler
artiklar har inkluderats.
16
Författarna har valt att inkludera samtliga artiklar oavsett publiceringsår. Detta kan vara
en svaghet i litteraturstudien. Enligt Östlundh (2012) är vetenskapligt material en
färskvara, och finns inget intresse för äldre material kan en tidsavgränsning i sökningen
användas. Däremot jämförde författarna nyare och äldre artiklar och det visade sig inte
vara någon större skillnad på resultaten. Detta är också anledningen till att författarna
valde att inkludera artiklar som var 13 år gamla. Begränsningen Peer Reviewed
användes vid artikelsökningen och detta ser författarna som en styrka. Forsberg och
Wengström (2013) menar att alla vetenskapliga tidsskrifter använder vetenskapliga
granskare som avråder eller rekommenderar publicering av artikeln. Segesten (2012)
menar att vetenskapliga artiklar förekommer i särskilda tidsskrifter som uppfyller vissa
krav. Ett examensarbete som skrivs inom högskolan ska alltid referera till vetenskapliga
artiklar. Författarna anser därför att begränsningen inte har exkluderat någon användbar
information.
9.2 Kvalitetsgranskning och etik
Faktumet att granskningsmallarna modifierades kan ses som en svaghet. Kristensson
(2014) menar att det inte finns någon anledning att skapa egna granskningsmallar då det
redan finns många färdiga att tillgå. Den gemensamma genomgången av
granskningsmallarna gjorde däremot att författarna kom fram till att en modifiering av
mallarna skulle ske. Författarna anser att de delar av mallen som modifierats till frågor
enbart tydliggjort granskningen för författarna. Ingen granskningsmall för ickeexperimentella studier fanns att tillgå i den valda metodologin. Författarna beslutade sig
för att använda en granskningsmall för kvasi-experimentella studier, då författarna
ansåg att frågorna var lämpliga även till icke-experimentella studier. Detta kan ses som
en svaghet eftersom vald mall inte var anpassad till de granskade artiklarna. För att få en
mer trovärdig granskning skulle en annan granskningsmall ha använts som var anpassad
till artiklarnas design. Enligt Kristensson (2014) ska speciella granskningsmallar
användas för att göra en trovärdig systematisk granskning.
Artikelgranskningen gjordes enskilt, vilket författarna anser vara en styrka. Kristensson
(2014) bekräftar att samtliga som arbetar med uppsatsen ska granska alla studier var för
sig för att sedan jämföra och diskutera sina resultat innan studierna inkluderas i
17
resultatet. Studier av låg kvalitet exkluderades vilket författarna anser vara en styrka,
detta är något som Forsberg och Wengström (2014) och Kristensson (2014) bekräftar.
En artikel bedömdes med låg kvalitet på grund av att syftet inte framgick. Den andra
artikeln uteslöts då inklusion- och exklusionskriterier inte framkom och information om
deltagarna samt bakgrunden var begränsad. Exkluderingen hade även att göra med att
alla deltagare i artiklarna inte passade litteraturstudiens forskningsområde och då
deltagarinformationen var begränsad kunde författarna inte avgöra vilken information
som hade ett föräldraperspektiv.
Alla artiklar hade granskats av en etisk kommitté men trots detta hade tre artiklar med
namn på deltagarna. Det framgick inte om dessa namn var deltagarnas riktiga, och
eftersom informationen uteblivit ser författarna detta som en svaghet. Kristensson
(2014) beskriver konfidentialitet som att de uppgifter som forskarna får ta del av inte
kommer att spridas till obehöriga. Materialet ska vara avidentifierat så att det inte kan
härledas till personen som lämnat uppgifterna för att skydda deltagarnas integritet. Vi
valde ändå att inkludera dessa artiklar eftersom de blivit granskade av en etisk
kommitté. Författarna mailade även ett av förlagen angående konfidentialiteten. Svaret
som gavs var att den etiska kommittén säkerligen diskuterat frågan och trots detta
godkänt artikeln.
9.3 Analys
I början av analysen läste författarna artiklarnas resultat oberoende av varandra och
författarna betraktar detta som en styrka. Kristensson (2014) kallar detta för
forskartriangulering då forskarna i ett senare skede kan diskutera deras övergripande
intryck av texten. När författarna sedan diskuterade resultaten tillsammans framkom att
flera artiklar valts ut som inte besvarade studiens syfte. Författarna hade då låtit deras
förförståelse styra vilka artiklar som skulle inkluderas. Forsberg och Wengström (2013)
beskriver manifest innehållsanalys som en systematisk och objektiv teknik där analys av
direkt synliga mönster är i fokus. Författarna valde från början att en manifest
innehållsanalys var ett lämpligt tillvägagångssätt för att belysa resultatet. Efter insikten
om förförståelsens inverkan fick författarna därefter ständig påminna varandra om att
vara medvetna om förförståelsen. Medvetenhet om det tolkande förhållningssättet
gjorde att utplockandet av utsagor blev överkomligt. De artiklar som sedan valdes ut var
18
endast de som besvarade studiens syfte på beskrivande nivå. Kristensson (2014) betonar
att endast de resultatdelar som besvarar studiens syfte ska inkluderas. Författarna har
därför inte förvrängt något resultat och därmed inte förvanskat några utsagor. Utsagorna
som plockades ut översattes till svenska då de fortfarande kunde härledas till sitt
sammanhang. Författarna anser att detta är en styrka då texten befann sig i den
ursprungliga kontexten. Utsagorna kondenserades sedan till olika koder vilka författarna
snabbt kunde identifiera. När koderna sedan skulle delas in i kategorierna blev det
svårare eftersom en del koder kunde härledas till fler än en kategori. Författarna ändrade
då kategorinamnen så att kategorierna blev heterogena.
Författarna kom slutligen fram till kategorierna Sorgeprocessen, Samhörighet,
Professionell rådgivning och Bristande professionellt stöd. Kategorierna Professionell
rådgivning och Bristande professionellt stöd kan tolkas som att de går in i varandra men
författarna har valt att skilja på dessa för att tydliggöra för läsaren vad styckena handlar
om. Författarna valde att skriva originaltexten i analystabellen för att läsaren ska se att
texten inte förvrängts i översättningen. Detta bedömer författarna vara en styrka.
9.4 Trovärdighet och överförbarhet
Författarna har redovisat när i tiden som sökningarna utförts, vilket enligt Kristensson
(2014) ökar studiens ökar trovärdighet. I litteraturstudien synliggörs även exempel ur
analysprocessen vilket enligt Kristensson (2014) ökar trovärdigheten. Allt resultat som
speglat studiens syfte har presenterats, vilket författarna anser ha ökat trovärdigheten.
De flesta artiklarna som används i litteraturstudien har en kvalitativ design. Detta kan
vara en nackdel då urvalet kanske inte är representativt för övriga människor i
samhället. Däremot antar författarna att det de funnit kan vara lika på ett mänskligt plan,
det vill säga när ens barn tar sitt liv. Kristensson (2014) menar att kvalitativa studier ej
syftar till att generalisera. Överförbarhet handlar snarare om en rimlighetsbedömning
som görs av läsaren. Artiklarna kommer från olika delar av världen och de flesta
artiklarna kommer från Australien, USA och Norden. Författarna anser att det är en
styrka att det är stor spridning på artiklarnas härkomst då resultatet kan överföras till
större populationer runtom i världen. Samtidigt kommer bara upp till tre artiklar från
samma land vilket kan ifrågasätta den egentliga överförbarheten. Däremot har de flesta
studierna ett liknande resultat, detta gör att urvalsgrupperna kan ses som representativa
19
vilket leder till en ökad överförbarhet (Forsberg & Wengström, 2013). Deltagarna i
studierna är främst av det kvinnliga könet vilket gör att resultatet kan vara mindre
representativt och överförbart till den manliga befolkningen.
10 Resultatdiskussion
Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa föräldrars erfarenheter av
stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Utmärkande
resultat i studien visar att föräldrar har svårigheter med att hitta professionell hjälp, de
finner sig ensamma med sorgen, de drabbas av självmordstankar och har ett större
behov av att få mer stöd från sjukvården och stödgrupper än den hjälp som de erhållit.
Stödgrupper har varit till hjälp för en del föräldrar men deras psykiska hälsa har hindrat
dem från att söka hjälp. Vårdens diskontinuitet har avskräckt föräldrar från att söka
hjälp och bemötandet från vårdpersonalen har varit bristfälligt.
Frekvent förekommande i litteraturstudiens resultat är att flertalet av föräldrarna utsattes
för såväl vårdlidande som livslidande. Dessa föräldrar upplevde det svårt att söka och
hitta professionell hjälp, samt att de blev dåligt bemötta av vårdpersonalen. Eriksson
(1994) poängterar att utebliven vård kränker den enskilda människans värdighet och är
ett sätt att utöva makt över någon som är sårbar. Den uteblivna vården kan ha bidragit
till att föräldrarna kände vårdlidande. Eriksson (1994) bekräftar att lidande uppstår när
vården inte är vårdande. Många gånger uppstår vårdlidande på grund av att
vårdpersonalen har bristande kunskaper, avsaknad av reflektion eller ett omedvetet
handlande. Trots detta menar Wiklund-Gustin (2014) att sjuksköterskan har en
betydelsefull roll vilket innebär att skapa förutsättningar för att se en mening med
lidandet. Sjuksköterskan ska även forma vårdrelationen så att interaktionen är
ömsesidig, samtidigt som den riktas mot patientens unika behov.
I en studie av McMenamy, Jordan och Mitchell (2008) som handlar om efterlevandes
behov av stöd, framförs att 48% upplevde att det var svårt att tala med närstående om
självmordet. Wikström (2004) betonar att självmord för många är nästintill omöjligt att
prata om. Detta kan bero på stigmatiseringen som finns kring självmord. Dyregrov
(2012) förespråkar att de flesta vill ha en större öppenhet om självmord som fenomen
20
samtidigt som det kan leda till att fler självmord begås. Rapportering av självmord kan
leda till att hoppet fråntas den som står på gränsen till ett självmord. Dock bidrar
begränsandet i offentligheten till fortsatt stigmatisering kring självmord, vilket får till
följd att de efterlevande blir ensamma i sin sorg. I litteraturstudien presenteras att flera
familjer känt sig ensamma med sorgen i anslutning till självmordet. Dahlberg och
Segesten (2010) skriver att ensamheten blir stor då människor är utsatta på grund av sitt
lidande och sitt behov av vård. I en situation där vårdpersonalen möter lidande är det
betydelsefullt att bekräfta och möta lidandet (Eriksson, 1994; Wiklund-Gustin, 2014).
Att vända sig till en vårdare och blotta sitt behov av hjälp och sedan bli lämnad ensam
med sin oro och ångest kan leda till ett vårdlidande då individen inte blir sedd med sitt
lidande (Dahlberg & Segesten, 2010).
När ens barn begår suicid uppkommer många frågor men dessvärre uteblir svaren
(Wikström, 2004). Dyregrov (2012) menar att självmord får konsekvensen att de flesta
efterlevande söker svar på frågor om varför den avlidna tog sitt liv. Många efterlevande
tycker att det är viktigt att få svar på sådana frågor för att få den försoning som krävs för
att bevara mening i tillvaron. I en studie av Feigelman och Feigelman (2008)
framkommer att efterlevande kan drabbas av självmordstankar, depression och
posttraumatiskt stressyndrom på grund av den komplicerade sorgen och
stigmatiseringen. Även i föreliggande litteraturstudie framkom att föräldrar som förlorat
sitt barn i suicid kan drabbas av självmordstankar. Beskow (2000b) betonar att
närstående som förlorat sina barn i självmord har en ökad risk för att själva begå suicid.
I en studie av Rostila, Saarela och Kawachi (2012) visas att mammor som förlorat sitt
barn i exempelvis suicid har 48 % högre risk för efterföljande mortalitet jämfört med
mammor som förlorat sitt barn av naturliga orsaker. Eriksson (1994) betonar att när en
tragisk händelse sker som rubbar det invanda livet för individen kan detta leda till ett
lidande. Lidandet kan ändra hela livssituationen, vilket då leder till ett livslidande. Även
Rehnsfeldt (1999) poängterar att livslidandet kan vara relaterat till trauman eller andra
livshändelser som försätter individen i en situation där hen börjar reflektera över
innehållet och riktningen i sitt liv. Wiklund-Gustin (2014) redogör för att individer kan
reagera på lidandet genom att förneka det, skuldbelägga sig själv eller genom
aggressioner och nedstämdhet. I studiens resultat visas att föräldrars psykiska hälsa
hindrat dem från att söka professionell hjälp. Detta belyser den komplexa situationen
21
som föräldrarna befinner sig i då de är i behov av stöd medan information om resurser
saknas och de själva inte har kraften att söka stöd.
I litteraturstudien framkommer att föräldrarna kände en press från övriga individer i
samhället att sorgeprocessen skulle skyndas på. Detta fick konsekvenser för föräldrarnas
relationer med vänner. Wikström (2004) förespråkar att samtalen med andra blir viktiga
när föräldrar förlorat ett barn. Det värsta föräldrarna kan uppleva är att vänner drar sig
undan eller undviker att prata om det som hänt. Såväl i litteraturstudien framkommer att
föräldrarna erfor att det fanns få människor att prata med om det tragiska. Wikström
(2004) förklarar fenomenet då hon beskriver att ångest väcks hos omgivningen när ett
barn dör. Detta kan leda till att vänner inte längre orkar med att leva i föräldrarnas sorg
och därför drar sig undan. Föräldrarna som förlorat sitt barn blir sårbara och mycket
kraft går åt till att sörja. Dyregrov (2012) menar att självmord i regel är tyngre och
svårare att tackla än annan plötslig död. Därför är det extra angeläget att fånga upp
föräldrar som förlorat ett barn på grund av suicid och erbjuda stöd. Detta styrker Grad,
Clark, Dyregrov och Andriessen (2004) som framför att efterlevande behöver någon
form av stöd. I litteraturstudien framkommer att flera föräldrar på egen hand funnit
stödgrupper och att deltagandet i dessa hade bidragit till positiva erfarenheter.
Föräldrarna kände sig inte ensamma med sorgen då de delade liknande erfarenheter med
andra. Dessvärre var det ett mindre antal föräldrar som ansåg att de fått stöd från
sjukvården. I en studie av McMenamy et al. (2008) framkommer att 38 % av de
efterlevande som förlorat någon i självmord upplevde svårigheter med att hitta
stöd. Fyrtiofem procent tyckte att det fanns för lite information om olika resurser. Detta
är något som också framkommer i litteraturstudien då föräldrarna ville ha mer
information angående stöd från både stödgrupper och sjukvården. Även i en rapport från
Karolinska institutet (2015) framkommer att en majoritet av de anhöriga ansåg att de
hade velat ha mer information och stöd i samband med självmordet. Detta tyder på att
sjukvården inte tar ansvar gällande föräldrar som befinner sig i en kris efter att deras
barn tagit livet av sig. Däremot skriver Wikström (2004) att det finns svårigheter med
att möta en människa som befinner sig i kris, vilket handlar om att våga vara närvarande
och möta en människa vars liv gått sönder. Zisook och Shear (2009) redogör för att
självmord är något som upplevs skrämmande och även för vårdpersonal som är vana att
möta de drabbade kan det bli en utmaning att möta personer med stor sorg. Detta kan få
konsekvenser som att föräldrarnas upplevelse av stöd från vården inte motsvarar vad de
22
egentligen behöver, och därför får genomgå sorgeprocessen på egen hand. Detta
bekräftas också i föreliggande litteraturstudie. Albertsson och Torstensson-Nimby
(1999) redogör för att sjukvårdspersonalen ansvarar för att möta individers olika känslor
såsom skräck, rädsla, sorg och lidande. Zisook et al. (2009) redogör för att vårdpersonal
proaktivt bör erbjuda att träffa familjer efter ett självmord för att ge stöd, bidra till
normalisering av sorgreaktioner, skicka remisser till samhällets resurser och ge ett
perspektiv på självmord som kan bidra till minskad förvirring, skuld eller ilska efter
dödsfallet. Långvarig sorg kan tendera att blir kronisk och ihållande om riktade insatser
saknas.
I resultatet framkommer att många föräldrar uttryckt ett behov av hjälp men att
sjukvårdens diskontinuitet avskräckt dem från att leta professionellt stöd. Enligt
Albertsson och Torstensson-Nimby (1999) upplever vårdpersonalen att patienterna har
ett behov av att tala om sin ångest och oro men att detta behov inte blir tillfredsställt.
Detta ser vårdpersonalen som ett problem. Det kan också bli känslomässigt betungande
för vårdpersonalen att i längden engagera sig i patienten och familjens öde. Vårdarna är
mitt i sorgen och kan känna sig maktlösa då de inte vet vad de ska säga eller göra när
patienten gråter. Trots detta är vårdutbildningen främst inriktad på somatik och det
ägnas mindre tid åt psykologiska effekter. I en studie av Kaunonen, Tarkka, Hautamäki
och Paunonen (2000) undersöktes vårdpersonalens erfarenheter av att ge stöd till
familjer som förlorat sitt barn. Det framkom att 57 % uppskattade att de kunde stödja
familjerna ganska dåligt eller inte alls. Sjuttiofem procent av vårdpersonalen hade blivit
utbildade för att kunna möta familjer i sorg och de som blivit utbildade upplevde att de
kunde stödja familjer bättre. Vårdpersonalens bristande utbildning i att möta familjers
sorg bidrar till ett vårdlidande.
11 Slutsats
I litteraturstudien framkommer att föräldrar önskar stöd i olika former. Sjukvården har
brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. Många föräldrar som är i behov av
professionell hjälp får söka stöd på egen hand. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt
skick för att själva söka hjälp. De föräldrar som söker stöd på egen hand har svårigheter
med att finna professionellt stöd då informationen om vart de kan vända sig är
bristfällig. En del föräldrar upplever att stödgrupper är till hjälp då föräldrarna kan dela
23
med sig om det tragiska som hänt. Andra känner sig ensamma i sin sorg och har få att
prata med. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsat kan bero på
stigmatiseringen som existerar kring självmord. Eftersom föräldrarna inte har någon att
prata med och känner sig ensamma med sorgen kan det leda till ett ännu större lidande
som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan negativt. Självmord är något som
borde uppmärksammas mer ute i samhället för att stigmatiseringen ska minska.
Dessvärre kan öppenhet om självmord leda till fler självmord. Däremot bör inte
sjukvårdens stöd till efterlevande undanhållas utan istället synliggöras för att fler ska
kunna ta del av stödet.
11.1 Kliniska implikationer
Allmänsjuksköterskan har ett ansvar att möta individer i sorg. Det är kanske lättare för
vårdpersonalen att kontakta föräldrar vars barn avlidit på sjukhuset, men frågan är
vilken profession som ansvarar för föräldrar som förlorat sitt barn i självmord. Just nu
finns inga allmänna riktlinjer för vilka professioner som har hand om de efterlevande.
Kanske behöver varje landsting utforma en plan för vilket tillvägagångssätt
vårdpersonalen ska ha. Det finns exempelvis traumateam vid olyckor. Eventuellt skulle
det vara betydelsefullt för både föräldrar och vårdpersonal om ett traumateam ansluts
vid självmord. Att fånga upp föräldrar som mår dåligt är suicidpreventivt då dessa
föräldrar ofta själva drabbas av självmordstankar. Överlag behövs mer utbildning om
stöd och sorghantering till vårdpersonal.
11.2 Förslag på vidare forskning
Forskningen kring självmord och stöd är kraftigt begränsad, vilket blev tydligt i
sökandet efter vetenskaplig forskning. Författarna anser att det finns ett behov av att
ytterligare undersöka suicid bland barn, samt vilket stöd föräldrar har att tillgå. Det
finns inte mycket forskning inom detta område och för att göra eventuella förbättringar i
sjukvården kan forskning vara en bra startpunkt. Få funna artiklar visar att det finns ett
behov av vidare forskning. Utifrån studiens resultat har det framkommit att föräldrar
kritiserar sjukvårdens stöd efter att de förlorat sitt barn. Det skulle vara intressant att se
om sjukvårdspersonalen har samma uppfattning. För att undersöka detta skulle en
parallell studie kunna genomföras mellan föräldrar som fått stöd och den vårdpersonal
som givit stöd.
24
Referenser
De referenser som inleds med * är artiklar som inkluderats i studiens resultat.
Albertsson, M., & Torstensson-Nimby, G. (1999). Psykologiska reaktioner hos den
svårt sjuke, närstående och vårdpersonal. I J. Arlebrink (Red.), Döden och döendet;
Etiska, existentiella och psykologiska aspekter (s. 44-58). Lund: Studentlitteratur.
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
*Begley, M., & Quayle, E. (2007). The Lived Experience of Adults Bereaved by
Suicide. Crisis, 28(1), 26-34. doi: 10.1027/0227-5910.28.1.26.
Beskow, J. (2000a). Definitioner och modeller. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 27-44). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000b). Nationellt program. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 49-63). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000c). Epidemiologi. I J. Beskow (Red.), Självmord och
självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 65-100). Lund: Studentlitteratur.
Beskow, J. (2000d). Folkhälsa och suicidprevention. I Jan Beskow (Red.), Självmord
och självmordsprevention; Om livsavgörande ögonblick (s. 102-117). Lund:
Studentlitteratur.
25
Buus, N., Caspersen, J., Hansen, R., Stenager, E., & Fleischer, E. (2013). Experiences
of parents whose sons or daughters have (had) attempted suicide. Journal of Advanced
Nursing, 70(4), 823-832. doi: 10.1111/jan.12243.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
*Dyregrov, K. (2002). Assistance from local authorities versus survivors' needs for
support after suicide. Death Studies, 26(8), 647-668. doi:10.1080/07481180290088356
Dyregrov, K. (2012). Efter självmordet; vägen vidare. Stockholm: Gothia Förlag AB
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB.
Feigelman, B., & Feigelman, W. (2008). Surviving after suicid loss: The healing
potential of suicide survivor support groups. Illness, crisis & loss, 16(4), 285-304. doi:
10.2190/IL.16.4.b
*Fielden, J. M. (2003). Grief as a transformative experience: Weaving through different
lifeworlds after a loved one has completed suicide. International Journal of Mental
Health Nursing, 12(1), 74-85.
Folkhälsomyndigheten (2014). Äldre mår bättre än unga. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-ochlevnadsvanor/psykisk-halsa/nulage-psykisk-halsa/skillnader-mellan-aldersgrupper/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier;
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
26
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-144). Lund: Studentlitteratur.
Grad, O. T., Clark, S., Dyregrov, K., Andriessen, K. (2004). What helps and what
hinders the process of surviving the suicide of somebody close? Crisis, 25(3), 134-139.
doi: 10.1027/0227-5910.25.3.134
Karolinska institutet (2013). Föräldrars erfarenheter och behov av stöd efter ett barns
självmord. Hämtad 2015-09-26 från
http://ki.se/sites/default/files/foraldrars_erfarenheter_och_behov_av_stöd_efter_ett_bar
ns_sjalvmord_2013_web.pdf
Kaunonen, M., Tarkka, M. T., Hautamäki, K., & Paunonen, M. (2000). The staff's
experience of the death of a child and of supporting the family. International Nursing
Review, 47(1), 46-52.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Lindqvist, P., Johansson, L., & Karlsson, U. (2008). In the aftermath of teenage
suicide: a qualitative study of the psychosocial consequences for the surviving family
members. BMC Psychiatry, 21(8), Avaliable from:
http://www.biomedcentral.com/1471-244X/8/26 doi: 10.1186/1471-244X-8-26
Li, J., Precht, D. H., Mortensen, P. B., & Olsen, J. (2003). Mortality in parents after
death of a child in Denmark: a nationwide follow-up study. Lancet, 361 (9355), 363367. doi: 10.1016/S0140-6736(03)12387-2
*Maple, M., Edwards, H. E., Minichiello, V., & Plummer, D. (2013). Still part of the
family: the importance of physical, emotional and spiritual memorial places and spaces
27
for parents bereaved through the suicide death of their son or daughter. Mortality, 18(1),
54-71. doi: 10.1080/13576275.2012.755158
*Maple, M., Edwards, H., Plummer, D., & Minichiello, V. (2010). Silenced voices:
hearing the stories of parents bereaved through the suicide death of a young adult child.
Health and Social Care in the Community, 18(3), 241-248. doi: 10.1111/j.13652524.2009.00886.x
*McKinnon, J. M., & Chonody, J. (2014). Exploring the Formal Supports Used by
People Bereaved Through Suicide: A Qualitative Study. Social Work in Mental Health,
12(3), 231-248. doi: 10.1080/15332985.2014.889637
McMemany, J. M., Jordan, J. R., & Mitchell, A. M. (2008). What do suicide survivors
tell us they need? Results of a pilot study. Suicide and Life-threatning Behavior, 38(4),
375-89. doi: 10.1521/suli.2008.38.4.375
*Miers, D., Abbott, D., & Springer, P. R. (2012). A phenomenological study of family
needs following the suicide of a teenager. Death Studies, 36(2), 118-133. doi:
10.1080/07481187.2011.553341
Murphy, S. A., Das-Gupta, A., Cain, K. C., Johnson, L. C., Lohan, J., Wu L., & Mekwa.
J. (1999). Changes in parents' mental distress after the violent death of an adolescent or
young adult child: a longitudinal prospective analysis. Death Studies, 23(2), 129-159.
doi: 10.1080/074811899201118
*Murphy, S. A., & Johnson, L. C. (2003). Finding meaning in a child's violent death: a
five-year prospective analysis of parents' personal narratives andempirical data. Death
Studies, 27(5), 381-404. doi: DOI: 10.1080/07481180302879
28
*Murphy, S. A., Tapper, V. J., Johnson, L. C., & Lohan, J. (2003). Suicide ideation
among parents bereaved by the violent deaths of their children. Issues in Mental Health
Nursing, 24(1), 5-25. doi: 10.1080/01612840390160603
Nationalencyklopedin. (2015a). Självmord. Hämtad 2015-11-06 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/självmord
Nationalencyklopedin. (2015b). Stötta. Hämtad 2015-11-06 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stötta-(2)
Nationalencyklopedin. (2015c). Biologiska föräldrar. Hämtad 2015-11-19 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biologiskaf%C3%B6r%C3%A4ldrar
Nationalencyklopedin. (2015d). Barn. Hämtad 2015-11-19 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barn
Nationalencyklopedin. (2015e). Erfarenhet. Hämtad 2015-11-19 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet
*Pettersen, R., Omerov, P., Steineck, G., Titelman, D., Dyregrov, A., Nyberg, T., &
Nyberg, U. K. (2015). Lack of Trust in the Health-Care System After Losing a Child to
Suicide. Crisis, 36(3), 161-172. doi: 10.1027/0227-5910/a000312
Rehnsfeldt, A. (1999). Mötet med patienten i ett livsavgörande skeende.
(Doktorsavhandling). Åbo: Åbo akademi, institutionen för vårdvetenskap.
Rostila, M., Saarela, J, & Kawachi, I. (2012). Mortality in parents following the death
of a child: a nationwide follow-up study from Sweden. Journal of epidemiology and
community health, 66(10), 927-933. doi: 10.1136/jech-2011-200339
Segesten, K. (2012). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 47-56). Lund: Studentlitteratur.
29
Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder; Hälsa och ohälsa (s. 611-637). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2007). Statistik över skador bland barn i Sverige - avsiktliga och
oavsiktliga. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9230/2007-1251_20071251.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Hämtad 2015-09-25 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Dödsorsaker 2014. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19909/2015-8-1.pdf
Suicidprevention i väst. (2015). Suicid - ett folkhälsoproblem. Hämtad 2015-11-23 från
http://www.suicidprev.com/om-suicid/
Wiklind-Gustin, L. (2012). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén
(Red.), Omvårdnadens grunder; perspektiv och förhållningssätt (s. 269-291). Lund:
Studentlitteratur.
Wikström, C. (2004). När livet går sönder - en bok om kriser och hur vi möter dem.
Uppsala: Publishing House AB.
WHO (2015). Suicide. Hämtad 2015-09-25 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs398/en/
Zisook, S., & Shear, K. (2009). Grief and bereavement: what psychiatrists need to
know. World Psykiatry, 8(2), 67-74.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
30
Bilagor
Bilaga A Sökning
Databas Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa artiklar Valda artiklar
Cinahl
S1
(MH “Suicide”)
8,591
S2
Suicid*
17,379
S3
S1 OR S2
17,379
S4
Parent*
82,162
S5
(MH “Parents”)
21,591
S6
Mother*
44,489
S7
Father*
8,748
S8
S4 OR S5 OR S6 OR S7
117,831
S9
Support*
230,108
I
Databas Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa artiklar Valda artiklar
Cinahl
S10
S3 AND S8 AND S9
Peer reviewed
S11
Bereave*
6,131
S12
(MH “Bereavement”)
4,640
S13
S11 OR S12
6,131
S14
S3 AND S8 AND S19
S15
(MH “Support Groups”)
6,662
S16
S9 OR S15
230,108
S17
S13 AND S16 AND S3
S18
(MH “Life Experiences”)
11,490
S19
Experience*
183,200
S20
S18 OR S19
183,200
Peer reviewed
Peer reviewed
187
95
96
187
15
6
3 (5, 6, 8)
95
18
15
3 (4, 7, 12)
96
1 (16)
II
Databas Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstracts Lästa artiklar Valda artiklar
Cinahl
S21
S3 AND S8 AND S20
Peer reviewed
167
167
32
3
2 (2, 9)
MH = Ämnesord *= trunkering
Databas Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar
Pubmed
S1
“Social Support”[Mesh]
54,535
S2
“Suicide”[Mesh]
50,189
S3
“Grief”[Mesh]
7,505
S4
S1 AND S2 AND S3
57
57
[Mesh] = Ämnesord
III
13
7
2 (13, 15)
Databas
Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar
PsycInfo
S1
Support*
502,623
S2
DE “Support Groups”
3,777
S3
S1 OR S2
502,623
S4
Suicid*
50,341
S5
DE “Suicide”
21,846
S6
S4 OR S5
50,341
S7
Bereave*
9,437
S8
DE “Bereavement”
1,900
S9
S7 OR S8
9,437
S10
Grief*
15,016
IV
Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar
Databas
Sökord
Avgränsningar Antal träffar Lästa titlar
Lästa abstrakt Lästa artiklar Valda artiklar
PsycInfo
S11
DE “Grief”
11,240
S12
S10 OR S11
15,016
S13
S3 AND S6 AND S9 AND S12 Peer reviewed
142
142
DE = Ämnesord * = trunkering
V
17
9
3 (1, 3, 11)
Bilagor
Bilaga B Utvalda artiklar
Nr
Titel
Författare
År & land
Syfte
Metod/Urval
Resultat
Kvalité
Barnets
ålder
Föräldrar?
1
Exploring the
Formal Supports
Used by People
Bereaved
Through Suicide:
A Qualitative
Study
McKinnon, J.
M., &
Chonody, J.
(2014)
Australien
Undersöka de formella
stöd som används
efter självmord av
nära anhörig.
Kvalitativ.
Fenomenologisk
metod.
Semistrukturerad
intervju.
Ändamålsenligt
urval. Heterogent
(ålder, boende).
14 st mellan 18-74
år. 12 kvinnor.
Majoriteten av
deltagarna
hade negativa
erfarenheter av
stödet som
vården bidrog
med. Var en
utmaning att
hitta klinisk
hjälp.
Medel
Framgår
inte.
Fem föräldrar
av 14
deltagare.
Annars
syskon,
morföräldrar
osv.
2
Silenced voices:
hearing the
stories of parents
bereaved through
the suicide death
Maple, M.,
Edwards, H.,
Plummer, D., &
Minichiello, V.
(2010)
Undersöka föräldrars
upplevelse efter att
deras barn begått
självmord.
Kvalitativ. Latent
innehållsanalys.
Ostrukturerade
intervjuer. 22
deltagare. 16
Föräldrarna
Hög
berättar om
stigmatiseringe
n som
fortfarande
17-31 år
Bara föräldrar
(även
fosterföräldrar
och
plastföräldrar)
VI
of a young adult
child
Australien
mammor och 6
pappor.
Annons.
Bekvämlighetsurval.
3
4
In the aftermath
of teenage
suicide: a
qualitative study
of the
psychosocial
consequences for
the surviving
family members
Lindqvist, P.,
Johansson, L.,
& Karlsson., U.
(2008)
Sverige
Lack of Trust in
the Health-Care
System After
Losing a Child to
Pettersen, R.,
Omerov, P.,
Steineck, G.,
Titelman, D.,
Öka förståelsen för
omständigheterna som
familjer som förlorat
ett barn i självmord
lever under.
Grounded theory.
Öppna intervjuer.
Ibland enskilt och
ibland i grupp.
10 familjer.
Teoretiskt urval.
Utvärdera
förekomsten av
bristande förtroende
för hälso- och
Kvantitativ. Ickeexperimentell.
Strukturerade
enkäter.
VII
existerar.
Upplevs som
en lättnad att få
prata med
forskarna om
det.
En minoritet
av deltagarna
hade fått
professionell
rådgivning.
Generellt var
de missnöjda
då de kände att
andra personer
förväntade
dem att
glömma vad
som hänt deras
barn.
Hög
13-19 år
Familjer.
Föräldrar
(foster, plast)
och syskon
47% av de
sörjande resp.
18% av de
icke-sörjande
Hög
15-30 år
Bara föräldrar.
254 pappor
och 315
mammor.
Suicide
Dyregrov, A.,
Nyberg, T., &
Nyberg, U. K.
(2015)
Sverige.
sjukvårdssystemet för
föräldrar efter
självmord.
Stratifierat urval.
569 sörjande
föräldrar och 326
icke-sörjande
föräldrar
hade bristande
förtroende för
vården
5
A
phenomenologic
al study of
family needs
following the
suicide of a
teenager
Miers, D.,
Abbott, D., &
Springer, P. R.
(2012)
USA.
Undersöka behoven
hos familjer ur
föräldraperspektiv
efter ett barns
självmord
Kvalitativ.
Fenomenologisk.
Ändamålsenligt
urval. Sex föräldrar
intervjuades.
Semistrukturerade
intervjuer.
Många
Hög
föräldrar kände
att de fått hjälp
av stödgrupper
dock så var det
svårt att finna
resurserna och
det var något
föräldrarna var
tvungna att
söka på egen
hand.
13-19 år
Bara föräldrar.
6
Assistance from
local authorities
versus survivors'
needs for support
after suicide
Dyregrov, K.
(2002) Norge.
Femfaldigt syfte: (a)
beskriva vilken hjälp
sörjande efter
självmord säger att de
ges; (b) undersöka
vilken hjälp de
överlevande skulle ha
Kvantitativ.
Explorativ ickeexperimentell
design. 128
föräldrar deltog.
320 professionella
Majoriteten av Medel
deltagarna
hävdade att de
ville ha mer
hjälp än de
fått. Visste inte
vilken hjälp
11-29 år
Bara föräldrar
(och
professionella
som
jämförelse).
VIII
velat ta emot; (c)
Frågeformulär med
beskriva
fem öppna frågor
vad samhället säger att och intervjuer.
de erbjuder; (d) för att
se hur administrerad
hjälp matchar de
förväntningar som
överlevande har; och
(e) för att kunna göra
rekommendationer för
att förbättra stödet för
efterlevande.
som de
behövde eller
som fanns
tillgänglig.
7
Grief reactions and
recovery in a support
group for people bereaved
by suicide
Clark, S. E., &
Goldney, R. D. (1995)
Australien
Ta en ny titt på sorg under de
första åren efter
självmord och
fastställa faktorer som var till
hjälp i återhämtningen
Grounded Theory?
Prospektiv.
Gruppmöten. 97 deltagare
Deltagarna beskrev att
stödgrupper var till
hjälp för att minska
stigmatiseringen av
självmord.
8
Suicide ideation
among parents
bereaved by the
violent deaths of
their children
Murphy, S. A.,
Tapper, V. J.,
Johnson, L.C.,
Lohan, J.
(2003) USA.
Dokumentera
förekomsten av
självmordstankar hos
efterlevande föräldrar
m.m.
Kvantitativ.
Regressionsanalys.
204-173 deltagare
(flera mätningar)
9
Still part of the
Maple, M.,
Utforska hur
Kvalitativ.
IX
Låg
Inte bara barn.
Även vän m.m.
Inte bara föräldrar
En mamma
Medel
hade
självmordstank
ar men efter att
hon sökt hjälp
övergavs dessa
tankar
12-28 år.
Självmord,
mord och
olycksfall
Bara föräldrar
(biologiska,
adoptiv eller
styv)
Deltagarna
17-31 år
Bara föräldrar.
Hög
10
11
family: the
importance of
physical,
emotional and
spiritual
memorial places
and spaces for
parents bereaved
through the
suicide death of
their son
or daughter
Edwards, H. E.,
Minichiello, V.,
& Plummer, D.
(2013)
Australien.
föräldrarna lever med
och genom sina barn
efter självmordet.
Manifest
innehållsanalys. 22
föräldrar
intervjuades
ostrukturerat.
Positive Experiences for
Participants in Suicide
Bereavement Groups: A
Grounded Theory Model
Groos, A. D., &
Shakespeare-Finch, J.
(2013) Australien
Granska erfarenheterna från 13
deltagare som
deltagit i psyko- pedagogiska
stödgrupper för sörjande genom
självmord?
Grounded Theory.
The Lived
Experience of
Adults Bereaved
by Suicide
Begley, M.,
Quayle, E
(2007) Irland.
Beskriva
sorgupplevelsen för
föräldrar och syskon
efter självmord och
utforska utmaningar
att klara av.
Kvalitativ.
Semistrukturerad
intervju.
Fenomenologisk
analys.
Ändamålsenligt
urval. 8 deltagare.
Utannonserad i
media.
Bekvämlighetsurval
Semistrukturerade
gruppintervjuer. 13 deltagare.
21-60 år
X
kände att de
inte kunde tala
öppet om vad
som hänt.
Upplevde
stigma. Många
ville hjälpa
andra som
också förlorat
sina barn i
självmord.
6 pappor och
16 mammor
En känsla av
normalitet och olika
perspektiv på
självmord och
sorg är en
grundläggande del av
deltagarnas upplevelse
av stödgrupper
Låg
Mestadels barn
(45%) som dött
men även syskon
och partner.
Medelålder 31 år
Inte bara föräldrar
Att delta i
stödgrupp gav
samhörighet.
Kunde relatera
till andra i
gruppen.
Hög
18-26 år (en
var 47 år
och syster
till
deltagaren)
Inte bara
föräldrar. Två
pappor och
två mammor.
12
13
Finding meaning
in a child's
violent death: a
five-year
prospective
analysis of
parents' personal
narratives and
empirical data
Murpy, S. A.,
& Johnson, L.
C. (2003) USA.
Grief as a
transformative
experience:
Weaving
through different
lifeworlds after a
loved one has
completed
suicide
Fielden, J. M.
(2003) Nya
Zeeland.
Beskriva sörjande
föräldrars
arbete med att finna
mening under de
första fem åren efter
ett barns våldsamma
död
Kvantitativ.
Kohortstudie.
Undersöka innebörden
av och utveckla en
förståelse av föräldrars
eller syskons
erfarenheter som
sörjer efter en nära
familjemedlems
självmord.
Kvalitativ.
Hermeneutisk
tolkande
fenomenologi.
Semistrukturerade
intervjuer.
204-173 deltagare
(flera mätningar)
Ändamålsenligt
urval. Sex
deltagare.
XI
Föräldrar som
deltog i en
stödgrupp för
sörjande hade
fyra gånger
större chans att
hitta mening
än föräldrar
som inte
deltog.
Medel
12-28 år
Olycksfall,
självmord,
mord
Bara föräldrar
(biologiska,
adoptiv eller
styv)
När deltagarna
sökt sig till
sjukvården för
att få stöd så
gav
professionellas
respons ett
ytterligare
uppskjutande
av att söka
hjälp.
Hög
Under 30 år
Föräldrar och
en syster. Fyra
mammor och
en pappa.
Bilagor
Bilaga C Granskningsmall för kvalitativa artiklar
Modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2013)
Modifierade frågor anges i kursiv stil.
Syftet
Är syftet väl beskrivet?
Ja Nej
Vilken kvalitativ metod som har använts?
Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Ja Nej
Undersökningsgrupp
Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna)
Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
Urval - finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? Ja Nej
Vilken urvalsmetod användes?
Beskrivs undersökningsgruppen (ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund)?
Är undersökningsgruppen lämplig?
Ja Nej
XII
Ja Nej
Metod för datainsamling
Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamling)?
Ja Nej
Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?
Ja Nej
Ange datainsamlingsmetod
Är data systematiskt samlade (finna intervjuguide/studieprotokoll)?
Ja Nej
Dataanalys
Finns kategorier och teman med?
Ja Nej
Är analys och tolkning av resultat diskuterade?
Ja Nej
Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?
Ja Nej
Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens trovärdighet)?
Ja Nej
Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?
Ja Nej
Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?
Ja Nej
Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av originaldata, summering av data medtagna som bevis för
gjorda tolkningar)?
Ja Nej
Utvärdering
Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?
Ja Nej
Stöder insamlade data forskarens resultat?
Ja Nej
XIII
Har resultaten klinisk relevans?
Ja Nej
Diskuteras metodologiska brister och risk för bias?
Ja Nej
Finns risk för bias?
Ja Nej
Vilken slutsats drar författaren?
Håller du med om slutsatserna?
Ja Nej
Etik
Finns ett etiskt resonemang?
Ja Nej
Ska artikeln inkluderas?
Ja Nej
XIV
Bilagor
Bilaga D Granskningsmall för kvasi-experimentella kvantitativa artiklar
Modifierad granskningsmall av Forsberg och Wengström (2013).
Modifierade frågor anges i kursiv stil.
Är syftet väl beskrivet?
Ja Nej
Är frågeställningarna tydligt beskrivna?
Ja Nej
Är designen lämplig utifrån syftet?
Ja Nej
Undersökningsgruppen
Framgår inklusions- och exklusionskriterier?
Ja
Nej
Vilken urvalsmetod användes?
Är undersökningsgruppen representativ?
Ja Nej
Var genomfördes undersökningen?
Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?
Mätmetoder
Vilka mätmetoder användes?
Var reliabiliteten beräknad?
Ja Nej
XV
Var validiteten diskuterad?
Ja Nej
Analys
Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna (om nej, vilka skillnader fanns)?
Ja Nej
Hur stort var bortfallet?
Fanns en bortfallsanalys?
Ja Nej
Var den statistiska analysen lämplig? (om nej, varför inte?)
Ja Nej
Vilka var huvudresultaten?
Erhölls signifikanta skillnader? (om ja, vilka variabler?)
Ja Nej
Vilka slutsatser drar författaren? Instämmer du?
Ja Nej
Värdering
Kan resultatet generaliseras till en annan population?
Ja Nej
Kan resultaten ha klinisk betydelse?
Ja Nej
Etik
Finns etiskt resonemang?
Ja Nej
Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?
Ja Nej
(Motivera varför eller varför inte)
XVI