Periodiska systemet sorterar atomer
GRUNDÄMNE
KEMISKA FÖRENINGAR
Ett grundämne är ett ämne som enbart består av en enda sorts atomer medan en kemisk förening är
flera olika atomslag.
GRUNDÄMNE – en enda slags atomer
KEMISK FÖRENING – består av flera olika atomslag
Under 1800-talet började kemisterna förstå kemin och atomer alltmer, men ju mer man lärde sig
desto krångligare blev det ju att hålla ordning på dom. Man försökte sig på flera olika system, men
man lyckades aldrig riktigt få det rätt!
1869 satt kemiprofessorn Dimitri Mendelejev och jobbade och konstaterade att det skulle vara
lättare att lära ut grundämnena om man kunde dela upp dom i grupper. På små kort skrev han upp
alla ämnen och sedan lade han ut korten utifrån atomernas tyngd. Plötsligt insåg han att om man
lade korten i ett rutmönster, snarare än på en lång rad så skulle ämnen med liknande egenskaper
hamna under varandra i lodräta rader. Detta blev så småningom det periodiska systemet.
Smartboard
Genom att placera grundämnena utifrån deras vikt och i ett specifikt rutmönster lyckades 1869
Dimitrij Mendelejev gruppera ämnena på det sätt som idag är vårt periodiska system
BILD PERIODISKA SYSTEMET
I periodiska systemet kan vi idag läsa ut hur många protoner och elektroner ett grundämne har, det
kallas atomnummer.
BILD PERIODISKA SYSTEMET
I det periodiska systemet kallar man de vågräta raderna för perioder och de lodräta raderna kallas
grupper. Alla ämnen i en viss grupp har liknande egenskaper. Grupp 18 kallas för ädelgaser, det är
gaser som ogärna bildar föreningar med andra. Den egenskapen har samtliga ämnen i den gruppen.
Stencil
De vågräta raderna kallas perioder
De lodräta raderna kallas grupper
Alla grundämnen i en grupp har liknande egenskaper
SKAL1
Att alla ämnen i en grupp har liknande egenskaper beror på elektronerna. De rör sig i olika banor runt
kärnan. Dessa banor kallas elektronskal. Ofta finns fler än ett skal, de brukar kallas K-skal, L-skal, Mskal och så vidare. I K-skalet ryms 2 elektroner, i de övriga finns det plats för åtta.
SKAL2, SKAL3
SKAL4
Vad är gemensamt för de olika ämnena i en grupp? Antalet elektroner i yttersta skalet! Dessa
elektroner kallas för valenselektroner. Alla ämnen i samma period har samma antal skal.
Att ämnena i en grupp har liknande egenskaper beror på att de har lika många elektroner i sitt
ytterskal. Dessa elektroner kallas för valenselektroner. Alla ämnen i samma period har samma antal
skal.
BILD PERIODISKA
Grupp 1 innehåller väte och alkalimetaller. De har enbart 1 valenselektron och har väldigt lätt för att
reagera med andra ämnen och man hittar sällan ämnena i ren form i naturen. I ren form är
alkalimetallerna så mjuka att de kan skäras med kniv.
Grupp 1 – väte och alkalimetaller, en valenselektron.
Grupp 2 är de alkaliska jordartsmetallerna. De har två valenselektroner och är alla metaller. Även
dessa reagerar lätt med andra ämnen och finns inte ofta i naturen.
Grupp 2 – alkaliska jordartsmetaller, två valenselektroner
Grupp 17 kallas för halogener och har 7 valenselektroner. Även dessa reagerar gärna med andra
ämnen. Dessa ingår ofta i olika salter, ex. NaCl.
Grupp 17 – halogener, sju valenselektroner
Grupp 18 är ädelgaserna med fullt i yttersta skalet. De ogillar att reagera med andra .
Grupp 18 – ädelgaser, fullt ytterskal.
Film: https://www.youtube.com/watch?v=yn_4kyPI1vw
