Det Periodiska systemet
Av Anne Lucero
Kapitel 1: atomnummer och masstal
Om du kan förstå det Periodiska Systemet, så har du det viktigaste verktyget som finns i kemi i din hand.
Atom-nummer = antal protoner
Kemisk beteckning
Ämnets namn
Masstal = antal protoner och neutroner
20
Ca
Kalcium
40,078
Ämnet heter Kalcium.
Den kemiska beteckningen
är Ca.
En atom kalcium har 20
protoner eftersom
atomnumret är 20.
En atom kalcium har 20
protoner och 20 neutroner
eftersom masstalet är 40
(avrundat).
En atom har 20 elektroner
eftersom det är 20
protoner)
Masstal = antal protoner och neutroner, MEN OCKSÅ vikten på atomen i enheten u.
Litium (Li) väger alltså ca 7u. (leta efter Li i Periodiska systemet nu! Läs värdet på masstalet!).
1 u = 1 proton eller 1 neutron
1 u ≈1.66 ×10−24 g
Glos-lista:
Egenskap = hur något är
Kapitel 2: Färgerna i det Periodiska systemet
I det Periodiska systemet är alla ämnen indelade i olika färger beroende på vilka egenskaper ämnena har. Det är den
som ritar det periodiska systemet som väljer färgerna.
Man brukar välja färgerna efter dessa egenskaper hos
ämnena:
-
Alkalimetaller
Alkaliska jordartsmetaller
Metaller
Halvmetaller
Icke metaller
Halogener
Ädelgaser
Lantanoider
Aktinoider
I det Periodiska systemet till nedanför så är det dessa
färger som gäller (men det är alltså väldigt olika med
färgvalet beroende på konstnär):
- Alkalimetaller
- Alkaliska jordartsmetaller
- Metaller
Halvmetaller
- Icke metaller
- Halogener
- Ädelgaser
- Lantanoider
- Aktanoider
Kapitel 3: grupper och perioder (ej årskurs 6)
I det Periodiska systemet är alla ämnen indelade i grupper (från vänster till höger) och perioder (uppifrån och ner).
Perioder = antal elektronsal
Antal elektroner för varje skal:
PERIODERNA
Periodens nummer är samma som antalet nivåer
(skal) med elektroner.
Elektronerna runt atomkärnan är alltså placerade i
olika nivåer, för att de ska få plats.
M
Det finns 7 nivåer (även kallade skal) och därför finns
har perioderna nummer är 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7.
Varje skal har ett eget namn; K, L, M, N, O, P, Q
Period nr 1 är K-skalet och det ligger närmast kärnan.
Period nr 2 är L-skalet och det ligger efter.
Så kommer 3, 4, 5 osv. i ordning ut.
Det 7 skalet är längst ut och heter Q-skalet.
L
N
O
P
Q
K
GRUPPERNA
Gruppens nummer är samma som antalet valenselektroner i atomen.
Ofta (men inte alltid) anges grupp-numren med latinska siffror.
Då är grupperna dessa: IA, IIA, IIIA, IVA, VA, VIA, VIIA, VIIIA (0)
och IB, IIB, IIIB, IVB, VB, VIB, VIIB, VIIIB
valenselektron
Om grupperna anges med siffror så är det: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,
10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18.
Du behöver känna till om dessa grupper: : IA, IIA, IIIA, IVA, VA, VIA,
VIIA, VIIIA (0)
Grupp IA – VIIIA och valenselektronerna
Elektronerna är i olika nivåer (skal) runt atomkärnan.
De elektroner som befinner sig ytterst kallas valenselektroner. Det är
mellan valenselektronerna som alla kemiska reaktioner sker. Därför
är kemister mycket intresserade av valenselektroner.
Valensskalet kan vara fullt, det är det när det är max antal elektroner i valensskalet. 8 elektroner är max antal
elektroner i alla skal utom i K-skalet. Där är 2 elektroner max antal.
Grupp IA har 1 valenselektron.
11: Natrium
Grupp IIA har 2 valenselektroner.
Grupp IIIA har 3 valenselektroner.
5: Bor
Grupp IVA har 4 valenselektroner.
6: Kol
Grupp VA har 5 valenselektroner.
Grupp VIA har 6 valenselektroner.
7: Kväve
8: Syre
Grupp VIIA har 7 valenselektroner.
Grupp VIIIA/0 har 8 (2) valenselektroner.
2: Helium
17: Klor
Om du vill förstå bättre, kan du göra övningsuppgifterna som hör till denna text.
2
