Solberg - Medarbetarportalen

”What´s in it for me?”
Den externa bilden av Göteborgs universitet
– en del av nulägesanalysen i arbetet med kommunikationsstrategin.
Slutrapport
Solberg, oktober 2012
Bakgrund
 Detta dokument utgör Solbergs slutrapport i arbetet med att
ta fram den externa bilden av Göteborgs universitet (GU).
 Rapporten är en del av nulägesanalysen i framtagandet av
en kommunikationsstrategi för hela universitetet.
 Ett utdrag av slutrapporten presenterades för GU:s
kommunikationsnätverk den 27 september 2012.
 De från Solberg som har varit ansvariga för arbetet med GU
och framtagandet av denna rapport är:
– Lars Mattsson
– Tel: 031-771 75 74, e-post: [email protected]
– Susanne Spicar
– Tel: 031-771 75 17, e-post: [email protected]
– Carl Bjernstam
– Tel: 031-771 75 21, e-post: [email protected]
Innehåll
 Inledning
– Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
– Nulägesanalysen och dess betydelse
– Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin
 Slutsatser i tio steg
 Kommunikativ SWOT-analys
 Resultat från intervjuerna
– Forskning som påverkar
– Utbildning som förnyar
– Samverkan som utvecklar
– Arbetsmiljö som inspirerar
– Övrigt/Kommunikation
 Medieanalys
 Avslutning
 Bilagor
Inledning
Solberg, oktober 2012
Det inledande blocket i korthet
Var vi befinner oss i arbetet
 Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
 Nulägesanalysen och dess betydelse
 Nästa steg i arbetet med kommunikationsstrategin
Kommunikationsstrategin i relation
till Vision 2020.
Vision 2020
Med kvalitetsdriven forskning, utbildning
och samverkan i en inspirerande miljö,
uttalat samhällsansvar och globalt
engagemang bidrar Göteborgs universitet
till en bättre framtid.
Vision 2020
Forskning som påverkar.
Utbildning som förnyar.
Samverkan som utvecklar.
Arbetsmiljö som inspirerar.
Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
Kommunikationsstrategi
Strategi Z
Strategi V
Strategi X
Strategi Y
Kommunikationsstrategin är en av flera strategier som ska bidra till att Vision 2020 uppnås.
Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
Hit ska vi
– vision och
mål
Vägarna vi
väljer dit
Stödjande
verktyg
Strategi X
Innehåller
Konkreta
strategier
Strategi Y
Strategi Z
Kommunikationsstrategi
Kommunikationsstrategin i relation till Vision 2020
Vägarna vi
väljer mot
Vision 2020
Forskning som
påverkar
-> Strategi X, Y etc.
Filtrering
Intressenter
Utbildning som
förnyar
-> Strategi X, Y etc.
Kommunikationsstrategi
Kommunikativa
förutsättningar
Resurser
Omvärldsfaktorer
Samverkan som
utvecklar
-> Strategi X, Y etc.
Arbetsmiljö som
inspirerar
-> Strategi X, Y etc.
Insatser
Nulägesanalysen
och dess
betydelse.
Nuläge Analys
Vägval
Beslut
I arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi finns ett antal olika delmoment.
Kommunikationsstrategi
Nuläge Analys
Vägval
Beslut
Vi befinner oss nu i de två första delmomenten: nuläge och analys.
Kommunikationsstrategi
Låt oss tänka arbetet med kommunikationsstrategin som en resa. Då kan nuläget vara Göteborg.
De kommunikativ målen (drömbilden för GU) hittar vi i Vision 2020. Låt oss säga att det på vår resa är staden
Rom.
Resan från nuläget Göteborg till målet Rom utgör strategin. Resan kan göras med bil, båt, flyg, etc. Varje sätt att
resa har sina respektive alternativ avseende förberedelser, genomförande, osv. Det finns således ett antal
strategiska vägval som behöver göras inför och under resans gång.
Strategin fokuserar på själva resan – hur den görs, etc. Inte på enstaka träd på vägen.
I arbetet med nulägesanalysen kan det ofta kännas att det finns ett överflöd av intressant material…
…utgå från Vision 2020 vid identifiering av det som är viktigast.
Ofta efter en bra nulägesanalys:
Oj, är det så det ligger till.
Ofta efter en bra nulägesanalys:
Det där var ju inte särskilt
revolutionerande.
Verkligheten är sällan revolutionerande
1. En nulägesanalys ska inte bestå av effektsökeri och
verkligheter som inte finns.
2. Den ska peka på företeelser (ur ett kommunikativt perspektiv)
som påverkar förmågan att fullfölja verksamhetsstrategierna och
därigenom nå målen.
3. Ofta rör det sig om självklara slutsatser.
4. Självklara slutsatser är minst lika viktiga som de icke självklara.
Nästa steg
– vad händer efter
nulägesanalysen?
Steg 1 – sätta mål:
Sätta rimliga och konkreta mål
utifrån nulägesanalysen
Steg 2 – välja huvudväg:
Ett antal vägval och beslut
kring desamma för att nå
de kommunikativa målen
Steg 3 – anpassa oss till huvudvägen:
Förslag på strategiska
åtgärder för att fullfölja
de vägval som gjorts
Viktigast att komma ihåg i nästa steg
– strategin fokuserar på det övergripande …
Viktigast att komma ihåg i nästa steg
… inte på varenda aktivitet – de hanteras i
aktivitetsplanerna som följer av strategin
Solbergs roll i
nulägesanalysen
Solbergs uppdrag
Kartlägga hur universitetet uppfattas av externa intressenter
• Intervjuundersökning bland externa intressenter
• Medieanalys
Nulägesanalysens delar – och Solbergs roll
Grupp A
Intern komm.
Grupp A
Intern komm.
Grupp B
Mediearbete
Intervjuer med
nyckelpersoner
Fokusgrupp
studenter
Grupp C
Forsningskom
munikation
Grupp F
Omvärld/
samverkan
Grupp D
Studentrelationer
Grupp F
Omvärld/
samverkan
Grupp E
Varumärke/
profilering
VAD
Resurser
Organisation
Kanaler
Arbetsmetoder
Bra exempel
Nyckelfrågor
Etc
Grupp C
Forsningskom
munikation
Externa
förutsättningar
Medieanalys
Interna
förutsättningar
Grupp B
Mediearbete
Desk research
Intervjuer med
nyckelpersoner
Observationer
Benchmark
Etc
Grupp D
Studentrelationer
Grupp E
Varumärke/
profilering
HUR
Nulägesanalysen undersöker GU:s interna och externa förutsättningar. Solbergs uppdrag har varit att arbeta med
tre delar i analysen kopplat till de externa förutsättningarna (fokusgrupp med studenter genomfördes senare och
resultaten från detta är inte inarbetat i denna rapport). Därutöver har ett arbete utförts av de olika
arbetsgrupperna. GU har således ett gediget underlag till nulägesanalysen.
Hitta gapen: Vision 2020 jämfört med intervjupersonernas
(IP) bild av GU
Den uppfattade
bilden av GU vs den
önskade bilden av
GU
Den uppfattade
bilden stämmer med
den önskade
Förstärk med
kommunikation
Den uppfattade
bilden stämmer inte
med den önskade
Korrigera med
verksamhetsmässiga
åtgärder
Korrigera med
kommunikation
Arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi identifierar ett antal utmaningar som kan ha en
verksamhetsmässig och/eller kommunikativ lösning.
Metod för genomförande
 Intervjuundersökning med 28 externa intressenter – urvalet har
genomförts av Göteborgs universitet (GU).
– Fem förkortade intervjuer.
– De intervjuade har utlovats anonymitet.
– Intressentgrupper: politiker, myndighetsföreträdare,
näringslivsföreträdare, forskningsstiftelser, forsknings- och
utbildningsorganisationer, massmedia, kultursfären,
intresseorganisationer.
– Lokal/regional, nationell och internationell nivå.
– Tre frågeområden som undersöker intressentens:
– Bild av Göteborgs universitet.
– Intresse av Göteborgs universitet i sin yrkesroll.
– Dialog med Göteborgs universitet.
 Medieanalys
– Kvantitativ del.
– Kvalitativ del.
Identifierade brister med vald metod
 Urvalet baseras på ett ställningstaganden kring representativitet
utifrån av GU utvalda intressentgrupper.
– Relevant urval (dock godtyckligt inom de valda
intressentgrupperna)
– Begränsat urval, det är vanskligt att tillskriva hela
intressentgruppen samma åsikt/beteende
 Kvalitativ ansats i intervjuerna – det är vanskligt att dra generella
slutsatser, däremot kan resultaten indikera vilka områden som GU
bör forska vidare inom.
 Medieanalysen innehåller en kvantitativ del. Den bygger på GU:s
reguljära medierapporter, där vi utgår från att det finns god
tillförlitlighet, validitet och reliabilitet.
 Medieanalysens kvalitativa del bygger på ett subjektivt urval av
frågor och artiklar.
 Solberg har gjort urval av och tolkat/analyserat insamlad information
utifrån subjektiva bedömningar.
Intressentgrupperna och exempel på IP
 Forskningsfinansiärer (t ex Mille Millnert, generaldirektör,
Vetenskapsrådet)
 Näringslivet (t ex Leif Johansson, styrelseordförande för
AstraZeneca och Ericsson)
 Myndigheter (t ex Charlotte Brogren, generaldirektör,
VINNOVA)
 Media (t ex Margareta Gustafsson Kubista, nyhetschef,
Göteborgsredaktionen på TT)
 Kultursfären (t ex Anna Falck, VD, Bok & Bibliotek)
 Forsknings- och utbildningsorganisationer (t ex Ole Petter
Ottersen, rektor, Universitetet i Oslo)
 Intresseorganisationer (t ex Leonard Engel, Executive
Director, European Association for International Education)
 Politiker (t ex Anneli Hulthén, kommunstyrelsens ordförande
(S) i Göteborgs Stad)
Se bilaga 1 för samtliga personer som intervjuades.
Slutsatser i tio steg
Utifrån intervjuundersökning och medieanalys
Solberg, oktober 2012.
1. GU uppfattas som stort och brett och lite isolerat
– utan internationellt profilerade spetsar
2. Bredden skapar otydlighet
– på långt håll ser det ut som en jämn massa
3. Många behöver det som erbjuds ombord
– men bilderna av vad som finns är väldigt olika
?
??
?
4. Kliv i land och sondera terrängen
– ta reda på hur universitetet kan hjälpa till
5. Hjälp fler ombord: Svårt att hitta ingångar och förstå GU.
– behövs karthjälp och tolk för varje intressentgrupp
6. De som har kommit ombord eller har fått hembesök
ser innehållet, nyanserna – och de är nöjda
7. Hantera bilden av “en introvert miljö där det bråkas”
8. Acceptera att rankingarna finns – förhåll er till dem på ett
sätt som hjälper omgivningen att förstå det väsentliga eller
skapa en egen ranking
9. Våga ta klivet ut i samhället än mer – gör tredje uppgiften
viktigare, en ledig position. Ni är efterlängtade!
10. Fira döttrarnas framgång. Det är det tydligaste tecknet
på sanna familjeband. Visa även fördelarna med
släktskapet.
Kommunikativ SWOT-analys
Utifrån intervjuundersökning och medieanalys
Solberg, oktober 2012.
Kommunikativ SWOT-analys
 En kommunikativ SWOT-analys har samma upplägg och
struktur som en vanlig SWOT-analys (som redovisar interna
styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot).
 Innehållet i en kommunikativ SWOT utgår dock utifrån ett
kommunikativt perspektiv.
 Varje del i SWOT-analysen (styrkor, svagheter, möjligheter
och hot) innehåller:
– De fyra strategiområden som finns i Vision 2020; samt
– Ytterligare ett område: ”Övrigt/Kommunikation”.
 En begränsning har gjorts till max fem punkter per område
(vilket innebär att varje del av SWOT:en sammanlagt kan ha
max 25 punkter och SWOT:en totalt max 100 punkter).
 De punkter som redovisas i SWOT-analysen utgörs av IP:s
bild av GU samt resultaten från medieanalysen.
Styrkor
Forskning som påverkar
• Brett universitet med bred forskning.
• Statsvetenskaplig och medicinsk forskning sticker ut som nationella
spetsområden i bilden av GU.
• Starkt förtroende i den offentliga debatten inom vissa områden
(statsvetenskap och medicin). Otydlig i andra.
• Relativt sett bra på att anpassa forskningsresultaten till medielogiken
inom vissa områden (GU centralt, informatörerna, Sahlgrenska
akademin och statsvetarna).
Utbildning som förnyar
• Högt söktryck – populärt.
• Klarar sig bra i utvärderingar.
• Brett universitet – nästan en komplett utbildningsinstans.
• Ett cityuniversitet – en naturlig del av staden.
Samverkan som utvecklar
• De som har befintliga samarbeten är nöjda.
• Bra samarbete med omvärlden på forskargruppsnivå.
• Regionalt starka.
• Starka inom offentliga verksamheter.
Arbetsmiljö som inspirerar
• Högsta ledningen får positiv uppmärksamhet för det förändringsarbete
som genomförs (omorganisation och visionsarbete).
• Enskilt starka enheter (nationellt).
• I övrigt få som har spontana synpunkter kring fördelar med GU som
arbetsplats.
• Finns bra exempel på god förmåga att vända en dålig arbetsmiljö i
Förvaltningshögskolan.
Övrigt/Kommunikation
• Generellt sett har respondenterna bilden av GU som ett universitet, med
utrymme för att låta döttrar växa – och att det är ingen konflikt i detta.
• Anses vara duktiga på att få ut nyheter i media.
• Media uppskattar informatörernas arbete.
Svagheter
Forskning som påverkar
• Bilden av GU som forskningsinstitution är otydlig. Det är olika delar som
syns. Splittrad bild bland intressenterna om vilka delar som är
intressanta/framstående.
• Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna vara. GU
har inte haft förmågan att samla sig till större och starka ansökningar.
• Saknas en enhetlig bild av internationellt profilerade spetsområden i
forskningen.
Utbildning som förnyar
• Det pedagogiska inslaget är underskattat.
• Internationellt profilerade spetsutbildningar saknas.
• Priset för utbildningen är inte längre en konkurrensfördel bland
internationella studenter.
Samverkan som utvecklar
• De som inte har samarbeten anser att det är svårt att veta vem man ska
vända sig till och vad man kan förvänta sig.
• Anses finnas bristfälliga relationer med nyckelintressenter, som
exempelvis nationella politiker. Uppfattas att det saknas proaktivitet.
• Upplevs krångligt att samarbeta med hela universitet, enklare med
enskilda institutioner.
Arbetsmiljö som inspirerar
• En kultur som präglas av rädsla, rigiditet och ”jante”. Få vågar sticka ut
med risk för att få kritik – en fråga om kultur och ledarskap.
• GU anses vara svårt att styra, ”anarkistiskt”.
• Brister i ledarskapet på fakulteterna samt i relationen handledareforskare.
• Forskaridealet (forskningen går före allt annat) i otakt med den nya
generationens medarbetare/forskare.
• Jämställdhetsutmaningar.
Övrigt/Kommunikation
• Forskarnas förmåga och vilja att presentera sina rön i media är
bristfällig. Behöver stöd, kunskap och erfarenhet – medieträning.
• Bristande internkommunikation.
• Bristande kommunikation gentemot politiker på nationell nivå.
• Fokus internt på negativa artiklar i media.
Möjligheter
Hot
Forskning som påverkar
• Koppla forskningen till utmaningarna i samhället tydligare i kommunikationen.
• Popularisera forskningsresultaten ytterligare. Media och näringsliv är intresserade av
forskningen, så länge den är relevant och begriplig.
Forskning som påverkar
• Minskade statliga anslag. Svårt att finansiera långsiktiga
forskningsprojekt. Mer fokus på att attrahera pengar från
externa intressenter.
• Framtidens forskningsgrupper väntas än mer bygga på
gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla
organisationer.
LARS: SWOT från externa intervjuer
Utbildning som förnyar
• Ökat fokus på grundutbildningen – möjlighet för GU då inget universitet/högskola har
denna position idag.
• Mer professionsinriktad utbildning, utgå från rötterna/arvet/miljön med fordonsindustrin, etc.
• Skapa fler internationella utbildningar, utbilda studenter som känner det globala ansvaret,
utveckla djupare samarbeten med internationella universitet.
• Undersök nya former för utbildning på internationell arena – internetbaserad (se t ex
Liverpool)
Samverkan som utvecklar
• Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra konkreta saker snarare än
diskutera”.
• Bli bättre på att presentera GU som helhet och de olika delarna/spetsarna.
• Skapa en ambassadörs-/fokalpunktsorganisation som vet vad intressenterna efterfrågar
och förser dem med relevant information. Satsa på hög service.
• En mer öppen attityd till omvärlden – ta reda på vad motparten vill och försök anpassa er
till det (utan att göra avkall på det akademiska oberoendet).
• Finns stort behov av forskningsinsatser hos intresseorganisationer, myndigheter och
näringsliv, som en följd av minskade budgetar.
Arbetsmiljö som inspirerar
• Låt enskilda enheter utvecklas till att bli starka, det är bra för GU. Men GU måste visa
nyttan av att tillhöra GU, internt och externt.
• Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen positivt, som gärna fokuserar på
interna svårigheter istället för externa möjligheter.
Övrigt/Kommunikation
• Rankingar är här för att stanna. Hitta förhållningssätt i linje med vision, mål och strategi.
• GU är efterfrågat i samhällsdebatten, utnyttja det. Fler kan delta i samhällsdebatten,
stöd/coacha dem som vill synas och höras i medierna.
• Ytterligare och mer relevant kommunikation till viktiga intressenter, inte minst politiker på
nationell nivå.
• Ge media ökad ”service”.
• Ökad prioritering av medierelationer och att ha bra översikt kring ”allt som händer
internt”/bra ingångar (behov hos media) – en organisatorisk fråga.
• Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor organisatoriskt.
• Inrätta system för löpande inventering av frågor som är heta/kan bli heta.
• Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala sammanhang – och att
förse talespersoner med.
Utbildning som förnyar
• Minskat nationellt och regionalt studentunderlag, kräver
internationell konkurrenskraft för att locka utländska studenter.
• Minskade statliga anslag.
Samverkan som utvecklar
• Riskerar att missa statliga forskningsanslag om GU inte
skapar kunskap/bygger relationer med beslutsfattare på
politisk nivå.
• Bilden av det splittrade/arroganta och svårstyrda universitetet
sprider sig.
• Den regionala profilen kan bli allt mer irrelevant. Förbättrade
kommunikationer gör det enklare för
lokala/regionala/nationella företag/organisationer att samverka
med forskare i andra länder (som har spetsprofil inom det
efterfrågade området).
Arbetsmiljö som inspirerar
• Få vill forska på grund av förlegade ideal,
jämställdhetsproblem och dåliga arbetsvillkor i övrigt.
• Ökad konkurrens om medarbetare (nationellt och
internationellt), bilden av GU påverkar attraktionskraften.
• Kraven på ledarskap och kultur kommer att förändras med nya
generationer.
Övrigt/Kommunikation
• GU riskerar att försvinna i mängden. Fokus på
bredduniversitet minskar möjligheten till profilering av spets,
vilket påverkar synligheten.
• Fortsatta granskningar av verksamheten i takt med att GU
växer. Kräver beredskap/issuesinventering, annars skapas en
känsla av att GU ”tas på sängen”.
Resultat från intervjuerna
– sett utifrån de fyra
strategiområdena
Solberg, oktober 2012.
IP:s bild av GU – ett brett universitet
Intressenterna är oense om vad som sticker ut
Starka utbildningar
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Statsvetenskap
SOM-institutet
Europaprogrammet
Lärarutbildningen
Entreprenörsutbildning
Medicin
Handels
Juridik
Förvaltningsutbildningen
Humaniora
Språk
IT
HDK
Teologi
Konst
Journalistik
Statistik
Kulturgeografi
Miljöekonomi
Nationalekonomi
Biologi
Chalmers utbildningar
Vet ej
Starka
fakulteter/institutioner
Starka forskningsområden
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Statsvetenskap
SOM-institutet
Handels
Företagsekonomi
Medicin och vård/Life
science
Medicinteknik
Genusforskning
Entreprenörskap
Turistnäringen
Samhällsvetenskap
Journalistik
Statistik
Bioteknik
Tillämpad matematik
Materialvetenskap
Miljöekonomer
Nationalekonomi
Miljövetenskap
Biologi (inkl maritim)
Inga är starka
Vet ej
•
•
•
•
•
•
•
Sahlgrenska akademin
Statsvetenskapliga
Handelshögskolan
Konstnärliga fakulteten
Samhällsvetenskap
Humaniora
Matematik och
naturvetenskaplig
• IT
• Inga är starka
• Vet ej
GU är ett typiskt
bredduniversitet. De ska
täcka mycket. Då försvinner
möjligheten att profilera sig
som ett unikt universitet. Det
är svårt att säga vad som är
specifikt med GU.
GU är brett – IP nämner ”allt och alla” på frågorna om GU:s starka utbildningar, forskningsområden respektive
fakulteter/institutioner. (Listningen ovan är gjord utan inbördes ordning.)
IP:s bild: Hur står sig GU i jämförelse med andra universitet?
Positiv bild av universitetet
Positiv
bedömning
Neutral
Negativ
bedömning
Vet ej
IP:s bild: Är GU ett synligt universitet?
Relativt synligt
Ja
Nej
Vet ej
IP:s bild: Sammanställning kvantitativa frågor – påståenden om GU kopplat till
Vision 2020
Gap mellan ”drömbild” och verklighet
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Medelvärde samtliga frågor till IP
1=Stämmer inte alls. 10=Stämmer fullt ut.
Påståendena som användes i intervjuerna är hämtade från förarbetet till Vision 2020. De återges i sin helhet samt
gås igenom ett i taget i rapportens följande sidor. Den här bilden visar att medelvärdet för de olika påståendena
ligger mellan 5 och 7. Det är således en bit kvar för att nå upp till 10 som utgör ”drömbilden” i Vision 2020.
Strategiområde från Vision 2020 (1 av 4)
Forskning som påverkar
Mål
• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har
internationellt ledande forskningsmiljöer inom
samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är
nyskapande och präglas av mångvetenskapligt
samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära
kontakt med omvärlden.
Strategier för att nå målet
• Aktiv rekrytering skapar kvalitet.
• Utbildningsanknuten forskning med både bredd och
spets.
• Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser.
• Väl fungerande infrastruktur.
• Kreativa forskningsmiljöer.
• Kvalitetsdriven forskning.
IP:s bild: Forskning som påverkar
Sammanfattning/kommunikativa utmaningar
 Saknas internationellt profilerade spetsområden.
 Forskningen bör vara mer kopplad till utmaningarna i
samhället (inkl näringslivets behov).
 Splittrad bild av vilka forskningsområden som är starka.
Bygger ofta på det intresseområde som IP har. I övrigt
präglas åsikterna av det som syns i media.
 Omgivningen bryr sig om rankingar men behöver hjälp med
att tolka dem rätt så att de kan jämföra med rätt universitet –
inte rättvist för GU att jämföras med Cambridge (elitistiskt
forskningsuniversitet med relativt sett få studenter).
 Forskningen anses inte vara så stark som den skulle kunna
vara. GU har inte haft förmågan att samla sig till större och
starka ansökningar.
 GU framstår inte som tillräckligt flexibelt. Framtidens
forskningsgrupper väntas än mer bygga på
gränsöverskridande samarbeten vilket gynnar mer flexibla
organisationer.
Forskning som påverkar
Rankingar har stor
betydelse. Hör man en
rektor säga något annat
ska man inte tro på det.
Forsknings- &
utbildningsorg.
Vid den gigantiska
forskningstilldelningen för
några år sedan gick det rätt
dåligt för GU. Det är ett
dåligt betyg.
Massmedia
Viktigt att behålla
internationellt
framstående forskare.
Identifiera och lyft fram
dem i kommunikationen
på ett tydligare sätt.
Intresseorganisation
GU är inte betraktat som
ett elituniversitet
internationellt, vilket har
påverkat förmågan att få
forskningsmedel.
Forsknigns- &
utbildningsorg.
”Ett universitet med
internationellt ledande
forskningsmiljöer”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
GU behöver satsa på viss
spetsforskning. Som har
internationell standard. Kanske
utveckla samarbetet i Kina.
Intresseorganisation
5.6
Orättvist att jämföra GU med
Cambridge som är ett
renodlat
forskningsuniversitet.
Forskningsfinansiärer
Chalmers kommer först. Sedan
kommer ingenting. Därefter
kommer ingenting. Sedan
kommer GU.
Myndigheter
Jag vet att de har cirka
1000 internationella
forskare kopplade till GU.
Väldigt hög klass.
Intresseorganisation
Finns en kader av
onlineuniversitet, med
forskningsutbildningar,
som växer fram. T ex
University of Liverpool.
Intresseorganisation
Hade GU tagit tillvara på
Göteborgs styrka inom t ex
logistik hade man varit
starkare. Organisationsteori
finns överallt.
Forsknings- & utbildningsorg.
”Ett universitet med internationellt ledande
forskningsmiljöer” (forts)
Har hamnat i en gråzon.
Inte särskilt framstående
internationellt.
Näringsliv
Jag hoppas att GU om tio
år har hittat några
forskningsområden där de
tillhör världseliten.
Kultursfären
GU står sig väl jämfört med
andra svenska universitet.
Intresseorganisation
Sahlgrenska akademin är
ett strålande exempel på
hur man kan nischa sig.
Näringsliv
Rankingar av universitet
bör vara viktigt ur ett
forskarperspektiv.
Massmedia
Rankingen är inte viktig för
forskare, de har kunskap om
universitetet ändå.
Forsknings- & utbildningsorg
GU är nästan aldrig med bland
de 100 främsta i internationella
rankingar. Däremot kan de
sticka ut i delområden.
Forsknings- & utbildningsorg
Forskning som påverkar
Viktigt för oss: forskning
som kopplas till de behov
som finns i näringslivet
och samhället.
Myndigheter
De borde titta mer på hur
nischade universitet
arbetar, som SLU och
Bergen.
Intresseorganisation
GU har ett rykte om sig att
vara riktigt bra på forskning
inom pedagogik. Det finns
ett stort internationellt behov
av detta.
Politiker
Ta hit fler internationella
forskare. Kan stimulera till
intressanta framsteg.
Massmedia
Vet inte om GU är bra på
att nyttiggöra forskningen.
Forskningsfinansiärer
”Ett universitet med nyskapande
forskning”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
5.7
GU måste hitta
forskningsfält som har
framtiden för sig. Var är GU
starka, där de kan locka
forskare från hela världen?
Politiker
Dessvärre är stora delar av
forskningen inte särskilt
intressant. Det skadar
legitimiteten i allmänhetens
ögon.
Intresseorganisation
GU ska prioritera sina
resurser så att man bygger
upp ett antal starka
forskningsmiljöer.
Forskningsfinansiärer
GU vill profilera sig inom
konstnärlig forskning. Det är
fullt möjligt att bli ledande i
norra Europa. Krävs dock en
kritisk massa.
Kultursfären
”Ett universitet med nyskapande forskning” (forts)
Om jag var rektor på GU
skulle jag försöka se till
att det fanns ett antal
duktiga forskare inom
flera områden och få ökat
genomslag för detta.
Forsknings- &
utbildningsorg
Jag vill få ta del av de
senaste vetenskapliga
rönen inom relevanta
områden (för mig).
Politiker
GU har inte varit framstående
på att knoppa av och
kommersialisera forskning.
Forskningsfinansiärer
Många forskare är
insnöade på detaljer. Det
är de stora dragen som är
det väsentliga.
Massmedia
GU forskar inom
relevanta områden.
Politiker
GU:s forskning har inte så
många nya, djärva grepp. Man
gör det man gör överallt.
Forskningsfinansiärer
Forskning som påverkar
En satsning på
professionsuniversitet
skulle inte innebära
sämre forskning – bara
mer tillämpningsorienterat
och tvärvetenskapligt.
Forsknings- &
utbildningsorg.
”Ett universitet som präglas av
mångvetenskapligt samarbete”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Forskningen är inte så stark
som den skulle kunna vara.
Fragmentiserad. Man har inte
haft förmågan att samla sig till
större och starka ansökningar.
Forskningsfinansiärer
Finns goda möjligheter till
ökad tvärvetenskaplig
forskning. Men det
kanske inte görs fullt ut.
Forskningsfinansiärer
6.4
De skulle behöva ha bättre
förmåga att sätta samman
tvärvetenskapliga ”team”,
kanske från fyra-fem
institutioner i samarbete
med oss.
Kultursfären
Forskningen är fragmentiserad.
Det är viktigt att se över
forskningsorganisationen, så att
forskargrupperna blir lite större.
Forskningsfinansiärer
Forskning som påverkar
Vissa universitet tycker att studenter är
ett nödvändigt ont. Så ska det inte vara.
Det måste finnas en länk mellan
utbildning och forskning.
Intresseorganisation
”Ett universitet med
utbildningsanknuten forskning”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Grundforskningen har ett
stort värde i sig.
Forskningsfinansiärer
Finns inte en professor som inte
undervisar förstaårsstudenterna
på Harvard. Ger bra
rekryteringsunderlag till
forskningsområden.
Näringsliv
6.4
Börjar även dyka upp privata
universitet med intressanta
angreppssätt, t ex Laureate.
Intresseorganisation
Forskning som påverkar
Forskarna behöver
informatörernas stöd.
Journalisterna vill inte intervjua
informatörer men de kan hjälpa
forskarna att förstå medias villkor.
Massmedia
Forskningsresultat är
som gödsel. Det
måste spridas ut för
att göra nytta.
Myndighet
Vi vill följa GUs
forskningsstrategier och se
hur de stämmer överrens
med hur vi tänker.
Forskningsfinansiärer
Jag vet inte om GU:s
forskning sker i nära kontakt
med omvärlden. Det är inget
jag ser i alla fall.
Forskningsfinansiärer
GU behöver hjälpa mig att
hitta forskare och designa
forskningsprojekt, så våra
forskningsmedel används rätt.
Forskningsfinansiärer
Jag har positiva erfarenheter
av mina kontakter med GU,
både inom forskning och
samarbete i övrigt.
Politiker
”Ett universitet med forskning i
nära kontakt med omvärlden”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Vi skulle kunna vara mycket
bättre på att söka
forskningsbidrag tillsammans.
Forsknings- & utbildningsorg
5.7
Viktigt att forskningen
kommer nära läsaren.
Tillämpad forskning
är ofta mer intressant.
Massmedia
GU tar inte oss på allvar, de
gör konstiga ansökningar och
slarvar. Det här irriterar oss.
Forskningsfinansiärer
Vi välkomnar utökade kontakter.
Vi har t ex tusentals studier varje
månad som säkert skulle vara
intressanta för forskare.
Näringsliv
Sahlgrenska akademin
är duktiga på att
paketera nyheter.
Massmedia
”Ett universitet med forskning i nära kontakt med
omvärlden” (forts)
Det finns bra exempel på
samarbeten i internationella
forskningsgrupper inom t ex
Handels och Statsvetenskapliga
institutionen.
Näringsliv
Mångfalden och öppenheten mot
omvärlden som ett stort universitet
kan erbjuda är nödvändig för att
nå framgång framöver.
Forsknings- & utbildningsorg
Att nyttiggöra forskningen är en
större utmaning för GU jämfört
med exempelvis Chalmers eller
Högskolan i Borås.
Kultursfären
GU står sig hyfsat väl i
Sverige. Har en stark
koppling till det offentliga,
vilket ger respekt.
Forsknings- & utbildningsorg
Forskningen måste vara
läsvärd och begriplig.
Massmedia
Forskningsnyheter som bidrar
till ökade kunskaper i viktiga
frågor är alltid välkomna.
Massmedia
GU är inte så framstående när det
gäller forskning i nära kontakt med
omvärlden. Chalmers är närmare
industrin och näringslivet.
Kultursfären
Om forskningen ska bli
smalare/spetsigare kan den
lokala/nationella miljön bli för liten.
Forskningsfinansiärer
Det är påfallande ofta
experter från GU som
uttalar sig i exempelvis
SR. Det är tecken på
relevans i forskningen.
Kultursfären
GU är en förmedlare av inblick i
europeisk och global forskning.
Detta vill jag fortsatt ha, det är en
av de viktigaste funktionerna.
Politiker
Vi har bra samarbete med
dem sedan länge.
Forsknings- & utbildningsorg
Strategiområde från Vision 2020 (2 av 4)
Utbildning som förnyar
Mål
• Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år
2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig
kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad
internationell profil. Parallellt med utvecklingen av
utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning
och livslångt lärande, genom ett brett utbud av fristående
kurser.
Strategier för att nå målet
•
•
•
•
•
•
•
Pedagogisk excellens.
Internationell profil.
Både bredd och spets.
Både program och fristående kurser.
Bildning och livslångt lärande.
Spetsutbildning på forskarnivå.
Kvalitetsdriven utbildning.
IP:s bild: Utbildning som förnyar
Sammanfattning/kommunikativa utmaningar
 GU har en grundutbildningsroll som man borde värdera högre.
– Det pedagogiska inslaget är underskattat. Titta på amerikanska
universitet – låt t ex professorerna undervisa
förstaårsstudenterna.
– GU borde fokusera mer på grundutbildning och
professionsdelarna (arvet och traditionen i västsvenskt
internationellt näringsliv och samhälle) – möjlighet för GU då
inget universitet/högskola har denna position idag.
 Rankinglistorna anses viktigt mot studenter. Blir därmed viktigt för
GU att hitta ett relevant förhållningssätt.
 Studentunderlaget väntas minska på sikt.
– Viktigt att vara internationellt konkurrenskraftigt.
– Priset (tidigare subventionerat) är inte längre en konkurrensfördel
bland internationella studenter.
Utbildning som förnyar
Traditionellt har vi fokuserat på
tekniska utbildningar. Nu och framåt
i mycket högre grad humaniora,
kultur och samhällsvetenskap. Den
kunskapen behövs mer om vi ska
utveckla hållbara lösningar.
Myndigheter
De kunde ha hanterat
turbulensen kring
språkområdena bättre.
Forsknings- &
utbilndningsorg
”Ett universitet med utbildning
av hög vetenskaplig och
konstnärlig kvalitet”
Medicin, statsvetenskap
och ekonomi är viktiga
utbildningar.
Massmedia
Viktigt att det finns ett
samarbete steget innan
utbildningen formas, så att
universitetet vet vad de ska
leverera.
Intresseorganisationer
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Vi förutsätter att
utbildningarna fungerar
(när de fungerar skriver vi
inget, när de inte fungerar
skriver vi).
Massmedia
6.6
Det är för få professorer
som undervisar.
Näringsliv
GU skulle kunna göra som på
amerikanska universitet, där
professorerna undervisar på
termin 1. Det visar att
utbildningen är prioriterad.
Forsknings- & utbildningsorg
Jag tycker att man jobbar
bra på central nivå med
utbildningarna. Det finns
en uttalad ambition att
göra avtryck i samhället.
Kultursfären
”Ett universitet med utbildning av hög
vetenskaplig och konstnärlig kvalitet” (forts)
Man kommer att konkurrera
om studenter på en större
marknad än tidigare. Därför
viktigt att verka både
nationellt och internationellt.
Forskningsfinansiärer
Jag vill att de ska ha den
mest renommerade
grundutbildningen om tio år.
Näringsliv
GU är ett
utbildningsuniversitet i
stora delar. Trots det är
GU:s utbildningar ganska
anonyma för mig.
Forskningsfinansiärer
Jag kan förstå att
forskare och studenter
är intresserade av
rankinglistor.
Intresseorganisationer
Det pratas om GU:s
konstnärliga fakultet när
man är i Stockholm.
Forskningsfinansiärer
Konst och kultur märker man av
men de håller sig tyvärr mycket
på sin kant. De får gärna
knacka på dörren oftare.
Forsknings- & utbildningsorg
Jag tror att GU har en profil
inom humaniora, kultur och
samhällsvetenskap, som jag
inte känner till så väl. De har
en potential att utveckla den.
Forskningsfinansiärer
Chalmers utbildningar är
särskilt starka. De har bra
tekniska utbildningar. (IP
blandar samman GU med
Chalmers.)
Näringsliv
Jag har svårt för att
bedöma hur de står
sig internationellt.
Kultursfären
Utbildning som förnyar
De studentundersökningar
som görs visar att det är
en högkvalitativ
utbildningsinstans.
Intresseorganisationer
Jag vill kunna påverka både
inriktningen och kvaliteten
på utbildningen av studenter.
Så att det de producerar är
relevant för oss.
Näringsliv
Om Sverige ska upprätthålla
(en hög nivå på) industrin vi
har måste vi förse den med
(utbildat) folk. Industrin måste
då kunna påverka
utbildningen.
Forskningsfinansiärer
Vore bra om utbildningen
utformades mer utifrån
behovet utanför
universitetet.
Intresseorganisationer
”Ett universitet som erbjuder
pedagogisk excellens”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Det pedagogiska inslaget är
underskattat på universitetet.
Där har de sin stora
utmaning.
Näringsliv
Vi är inte intresserade av
enskilda utbildningar,
däremot av de stora
utbildningsfrågorna (trender hur många som studerar,
utbildningspolitik etc).
Massmedia
5.5
Högskolan i Borås satsade
medvetet på praktik ute på
företagen. De från HB som
sökte jobb hos oss visste
redan hur det var.
Näringsliv
Det som utmärker ett
framstående universitet är att
man har en god och bred
utbildning. Jag har
synpunkter på hur GU har
förvaltat detta.
Forsknings- & utbildningsorg
Ambitionerna är bra när
det kommer till det
pedagogiska.
Kultursfären
Utbildning som förnyar
Jag tror att de har en
uttalad internationell profil.
De behöver förfina den
och välja vilka utbildningar
som ska profileras.
Intresseorganisationer
De flesta universitet jag känner
har 100-200 utbytesavtal med
andra universitet. Men de flesta
används inte. Bättre att ha 10
som man använder och skapar
stort utbyte genom.
Forskningsfinansiär
GU tar utbildningsuppdraget på
stort allvar. Men jag kan inte se
den internationella profilen på
utbildningarna. På Chalmers är
alla Mastersutbildningar på
engelska.
Forskningsfinansiär
”Ett universitet med en
uttalad internationell profil på
utbildningen”
Vi kommer att se en
oerhört internationaliserad
värld framöver. Det
kommer att vara självklart
att universitet ska vara
internationella, vilket
studenterna kommer att
förutsätta. GU ska inte
vara rädda för att ha
undervisning på engelska,
där vi i Sverige har en
konkurrensfördel.
Näringsliv
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Jag tycker att GU i mycket
hög grad är ett universitet
med en internationell profil.
Forsknings- & utbildningsorg
Jag vill att GU ska bli ett starkt
internationellt universitet.
Antalet studenter kommer att
minska. Man måste få hit
internationella studenter för att
växa.
Politiker
Jag vill att GU ska vara ett
naturligt val för nationella
och internationella
studenter om tio år. Mer
än vad de är idag.
Intresseorganisationer
5.5
Rankinglistorna har nog
fått en verklig innebörd
nu när vi börjat ta betalt
för utländska studenter.
Kultursfären
Jag tror att studenter tittar på
rankinglistor. Därför är det
viktigt. I synnerhet för
utländska studenter som får
betala för utbildningarna.
Kultursfären
Utbildning som förnyar
Universitet är i allmänhet
ganska så dåliga på att lära ut,
GU är nog inget undantag.
Politiker
Vore bra om utbildningen
utformades mer utifrån
behovet utanför universitetet.
Intresseorganisationer
GU erbjuder fortfarande
enstaka kurser med ett stort
utbud jämfört med andra
universitet, än så länge.
Kultursfären
GU borde köra fram
professionsdelarna. Låt
Uppsala och Lund hålla på
med kemi och geologi etc.
Forsknings- &
utbildningsorg
”Ett universitet som tar ansvar
för bildning och livslångt
lärande”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Det är inte bra med enbart
forskningsorienterad
utbildning. Det krävs inslag
av samhällskopplad
utbildning (utbyte/praktik).
Intresseorganisationer
5.8
Vissa universitet tycker att
studenter är ett nödvändigt
ont. Så ska det inte vara. Det
måste finnas en länk mellan
utbildning och forskning.
Intresseorganisationer
GU har en grundutbildningsroll som man
borde värdera högre. Själva utbildningen
behöver inte ändras så mycket, men de
behöver bli bättre på att kommunicera kring
dem som något konstruktivt och viktigt.
Näringsliv
”Ett universitet som tar ansvar för bildning och
livslångt lärande” (forts)
Skulle GU blir bättre på att utbilda
studenter med relevant kunskap,
kan de skapa en tydligare profil,
som stärker dem internationellt
och nationellt. Få universitet
lyckas med detta.
Näringsliv
Traditionellt har vi fokuserat på
tekniska utbildningar. Nu och
framåt i mycket högre grad
humaniora, kultur och
samhällsvetenskap. Den
kunskapen behövs mer om vi
ska utveckla hållbara lösningar.
Forskningsfinansiärer
Jag har ett stort intresse
av GU. Framförallt som
utbildningsinstans. I deras
roll att långsiktigt förse
oss med internationellt
sett kompetent personal.
Näringsliv
Jag vill att GU ska utvecklas till ett
starkt utbildningsuniversitet. De
behöver ta till vara på den styrka
man har inom utbildningar –
tradition och nätverk man har.
Forsknings- & utbildningsorg
Alla utbildningar är
viktiga för mig.
Intresseorganisationer
De borde prioritera
utbildningen, därefter kan
forskningen komma. Det är
viktigt att de har utbildningar
som är anpassade till
samhällets behov. Här kan
de positionera sig.
Massmedia
Spontant tycker jag att GU
är bättre på att få ut det
som är knutet till
studentverksamheten (än
forskningsanknutet).
Massmedia
Strategiområde från Vision 2020 (3 av 4)
Samverkan som utvecklar
Mål
• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020
kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat
samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger
kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och
stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det
ger universitetet en stark attraktionskraft som
samarbetspartner.
Strategier för att nå målet
•
•
•
•
•
Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning.
Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet.
Samverkansarbete ska vara meriterande.
Ökad forskningsdialog.
Kvalitetsdrivet samverkansarbete.
IP:s bild: Samverkan som utvecklar
Sammanfattning/kommunikativa utmaningar
 Finns stort behov av forskningsinsatser hos
intresseorganisationer, myndigheter och näringsliv, som en
följd av minskade budgetar.
 Finns ett stort behov av GU i samhällsutvecklingen.
– Gör det lättare att hitta rätt information – skapa
enheter/ambassadörer/kontaktpersoner som är till för de
stora intressentgrupperna, t ex forskningsfinansiärer,
politiker och näringsliv.
– Fråga mera – ta reda på vad intressenterna vill veta. ”Vi
har ett stort behov av att bolla idéer”. ”Skapa win-win”
– Skapa mötesplatser för olika intressenter. ”Vi vill göra
konkreta saker snarare än diskutera”.
 Behöver bli bättre på att på ett relevant sätt presentera GU i
sin helhet och samtidigt lyfta fram spetsarna.
GU måste bli mer aktivt idet omgivande
samhället. Det är nödvändigt för staten kommer
inte att ha pengar nog. Dessutom väldigt bra om
man tar på sig en större roll och kan attrahera
mer medel men även ett större intresse. Kräver
dock individer, modeller och tuffa målsättningar.
Lathetsargumenten får inte ta överhand.
Näringsliv
Samverkan som utvecklar
Universiteten har klarat sig själva
så länge att de inte tränat på att
vara samlingsplatsen för möten.
Kommunikation är A och O för att
ta denna roll.
Forsknings- & utbildningsorg
Varför vänder inte fler på
uppgiftsordningen och gör
den tredje uppgiften till
den viktigaste?
Kultursfären
Det finns en öppenhet att
bjuda in till samtal inom
skilda områden, som är
attraktiva att vara med i.
Kultursfären
Det finns ett stort intresse
från näringslivet utanför.
Större än intresset från GU.
Det skapar en obalans.
Näringsliv
”Ett universitet som
kännetecknas av
samhällsengagemang”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
7
Viktigt att GU tar plats i
samhällsutvecklingen, inte
nödvändigtvis i debatten
– snarare i dialogen med
olika intressenter.
Intresseorganisationer
Det talas inte alls om GU. Om
jag hade suttit i ledningen för
GU skulle jag ombesörja att
det fanns en ambassadör för
GU och då vara tydlig på vad
vi fokuserar på.
Politiker
Avståndet till Stockholm gör
att deras förmåga att vara
med i viktiga forum minskar.
Många av besluten fattas i
Stockholm.
Intresseorganisation
Det hade varit bra med ett
större intresse för
regionen och våra
gemensamma frågor. Det
hade kunnat stärka oss.
Forsknings- &
utbildningsorg
För mycket fokus på interna
relationer som tar en massa
kraft från att fokusera externt.
Näringsliv
”Ett universitet som kännetecknas av
samhällsengagemang” (forts)
De kan skapa ett
organiserat forum för olika
intressenter i samhället.
På ett övergripande plan.
Intresseorganisationer
Jämfört med Uppsala och
Lund är GU ett universitet
som kännetecknas av
samhällsengagemang. GU
ger kunskap till omvärlden.
Kultursfären
Ser inte varför man ska arbeta
med GU före andra. Däremot
är man starka inom
samhällsengagemang.
Forsknings- & utbildningsorg
Bland företagsekonomiska
forskare har det funnits en
föreställning om att man inte ska
lägga sig i samhällsdebatten.
Forsknings- & utbildningsorg
Vi har glömt vår
samhällskritiska roll.
Forsknings- & utbildningsorg
Den akademiska världen är
tillsluten, dock mindre i
Göteborg än i andra delar av
världen. Utbildning och
forskning borde spela en
mycket större roll i
samhällsdebatten.
Näringsliv
Universitet är för rädda när det
kommer till den tredje rollen, att
kommunicera med samhället.
Jag uppskattar när exempelvis
Rothstein är med i debatten.
GU kan göra mycket mer. En
kultur och ledningsfråga.
Näringsliv
GU får mycket media. Är med
i samhällsdebatten på ett bra
sätt.
Forsknings- & utbildningsorg
I hur vi möter samhället har vi
speciellt stora möjligheter att
samspela.
Forsknings- & utbildningsorg
Jag tycker om att GU
på allvar tar sig an den
tredje uppgiften.
Kultursfären
Samverkan som utvecklar
Jag har ingen dialog med
dem. GU skulle kunna ha
tentaklerna ute mer för att
känna av våra önskemål.
Massmedia
Vi har även olika typer av
samarbetsavtal där vi får tillgång
till analyser och rapporter. Det
bidrar till en vetenskaplig
förankring i vårt arbete.
Myndigheter
GU ligger i en industri- och
handelsorienterad region. Det
innebär att de av naturen är
mer vända mot omvärlden.
Myndigheter
Jag har ingen dialog med
GU och jag saknar det.
Har aldrig fått någon
inbjudan. Men skulle
absolut vara intresserad
av att besöka dem.
Politiker
Jag har funderat mycket på hur
man utbildar forskare för den tredje
uppgiften. Här finns det stora
brister. Vissa forskare vill inte prata
med oss, vilket är helt obegripligt.
Massmedia
”Ett universitet som ger
kunskap till omvärlden”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
6.5
När det gäller dialogen med
omvärlden: de lever kvar i att
skriva för andra akademiker.
Det har nog ändå hänt en hel
del på senare år. Det kunde
vara mycket bättre.
Intresseorganisationer
Pigga på att få ut information.
Bra på att föra fram forskning.
De ligger på och tänker rätt
utifrån ett medialt perspektiv.
Fortsätt utvecklas i den
riktningen!
Massmedia
Det händer saker på GU. De
har bra forskare och syns i
debatten, i tidningsartiklar.
Forskningsfinansiärer
Mest intresserad av forskningen
– gärna så tillämpad som möjligt
(konkret och nära läsarna). Inte
så mycket lokala frågor, som
arbetsplatsen och studiefrågorna.
Massmedia
Lunds universitet har ambassadörer som står upp för sitt
universitet. Jag har sett fruktansvärt lite från GU. Andra får
man samtal från i viktiga frågor. Det visar på ett intresse. Om
GU på allvar vill sticka ut. Varför har man då inte hört något
om den kommande proppen? Från de andra får jag rimliga
argument. Klart att jag lyfter fram detta i mitt arbete. Risken är
att man inte tänker på GU när man startar nya projekt, talare
till evenemang osv.
Politiker
”Ett universitet som ger kunskap till omvärlden”
(forts)
Vi kan skapa kopplingar som inte
är möjliga på andra ställen. Har
en stark exportnäring och en fin
historia med frihandelskultur. Det
kan vi utnyttja.
Näringsliv
Få politiker och
näringslivsföreträdare har
forskningsbakgrund idag. Här kan
universitetet spela en roll för att
skapa en bättre samhällsdebatt.
Näringsliv
Hela det omgivande samhället
är lite som sugfiskar på
universitetet, som är den stora
fisken (positivt).
Myndigheter
Många forskare snöar in på
detaljer. De behöver lyfta
blicken. Det är de stora
dragen som är intressant.
Massmedia
GU är en del av samhället, det är
rätt tänkt. Jonseredssamtalen är
ett tecken på det.
Kultursfären
Jag skulle vilja att GU var mer
öppet och förekom med
information om sin verksamhet
i högre utsträckning.
Massmedia
Vi vill ha bra synpunkter från
GU, vilket vi har fått genom
åren. Vi har en bra dialog.
Forskningsfinansiärer
Försök nå ökad internationalisering.
Ökad bredd och djup i kontakterna.
Gärna internationellt.
Näringsliv
Vill ha någon som kan
förklara saker och ting
utifrån nyhetsagendan
(tolkar trender etc).
Massmedia
Vi behöver en svensk
resursbas, ämnesspecifika
kunskaper på en hög nivå.
Intresseorganisationer
GU är en samarbetspartner
inom forskning. De ger
kunskapsunderlag och är en
dialogpartner kring forskning
inom många områden.
Myndigheter
Samverkan som utvecklar
Patentering och industrialisering
är det bättre att låta andra
hantera. Det krävs mycket
pengar för att lyckas med detta.
Forskningsfinansiärer
Att nyttiggöra forskningen
är en större utmaning för
GU jämfört med
exempelvis Chalmers eller
Högskolan i Borås.
Kultursfären
Det är mycket troligare att
Chalmers blir inbjudna till olika
samverkansforum än GU. Det
är enklare i de tekniska
områdena att tänka nytta
utifrån samhällets behov.
Myndigheter
Finns bra kopplingar
mellan akademi och
kulturinstitutioner i staden.
Kultursfären
Vissa vill bevara oberoendet,
medan vissa vill ta reda på
vilka frågor som vi är
intresserade av.
Intresseorganisationer
GU har inte varit
framstående på att knoppa
av och kommersialisera
forskning.
Forskningsfinansiärer
Ökad samverkan med
näringslivet vore bra.
Även små och
medelstora företag.
Intresseorganisationer
”Ett universitet som nyttiggör
forskningen”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
5.3
Hur mycket ”utifrånin”-kunskap har
man? Viktigt för att
förstå våra behov.
Näringsliv
GU har inte klart för sig vilka
förväntningar vi har. Men vi har också
ett ansvar. Ska vi få den här regionen
att fungera behöver vi öka
kontakterna mellan universitet och
näringsliv. Det innebär dock inte att
universitetet ska sälja sig själva och
göra avkall på oberoendet.
Näringsliv
Det kan komma att krävas
en strukturell förändring inför
en ökad kommersialisering
av forskningen.
Intresseorganisationer
De har regelbundna
arrangemang där man får
träffa flera forskare utifrån
ett visst tema. En guldgrej.
Gav mycket press.
Massmedia
Om tio år hoppas jag att GU
har fått igång humaniora och
samhällsvetenskap och gjort
dem mer involverade i
samverkansprocesser med
det omgivande samhället.
Myndigheter
De stora företagen, som
varit i Kina etc, är på väg
hem igen. De små och
medelstora har ett genuint
intresse av att koppla upp
sig.
Näringsliv
Samverkan som utvecklar
Vårt samarbete leder till
ökad effektivitet,
kostnadsreducering och
ökad måluppfyllelse i vår
verksamhet.
Myndigheter
Lund och Högskolan i Borås
känns tydligare. GU känns som
flera avsändare. Kanske måste
vara det eftersom GU är så stort.
Det påverkar inte relationen –
det viktiga är vad som kommer ut
av verksamheten (forskningen).
Massmedia
De borde ha en fokalpunkt
som metodiskt tar reda på
vad vi vill ha hjälp med. Lite
som informatörer som har
koll på alla initiativ internt,
där forskare initierat
intressanta projekt.
Intresseorganisationer
Jag vill att GU hittar ett
tryggare samspel med andra
lärosäten, att man får en mer
inbjudande och ”knacka på
dörren”-attityd.
Forsknings- & utbildningsorg
Man måste väldigt nära GU
för att se deras
attraktionskraft som
samarbetspartner.
Förstoringsglaset måste fram.
Forskningsfinansiärer
Om kriterierna bara
hade handlat om
citeringar, framgångsrika
forskare etc. så hade det
inte varit något problem
för GU. Men här handlar
det om relationer, att
höra talas om dem och
visa vad man gjort.
Politiker
”Ett universitet med stark
attraktionskraft som
samarbetspartner”
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
6.3
GU är en stark partner att jobba
med. Men det är inte alltid så lätt.
Samarbetet sker ofta på
institutionsnivå. Den samlade
marknads-/informationsavdelningen
finns inte där. Vill ha samarbeten i
frågor där GU presenterar sig mer i
sin helhet. Idag avstår jag eftersom
det är krångligt.
Kultursfären
Det vore bra om GU pekade
ut ett antal personer som vi
kunde kontakta för att få
hjälp. Inte rektor eller infoavd, snarare en egen enhet
som är mer uttalat till för oss.
Forskningsfinansiärer
Jag vill att man ska jobba
mer med omvärldskontakter.
Mer verksamhetsförlagd
utbildning.
Forsknings- & utbildningsorg
Betrakta
alumnverksamheten som
en stor styrka. Chalmers
lyckades rigga en hel del
pengar genom alumner
Näringsliv
Jag vill göra konkreta
saker ihop med GU
snarare än att det blir
en diskussionsklubb.
Näringsliv
Samarbetet med GU fungerar bra på
”verkstadsgolvet”. Men någonstans mellan
GU:s ledning och ”golvet” finns en stor
variation av bra, nervösa, spetsiga
attityder. Det handlar om mellannivåer där
individerna är svåra att identifiera, men de
finns där och de försvårar samarbetet.
Forsknings- & utbildningsorg
”Ett universitet med stark attraktionskraft som
samarbetspartner” (forts.)
Oerhört värdefullt att ha
en ”guide” som kan medla
mellan oss och forskarna.
Någon som förstår de
redaktionella villkoren.
Massmedia
Vissa institutioner är vakna –
när det gäller GU i stort är de
inte särskilt intresserade.
Intresseorganisationer
GU är en mycket bra
samarbetspartner.
Intresseorganisationer
Det finns ett stort intresse för
samarbete från omvärlden om
man märker att GU menar allvar.
Intresseorganisationer
Jag vill samarbeta med dem,
inom forskning och utbildning,
men även gentemot andra
intressenter såsom politiker
och näringslivsorganisationer.
Forsknings- & utbildningsorg
GU borde fokusera på att
försörja näringslivet globalt
med arbetskraft.
Näringsliv
De var lite arroganta
(ointresserade) i mötet
med oss. De behöver
bli mer proaktiva.
Intresseorganisationer
Har aldrig haft någon kontakt med
dem (internationellt). GU är inte det
första man tänker på.
Intresseorganisationer
Forskningen kan hjälpa
till att titta på frågor där vi
inte har tillräckligt
resurser. Vi har ett stort
behov av att bolla idéer.
Intresseorganisationer
Vi kan bli bättre på att
hantera nätverk och
alumner i Sverige, det
gäller även GU.
Forsknings- &
utbildningsorg
GU bidrar till ökad
seriositet i vårt
samverkansforum.
Intresseorganisationer
De måste bevisa att de
vill jobba med oss.
Intresseorganisationer
GU är en viktig intressent, som
förmodligen kommer att bli än
viktigare i den internationella
konkurrensen.
Intresseorganisationer
Jag vill att man ska jobba mer
med omvärldskontakter (staden,
regionen, fordonsindustrin och
life science). Mer
verksamhetsförlagd utbildning.
Forsknings- & utbildningsorg
Jag har ett utomordentligt stort
intresse, dess forskning, utbildning
och som samhällsmedborgare. 11
på en 10-gradig skala.
Näringsliv
GU har många
kanaler i den
offentliga
sektorn, men
förvånansvärt få
i den privata.
Forsknings- &
utbildningsorg
Jag vill få ut idéutbyte
och vilka planer man
har framöver så att
man kan samordna.
Kultursfären
Stora företag har inga problem
att kommunicera med GU. Det
är svårare för mindre och
medelstora. För få kontaktytor.
Näringsliv
”Ett universitet med stark attraktionskraft som
samarbetspartner” (forts.)
Har skett en internationalisering som är till fördel.
Inte lika politiskt kopplade som i Stockholm. Mer
knutet till näringslivet. Detta har GU använt till sin
fördel. Men de kan göra mer genom att koppla upp
sig mot det lokala näringslivet och den
statsförvaltning som finns.
Näringsliv
Akademin är en viktig part för att
profilera regionen internationellt,
bredvid näringslivet och
samhället i övrigt.
Myndigheter
Universiteten och
högskolorna hör till de
viktigaste aktörerna för oss.
Otroligt viktigt att ha ett bra
samarbete med GU.
Myndigheter
Amerikanska universitet har
tvingats jaga pengar. Det är
bekvämare att sitta still och vänta
på ökade medel varje år. Men det
är inte lika effektivt.
Näringsliv
Jag tror att GU känner oss ganska
så väl. Men det var länge sedan
jag besökte GU och hade en
diskussion på övergripande nivå.
Jag vill gärna ha en inbjudan.
Forskningsfinansiärer
Samverkan med det omgivande
samhället är GU faktiskt starka
inom men de har inte prioriterat det.
Det handlar i huvudsak om det som
händer i den västra regionen.
Politiker
Utmaningen är att hitta win-win. Svårt ur ett affärsperspektiv.
Ganska så mycket produktförsäljning från deras sida – ”det
här har vi i vår portfölj”. De borde tänka mer på vad som
skulle göra oss mer framgångsrika. Fråga oss vad vi ska
göra och om vi behöver hjälp med det. En intressant
beröringspunkt är vidareutveckling av våra medarbetare.
Näringsliv
Det finns en vilja att utvecklas
tillsammans regionalt, och
hitta en gemensam agenda i
relation till exempel staten.
Myndigheter
Om tio år vill jag att GU ska
jobba nära med Chalmers
och näringslivet för att göra
rekryteringar. Tänka lite nytt
för att attrahera aktörerna.
Myndigheter
Dialogen med oss
måste ta avstamp i
affärsmöjligheter.
Det är där vi har ett
konkret behov.
Näringsliv
Jag har hört positivt om GU vad
gäller samarbeten. Positiva
beskrivningar. Jämfört med andra
delar av landet upplever jag att
andra universitet inte har det.
Politiker
Faktiskt bra att
bara lära känna
varandra. Blir
enklare att lyfta på
luren.
Näringsliv
Samverkan med stora
företag behöver inte ske
på högsta nivå. Enklare att
komma in ”längre ner”.
Näringsliv
Jag skulle vilja att GU
jobbade med sin roll i
Västsverige, hitta ett
samarbete med övriga
universitet och högskolor.
Politiker
Strategiområde från Vision 2020 (4 av 4)
Arbetsmiljö som inspirerar
Mål
• Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha
ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en
ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och
stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på
alla nivåer.
Strategier för att nå målet
•
•
•
•
En socialt hållbar miljö.
Aktivt ledar- och medarbetarskap.
En lärande organisation.
Kvalitetsdriven arbetsmiljö.
Denna rapport har ett naturligt fokus på det externa perspektivet. Vissa av studiens IP redovisade dock sin syn
på olika aspekter med koppling till GU:s arbetsmiljö. På kommande sidor presenteras därför deras bild av GU:s
arbetsmiljö. För ytterligare belysning av denna fråga hänvisas till Nordisk Kommunikations rapport.
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar
Sammanfattning/kommunikativa utmaningar
 Det är inget problem med starka enheter.
– Bra för GU om en institution/fakultet uppfattas som bäst i
sitt område.
– Men GU måste visa nyttan av att tillhöra GU, internt och
externt.
 Ett större externt fokus kan påverka den interna kulturen,
som upplevs fokuserar på interna svårigheter istället för
externa möjligheter.
 Arbetet med Vision 2020 är välkommet. Nu är det upp till
bevis, förvalta det på rätt sätt genom förankring etc.
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar
Forskningsfinansiärer samt massmedia
Svårt för unga forskare
att gå emot normen och
den auktoritet och makt
som handledaren har.
Massmedia
Man måste samarbeta
internt, även om man
inte vill. De stora
forskningsanslagen
kräver stora konglomerat
för att få till det.
Forskningsfinansiärer
Man kan ta tillvara på
styrkan i de starka
varumärkena inom GU
genom att visa nyttan med
att tillhöra och företräda
hela universitetet.
Forskningsfinansiärer
Det finns friktioner som påverkar
samarbetena. Detta beror på olika
kulturer i delade/gemensamma
institutioner i frågor som rör tjänster och
ekonomi, hur man ser på administration
och projekt. Detta går långt tillbaka.
Forskningsfinansiärer
De skriver inte tillräckligt
många debattartiklar.
Kanske en kulturfråga,
kanske en jantelag. Eller
också kanske det helt enkelt
inte föresvävar dem.
Massmedia
Rykten säger att GU är
svårstyrt, med
självständiga fakulteter.
Forskningsfinansiärer
De har hittills inte samlats kring
en idé om vart man vill och hur
man ska ta sig dit. Ledarskap,
envishet och uthållighet viktigt i
denna fråga.
Forskningsfinansiärer
Kulturen på GU skiljer sig från den
på andra universitet. GU är mer
anarkistiskt än andra, svårstyrt,
man vill egentligen inte ha någon
ledning. Representanter för GU bär
med sig en annan kultur än folk
från andra universitet.
Forskningsfinansiärer
Arbetsmiljön verkar
inte vara bra. Det är
en kulturfråga.
Massmedia
Man måste hitta vad det finns för
”anarkisterna” att vinna i att
arbeta mer gemensamt. Kanske
att GU annars blir akterseglade
av andra universitet. Eller en
framtidsvision där man lyckas
måla upp spännande miljöer.
Forskningsfinansiärer
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar
Intresseorganisationer samt myndigheter
Känns ibland som att
institutionerna är ensamma, att
det saknas stöd från ledningen.
Intresseorganisationer
Det är en tuff kultur. Innebär
att det krävs en tuffhet och
uthållighet för att orka med
att göra de organisatoriska
förändringarna.
Intresseorganisationer
Gemene mans uppfattning
är att Handels är en
separat skola. Vet inte om
det är bra eller dåligt.
Intresseorganisationer
Det bubblar en hel del
intriger. Bort med det. Stå
bakom de som leder GU och
se till att göra det riktigt bra.
Skapa mindre tjafs.
Intresseorganisationer
Om tio år hoppas jag att det på
GU har satt sig en kultur med
högt i tak och stark mobilitet. Så
de inte blir rigida och stelnar.
Myndigheter
Självbilden hos varje fakultet och institution är
nog att de är den starkaste på universitetet.
Det kan få effekten att man inte ser sig som en
helhet. Det kan i vissa fall skapa dynamik. Men
viktigt att komma ihåg att man tillhör en helhet
och att man bidrar till helheten.
Intresseorganisationer
GU känns mer splittrat
än andra universitet.
Intresseorganisationer
Det finns ett mod hos ledning och
styrelse för att både se över och
göra förändringar för att skapa ett
universitet som är bättre lämpat
för att möta framtiden.
Intresseorganisationer
Det är en tuff miljö. Finns en
konkurrens mellan individer
och institutioner. Mycket
avundsjuka, vilket gör att få
vågar kliva fram och ta plats.
Intresseorganisationer
Det är mycket prat om relationen
mellan Sahlgrenska akademin
och GU. Min uppfattning är att
den kan bli bättre. En större
stolthet för andra sidan, från
bägge håll, skulle behövas.
Intresseorganisationer
Hoppas att de har ork att ta sig
igenom arbetet med Vision 2020
och förändringsarbetet, som kan
göra ont. Måste ha en
organisation som är beredd att
möta konkurrensen.
Intresseorganisationer
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar
Forsknings- och utbildningsorg samt politiker
Det uppstår svårigheter när
man ska samarbeta över
gränserna. Det blir en övning i
sig. Hänger ihop med kulturen.
Forsknings- & utbildningsorg
GU känns som det mest
decentraliserade universitetet
i Sverige. Det är inte ett stort
problem externt, men jag hör
är att det är jobbigt internt.
Forsknings- & utbildningsorg
Tror att det är för stora avstånd mellan
fakulteterna. Finns en viss intern
otrygghet som beror på kulturfrågor.
Varför kan man inte vara stolt över att
tillhöra andra starka namn?
Forsknings- & utbildningsorg
Finns en strävan mot inåtvändhet
och problematisering, vilket
påverkar organisationen negativt.
Lite av en kultur.
Forsknings- & utbildningsorg
Den negativa bild som
sprids av GU är att det finns
samarbetssvårigheter.
Politiker
Har uppfattat att det funnits ett
konstant hot om utbrytning från
Sahlgrenska och Handels. Inte
bra när deras företrädare öppet
hotar med att bryta sig loss.
Forsknings- & utbildningsorg
Svårt att säga ”detta är GU”.
Jämför man med andra är
det nog mer uppdelat. Det
präglar (kulturen).
Politiker
Har en historik med tidigare
högskolor som slagits samman,
men som inte velat foga sig.
Forsknings- & utbildningsorg
Handels och GU har inte
hittat bästa formen för
samverkan. Har en känsla av
att Handels försöker hävda
sig som eget varumärket. Det
är ett tecken på otrygghet.
Forsknings- & utbildningsorg
Splittringstendenser är inte bra. Ta
de interna ”delarna” i örat. De
behöver jobba mer med att
konsolidera sig som ett universitet.
Forsknings- & utbildningsorg
GU:s decentraliserade organisation
är faktiskt ökänd. Det behöver bli lite
ordning och reda i organisationen.
Önskar dem lycka till.
Forsknings- & utbildningsorg
IP:s bild: Arbetsmiljö som inspirerar
Kultursfären samt näringsliv
Det är inget problem med starka
enheter. Om GU upplever att
Handels är för starka har man
själv problem. Om Handels skulle
bli världens bästa inom sitt
område är det bara bra för GU.
Näringsliv
Som icke universitetsmänniska förundras man
över den självbild som universitetsfolk har.
Det är bara forskning som räknas (en
kulturfråga). En ledningsfråga – hur man
kommunicerar och prioriterar undervisningen.
Kultursfären
Upplever att det finns ett motstånd hos
professorer och forskare att undervisa
studenter – en kulturfråga som man
borde ge sig på. Borde vara ett
hedersuppdrag att prata med de
framtida forskarna.
Näringsliv
Om jag ska vara rå: uppmuntra
cheferna till att inte vara så
konforma. Att låta dem vara lite
modigare och våga gå utanför
ramarna. Ett sådant
förhållningssätt ger bara vinnare.
Kultursfären
Man ska inte optimera
gnällighet i organisationen
(kritik mot initiativ för att synas i
viktiga frågor bl a), snarare att
det händer något externt.
Näringsliv
Att malla in allt i ett system för
att man har dålig ekonomi
leder inte någonstans. Det får
inte bli för stelt.
Kultursfären
De är lite för blygsamma
ibland. Samla krafterna
och för ut vad GU är
duktiga inom.
Kultursfären
Man får en känsla av att de gömmer
sig bakom ”det går inte”-argument.
De hamnar för snabbt i de interna
svårigheterna istället för de externa
möjligheterna. Amerikanska
universiteten har en annan kultur och
är bättre på att hantera detta.
Näringsliv
Den bild jag fått är att Sahlgrenska
akademin upplever att man kanske
inte är skyldig att följa direktiv från
högsta ledningen på GU.
Kultursfären
Det är lite av det svenska, där det är
icke-Lutheranskt att fira att man gjort
något bra. Borde vara tvärt om. Man ska
fira när det går riktigt bra, och fira till 90
procent när det gått till 90 procent bra.
Näringsliv
Om man kan bygga en kultur som är
mindre gnällig och mer externt
orienterad kan man komma över att
det inte alltid blir perfekt. Det perfekta
får inte bli det godas fiende.
Näringsliv
Resultat från intervjuerna
– Övrigt/Kommunikation
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Forskningsfinansiärer
Det är bra om rektorn är
ute i debatten och syns.
Det är givetvis fler som ska
göra det, men hon är
vältalig och har lätt för att
kommunicera.
Vet att rankinglistorna inte
är helt sanningsenliga
men man kan inte
negligera att det tittas på
dem.
GU:s hemsida
är bra.
Är intresserad av hur det
går med de strategiska
initiativen och
omorganisationen.
Jag kan inte säga vad som
är unikt med GU jämfört
med t ex Stockholms
universitet.
Dialogen fungerar bra,
öppen, ärlig och
förtroendegivande.
Jag tror inte på broschyrer.
Kostsamt. Oftast snabb
information jag vill ha.
Rankingarna är här för att
stanna. Viktigt att veta var
GU är.
Otydlighet på Sahlgrenska
sjukhuset/akademin. Man
vet inte vad som är VGR:s
ansvar och vad som är
GU:s. Det blir rörigt.
Jag behöver förstå
forskarnas villkor, hur de
jobbar internt.
Inte ha allmänna nyhetsbrev,
men väl paketerad och relevant
information är bra. Man skulle
kunna lägga upp en profil och få
det man är intresserad av.
GU är bra på att
kommunicera.
Gör GU begripligt, hur de
tänker och vad man vill
göra. Vart ska de, vad ska
de satsa på? Då kan vi hitta
gemensamma intressen.
Bli viktigare lokalt och
regionalt genom att visa
GU:s betydelse för
Göteborg och regionen.
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Myndigheter
De som lyckas har en förmåga
att lyssna både inåt och utåt och
har en förmåga att agera utifrån
det.
Jag tror att GU kan nå ut mycket
mer. Tror att allmänheten inte
känner till vad vi har här. Hur
mycket kunskap som tas fram,
vilken resurs vi har. Man skulle
kunna göra mycket mer med
kommunikationen.
Forskningsresultat är som
gödsel. Det måste spridas ut
för att göra nytta.
Det saknas lite av en dynamik kring
hur man tar sig an framtiden. De
har fullt upp med sina interna
processer nu. Det är mer rörelse på
andra universitet – de tittar på
framtiden.
Rankinglistor är inte viktigt
för oss. Men studenter och
forskare tittar på det. Jag
tror att det är
betydelsefullt.
Jag vill att de ska kopplas
samman med en viss excellens
eller ett visst profilområde. Inte
med en ort eller ett land.
Det personliga mötet är
viktigast – det fungerar bra –
och en bra hemsida.
Hemsidan är bra men kan bli
bättre så att man snabbt kan
hitta det man vill ha.
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Massmedia
Ett framstående universitet
ska placera sig högt på
utbildningsrankingar. Jag
tycker att dessa rankingar
är jättebra.
Ett framstående universitet
ska vara bra på att sätta
en egen agenda. Men
även kommentera det som
händer, via bra forskare.
Rankingar är inte
avgörande. Jag vill bilda
mig en egen uppfattning.
I relation till de höga
förväntningar jag har är
kommunikationen dålig.
Men det finns undantag.
Jag skulle vilja ha ett
svenskt forskning.no. En
fristående nyhetsbyrå men
med ett antal universitet
knutna till sig.
Man måste börja träna
doktoranderna. De har
jättesvaga grundkunskaper om
media. Starta en doktorandkurs
där de får lära sig om media. Vi
hjälper gärna till.
Forskare är rädda för
att prata om frågor som
man inte själva har lagt
fram. Rädda för att
vara allmän, generalist.
Kollar GU:s hemsida titt
som tätt. En viktig kanal.
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Intresseorganisationer
GU:s förmåga att
kommunicera med omvärlden
kunde vara mycket bättre.
GU Spegeln och annat som
de ger ut är läsvärt. Borde
spridas till företag.
Topplistor är inte jätteviktigt. Men
i kommunikations- och
marknadsföringssyfte kan de ju
användas, om man hamnar högt.
Jag svämmas över av
nyhetsbrev. Men det är okej
så länge de är skräddarsydda
för mina behov.
De syns relativt lite för att
vara en så stor
arbetsplats. De skulle
kunna ta större plats.
Artiklarna i GU Spegeln
borde ligga på hemsidan.
GU:s förmåga att
kommunicera med mig är
relativt god.
Hemsidan borde bli
mycket bättre. Det är
jättesvårt att hitta.
Hemsidan, studentträffar,
näringslivskvällar och ett bra
och brett kontaktnät – bra
kontaktytor.
GU sticker inte ut i
kommunikationen med omvärlden.
De håller sig inte framme.
De är generellt sett dåliga på att
kommunicera det de är bra på.
Jag har alltid blivit väl
bemött i mina
kontakter med GU.
Vore bra om samverkan mellan GU
och högskolorna i väst ökade. De
kanske kan bli specialiserade
nischer/avdelningar inom GU. Då
skulle statusen och kvaliteten höjas.
GU är inte ett synligt universitet. Det
handlar om var du är och hur du
presenterar dig. Jag deltog nyligen
på två stora konferenser i Europa
och USA. Finns de ens där?
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Forsknings- & utbildningsorg
När man väljer GU väljer man en
stor stad, attraktivt. Kan välja
eller välja bort studentlivet.
Deras hemsida är bra.
Dynamisk och smart.
GU borde för 5-6 år sedan börjat marknadsföra
sig som det främsta och mest avancerade
professionsuniversitetet. En statlig utredning
pekade för några år sedan ut GU som ett
professionsuniversitet. GU hade varit ledande
som professionsuniversitet om det gjort det. De
struntade i det. Då hamnar man på plats 7 istället
för 1. Att man trots det har högst söktryck i landet
beror på staden, inte på GU.
Kommunikationen mellan
ledningarna fungerar bra. Och
mellan forskarna. Men mellan dessa
nivåer finns det ett glapp. Och då
behöver internkommunikationen bli
bättre – både hos dem och oss.
GU är ett typiskt
bredduniversitet. De ska
täcka mycket. Då försvinner
möjligheten att profilera sig
som ett unikt universitet. Det
är svårt att säga vad som är
specifikt med GU.
GU har potential att bli mer
synligt. Jag ser mer av Lund
och inte minst Karolinska. De
har en mer offensiv
informationsstrategi.
Det vore bra med en mer
strukturerad mötesform som innebär
att vi träffas regelbundet. Inte minst
med tanke på de förändringar vi står
inför i universitetsvärlden.
Det saknas en systematik i
kommunikationen med mig.
Väldigt mycket ad hoc.
Rankingarna är väldigt mycket
kuriosa. Väldigt suspekta. Men
det finns en risk för att blivande
studenter tittar på dem och då
blir de viktiga.
Finns inte så mycket som
skiljer GU från andra
universitet.
GU är duktiga på att kommunicera med
omvärlden – bättre än oss. Det märks i
media. Det är däremot inte alltid
excellenta på att hantera enskilda
frågor, exempelvis språkfrågan.
De gör en
utmärkt
tidning.
Jag känner att GU är på väg att bli
en starkare institution strategiskt.
Med starkare central styrning.
Finns bra kommunikativt
samarbete nationellt på
ledningsnivå.
Vi har en väldigt bra
relation. Vi konkurrerar
givetvis, men bra dialog.
IP:s bild: Övrigt/Kommunikation
Sagt på intervjuerna: Kultursfären
Jag har direktkontakt med
många personer på GU.
Det är en utmärkt och
professionell dialog.
Jag tror att man har ett större
problem att kommunicera
internt än externt. Det finns
alltid en skeptisk inställning till
den centrala ledningen då den
är långt ifrån verksamheten.
Tyvärr är rankingen
viktigt, man hade önskat
att det inte vore så.
Stor utmaning att
hitta en struktur för
den interna
kommunikationen.
GU:s förmåga att kommunicera
med omvärlden är inte så bra
som den skulle kunna vara. De
har kanske fullt upp med
kommunikationen internt. Det
finns många arenor som de skulle
behöva synas mer på.
Jag skulle önska att GU syntes mer
i samhällsdebatten. Tycka och
tänka, skriva debattartiklar. De bör
uppmuntra och stödja dem som vill
synas mer. Där kan det behövas
internt stöd och coachning.
Jag skulle vilja läsa mer av
dem på DN debatt, GP, se
företrädare i morgon-TV.
GU har lyckats att
kapitalisera på den styrka
som studenterna innebär
för staden på ett bra sätt.
Det var en icke utnyttjad
resurs tidigare.
Ledningen är
öppen för nya sätt
att arbeta. Väldigt
konstruktiva.
Övrigt/kommunikation
Sagt på intervjuerna: Näringsliv
De letar ofta efter systemlösningar
och trär en stor tröja över en
spretig kropp (vad syns då?).
Om industrin har svårt med
självdistans har universiteten det
ännu värre, trots att de borde ha
högre kompetens.
Chalmers är det enda Göteborg
har att komma med. GU:s
varumärke är inte särskilt starkt.
GU är väldigt anonymt. Saknar
tydlig profil. En provinsskola i en
avkrok i Europa.
Det har visat sig att mod är det
mest centrala i strategiarbetet. Den
största risken är ofta
slätstrukenhet, det kostar mycket.
Begreppet GU är en tillgång.
Men man måste göra något
med det.
Varför kan inte dottervarumärkena stå mer
”stand alone”? Finns alltid krafter som vill
bryta sig ut, varför inte bejaka det redan
från början och skapa en portföljstrategi
som tillåter döttrarna att vara starka?
Det är uniciteten i de enskilda
varumärkena som skapar styrka,
inte den geografiska tillhörigheten.
Man ska nog acceptera att
rankinglistor finns och göra så bra
som möjligt ifrån sig. Orimligt att
GU ska bli topp 3. Ett rimligt mål är
att bli som Manchester eller så.
Absolut viktigt att veta hur
de rankas på listorna.
Jag har ingen kommunikation och inga
kontaktytor med GU. Jag följer dem inte
alls. Men det finns förmodligen
kontakter hos mina medarbetare som
är bra – har inte hört något negativt.
GU har i allmänhet ett bra självförtroende. Men
ibland är de blyga. Vi är övertygade om att vi är bäst
men är blyga och då berättar man inte om det.
Attityden på Högskolan i Borås
passar oss som företag. Ödmjuk
och businessorienterad. Hög
svansföring passar inte hos oss.
Visst kan de bli som Oxford
eller Cambridge, men det
tar 200-300 år.
Övrigt/kommunikation
Sagt på intervjuerna: Politiker
Tror att man ska
systematisera
kommunikationen. Tidigare
bjöd man in kommunalråd
och riksdagsledamöter.
Har ingen dialog. Saknar
det. Har inte blivit inbjuden
på 15 år till GU.
Man kanske kan arrangera
en årlig vetenskaplig
konferens?
Rimligt att de tar på sig en
roll som stärker
Västsverige. Blir tydligt.
Nyhetsbrev eller annan
återkommande kommunikation
hade varit bra. Inte säljande
utan informerande och
bildande.
Föredrar personliga
möten. Kontinuerlig
information kan jag hämta
själv.
Resultat från medieanalysen
– en sammanfattning
Se bilaga 2 för fullständig version av medieanalysen.
Solberg, oktober 2012.
Omfattning och avgränsning
Genomgång av • Källa: GU:s kvartalsrapporter.
GU i media under • Syfte: Genomgång av den
övergripande utvecklingen.
de senaste fem
• Resultat sammanställning av
åren.
statistik och fakta.
Genomgång av
GU i media under
det senaste året.
• Källa: GU:s kvartalsrapporter samt
research i bevakningstjänster.
• Syfte: Fokus på specifika frågor
kopplade till Vision 2020.
• Resultat: identifiering av aktuella
frågor inkl. innehåll,
nyhetsvärdering, särskilda
kännetecken i rapporteringen
Bilden av GU
historiskt på ett
övergripande
plan.
Bilden av GU
mer specifikt
under det
senaste året.
Metod för genomförande
 Genomgång av GU:s medierapporter från Q2 2007.
 Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och
Retriever.
 Intervjuer med representanter från GU samt media.
 Analys:
– Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som
genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget
mediearbete.
– Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån
aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.
IP:s bild
Sagt av massmedia om medierelationen
Informatörerna är duktiga.
Förstår media och är bra på
att slussa mig till rätt källa.
Delar av GU är bra på att
hantera media.
Sahlgrenska akademin
och naturvetenskapliga
är två exempel.
Hos forskarna finns det en
rädsla för att prata med
media. Det finns inte hos
informatörerna.
GU är duktiga på att
få ut nyheter.
Jag har några bra
kontakter på GU och
vissa som kan bli det.
Vi får mycket inspel från Uppsala.
Tänker till på vad vi behöver, utifrån
ett timing-perspektiv, i media inför
varje säsong. Har stor nytta av det.
Jag vill vara ensam
om nyheten. Fler
unika nyheter.
Det är viktigt att de kontaktar
huvudredaktionen i Stockholm.
Inte bara mig – vi har få
medarbetare här. Det är större
sannolikhet att nyheten kommer
in om de redan från början sålt in
det på central-redaktionen.
Om tio år skulle jag vilja
ha fler naturliga
ingångar/kontaktvägar in
till GU.
Forskningen måste vara
läsvärd och begriplig.
Ibland finns det ingen
förståelse för vårt
redaktionella sätt att arbeta.
Sahlgrenska har varit
grymt bra på media. De
frågar forskarna tills de
förstår. Låter inte
forskarna skriva själva.
”Hitta experten” är inte
tillräckligt snabb.
Använder den inte särskilt
ofta. Ringer hellre en
person som hjälper mig.
GU i media
Analys och slutsatser
 Media är intresserade av GU.
 GU:s relation till media anses generellt sett vara bra.
– Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till
upparbetade kontakter.
– Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna.
 GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna
releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar.
 Media är främst intresserat av forskning och experter.
 Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda.
 Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra
översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos
media) – en organisatorisk fråga.
 Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen.
– Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt
definierade mål?
– GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt
och defensivt agerande (”tagna på sängen”).
– Plan för medieutspel.
GU i media
Rekommendationer
– Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det
positiva, inte det negativa.
– Hitta sätt att föra ut detta internt.
– Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt.
– GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att
träna/coacha samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa
verktyg som Q&A-dokument.
– Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor
organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga
fakulteters mediearbete?
– Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för
omvärlden att få relevant information.
– Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta
beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och
positiva).
– Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att
ni blir ”tagna på sängen”.
– Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala
sammanhang – och att förse talespersoner med.
Avslutning
– en påminnelse som tips till
arbetet i nästa steg
Solberg, oktober 2012.
Det finns ett gediget material framtaget i arbetet med nulägesanalysen. Detta är något väldigt positivt!
Ta hjälp av Vision 2020 genom att utgå från den för att identifiera det som är viktigast i materialet.
Bilagor
 Bilaga 1. Intervjupersoner
 Bilaga 2. Medieanalys
Bilaga 1
Intervjupersoner
Lars Rask
Margareta Gustafsson Kubista
Peter Gaestadius
Charlotte Brogren
Björn Brorström
Jonas Andersson
Helena L Nilsson
Anna Falck
Karin Markides
Per Eriksson
Lars Bäckström
Ole Petter Ottersen
Jens Littorin
Carl-Eric Hagentoft
Mille Millnert
Birgitta L-Öfverholm
Leonard Engel
Leif Johansson
Kåre Bremer
Björn Sandmark
Kent Johansson
Carl-Johan Hagman
Sven-Olof Bodenfors
Eva Hansdotter
Cecilia Krönlein
Yvonne Andersson
Anders Granlund
Anneli Hulthén
VD, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF)
TT, nyhetschef, Göteborgsredaktionen
Biträdande regionchef, Svenskt Näringsliv
Generaldirektör, VINNOVA
Rektor, Borås Högskola
Fd VD Stiftelsen Framtidens Kultur
Enhetschef FoU, VGR. Ordförande Kunskapsstaden, 2021
VD, Bok- och Bibliotek
Rektor, Chalmers Tekniska Högskola
Rektor, Lunds universitet
Landshövding, Västra Götalands län
Rektor, Universitetet i Oslo
Västsverigereporter, Dagens Nyheter
Verkställande ledamot, Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och
Kultur
Generaldirektör, Vetenskapsrådet
Chef för avdelningen Näringslivsgruppen, Göteborg & Co
Executive Director, European Association for Internatinal Education
Styrelseordförande , Ericsson samt AstraZeneca
Rektor, Stockholms universitet
Chef för Göteborgs stads kulturförvaltning
EU-parlamentariker (C)
VD, Stena Rederi
VD F&B Case, Senior Advisor F&B.
Senior Vice President, Group People and Business Excellence, SKF
Chefredaktör, Göteborgs-Posten
Riksdagsledamot (KD). Ordförande RIFO.
Enhetschef, Sida, Enheten för forskningssamarbete
Kommunstyrelsens ordförande (S), Göteborgs Stad
Forskningsfinansiärer
Massmedia
Intresseorganisationer
Myndighetsföreträdare/ forskningsfinansiär
Forsknings- och utbildningsorganisationer
Kultursfären
Myndighetsföreträdare
Kultursfären
Forsknings- och utbildningsorganisationer
Forsknings- och utbildningsorganisationer
Myndighetsföreträdare
Forsknings- och utbildningsorganisationer
Massmedia
Forskningsfinansiärer
Forskningsfinansiär
Intresseorganisationer
Politiker/tjänstemän
Näringslivsföreträdare
Forsknings- och utbildningsorganisationer
Kultursfären
Politiker/tjänstemän
Näringslivsföreträdare
Näringslivsföreträdare
Näringslivsföreträdare
Massmedia
Politiker/tjänstemän
Intresseorganisationer
Politiker/tjänstemän
Bilaga 2
Medieanalys
Solberg, oktober 2012.
Innehåll
 Inledning
– Bakgrund
– Syfte och mål
– Metod
– Omfattning och avgränsning
 Analys, slutsatser och rekommendationer
 Resultat
– Kvantitativ undersökning: GU i media 2007-2012
– Kvalitativ undersökning: GU i media under det
senaste året
Inledning
Bakgrund
 Göteborgs universitet (GU) har inlett ett projekt med att ta fram en
kommunikationsstrategi för hela universitetet.
 Projektet inleds med en nulägesanalys. En del av nulägesanalysen
utgörs av att ta fram ”bilden av GU”.
 Som en del av att ta fram ”bilden av GU” vill GU genomföra en
medieanalys vilken Solberg har blivit ombedd att genomföra.
 GU har (i projektplanen) angett att i nulägesanalysen ingår att:
 Ta fram den aktuella bilden av Göteborgs universitet, internt och
externt. Kartlägga hur universitetet uppfattas av olika
intressenter (både interna och externa). Detta arbete genomförs
dels genom en intervjuundersökning bland externa såväl som
interna målgrupper, dels genom en medieanalys. Eventuellt
används i detta sammanhang den tidigare använda
positioneringskartan (från rådet för identitet och image).
Syfte och mål med medieanalysen
Syftet med
medieanalysen är
att ta reda på den
bild som finns av
GU i media.
Resultatet utgör en del
av den samlade
”bilden av GU” (som i
sin tur är en del av
nulägesanalysen).
Målet är att ta
fram en
medieanalys som
utgör input till
Solbergs samlade
leverans till GU:s
nulägesanalys.
Omfattning och avgränsning
Genomgång av • Källa: GU:s kvartalsrapporter.
GU i media under • Syfte: Genomgång av den
övergripande utvecklingen.
de senaste fem
• Resultat sammanställning av
åren.
statistik och fakta.
Genomgång av
GU i media under
det senaste året.
• Källa: GU:s kvartalsrapporter samt
research i bevakningstjänster.
• Syfte: Fokus på specifika frågor
kopplade till Vision 2020.
• Resultat: identifiering av aktuella
frågor inkl. innehåll,
nyhetsvärdering, särskilda
kännetecken i rapporteringen
Bilden av GU
historiskt på ett
övergripande
plan.
Bilden av GU
mer specifikt
under det
senaste året.
Metod för genomförande
 Genomgång av GU:s medierapporter från Q2 2007.
 Sökningar i mediebevakningsverktyg som Aitellu och
Retriever.
 Intervjuer med representanter från GU samt media.
 Analys:
– Kvantitativ del: Fakta och trender utifrån aspekter som
genomslag (antal införanden), medievinkel samt eget
mediearbete.
– Kvalitativ del: Genomgång av specifika frågor utifrån
aspekter som innehåll och särskilda kännetecken.
Analys, slutsatser och
rekommendationer
GU i media
Analys och slutsatser
 Media är intresserade av GU.
 GU:s relation till media anses generellt sett vara bra.
– Nöjdheten är dock till stor del avhängigt tillgången till
upparbetade kontakter.
– Finns mer att göra i att stödja och utbilda forskarna.
 GU anses generellt sett vara bra på att ta fram nyheter. Välskrivna
releaser. Rubrikerna och vinklarna funkar.
 Media är främst intresserat av forskning och experter.
 Andelen negativ publicitet är låg – internt är bilden annorlunda.
 Behov av ökad prioritering av medierelationer och att ha bra
översikt kring ”allt som händer internt”/bra ingångar (behov hos
media) – en organisatorisk fråga.
 Finns utrymme för GU att bli mer proaktiva i kommunikationen.
– Resultatet från egna pressaktiviteter är positivt. Finns tydligt
definierade mål?
– GU hantering av mer laddade nyhetsvinklar präglas av reaktivt
och defensivt agerande (”tagna på sängen”).
– Plan för medieutspel.
GU i media
Rekommendationer
 Fokusera internt på det som dominerar medieutrymmet, dvs. det positiva,
inte det negativa.
 Hitta sätt att föra ut detta internt.
 Hantera de negativa delarna internt på ett strukturerat och bra sätt.
 GU:s kommunikatörer kan utnyttjas mer som stöd genom att träna/coacha
samt bistå med budskapsframtagning och kommunikativa verktyg som
Q&A-dokument.
 Inventera möjligheten att koncentrera arbetet med pressfrågor
organisatoriskt. Ett team av informatörer som hanterar samtliga fakulteters
mediearbete?
 Bättre koordinering, översyn och service – gör det enklare för omvärlden
att få relevant information.
 Inrätta system för löpande inventering frågor som är heta/kan bli heta
beroende på säsong, interna och externa händelser (både negativa och
positiva).
 Gör att ni kan ta taktpinnen i högre utsträckning – slippa bilden av att ni
blir ”tagna på sängen”.
 Skapa faktabank som underlättar snabba repliker etc. i mediala
sammanhang – och att förse talespersoner med.
Resultat
– GU i media 2007-2012
GU i media 2007-2012
Kvantitativ undersökning innehållande:
 Genomslag – antal införanden.
 Kvartalsvis
 Årligen
 Medievinkel – andelen negativ publicitet (kvalitativ analys av Infopaq).
 Kvartalsvis
 Årligen
 Resultat av GU:s egna mediearbete (publicitet från GU:s pressaktiviteter).
 Kvartalsvis
 Årligen
 Egna representanter
 Ämnesområden:
 Genomslag per ämne
 Genomslag totalt för de tre största ämnena
 Medietyp: viktigaste källor.
GU i media 2007-2012
Antal införanden: kvartalsvis utveckling
Utveckling för varje kvartal
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1
2007 2007 2007 2008 2008 2008 2008 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012
Många införanden – GU är intressant!
Har GU definierat mål på antal införanden?
Stigande trend. Säsongsvariationer: Q3 lågt på grund av sommar men Q3-10 högt
som en följd av valet. Q2 högt generellt, bl a pga många disputationer.
GU i media 2007-2012
Antal införanden: årlig utveckling
Årlig utveckling
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Q207-Q108 *
Q208-Q109
Q209-Q110
Q210-Q111
Q211-Q112
* Olika mätmetoder mellan 2007 och 2008 förklarar värden för perioden Q207-Q108?
Många införanden – GU är intressant!
Stigande trend med relativt kraftig ökning senaste perioden.
GU i media 2007-2012
Medievinkel: kvartalsvis utveckling
Andel (%) negativ publicitet, kvartalsvis
25
20
15
10
5
0
Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1
2007 2007 2007 2008 2008 2008 2008 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012
Andelen negativ publicitet är jämn och på en låg nivå.
Q3-08 är ett undantag vilket beror på ett fåtal frågor.
Har GU definierat mål på andelen negativ publicitet?
GU i media 2007-2012
Medievinkel: årlig utveckling
Andel (%) negativ publicitet, årligen
15
12
9
6
3
0
N/A
Q207-Q108
Q208-Q109
Q209-Q110
Q210-Q111
Q211-Q112
Andelen negativ publicitet är låg, mindre än fem procent.
Undantaget är Q208-Q109 vilket förklaras av att två kvartal redovisade högre siffror.
GU i media 2007-2012
GU:s pressaktiviteter: kvartalsvis utveckling
Publicitet från egna pressaktiviteter (%),
kvartalsvis
35
30
25
20
15
10
5
0
Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1
2007 2007 2007 2008 2008 2008 2008 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012
Bra genomslag Q2 tack vare SOM och disputiationer.
Som mest 34 procent, vilket anses vara mycket bra.
(enligt GU:s mediebevakningsleverantör)
GU i media 2007-2012
GU:s pressaktiviteter: årlig utveckling
Publicitet från egna pressaktiviteter (%), 12
månader
25
20
15
10
5
0
Q207-Q108
Q208-Q109
Q209-Q110
Q210-Q111
Q211-Q112
Minskningen beror enbart på ny mätmetod.
GU i media 2007-2012
GU:s pressaktiviteter: egna representanter
 Till stor del samma personer som återkommer bland de
representanter från GU som syns mest i media (bl.a. Pam Fredman,
Sören Holmberg, Henrik Ekengren Oscarsson, Lennart Weibull,
Marie Demker, Bo Rothstein, Ulf Bjereld, Peter Esaiasson, Joakim
Larsson).
 Dessa återfinns bl.a. inom följande ”områden”:
– GU:s främste representant, kommenterar allmänna frågor – Pam
Fredman.
– Statsvetenskap-forskare/SOM: Sören Holmberg, Bo Rothstein,
Marie Demker, Henric Oscarsson, Lennart Weibull, Ulf Bjereld,
Jonas Hinnfors, etc.
– Framstående forskare i övrigt: t.ex. Joakim Larsson.
– Gästprofessurer: t.ex. Martin Jönsson.
– Enskilda personer i särskild position/område som sticker ut: t.ex.
Rolf Wolff, Kent Asp, Dennis Töllborg.
Expertrollen viktig. Hur kan bra exempel föras vidare och
spridas i fler delar av organisationen?
GU i media 2007-2012
Genomslag per ämne: kvartalsvis utveckling
Ämnen med störst genomslag (%)
70
60
Procent
50
40
Forskning
30
Expertsamverkan
Utbildning
20
10
0
Expertsamverkan-andelen ökade 2010, till stora delar
som en följd av ökad efterfrågan av statsvetarexpertis i
samband med valet, och därefter pga turbulensen inom
socialdemokratin.
Obs! Detta är bara relativ fördelning, inte faktiska tal.
GU i media 2007-2012
Total andel för de tre största ämnena
Totala andelen av genomslaget för forskning,
expertsamverkan och utbildning (%)
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1
2007 2007 2007 2008 2008 2008 2008 2009 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2011 2011 2011 2011 2012
Tillsammans står forskning, expertsamverkan och
utbildning för mellan 70 och 90 procent av genomslaget.
GU i media 2007-2012
Medietyp: viktigaste källor
Mediekällorna som skriver mest om GU
900
800
700
Antal införanden
600
GP
500
SvD
DN
400
GT
BT
300
200
100
0
Q207-Q108
Q208-Q109
Q209-Q110
Q210-Q111
Q211-Q112
GU i media 2007-2012
Medietyp: viktigaste källor
 Den lokala bevakningen dominerar.
– GP skriver mest om GU – särklassigt flest införanden
varje år under perioden (857 stycken Q211-Q112).
– Bevakningen från GT har ökat under hela perioden: från
74 stycken Q207-Q108 till 248 under Q211-Q112, vilket är
näst mest införanden för den senaste perioden.
 Nationell storstadsmedia är viktigt. SvD och DN har skrivit
om GU på en jämn och hög nivå under hela perioden.
 Allt större intresse från dagspress i andra städer, t.ex. Borås
Tidning, Helsingborgs Dagblad, NWT, UNT.
 Bland etermedia dominerar radio (framförallt P4 Göteborg
och P1 Vetenskapsradion).
 I fackpress sticker medicinpublikationer ut, t.ex. Dagens
Medicin och Läkartidningen. Det bör dock påpekas att
mätningarna omfattar får facktidningar.
 TT är en viktig kanal för bred spridning – och TT gillar er!
IP:s bild: material från intervjuerna
Sagt av massmedia om medierelationen
Informatörerna är duktiga.
Förstår media och är bra på
att slussa mig till rätt källa.
Delar av GU är bra på att
hantera media.
Sahlgrenska akademin
och naturvetenskapliga
är två exempel.
Hos forskarna finns det en
rädsla för att prata med
media. Det finns inte hos
informatörerna.
GU är duktiga på att
få ut nyheter.
Vi får mycket inspel från Uppsala.
Tänker till på vad vi behöver, utifrån
ett timing-perspektiv, i media inför
varje säsong (t ex anpassning till
sommarens nyhetsbehov). Har stor
nytta av det.
Ibland finns det ingen
förståelse för vårt
redaktionella sätt att arbeta.
Jag vill vara ensam om
nyheten. Fler unika nyheter.
Forskningen måste vara
läsvärd och begriplig.
Det är viktigt att de kontaktar
huvudredaktionen i Stockholm. Inte
bara mig – vi har få medarbetare här.
Det är större sannolikhet att nyheten
kommer in om de redan från början
sålt in det på central-redaktionen.
Om tio år skulle jag vilja
ha fler naturliga
ingångar/kontaktvägar in
till GU.
Sahlgrenska har varit
grymt bra på media. De
frågar forskarna tills de
förstår. Låter inte
forskarna skriva själva.
Jag har några bra
kontakter på GU och
vissa som kan bli det.
(Expertlistan från GU) är
inte tillräckligt snabb.
Använder den inte särskilt
ofta. Ringer hellre en
person som hjälper mig.