Henriks Hage Förskola
2015
Innehållsförteckning
Sidan:
1
Inledning
2
Allmän information
4
Förebyggande arbete i förskolan
6
Råd vid vanliga symtom såsom:
6
Feber
6
Förkylning
7
Halsont
7
Hepatit B
7
Hosta
8
Huvudlöss
8
Maginfluensa
10
Springmask
10
Svinkoppor
11
Vattenkoppor
12
Ögoninfektion
12
Öroninflammation
2
Inledning
Då förskolan under vissa perioder på året är väldigt drabbad av många
infektioner såsom förkylningar, halsfluss, maginfluensa, ögoninflammation, etc
vill vi med denna information beskriva lite om problem som uppstår i samband
med sjukdomar på förskolan och i familjerna. Smitta går runt och samma barn,
föräldrar, personal blir sjuka flera gånger om. Vi vuxna tar olika
ställningstagande när vi anser någon vara sjuk eller frisk och detta kan nog ingen
ändra på. Men vi tror att det är viktigt att vi ändå har en gemensam policy här på
Henriks Hage i denna svåra fråga. Tillsammans kan vi hjälpas åt för att hålla
barnen och oss vuxna så friska som möjligt!
Det är viktigt för oss att ha en nära dialog med er föräldrar för att vi
alla ska undvika så långt det är möjligt att smitta sprids.
Spridning av infektioner går inte helt att undvika. När det gäller vissa
infektioner kan det barn som har infektionen ibland sakna
sjukdomssymtom, eller endast ha så svaga tecken på sjukdom att varken
föräldrar eller förskolepersonal misstänker att en infektion har startat.
Trots avsaknaden av symtom kan smitta (virus, bakterier eller parasiter)
ändå föras vidare till andra personer i gruppen.
En bra tumregel är att pigga barn som har god aptit
sannolikt är friska. Friska barn har också ett gott
allmäntillstånd. Med ett gott allmäntillstånd menas att
barnet ska vara piggt, feberfritt och orka delta i förskolans
normala aktiviteter, som ofta även innebär utevistelse i flera
timmar. Utevistelse kan ge flera positiva effekter på barns
hälsa. Man kan bland annat anta att smittspridningen mellan
barn i en grupp minskar när de är utomhus, eftersom barnen
då inte är så tätt inpå varandra. Smittdoserna blir också
mindre eftersom de då späds ut i den stora luftvolymen. Alla
små barn sover utomhus. Utevistelse är en friskfaktor!
3
Allmän information
När barnet blir sjukt
Om ett barn blir sjukt eller om det händer en olycka tar personalen kontakt med
Er föräldrar. Därför är det viktigt att ni lämnar rätt telefonnummer, så att
personalen lätt kan nå någon av föräldrarna, vet ni med er att ni är svåra att få
tag på är vi tacksamma om vi istället kan ringa t.ex mor- och farföräldrar. När vi
gjort en bedömning att Ert barn inte mår bra och vi ringer Er vill vi att ni hämtar
barnet omgående.
När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma?
Barnets behov är avgörande för om barnet ska vara hemma. Ett sjukt och
hängigt barn bör få lugn och ro och någon som kan ge det kärlek, tid och omsorg.
Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar, är i regel
avgörande för om barnet kan vistas på förskolan. Barnet ska orka delta i de
vardagliga aktiviteterna (även utomhus) för att vara på förskolan.
Om ditt barn är allergiskt
Det är viktigt för ditt barn att du redan vid inskolningen informerar personalen
om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna ett intyg från barnets
läkare om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell
reaktion.
Om barnet äter antibiotika
Om barnet får antibiotika är det bäst om barnet får stanna hemma minst två
dagar, dels på grund av att barnet ofta är så sjukt att det inte orkar delta i
aktiviteterna på förskolan och dels för att upphöra vara smittsam.
4
Mediciner
En grundregel är att föräldrarna själv ansvarar för medicinering av sina barn. De
flesta mediciner kan ges morgon och kväll i hemmet men det finns undantag.
Särskilda sjukdomar kan kräva tätare medicinering och t.ex allergier, astma och
epilepsi kräver omedelbara insatser när reaktioner uppstår. När det gäller tex
ovannämnda sjukdomar krävs noggrann information till personalen, samt gärna
utlåtande från er läkare.. Föräldrarna ansvarar själva för detta och ser till att
medicin som förvaras på förskolan alltid är av nytt datum. Medicinen skall då
förvaras inlåst och ansvarig personal utses. Personalen och föräldrarna ska fylla i
en blankett om tillåtelse att ge mediciner.
5
Förebyggande arbete i förskolan
Hygienrutiner
Handhygien
Exempel på när barn & vuxna behöver tvätta händerna:
När händerna är smutsiga
Efter toalettbesök
Före varje måltid, dukning, servering
Före bakning/matlagning.
Efter utevistelse
Efter att man snutit sig
Det är viktigt att barnen lär sig detta. Det är vi vuxna som genom goda exempel
lär barnen! Alla barn får alltid vuxenhjälp.
Handskar
Exempel på när handskar behöver användas:
Vid blöjbyte
Vid kontakt med diarré, kräkningar och blod
Vid städning av hygienutrymme, extra viktigt i samband med
infektionsutbrott
Vid utbrott av smitta- epidemier
Händerna bör desinficeras med handsprit efter att handskar tagits av och
slängts. Handsprit är återfettande och skonsamt för händerna, Händerna ska
lufttorkas efter att handsprit använts.
6
Blöjbyte
Skötbordet har avtorkningsbar dyna (som tål desinfektionsmedel) och vi
använder engångsunderlägg
Handfat och rinnande vatten finns i skötrummet
Vid blöjbyte används engångshandskar
Barnen tvättas med engångstvättlappar
Dynan torkas av med ytdesinfektion
Blöjorna kastas i hink med lock
Skötbord inklusive vask rengörs med rengöringsmedel varje dag
Förkylning och hosta
Om barnen lär sig att hosta i armvecket – inte ut i luften, i handen eller på
varandra, så minskar risken för smittspridning.
Om man hjälper barnet att snyta sig – använd engångsnäsduk.
Nappar
Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar. Vi ser
gärna att alla barns nappar är namnade för att undvika missförstånd med
vems som är vems.
7
Råd vid vanliga symtom
Uppgifterna är hämtade ur ”När ditt barn blir sjukt” av Smittskydd Skåne samt
”Smitta i Förskolan” av Socialstyrelsen
Feber
Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast
beror på virusinfektion.
Hemma? Barn med feber ska vara hemma! Barnet ska ha en feberfri dag (utan
febernedsättande medicin i kroppen) innan det återgår till förskolan. Det är
dock lika viktigt att bedöma allmäntillståndet som febern, speciellt om febern
endast precis överskrider 37,5 º. Man bör då ställa sig frågan: Orkar mitt barn
delta i förskolans aktiviteter som också innebär en lång utevistelse?”
Förkylning
Förkylning är den vanligaste infektionen hos barn. Den är godartad men smittsam
och läker vanligen ut med hjälp av kroppens eget infektionsförsvar på 1-2 veckor.
Snuva, nästäppa och nysningar är de vanligaste symtomen. Andra symtom i
luftvägarna är; ont i halsen, hosta och heshet, men också allmänna symtom som
huvudvärk, feber och sjukdomskänsla. Förkylning smittar både via luften
(nysningar) och som kontaktsmitta (via händer). Den smittar någon dag innan den
bryter ut och sedan ytterligare några dagar. Det är därför svårt att undvika
smitta på en förskola
Hemma? Allmäntillståndet hos barnet får avgöra om barnet ska vara hemma
eller inte, dvs orkar barnet med verksamheten under hela dagen? Vid långvarig
förkylningen är rådet att kontakta läkare. Ibland kan det hjälpa att bryta
förkylningen genom att ta några vilodagar hemma.
8
Halsont
Halsont beror på en infektion i svalget. Små barn kan inte alltid tala om att de
har ont i halsen. Tecken på halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller
dricka, har feber, kräker och har magont och en del barn dreglar. Virus är
vanligaste orsaken till halsont, ofta med snuva och hosta. Halsont orsakad av
streptokocker dvs halsfluss, ger enbart halsont och feber. Halsfluss ger ofta
beläggningar på halsmandlarna. Halsfluss behandlas med antibiotika.
Inkubationstiden är 2-7 dagar.
Hemma? Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Barnets
allmäntillstånd får avgöra när barnet kan återgå till förskolan. Vid halsfluss ska
barnet stanna hemma minst två dygn efter insatt antibiotika behandling
Hepatit B (Gulsotssjukdom)
Barn smittade vid födelsen eller tidigt i livet kan bli kroniska virusbärare, dvs
vara bärare av smittan upp i vuxen ålder. Barnet själv har inga symtom, men viss
risk för smitta via blod föreligger, dock mycket liten risk för smitta inom
barnomsorgen. Kroniska virusbärare kan därför vistas inom barnomsorgen.
Vaccination erbjuds till övriga barn i barngruppen.
Hemma? Efter information och vaccination av övriga barn kan barnet vara i
barngruppen.
Hosta
En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig
hosta (någon/några veckor) bör barnet bedömas av läkare.
Hemma? Barn med lindrig hosta utan feber kan vistas i barngrupp om
allmäntillståndet är okej.
9
Huvudlöss
Grågula insekter, 2-3 mm stora som sprids genom direktkontakt hår mot hår. De
kan möjligen också spridas via föremål som kammar, mössor. Äggen, de sk
”Gnetterna”, fäster på hårstråna intill hårbotten. Äggen kläcks efter 1-2 veckor
och efter ytterligare 10 dagar har larven blivit en äggläggande lus, som kan
producera ägg i nästan en månad.
Preparat mot löss köps på Apoteket. Enbart den som har löss ska behandlas!
Äggen dör inte under den första behandlingen, utan utvecklas till löss under den
kommande veckan, därför är det viktigt att det drabbade barnet samt hela
familjen och samtliga i barngruppen bör finkammas/luskammas och inspekteras
varje dag i två veckor. Glöm inte informera personalen om ni upptäckt löss på Ert
barn då alla föräldrar måste informeras snabbt så att hela barngruppen
finkammas samtidigt för att få bukt på lössen. Tänk på att man kan ha löss utan
att det kliar! Tyvärr är det så att en del människor lättare får löss än andra,
men om alla tar sitt ansvar och kammar igenom håret regelbundet så kan vi få
bukt på lössen.
Hemma? Nej, inte om behandlingen är gjord enligt ovan.
Maginfluensa - Diarre´ och kräkningar
Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar pga. att
besvären kan orsakas av många olika virus/bakterier. Smittsamheten vid
magsjuka är i allmänhet stor, både vid kräkningar och lös avföring.
Åtgärder på Henriks Hage vid maginfluensa
Vi ringer föräldrarna omedelbart om ett barn får diarré´ eller kräks på
förskolan.
Vi tar hjälp av kolleger så att övriga barn skyddas,
Vi ställer fram en spann om så behövs.
Sanerar med bakterie dödande medel samt använder engångshandskar.
10
Lokalen genomluftas ofta
Vi sätter fokus på mer utevistelse
Har många insjuknat gör vi en förteckning om vem som är drabbad, när de
insjukna samt tillfrisknat.
Vi informerar föräldrarna om mer än två familjer drabbats.
Vi kontaktar sjukvården om barn har blodiga diarrér, insjuknat efter en
utlandsresa eller om maginfluensan drabbar återkommande gånger.
Man är smittbärare i 12-72 h innan och efter insjuknandet. Man kan drabbas
av maginfluensa flera gånger. Har många insjuknat samtidigt undersöker vi
vad de har ätit. Vid misstanke om livsmedelsburen smitta ska
miljöförvaltningen kontaktas (ring 040-42 50 00) Detta gör Förskolechefen.
Tips till föräldrar vid maginfluensa:
Låt barnet ha en egen toalett om möjligt
Sanera efter varje toalettbesök och på ställen där avföringsrester eller
spyor kan finnas.
Använd handsprit vid handtvätt (alla i familjen)
Använd engångshandskar vid blöjbyte
Byt kläder, tvätta snarast. Smittan sätter sig i textilier (mattor,
sängkläder, mm)
Hemma? Ja! Smittade barn ska inte delta i förskoleverksamheten när de har
akuta mag-tarmsymtom i form av kräkningar och vattentunn diarré. Barnet kan
återgå till förskolan när det ätit och druckit normalt, inte kräkts och/eller haft
normal avföring under minst två dygn.
11
Krav till föräldrar vid maginfluensa
Friska syskon ska stanna hemma när ett syskon insjuknat. Detta gäller
förskolebarn och barnen i förskoleklass. Äldre elever undantas pga. skolplikten.
Däremot stannar självklart småsyskon hemma om en elev insjuknat. Har någon i
familjen insjuknat utomlands måste avföringsprov lämnas hos läkare. I avvaktan
på provresultat stannar barnen hemma.
Springmask
Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är sytrådstunn, vit och ca 1
cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda på kvällen och natten, då masken
vandrar ut och lägger ägg. Masken kan då ses i vecken runt ändtarmsöppningen..
Rengöring av underkläder och sängkläder samt handhygien är viktigt då barnet
och vuxna ofta infekteras genom att svälja ner äggen. Barn återinfekteras ofta
av sina egna maskars ägg när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig
i stjärten. Springmask behandlas effektivt med läkemedel och oftast räcker
endast en dos. Om barnet trots behandling får tillbaka springmasken bör hela
familjen behandlas. Inkubationstid 3-7 veckor.
Hemma? Nej. Extra noggrann hygien råder.
Svinkoppor (Impetigo)
En vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker.
Uppträder oftast kring mun och under näsan. Börjar som små varfyllda blåsor
som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor.
Viktigt att tvätta flera gånger per dag så att skorporna avlägsnas.
Hemma? Barnet skall stanna hemma till utslagen är helt torra eller tills
antibiotikabehandling genomförts under minst två dygn.
12
Vattenkoppor
Virusinfektion med små vätskefyllda, kliande blåsor/koppor. Kopporna kommer i
olika stadier. Klådan kan lindras med medicin eller liniment. Barn med svår klåda,
som river och kliar mycket på utslagen, kan få infektion i huden via kopporna då
det kliar sig. Hög feber är vanligt. Inkubationstid 14-21 dagar. Smittsamheten är
mycket stor. Vattenkoppor smittar 1-2 dagar före till en vecka efter det att
första utslagen syns på huden. Sprids främst genom luftburen droppsmitta. Det
är bättre att få vattenkoppor i förskoleåldern än senare i livet, eftersom
sjukdomen oftast är lindrigare då än i högre ålder.
Hemma? Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till förskolan. Även
om det är en fördel att få vattenkoppor vid yngre åldrar så meddelar vi alla om
vi har något fall av vattenkoppor då det kan ha konsekvenser för en familj, t.ex.
vid en planerad resa eller om barnets mamma är gravid och inte haft
vattenkoppor, det kan även finnas andra anhöriga med nedsatt immunförsvar där
en vattenkoppsinfektion kan få ett mycket allvarligt förlopp. Verksamhetsrådet
har tagit beslutet att kopporna ska vara torra innan barnet kan återgå till
förskolan.
13
Ögoninfektion
Ögon kletiga av gult sekret och igen klibbade ögonlock på morgonen signalerar
att barnet har en ögoninfektion. Insidan av ögonlocket kan dessutom vara
kraftigt rodnat och ögonlocket kan vara svullet. Infektionen sitter oftast i ögats
bindehinna. Tårkanalen utgör en förbindelse mellan slemhinnorna i luftvägarna
och ögat. Därför är det vanligt att förskolebarn får infekterade ögon i samband
med förkylning. Det kan vara svårt att skilja barn med en smittsam
ögoninfektion från dem som har irriterade ögon av en annan anledning och inte är
smittsamma, ex vid en allergisk reaktion för t.ex. pollen eller om barnet träffat
ett djur det är allergisk mot. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga
ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (ljummet vatten).
Om detta inte hjälpt efter tre dagar, kontakta BVC.
Hemma? Har barnet röda ögon med samtidig snuva/förkylning, men orkar delta i
aktiviteterna, kan det vara i barngruppen. Har barnet däremot variga ögon som
klibbar ihop och måste tvättas flera gånger dagligen ska det vara hemma.
Öroninflammation
Plötslig öronvärk som ofta är kombinerad med feber och förkylning är ofta det
första tecknet på en öroninflammation. Det är vanligt att symtomen startar
efter att barnet lagt sig på kvällen. Öroninflammation är en vanlig komplikation
kopplad till förkylning. Öroninflammation smittar inte, men de bakterier som
orsakar inflammation i mellanörat kan vara smittsamma, liksom förkylningen.
Behandling med antibiotika kan vara aktuell, men man är idag mer restriktiv med
det till barn över två år.
Hemma? Då öroninflammation i regel inte smittar kan barnet återgå till
förskolan om det är feberfritt och orkar delta i verksamheten.
Med hopp om en frisk tid framöver!
14
