1700-talet
OPERA SERIA, HÄNDEL, GLUCK
Johanna Broman Åkesson
1700-talet
Operan under 1700-talet
• Opera som en fransk och italiensk
litterär teaterform uttryckt i musik.
• Använd av hov och aristokratin som
maktpropaganda
• Opera seria
• Opera som en kosmopolitisk
musikteaterform
• Borgarklassens underhållning (mer
realism och sentimentalitet)
• Opera buffa
Utvecklingen mot opera seria
• I slutet av 1600-talet är operan populär i hela Italien
• Flest operor skapas i det kulturellt blomstrande Venedig
• Den venetianska spektakeloperan med komik och övernaturliga inslag
får i början av 1700-talet en motreaktion.
• I Neapel verkar en grupp kompositörerer som utvecklar operakonsten
mot det virtuosa i sången
• Apostolo Zeno och Pietro Metastasio, hovlibrettister i Wien, reformerar
operan mot en striktare form, värdig hoven.
• Operan utvecklas därmed i två olika riktningar – det komiska och det
seriösa.
• Opera seria (dramma per musica) blir 1700-talets dominerande operastil
(ibland synonym med neapolitansk opera)
• Skrivs för hoven och aristokratin (delvis undantag London och Venedig) –
speglat sceniskt och tematiskt.
• Utgick från Italien men skapades även i ex. tyskspråkiga områden,
Spanien, England (inte i Frankrike)
Alessandro Scarlatti 1660-1725
• Kapellmästare hos drottning Kristina i Rom.
• Företrädare för den sk neapolitanska skolan.
• Scarlatti utgör en länk mellan 1600-talets venetianska
operastil och 1700-talets opera seria.
• Etablerar da capo-arian och den italienska uvertyren
(snabb-långsam-snabb)
Griselda, 1721
opera seria
Musik: Alessandro Scarlatti
Libretto: Apostolo Zeno
Premiär vid Teatro
Capranica i Rom 1721
med enbart kastrater i
rollbesättningen.
Robertos aria: Come presto nel
A:
Come presto nel porto crudele
Il mio fato mi volle guidar.
Ritornello – A – rit – A - rit
BB
Ritornello – A – rit – A - rit
B:
Quando altrove le stanche mie vele
Nembo irato doveva portar.
A:
How fast to the cruel port
Da capo (=repris på A-delen)
my fate wished to guide me
B:
Whereas elsewhere my tired sails
the angry cloud shall bear me
Da capo
Efter en folkhistoria ur
bl a Boccaccios
Decamerone om den
tålmodige herdinnan
Griselda som testas av
sin make.
Opera seria – form och karaktär
• Sträng, renodlad operaform med virituos solosång i fokus.
• Orkestern har underordnad, enbart ackompanjerande funktion.
• Komiska karaktärer och sceniska spektakel är helt uteslutna.
• Tre akter
• Uvertyr (snabb-långsam-snabb)
• Omväxlande recitativ (för handlingen framåt) och arior (uttryck för affekter och reflektion)
• Långa dacapo-arior (ABA-form)
• Recitativo secco (med enbart cembalo och enstaka basinstrument)
• Vid mer dramatik: recitativo accompagnato (inkl stråkar)
• Enstaka duetter
• Avslutande ensemblesång
•
•
•
•
•
Tematik: antik mytologi eller romersk historia
Moraliskt innehåll om konflikten mellan plikt och kärlek (självuppoffring)
Alltid lyckligt slut.
Två älskande par, en tyrann samt biroller
Scener: pastoraler, slagfält, högtidliga ceremonier
Griselda, 1721
opera seria
Musik: Alessandro Scarlatti
Libretto: Apostolo Zeno
Griseldas aria: Mi rivedi, o selva ombrosa
Shady forest, you see me once more,
But no longer as queen and consort:
You see me as a wretched,
Despised shepherdess.
A-delen: Ledsen och förödmjukad
Here are my native hills,
The friendly fountain,
The meadow and the stream:
Only I am no longer the same
B-delen: Sentimentala känslor inför
hembygden
Shady forest, you see me once more,
But no longer as queen and consort:
You see me as a wretched,
Despised shepherdess.
• Operahusen finanserades på många olika sätt – av hov, som
aktiebolag, via biljettsystem eller abonnemang,
• Samma operaproduktioner kunde framföras i både hovpalats och
offentlig teater.
• Behovet av nya operor var enormt. Endast resande sällskap kunde
ha en standardrepertoar. (Undantag i Paris och Bryssel där Lullys
operor ännu gavs)
• Att gå på operan var status – man visade sin närhet till hovet och
makten.
• Modet förespråkade att man som publik hade en överlägset
nonchalant attityd till operaföreställningen i sig (kom sent, talade
högt, gick omkring)
• Endast ett fåtal i publiken var konnässörer som uppskattade
dramat.
• Intellektuella debatter kring operan cirkulerade ständigt i Europa
vilket vitaliserade och förnyade genren.
• Publiken breddades klassmässigt allt mer - speciellt för komiska
genrer. Aristokratin såg både seriösa och komiska operor under
hela 1700-talet.
OPERAN SOM
INSTITUTION
• Italienska kastratsångare och prima donnor var
stjärnorna i 1700-talets opera (ljusa röster var ideal)
• Excellerade i utsmyckningar och ornamenterade
cadenzer
• Hade makt att byta ut, lägga till eller ta bort arior.
• Framförandets kvalitet varierade (sångare kunde synligt
”kliva ur” sin roll) men blev allt mer standardiserat och
reglerat.
• Sångarna hade ett begränsat rörelsemönster med
standardiserad armgestik
• Efter en aria lämnade sångaren scenen varvid publiken
kunde applådera.
• Männen bar ”habit à la romain” och kvinnorna klänning
av senaste mode.
• Typiskt sceneri var ett ”palais à volonté” – ett palats som
speglade själva operahuset med centralperspektiv
• Både scen och salong var upplyst
SÅNGARNA & SCENEN
kastraterna Senesino
och Berenstadt samt
sopranen Cuzzoni.
Georg Friedrich Händel 1685-1759
• Började som violinist i Reinhard Keisers operaorkester i Hamburg
• 1706-10 vistades han i Italiens bildade musikkretsar med bl a Alessandro
Scarlatti
• 1720-28: ledare för operaföretaget Royal Academy of Music i London
• En internationell kompositör med drag av det tyska, franska och italienska
– med karriär i England!
• Skapade stor dramatik inom opera serians begränsade ramar.
• Efter opera serians nedgång i popularitet gick Händel in i en ny mer
melodiös stilperiod och övergick senare till att skriva oratorium.
Giulio Cesare in Egitto, 1724
opera seria
Musik: Georg Friedrich Händel
Libretto: Nicola Francesco Haym
Omarbetat libretto
efter Bussani (1677) alla komiska inslag
borttagna.
Sesto (akt 2):
Recitativ secco: Figlio non è, chi vendicar non cura
Aria: L’angue offeso mai riposa
Recitativ:
Figlio non è, chi vendicar non cura
del genitor lo scempio.
Su dunque alla vendetta
ti prepara, alma forte,
e prima di morir altrui dà la morte!
Aria:
L'angue offeso mai riposa,
se il veleno pria non spande
dentro il sangue all'offensor.
Così l'alma mia non osa
di mostrarsi altera e grande,
se non svelle l'empio cor.
Recitativ:
There is not a son who is not concerned
With avenging his father’s murder.
Up then, prepare yourself for revenge,
Brave soul, and, before dying,
Cause another’s death!
Aria:
The offended serpent will not rest
Until it has spent its venom
In the blood of its offender.
Thus my soul does not dare
To lay claim to greatness and pride
Until the villain’s heart has been torn from his
breast.
• Premiär på King's
Theatre, London
• Sestos roll (byxroll)
sjöngs av Margherita
Durastanti.
Giulio Cesare, 1724
opera seria
Musik: Georg Friedrich Händel
Libretto: Nicola Francesco Haym
Francesca Cuzzoni
Cleopatra (akt 3):
• Recitativ: E pur così in un giorno /
• Aria: Piangerò la sorte mia
Recitativ:
E pur così in un giorno
perdo fasti e grandezze? Ahi fato rio!
Cesare, il mio bel nume, è forse estinto;
Cornelia e Sesto inermi son, né sanno
darmi soccorso. O dio!
Non resta alcuna speme al viver mio.
Aria:
Piangerò la sorte mia,
sì crudele e tanto ria,
finché vita in petto avrò.
Ma poi morta d'ogn'intorno
il tiranno e notte e giorno
fatta spettro agiterò.
Recitativ:
And yet thus in a single day
do I lose splendour and greatness? Ah wicked fate!
Cesare, my handsome sovereign, is probably dead.
Cornelia and Sesto are defenseless,
nor do they know how to give me assistance.
Oh God, there doesn’t remain any hope for my life.
Aria:
I shall lament my fate,
so cruel and so wicked,
as long as I have life in [my] breast
But when I am dead, from all around,
the tyrant, both night and day,
having become a ghost, I will haunt
Starkt kontrasterande känslor
A: Ledsen
B: Arg
A: Resignerad
Giulio Cesare, 1724
opera seria
Musik: Georg Friedrich Händel
Libretto: Nicola Francesco Haym
(akt 3):
Caesar: Aria: Aure, deh, per pietà
Aure, deh, per pietà
spirate al petto mio,
per dar conforto, oh dio!
al mio dolor.
Dite, dov'è, che fa
l'idol del mio sen,
l'amato e dolce ben
di questo cor.
Här sjunget av en
counter-tenor
Breezes, for mercy’s sake,
breathe into my breast
to bring comfort, O God,
to my sorrow
Tell me, where is
the idol of my bosom,
the beloved, sweet boon
of this heart, an what is she doing.
Ma d'ogni intorno i' veggio
sparse d'arme e d'estinti
But all around I see
l'infortunate arene,
the unfortunate sands
segno d'infausto annunzio al fin sarà.
strewn with weapons and corpses:
an omen foretelling a bad ending.
Plötsligt bryter ett recitativ in i arian
(krigarens pliktkänsla tar över innan
han åter blir drömmande)
Antonio Vivaldi 1678-1741
• Violinist och organist i Venedig
• Många kompositioner skrevs för flickensembler vid
barnhemmet Ospedale della Pietà
• Mest känd för sina solokonserter för olika instrument
• Skrev ett femtiotal operor (kanske fler) ca 20 är bevarade.
• En egen dramatisk, vital och tonmålande stil med rytmisk
pregnans och excentrisk harmonik.
• Mycket inflytelserik under sin livstid
Orlando furioso, 1727
opera seria
Musik: Antonio Vivaldi
Libretto: Grazio Braccioli
Premiär vid Teatro San
Angelo, Venedig.
Ruggieros aria (kastrat):
Sol da te, mio dolce amore
• Virtuos instrumentbehandling
• Orkestern berättar mer än texten…
• Sångstämman har drag av
solostämman i en konserter
Sol da te, mio dolce amore,
Questo core
Avra pace, avra conforto.
Le tue vaghe luci belle
Son le stelle,
Onde amor mi guida in porto.
Only from you, my sweet love,
Does this heart
Find peace and comfort.
The beautiful lights of your eyes,
Are the stars,
That guides my love to harbor.
Löst baserat på
riddarromanen Den rasande
Roland av Ludovico Ariosto,
1532.
Argippo, 1730
• Premiär vid greve von
Sporcks teater i Prag
1730.
• Delar av operan
återupptäcktes först
2006
Musik: Antonio Vivaldi
Libretto: Domenico Lalli
Se lento ancora il fulmine
Se lento ancora il fulmine
l'oltraggio mio non vendica
cadra quell'empio, vittima
del giusto mio furor.
Ma sposa ancor ti sono
ritorna e ti perdono;
occhi versate in lacrime
tutto l'affanno d'un tradito amor.
Om en indisk prinsessa
If the lightning is still slow
To avenge the outrage I have suffered,
Soon that wicked man will fall victim
To my just anger.
But I am still your wife:
Come back, and I will forgive you.
My eyes, pour forth in your tears
All the affliction of love betrayed.
Orkestern uttrycker
textens innebörd och
känslomässiga kast mellan
vrede och förlåtande.
Den franska 1700-talsoperan
Tragédie lyrique
• Följer den franska traditionen efter Lully istället för den italienska
opera serian
• …men utvecklas mot det mer galanta och mer sångbara; med stort
fokus på sceniska inslag, baletter och en berättande orkestral musik.
• Kören var fortfarande mycket viktig och ramade in scenen.
• Opéra-ballet utvecklades som en ny friare operaform med största fokus
på balett, lös intrig, dacapoarior och ibland komiska inslag.
• ca 1750 ”buffoniststriden” – äldre fransk operastil kontra italiensk
opera buffa.
• Rousseau och andra intellektuella förespråkade modern opera buffa
• Detta gav uppsving för komisk opera i både Frankrike (opéra-comique)
och på tyska (singspiel)
• Med Glucks reformopera skapades en ny fransk debatt mellan
”gluckister” och de som höll på italiensk opera.
Jean-Philippe Rameau 1683-1764
• Det stora namnet efter Lully i Fransk opera.
• Musikteoretiker: Traité de l'harmonie (1722)
• Hans djärva harmonik inkorporerad i traditionella former
sågs som omstörtande.
• Kylig, elegant, behärskad stil med pikant rytm (i kontrast till
den intensiva, utlevande italienska stilen)
• Rikhaltig användning av körer och integrerad balett
• I buffoniststriden blev han symbol för fransk musik.
Hippolyte et Aricie, 1733
Musik: Jean-Philippe Rameau
Libretto: Simon-Joseph Pellegrin
• Premiär på Théâtre du Palais-Royal, Paris
• Första musikverk som betecknades ”barock”
av samtida kritiker.
• Les trois parques fick plockas bort.
• Hippolyte sjungs av en haute-contre
Pluto med kör: Vous, qui de l'avenir
percez la nuit profonde
LES TROIS PARQUES:
Quelle soudaine horreur ton destin nous inspire !
Où cours-tu, malheureux ? Tremble ; frémis d'effroi.
Tu sors de l'infernal empire,
Pour trouver les enfers chez toi.
Pluton, et toute sa Cour se retirent.
What sudden horror your destiny inspires!
Where are you running, you doomed one?
Tremble, shake with fright!
You depart from hell,
Only to find hell within yourself.
Baserad på Jean Racines
franskklassiska tragedi
Fedra
Zoroastre, 1749/1756
Musik: Jean-Philippe Rameau
Libretto: Louis de Cahusac
Premiär på Théâtre
du Palais-Royal, Paris
1749, omarbetad
1756.
Abramane med kör: Suprême auteur
des maux
Ovanlig tematik: Om
Zarathustra från persisk
religion - allegori över
frimurarna ideal (och
upplysningstankarna).
Kampen mellan gott och
ont, sant och falskt.
Xerxes, 1738
Uttryck för tidens
Musik: Georg Friedrich Händel galanta stil/rococo –
Libretto: Nicola Minato
idylliskt med en ny
graciös enkelhet.
Premiär på King's
Theatre, London
Akt I
• Xerxes: Ombra mai fù
• Romildas arietta: Và godendo
vezzoso e bello
Ombra mai fu
di vegetabile,
cara ed amabile,
soave più.
Never was a shade
of any plant
dearer and more lovely,
or more sweet.
Endelad aria (allt
vanligare efter 1750)
Và godendo vezzoso e bello
quel ruscello la libertà.
(Direktöversatt av google:)
Gå njuta av graciös och vacker
E tra l'erbe con onde chiare denna ström frihet.
lieto al mare correndo và.
Och bland örter med ljusvågor
glad havet går sprang.
Löst baserad på
historien om den
persiske kungen
Xerxes I
Operan reformeras
• Kring mitten av 1700-talet övergår barocken i rokoko och
upplysningstankarna börjar spridas allt mer.
• Den växande medelklassen får mer inflytande
• Trenden går mot större naturlighet och enkelhet i både
skådespelarkonst och opera.
• Den ”stela” och ”ytliga” opera serian börjar dala i popularitet.
• Influenser från både fransk opera och komisk opera skapar en
större flexibilitet och trovärdighet.
• Den virituosa sången tonas ner, orkestern och kören får
förnyad betydelse
• Tragiska slut blir möjliga.
• Den stora operareformen kommer med Christoph Willibald
Gluck under 1760-70-talen
Christoph Willibald Gluck 1714-87
• Gluck strävade efter att musiken ånyo skulle bli ”textens tjänarinna”.
• Utifrån klassicistiska idel ville han skapa balans mellan musik och
drama.
• Handlingen blev enklare, ariorna blev strofiska, recitativen fick
orkesterackompanjemang och kören fick förnyad betydelse.
• Gluck sammanfogar dans, musik, kör och teater till ett enhetligt drama
– italienska och franska traditioner sammanvävs.
• Karaktärerna blir mer mänskliga än symboliska.
• Gluck inför också uvertyren som ett koncentrat av dramat.
• Efter Glucks reformopera förlorade opera seria sin popularitet.
• Han utövade stort inflytande på ex. Mozart, Weber och Wagner.
Orfeo ed Euridice, 1762
Musik: Cristoph Willibald Gluck
Libretto: Raniero Calzabigi
Ur andra akten då Orfeus möter furierna
som vaktar dödsriket. De vill inte släppa förbi
honom men Orfeus bevekar dem med sin
skönsång.
• Stilfull enkelhet (i nyklassicistisk
anda) i musik och drama
• Blandning mellan det italienskt
melodiösa, tysk seriositet och
fransk storslagenhet.
• Orkesterinslag, aria och kör är
mer integrerade och samspelar MUSIKDRAMATIK
• Premiär vid
Burgtheatern i Wien
1762 inför Maria Teresia
av Österrike.
• Fransk premiär (med
nytt libretto) 1774
Myten om Orfeus och
Eurydike förkortad till
Orfeus försök att få
tillbaks Eurydike från
dödsriket.
Orfeo ed Euridice, 1762
Musik: Cristoph Willibald Gluck
Libretto: Raniero Calzabigi
Orfeo: Che farò senza Euridice?"/
"J’ai perdu mon Eurydice
(A:)
Che farò senza Euridice
Dove andrò senza il mio ben.
(B:)
Euridice, o Dio, risponde
Io son pure il tuo fedele
(C:)
Euridice! Ah, non m´avvanza
più socorso, più speranza
ne dal mondo, ne dal cel.
Här sjunget av en
mezzosopran
Ingen dacapoaria utan ett
rondo: ABACA
What will I do without Euridice
Where will I go without my wondeful one.
Euridice, oh God, answer
I am entirely your loyal one.
Euridice! Ah, it doesn´t give me
any help, any hope
neither this world, neither heaven.
Musiken finns på Spotifylistan:
2. 1700-talet: Opera seria, Händel, Gluck
[email protected]
www.skonakonster.se
