To Need or not to Need
Jag fastnad för en mening i Daniel Van der Veldens essä ”We no longer have
any desire for design that is driven by need” (Van der Velden, 2006) Vad
betyder behov? Vad är skillnaden mot förr? Varför har den här förändringen
kommit? Vad har skett?
Redan 2006 reflekterade Kalle Lasn, Dimitri Siegel & Daniel Van der Velden
över hur den grafiske designerns roll hade förändrats. I ”Design Anarchy”
(Lasn, 2006), ”Design our own graves”(Siegel, 2006) & ”A plea for Design as
Reaserch” (Van der Velden, 2006) reflekterar alla designer på sitt sätt
funderingar och farhågor på vad som komma skall.
BEHOV – dåtid
Behov, betyder att det finns en brist som måste tillgodoses. Under
århundradens lopp så har upptäckare, uppfinnare, konstnärer och designer
tillgodosett människan med upptäckter, uppfinningar, konst och remixer av
det som redan skapats.
Från början var det ”need” som styrde uppfinningar och upptäckter. Vi hade
ett behov att ta med maten till flocken – Väskan uppfanns. Vi var i behov att
värma oss – insikten om vad elden kan göra, och vi upptäckte en värmekälla.
Kunskap, information och kommunikation hölls inom gruppen och syftet var
att hålla gruppen vid liv.
Sedan 1950-talet har Abraham Maslows behovshierarki (Gripsrud, 2011) varit
den teori om behov som flest influerats av. Enligt Maslow måste vi ta hand
om de grundläggande behoven, det kroppsliga – äta, sova mm -, skapa
trygghet, kärlek/gemenskap & få känna uppskattning, innan vi kan förverkliga
de drömmar vi har. Det är nya tider nu. Den verklighet som vi lever i, är en
verklighet som dåtidens människa skulle ha svårt att förstå sig på. Har våra
behov förändrats? Eller har vårat sätt att se på behov förändrats?
2000-talet
Janken Myrdal skriver:” Dagens ekonomer använder hellre ”efterfrågan” än
behov, och eftersom de har ett företräde vid tolkning av samhällets struktur
kommer de att påverka hela samhällsstrukturens syn på hur människors
behov skall formuleras.” (Myrdal. 2007)
Hur kan vi ha gått från behov till efterfrågan? Var det orsak och konsekvens?
Ja. Var det vår strävan att förädla, förbättra och utveckla? Ja. Var det genom
att blanda det som har varit med något nytt, för att sen utvärdera för att se
om det fungerar? Ja. Men, den enskilt största paradigmen till att vi är där vi
är, är att vi förändra vårt sätt att kommunicera. Vi började lite trevande med
telefonen, sedan kom radion. Varför bara lyssna, när det går att titta också?
TV-apparaten. Persondatorn. Internet. Trådlösa telefoner. Mobiltelefonen.
Surfplattan. Ingen av dem ovanstående produkterna har skapats för att det
finns ett behov att tillgodose. Utan de är skapade för att EFTERFRÅGA ett
behov.
Idag utvecklas vi inte genom behov, utan idag efterfråga vi produkter,
tjänster och kunskap. Vi har skapat vår efterfrågan genom möjligheter till
kunskap, vilket i sin tur har gjort oss till både konsumenter och producenter
(Armstrong, 2011).
INFORAMATIONSSAMHÄLLET – möjligheter & kunskap
I och med att vi idag lever i ett informationssamhälle där alla har möjlighet att
ta del av information: Janken Myrdal, år skriver att ”Den tekniska
utvecklingen ger människor en ökad praktiskt ”möjlighetsrymd”, en ökad
kapacitet. Men de möjligheterna som den nya tekniken ger måste upptäckas,
de finns inte givna.”(Myrdal, 2007) Dessa möjligheter ger oss tillgång till
kunskap. En gång i tiden var ett stort bibliotek i hemmet, en visuell bild av att
det fanns kunskap att hämta. Idag finns all kunskap via nätet. Det som krävs
är att den måste upptäckas för att kunna användas.
Detta betyder att idag kan vi enkelt skaffa information direkt, hitta andras
kunskaper och erfarenheter samtidigt som vi själva bildar oss en egen åsikt
om den information vi söker. Vår kommunikation har tagit en ny bana. Den
har förändrats jämfört med urfolket, dvs. den lilla gruppen som bara hade
behov av att kommunicera med varandra utifrån gruppens behov. Eller den
grafiske designern som under 1900-talet arbetade på ett kontor, från början
med papper och penna, med given kund & mot ett givet mål.
KOMMUNIKATION
I essän ”Designing our own Graves” (2006) reflekterar Dimitri Siegel dem
farhågor som även Daniel Van der Velden tar upp i sin essä: I en värld där alla
är designers by DIY, vem är då i behov av en designer? ”The designer might
re-design himself”. Utgår man från Maslows behovhierarki,(Gripsrud, 2011) så
finns det behov av att förverkliga sig själv i de sociala medierna. Med hjälp av
möjlighet och lite upphittad kunskap kan vi alla bli grafiska designers.
Konsekvensen blir att den värld som den grafiske designern levde i urholkas.
Om kunden vill, kan han ställa en fråga i en community och få ett antal
förslag/pitches att välja mellan.
The social web har förändrat synen på det traditionella sättet att förhålla sig
till en mängd olika saker, allt från; marknadsföring, kommunikation osv. Detta
gör att den värld som den grafiske designern arbetar i har förändrats. Hans
värld skapades före den tekniska revolutionen. Precis som den traditionella
spinnrocken fanns innan industrialiseringen och Spinning Jennys intåg, så
måste den grafiske designern anpassa sig till det nya. Detta är inte slutet för
grafisk design, utan början på det nya. Det gäller bara att hitta rätt väg och
vara uthållig. En dag om ett antal år kommer generation Z - och kommande
generationer - och skapa framtidens paradigm genom att remixa 1900-talets
kunskaper och erfarenheter, med dem möjligheter och kunskaper som finns i
framtiden.
KÄLLHÄNVISININGAR:
•
Armstrong, H. (2009) Graphic Design Theory. New York:
Princton Architectural Press (sid. 107-118)
•
Van Der Velden, D. (2008) A plea for Design as Research:
Metropolis M issue #2, 2006
•
Myrdal, J. (2007) Framtiden – Om femtio år global utveckling och
nordens landsbygd: Köpenhamn, Nordiska ministerrådet
•
Gripsrud, J. (2011) Mediekultur och Mediesamhälle: Göteborg,
Bokförlaget Daidalos AB
