Vad är design?
Gör ett besök på Röhsska museet i Göteborg.
Design: (eng. av lat. Desi’gno – avbilda’, ’framställa’). Internationellt använd term för
formgivning, dvs. gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter för
miljöer.
Konstslöjd, konsthantverk, konstindustri, industridesign… Vad betyder egentligen
begreppen?
Design är ett ord som har kommit att användas på så många olika sätt att det också har många
olika betydelser. I dagligt tal använder vi ordet design då vi talar om kläder samt vackra
föremål till hemmet. Men design har en bredare betydelse, nämligen utformade av människor
skapta föremål. Ser man det så blir design en förutsättning för den moderna människans
existens överhuvudtaget. Hon skulle inte klara sig utan de kläder, husgeråd etc. som hon kan
skapa själv. Alla bruksföremål och redskap ökar människans naturliga förutsättningar.
Vi slår bättre med en hammare, dricker lättare ur en kopp än ur handen och kommer lättare
fram med en cykel/bil än till fots. Datorer, TV-apparater, telefoner mm. Utvidgar våra sinnen
i tid och rum.
Det finns många skäl att lära sig mer om estetik, arkitektur och design, dvs. den av människan
skapade omgivningen. Den är något som angår oss alla och som speglar samhällets politiska,
ekonomiska och kulturella strömningar och värderingar.
Den präglar vårt vardagliga liv. Design och arkitektur finns överallt.
Nästan allt vi omger oss med är tillverkat. Varje föremål på Röhsska museet berättar konkret
och påtagligt om människors livsvillkor i olika tider och kulturer. Föremålet vittnar om
människors behov, vardagsliv, arbete, fest och högtid, föreställningar och drömmar.
Några nyckelord och grundbegrepp:
Den kreativa människan
Hur den skapande människan har förmågan att ”förmera” sitt liv genom att göra tillvaron
säkrare, bättre, skönare. Inte ett mål i sig utan människans materiella svar på tillvarons
problem. Det är med förmåga att använda alla sina sinnen tillsammans med inhämtad kunskap
som genom möjligheter att ständigt anpassa, förändra eller förbättra sina förutsättningar i
världen.
Mångfald, helhet, sammanhang
Kulturer har alltid påverkat och påverkats av varandra. Kulturell mångfald, kulturer föder nya
tankar, idéer och ger oss ny kunskap. Att visa på den kulturella mångfaldens möjligheter är
sinnesutvidgande och har genom historien varit helt avgörande för utveckling. Betoning av
sammanhanget, att människa, natur, kultur och samhälle hänger samman.
Färg, form, funktion, estetik
Människans behov av estetiska värden. Estetik är läran om förnimmelsekunskap.
Filosofisk undersökning av problem, begrepp och förutsättningen vid tal om konstupplevelser
eller estetiska objekt av olika slag. Uppfattningar och uttryck i konst sker i vardaglig miljö
etc.
Slöjd
Handarbete, hemslöjd och skolslöjd. I början av seklet kallades hantverk och
industriformgivning för konstslöjd.
Hantverk
Produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen
Växte fram som en yrkesspecialisering av hemslöjden.
Konsthantverk
Hantverksmässig, framställning av konstnärliga bruks- eller prydnadsföremål (t ex glaskonst,
textilkonst, möbelkonst)
Konstindustri
Industrimässig framtagning av konstnärligt formgivna bruksföremål och prydnadssaker…. är
först efter 1850-talet som industriell tillverkningsteknik och produktionsform
Design
Formgivning/gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda miljöer och produkter
genom en produkts form eller utseende.
TEMA 1: DESIGNHISTORIA
Röhsska basutställning är en resa i tiden. Från mitten av 1800-talet har världens, och
människors villkor förändrats på många sätt. Utställningen visar konsthantverkets utveckling
under 150 år. I uppbyggda miljöer och i utställda föremål finner vi spåren av ett nära
industriellt förflutet.
Alla föremål berättar om sin egen tid. Inte bara materialvalet eller tillverkningen är avslöjande
utan också föremålets form. Vilka föreställningar, ideal och värderingar har formgivaren?
Vad ville formgivaren förmedla för budskap genom sin produkt?
Aldrig förr har människor i den rika delen av världen haft tillgång till så många designade
prylar som nu. Det materiella välståndet – eller överflödet – verkar oändligt. Om de skulle
jämföra ägodelar hos en normalinkomsttagare med hundra års mellanrum skulle de
förmodligen häpna. Är det verkligen behov som gör att vi omger oss med så mycket mer
saker än för hundra år sedan eller är det utvecklingen som skapat nya behov.
De insamlade föremålen på Röhsska museet är utvalda för att de har hög kvalitet samt är
särskilt intressanta för sin tid. Många föremål är insamlade för att de är speciellt välgjorda och
visar en särskild teknik. Det estetiska värdet – det vi upplever som vackert – i ett föremål kan
vara lika viktigt som den praktiska funktionen. Genom åren har också smaken – vad som är
vackert eller fult – varierat. Modet förändrades för längesedan precis som nu fast kanske inte i
samma snabba takt.
När välfärden hade gjort många människor till köpstarka konsumenter växte markant utbudet
av varor. För att inte kvaliteten på industritillverkade varor skulle försämras infördes
konstnärer och formgivare i industrin. Det gav också många konsumenter möjligheten att
handla genomtänkta och bra produkter.
Idag genomsyras samhället av kommersiella budskap och design har blivit ett viktigt
instrument i konkurrensen mellan varuproducenter. Det kan vara mycket svårt att kunna se
kvalitetsskillnad mellan varor av samma sort och då kan varumärket bli avgörande.
Varumärken eller ”branding” säljer idag inte bara en produkt. Tänk på internationella företag
som NIKE och McDonalds. Säljer de sportskor och mat eller idéer och ideal.
Design uppgiften har idag blivit att tillfredsställa både fysiska och emotionella behov som den
skall utveckla den industriella processen och bidra till en hållbar utveckling.
TEMA 2: FORM – FÄRG – FUNKTION
Världen är full av former och färger. Vi söker som människor och kulturvarelser hela tiden
efter redskap för att tyda och förstå vår omvärld. Vi utarbetar olika system och koder som ska
möjliggöra kommunikation och överföra erfarenheter. I varje formgiven produkt fullfyller den
praktiska funktionen också skikt som tillhör den estetiska kunskapssfären. De är
betydelsebärande och delar av ett slags kommunikationssystem eller form/färgspecificering.
-
Arkitekt
Inredningsarkitekt
Grafisk designer/Reklam
Produktdesigner
Industridesigner
Textil designer
Web designer
Grundutbildning för alla dessa formgivare är ungefär densamma. På schemat kan tillkomma
kunskaper som krokiteckning eller modellteckning, skulptur, skissövning, perspektivritning,
form… måleri, modellbygge etc. Utbildningar omfattar ofta flera år och innebär att man
skaffar sig en specialitet för att sedan också arbeta praktiskt med det ämnesområde man valt.
Förutsättningarna och arbetsmaterialet för en textildesigner och en web designer skiljer sig
ganska mycket – men ändå finns den gemensamma nämnaren som form och färg som en
grundförutsättning.
Design är i huvudsak en praktisk verksamhet. Men för att förstå designprocessen – att alla
aktiva designer eller formgivare måste ta ställning till för att lösa ett uppdrag - presentera en
översiktsmodell av designprocessen:
Designprocessen
- Problem – Beställarens krav och uppdrag
- Analys – Inventering av marknaden
- Idé – Skissetapp
- Presentationsskisser
- Modelltillverkning
- Tester och utvärderingar
- Konstruktionsarbete
- Prototyptillverkning
- Marknadsföring
- Kostnadsberäkning/Offertframträdande
Form – Färg – Material – Teknik
Ett föremål kan ha en form och ett material som är mer eller mindre lämpad för situationen,
både ur användarperspektiv och tillverkningsperspektiv. Föremålet kan vara dyrt eller billigt,
enkelt eller komplicerat, hållbart eller ömtåligt.
Föremålet kan gjutas, svarvas, pressas etc. Vissa föremål är sammanfogade på olika sätt,
Svetsade eller skruvade etc. Industriell tillverkning skapar möjligheter till en stor producering
av flera föremål av samma sort som tillverkas desto billigare blir varje föremål.
Formen, färgen, materialet och tekniken ger sammantaget föremålet ett uttryck som lockar
eller inte.
Något om färg
Färg är vårt snabbaste kommunikationsmedel. Hur vi uppfattar och tolkar färg beror på olika
omständigheter som t ex kulturell bakgrund, ideologi och språk. Naturens färger signalerar
årstidsväxlingar, markens beskaffenhet, om ätliga eller oätliga växter mm.
Sedan människan börjat kontrollera sin färgmiljö har kunskap om färg blivit allt viktigare i
samhället. Trafikmiljön är ett särskilt tydligt exempel på hur vi gemensamt orienterar med
hjälp av färgkoder. Färgernas symbolvärde visar oss vägen i många sammanhang så som att
apoteket är grönt och sjukhuset är blått etc. Även företag har insett betydelsen av att färg som
omedelbart får betraktaren att associera till just detta företag och dess produkt.
Färgupplevelse eller perception kan hänföras till psykologin – vetenskapen om våra
föreställningar och reaktioner. Färgupplevelse uppstår i våra hjärnor genom ljusvågor och
deras växelverkan med våra kemiska omvärld. Färgerna som vi ser dem är resultatet och
hjärnans anpassning till vår omvärld så att vår världsbild blir begriplig och meningsfull.
Det finns många bra böcker som handlar om färg.
Ordlista:
Analys en noggrann, genomtänkt beskrivning
Brainstorming att kläcka idéer tillsammans
Brukare den som använder
Bruksföremål ett föremål som används i vardagen
Design utformning av människoskapta föremål
Distribuera att sprida eller föra ut något till väldigt många
Estetik läran om det sköna. Uppfattningar och förhållningssätt
kring utseende och uttryck i konst och formgivning.
Ergonomi läran om hur kroppen reagerar fysiskt eller psykiskt
i olika former av arbete
Form hur något ser ut på olika sätt, tredimensionellt
Behållare, jämför gjutform, kakform etc.
Färg upplevelse eller sinnesförnimmelse av ljus med olika våglängd
Hantverk produktionssätt som innebär att hantverkaren själv
Ansvarar för hela tillverkningen
Idé en tanke som står över andra tankar
Identitet en fullständig överenskommelse inom just den gruppen om utseende som t ex
Kultur, nation religion etc.
Koncept utkast eller idé, en helhetssyn som idé
Kultur allt som alla tänker, gör, utför och lever efter och förändrar efter det man just
förändrat och uttrycker just nu och i all oändlighet
Stil ett typiskt sätt att göra något, ett speciellt utförande
Tradition regelbundet återkommande händelse eller kulturyttring inom en grupp
Trend strömning i tiden
Utkast ett snabbt sätt att visa en idé
Utseende hur något ser ut och hur det uppfattas