Praktikrapport VT 2012
Röhsska designmuseum i Göteborg, avdelning: Collection
Författare: Susanne Jansson
Praktikplats: Röhsska museet
Vasagatan 37-39
Box 53178
S-400 15 GÖTEBORG
Praktikrapport VT 2012
Författare: Susanne Jansson
[email protected]
Praktikplats:
Röhsska designmuseum, avdelning: Collection
Vasagatan 37-39
Box 53178
S-400 15 GÖTEBORG
(Kollektivtrafik, hållplatsen “Valand“)
Inriktning på tidigare utbildning:
Student 2012 Uppsala, studerar vid Göteborgs universitet sedan 2009 och läser där en egen komponerad
kandidatexamen. Huvudämnet är medie- och kommunikationsvetenskap. Utöver detta innehåller
utbildningen konst- och bildvetenskap, såväl teoretisk som praktisk. Studenten är sedan tidigare examinerad
designtekniker vid Helsingborgs kvalificerade yrkeshögskola.
Praktikplatsens namn:
Röhsska design museum
Vars vision lyder:
”Röhsska museet skall vara Sveriges främsta museum för mode, design och konstslöjd.”
Röhsska museet är Sveriges enda designmuseum och öppnades för allmänheten år 1916. Museet ingår som
en av åtta avdelningar i Göteborgs stads kulturförvaltning. Museibyggnaden är belägen i centrala Göteborg
på Vasagatan, en tvärgata till stadens paradgata Kungsportsavenyn. Institutionen har som andra museer
stängt på måndagar, öppettider är tisdag 12-20, onsdag - fredag 12-17 och lördag - söndag 11-17.
Organisationsstrukturen är uppbyggd i form av en triangel med museichefen i ledningen med övergripande
verksamhetsansvar. Därnäst den operativa verksamheten fördelat på tre avdelningar med varsin enhetschef.
Studenten har i huvudsak praktiserat på avdelning Collection men även gjort inhopp på de två övriga, Office
och Action. Museets arbete regleras av delegationsordningen för Kulturförvaltningen som har formulerat en
övergripande vision som lyder:
“Göteborgs stads kulturförvaltning skapar utmanande kulturella arenor där alla får plats”.
Sedan 1997 har Röhsska museet ett så kallat nationellt nätverksuppdrag. Som det enda specialmuseet inom
det breda designområdet har Röhsska ett viktigt ansvar att på olika sätt befordra ämnesområdet. En rad olika
aktiviteter arrangeras för att hålla uppdraget levande t.ex specialseminarier kring ämnesspecifika
frågeställningar, initiera utställningar, bedriva en livlig programverksamhet, bygga upp en svensk
designdatabas, producera cd-romprogram och böcker inom ämnet mm. Sedan 1994 delar museet årligen ut
ett nordiskt designpris, Torsten och Wanja Söderbergs pris, som för närvarande uppgår till 1.000.000 kr.
Museet erbjuder regelbundet guidade visningar, både för allmänhet och särskilda grupper av t.ex. barn och
skolungdom.
Museet har genom åren samlat in ca 50 000 föremål, varav det mesta förvaras i magasin. Tack vare särskilt
reserverade donationsmedel är samlingarna i ständig tillväxt.
Om avdelningen Collection kan det kort nämnas att dess uppgift är att aktivt verka för att förbättra
förutsättningarna gällande värnandet och tillgängligheten av museets samlingar.
Arbetsuppgifter
Studentens arbete på museet har huvudsakligen bestått av två större uppgifter,
dels ansvar för att uppdatera bloggen Backstage i form av text- och bildmaterial, uppdraget initierades av
museet, och dels driva ett facebook-projekt angående sidan Club Röhsska, vilket var studentens eget initiativ.
Instruktionerna för det första uppdraget gick ut på att producera inlägg till bloggen och målet var att öka
besöksfrekvensen och hålla sidan ”aktiv”, som ett socialt medium bör vara. Genom att närvara vid interna
möten på museet blev det möjligt att skapa ett nödvändigt ”helikopterseende” över museets verksamhet och
pågående projekt. Det var särskilt viktigt för att spåra vad som kunde vara av intresse för bloggen. Egna
idéer och tips från museets personal låg till grund för materialet som ”hamnade” på bloggen. I diskussion
med praktikchefen beslutades vad som till sist platsade där. I praktiken innebar arbetet materialinsamling,
skriva artiklar, fota och redigera bilder samt att bli bekant med bloggverktyget Wordpress. I slutet på
praktiken konstruerades en utvärdering över bloggen, vilken innehöll såväl instruktioner till kommande
användare, lärdomar och rekommendationer till fortsatt arbete.
Facebook-kampanjen innebar att layouta, producera flyers, ansvara för tryck/bra fysisk produkt, förankra
kampanjen på berörda avdelningar, skissa på fördelar och eventuella ”risker” med projektet, dela ut/sprida
flyers på relevanta platser och praktiskt engagera personer externt (utanför museet).
Ett annat projekt gällde en mindre utställning på Bio Roy i samband med en föreställning som anknyter till
ett arbete Röhsska idag bloggar om. Till detta framställde studenten texter, foton och en flyer samt fastställde
fysisk upphängning. Museet stödde upplägget eftersom det ska synas i många olika sammanhang utanför
byggnaden - Röhsska jobbar idag inte med traditionell reklam – i annonser, plasma skärmar, euroskyltar osv.
Till sist, under hösten 2011 samlade museet in idéer och förslag från publiken angående framtida
utställningar och det materialetet sammanställdes under praktikperioden. Underlaget skall finnas till stöd för
interna seminarier inför museets 100-årsjubileum 2013-2016. Tiden medgav tyvärr inte någon redovisning av
detta. Jag avser att återkomma till museet vid senare tillfälle för att bla se vad som hänt med bloggen med
mera.
Övriga arbetsuppgifter
bestod i att fota och dokumentera olika aktiviteter på museet, allt från en filminspelning till
öppningen av biblioteksfilialen miini. Producera och ställa ut informationsskyltar till objekt i museets
utställningar. Röhsska har flera kommunikationskanaler och en kartläggning av dessa genomfördes för att
studera möjlig informationspridning av museets blogg och aktiviteter som sker i museet. Medier museet
använder är youtube, hemsida, twitter och facebook och arbetsinsatser på samtliga ingick i praktiken.
Konkret innebar det t.ex att informera om pågående och kommande aktiviteter på facebook.
Röhsska museet använder sig till stor del av ”pressmaterial” och nyhetsbrev som skickas ut till medlemmar
och journalister. Något eget arbete av det slaget utfördes inte men det gav en intressant insyn.
Under praktikperioden har det förekommit informationsmöten för stadens informatörer där studenten deltog.
Det var stimulerande och lärorika möten.
Hur har tidigare utbildning gett stöd för arbetsuppgifter under praktiken?
Kunskaperna från skola och utbildning har på ett bra sätt kunnat flätas samman i arbetet på Röhsska. För att
genomföra de nämnda uppgifterna var tidigare programkunskaper för bild- och textredigering till stor nytta
(yrkesutbildning inom designteknik). Studierna i kommunikation kom väl till pass när det gällde museets
interna och externa kommunikation. De gav stöd i form av infallsvinkeln, att tänka kommunikation i de
skilda situationerna på museet. Det betyder konkret till exempel för bloggen, funderingar kring vem de riktar
sig till (målgrupp) eller att studera ”konkurrenter” till museet och analysera omvärlden (omvärldsanalys). Cuppsatsen skrevs för museet vilket gav inblick i och förkunskaper om organisationen. Även tidigare studier i
konst- och bildvetenskap (Göteborgs universitet) underlättade förståelsen för museet och samlingarna där.
Praktiken gav en insikt i mycket som jag inte behärskar än. Utbildningen för till en viss ”nivå” och därutöver
gäller det att lära vidare i ”skarpt läge”. Praktiken var därför givande. I många situationer hade jag å andra
sidan de nödvändiga kunskaperna och redskapen för arbetet. Då flöt arbetet självklart.
Praktikarbetet innebar också övning i redaktionellt arbete med text och bildredigering och planera- och
schemalägga publikationer. Blogg är ett aktuellt medium som många använder sig av idag och det kommer
säkerligen att fortsätta användas. Det gjorde det både intressant och nyttigt att samla in material till och
utvärdera en blogg. Ur ett kommunikationsperspektiv har det varit lärorikt att få samarbeta både med intern
och extern personal. Samarbetena såg olika ut och innebar arbete med olika typer av informations-material,
allt från små flyers till stora fotografier. Arbetet gav upphov till en del funderingar kring nyhetsvärdet på ett
blogginlägg.
Vid utformandet av flyers till facebook kampanjen fanns det såklart en hel del att tänka på, inte minst utifrån
ett kommunikativt perspektiv. Vilken målgrupp söker vi och hur tilltalar vi dem? Kreativiteten fick styra då
flyers i detta fall skulle intressera flera olika ”idealtyper”. Resultat: beroende på från vilket håll den
betraktas, tilltalas olika personer. Museet har sedan tidigare broschyr- och flyersmaterial och dessa får man ta
hänsyn till så att det externa materialet inte blir för spretigt. Ytterligare två faktorer spelade roll för det
fysiska uttrycket. För det första att museet är en (offentlig) institution med riktlinjer att följa. För det andra
att bli varse att upphovsrätten för bilder på verk inte är självklar utan kringskuren av rättsägarna.
Facebook-kampanjen blev ett större projekt än vad som från början gick att förutse. Det var lärorikt att få en
inblick i tidsaspekten kring att ta fram, förankra och utföra ett projekt. Som väl var fanns det utrymme att
utöka tiden för projektet. Det var många, för mig, nya moment som dök upp och många frågor dök upp och
besvarades. Hur sprider vi kampanjen bäst, var är det möjligt att ”dela ut” den, vilka kan hjälpa till att sprida,
var är det bäst att placera flyers för att museipersonal skall uppmärksamma och ta med sig dem ut ur huset,
hur kommunicerar jag med alla medarbetare, med mera?
En spännande faktor gällande museet är att de använder flera sociala medier, varigenom jag nu har praktisk
erfarenhet för blogg, twitter och facebook. Alla är aktuella och viktiga att ha kunskap om. Deras popularitet
beror på att de är gratis och att de är lätt tillgängliga. Genom dem är det möjligt att nå oerhört många
personer om man lyckas och är effektiv i sitt kommunicerande. Att utvärdera dem gav kunskap om
målgrupper och att utforma informationsmaterial.
En viktig erfarenhet handlade om de särskilda villkor som rörde arbetet inom offentlig sektor vid en
kommunal institution. Det gällde att ta hänsyn till kommunala riktlinjer. Att ” representera” Göteborgs stad,
innebar både en och två extra vändor kring text i extern kommunikation till exempel på bloggen. Arbetssättet i den privata sektorn är, tycks det mig, snabbare. Ska museet driva ett projekt tar det tid, oavsett om det
avser en utställning eller att förändra museibyggnaden. Kommunala instanser utanför museet avgör
resurstilldelningen och sätter därmed gränser för museet. De kommunala riktlinjerna för sociala medier är
ganska vaga rörande vilken ”ton”(hur personlig det är tillåtet att vara) en offentlig verksamhet kan/får ha.
Några sådana finns och det var viktigt att sätta sig in i dem.
Våren 2012, har Röhsska fått mycket publicitet i media och denna har inte enbart varit positiv. Bland annat
har det i GT har det riktats kritik mot museet. Internt har detta tillåtits att ta både plats och tid, ett bra beslut.
Det är lätt att inse vikten av att alla får reda på vad som sagts/skrivits om museet i tidningarna och att alla
ges möjlighet att ”lufta” sina tankar om artiklarna samt att alla får reda på hur museets plan/strategi för
”krisen” ser ut. Det har varit intressant och väldigt lärorikt att följa det interna arbetet och se hur anställda,
chefer och kommunikationsansvarig har hanterat det.
Som sagt, det har varit bra att få möjlighet att testa sitt vetande från olika områden och omsätta dem i
praktiken. ”Mini” utställningen på Bio Roy, var ett sådant exempel där flera av mina kunskaper fick
samspela. Att självständigt driva och genomföra ett sådant projekt ger trygghet inför framtida jobb. Den
vetskapen är guld värd och möjlig tack vare en praktiktermin!
Vad har fungerat bra och vad har varit mindre bra?
C-uppsatsen skrevs för museet och tack vare de därigenom förvärvade kunskaperna om museet upplever jag
att introduktionsperioden förkortades och arbetet kunde påbörjas relativt snabbt.
Det har varit givande att bolla idéer med personalen på museet, för att höra deras uppfattning och förstå deras
synvinkel. I de allra flesta fall har de kunnat hjälpa till med lösningar och ge goda tips vilket jag tar med mig
i framtiden.
Det säger sig själv att praktikanten inte alltid var förberedd på de svårigheter som dök upp och kunde känna
sig ensam ibland. Alla på museet hade arbete hängande över sig. Det lärde praktikanten att lägga just den
arbetsuppgiften åt sidan och ta itu med en annan uppgift. Men jag är oerhört tacksam att jag fick praktik på
museet. Utan den inga lärdomar och arbete under ”eget ansvar”.
Vilka kunskaper hade det varit relevant att få med sig från tidigare utbildning som ni inte har fått?
Jag önskar att jag hade känt till fler konkreta fall av både privata och offentliga organisationers problem och
kriser och hur de har hanterat dem.
Ett annat område är sociala medier – det är ett relativt nytt fält – där museet och många flera organisationer
upplever sig ganska vilsna. Riktlinjer från kommunen kring lagar mm finns men dessa är långt ifrån
heltäckande. Troligtvis kommer företag även i fortsättningen att använda sig av dessa medier och därför
efterlyses litteraturförankring(konkreta/handfasta tips om privata kontra offentliga organisationer) och
seminarier kring detta under utbildning.
Rekommendationer till en framtida praktikant
Ett generellt tips skulle vara att söka upp/finna någon som hen kan ha som stöd utifrån, någon som är kunnig
inom det området du vill/skall praktisera inom. Personligen hade jag uppskattat att ha någon lärare från
skolan att prata med/diskutera de uppgifter och oförutsedda händelser som dök upp. För att vara konkret
inträffade det på min arbetsplats en situation där organisationen hamnade i en mindre offentlig kris. Jag vet
hur organisationen valde att hantera situationen, men i det läget hade det varit väldigt givande att prata med
någon oberoende kunnig inom området kommunikation och som stod objektiv till organisationens situation.
Ett problem uppenbarades under arbetet med c-uppsatsen nämligen att få personer i målgrupperna kände till
var museet är beläget. Kanske en uppgift för en framtida praktikant att börja ta itu med ?
