Vad vill samhället med museerna? Göteborg 8 september 2015 Peter Aronsson Linnéuniversitetet Disposition • 1. Museernas uppkomst, samhällsfunktioner och uppgifter – vad vi lär av en europeisk utblick • 2. Samtida trender och paradoxer • 3. Vem äger museet? • 4. Diskussion: länsmuseernas möjligheter 1. Museernas uppkomst och uppgifter: Kulturpolitikens historia • Fornborgar, gravar, runstenar • Kristendomens krafter: kosmologi och statsbildning • 1600-talets envälden tar plats i Europa och världen • 1800-talets skapas folk till nationalstater, imperier och kolonier • 1900 placeras för-industriellt landsbygdssamhälle på museum – demokratisering, urbanisering, begynnande avkolonisering • o 2000: mångkultur, turism, region, marknads och utvecklingsideal Museum legacies: Uffizi, British Museum, National Museum of Finland Kultur, kunskap och politiskt makt Nordisk kultur sen istiden - politisk kultur som skiljer åt - migration Forgetting and remembering: the making of trust and distrust and ultimately peace and war. Tyskland och Italien. Bearbetning och förträngning ger tillit eller misstro Museer är avgörande för kvaliteten på kontraktet mellan civilsamhälle och politik. Det finns bättre och sämre kontrakt. Förhandlingar • Definiera det unika och det typiska • Organisera kunskapens olika fält: historia, konst, etnografi, natur • Relatera politik och kunskap • Hantera relevanta skillnader: region, klass, etnicitet, kön • Skapa, smörja och dämpa förändring Medeltid och Förr i Tiden: kulturmiljövård samspelar med temaparker, romaner och filmproducenter. Museets uppgifter Argument för kulturella investeringar som motor för regional utveckling Kulturbegrepp Samhällsv Kort sikt ärde Lång sikt Evenemang Näringarna Investeringar Besök Multiplikator Levd praktik Regional utveckling Platsattraktivitet Lokalt engagemang nätverkande Mening Livsvärden Bildning upplevelse Uthålligt samhälle Identitet, mångfald demokrati 2. Samtida trender och paradoxer • Upplevelseekonomi, estetisering, kulturalisering, musealisering • Identitetsarbete, tillit, kreativitet • Digitalisering, sociala medier • Globalisering, migration, glokalisering, regionalisering, EU • Pendling, motkrafter, reaktion Nya kulturarv Privat och kollektiv äganderätt i samspel Individuella upplevelser och nya helheter Virtuell mediering - det materiellas dragningskraft Recept för framgångsrikt kulturarvsbygge • Sanna berättelser med fantasiutrymme • Tillräckligt komplexa för både enkla och spänningsfulla bruk • Entreprenöriellt intresse och utrymme • Cirkulation och utbyte mellan olika sorters ”kapital” • Fler attraktioner i regionen som bygger familjebesöksmål 3. Vem, vad och vilka är museets vi? • Självbild och berättelse – utgångspunkt och begränsning • Den vidare ekologin sammanhang och rolltagande, med- och motspelare • En institution, ett mål - flera skilda, arbetsdelning och synergier • Minsta motståndets lag: respekt för tidigare investeringar/nytänk – svara på samtidens krav ekonomiskt 4. Diskussion • Vem och vad styr, och bör styra, ett museum? • Slitstarka dilemman – vilka samtida hot och möjligheter är mest angelägna att arbete med? • Vad innebär den regionala placeringen för museets arbetssätt och roll? 1. Museer och nationer • Mångkulturella imperier • Nya nationer skapar stater • Gamla stater skapar nationer 2. Det museikulturella komplexet • Arbetsdelning • Universella anspråk • Gemenskapande • Transnationella gemenskaper • Förändringshantering 3. Enhet i mångfald • Gemensam värld • Nationell ram • Kulturaliserad konflikthantering 4. Strategier 1. Naturalisera 2. Orkestrera 3. Mobilisera • Arbeta igenom • Distansera • Polemisera Slutsatser för kulturpolitiken • Museer är infrastruktur för kunskap - men också politik och ekonomi. • När de förmår identifiera och bearbeta verkliga utmaningar bidrar museerna till viktiga omförhandlingar av den kulturella konstitutionen. (Vad innebär det att vara människa i Sverige? Vilka förebilder är relevanta? Vilken kunskap skapar tillit, handlingsutrymme, gemenskap, hållbarhet och kreativitet?) • Rollfördelning gamla och nya, stad och land, ting och medier - nya helheter att ta in. (ALV, Jamtli) • Både sektor och politik kräver kunskap och goda utbyten för en utvecklande samverkan.