EKOLOGI Hållbar utveckling - Handlar om ett tankesätt som är bra

EKOLOGI
Hållbar utveckling - Handlar om ett tankesätt som är bra för miljön och människorna. En hållbar
utveckling är en utveckling som gör så att vi idag kan ha ett bra liv utan att det ska förhindra att våra
barn och barnbarn också kommer att kunna leva på en frisk planet i framtiden.
http://www.youtube.com/watch?v=1mPI7yOaB84
http://www.youtube.com/watch?v=dxQy50rYk8E
Kretslopp – När energi eller ämnen går runt i naturen och samhället, t.ex.
kolets kretslopp består av både fotosyntes och förbränning och i vattnets
kretslopp cirkulerar vattnet runt i naturen i olika former (fast, flytande,
gas).
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-energins-kretslopp
http://www.youtube.com/watch?v=Yr_d92_Amz4
http://www.youtube.com/watch?v=jdY5CKowtIw
http://www.youtube.com/watch?v=2Jp1D1dzxj8
http://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/anima/vatten.htm
https://sites.google.com/a/samskolan.org/ekologi/kretslopp
Energi - Kan ej nyskapas bara ombildas. Ekosystemen får
sin energi från solen. Värmeenergi överförs
såsmåningom till världsrymden igen. Allt som lever
behöver energi för att leva och växa. Växterna gör om
solenergi till näring. När djur sedan äter växter (eller
andra djur) får de i sig energi. (Vi behöver även få energi
för att få värme och ljus. Även bilar, flygplan osv
behöver enrgi – bensin och el är exempel på sådan
energi.)
Energiprincipen – Energi kan inte nybildas eller förstöras bara omvandlas…
http://www-vaxten.slu.se/vaxten/fotosyntes/fotosynt.htm
http://www.youtube.com/watch?v=7agNMNeS_XI
http://www.youtube.com/watch?v=Z8TaNvbfmNw
http://www.youtube.com/watch?v=tu6Dja_PKJs
http://www.youtube.com/watch?v=xFAem0abDhM
Ekologi - vetenskapen om samspelet mellan organismer och deras omgivning. ”Läran om huset”.
Nedbrytare/destruenter - Levande organismer som sönderdelar döda organismer i naturen så att de
blir till koldioxid, vatten och näringsämnen. Återvinner energi från döda organismer. T.ex. maskar och
bakterier.
Producenter - De gröna växterna som tillverkar ämnen som ger oss energi (t.ex. druvsocker) och de
finns alltid först i en näringskedja.
Näringskedja - En beskrivning av vem som äter vem i naturen och den börjar alltid med en växt
(producent). T.ex. gräshareräv eller i vatten växtplanktondjurplanktonmörtgädda
Förstahandskonsumenter -Växtätare kallas förstahandskonsumenter och kommer som nummer två i
näringskedjan efter producenterna (växterna).
Andrahandskonsumenter - De djur som äter förstahandskonsumenterna (alltså köttätare/rovdjur) och
kommer efter dem i näringskedjan.
Toppkonsumenter - De djur som
finns överst i näringspyramiden och
inte har några naturliga fiender
(som äter dem), de drabbas värst av
miljögifter eftersom allt lagras i
dem.
http://www1.vasteras.se/naturskolanaskoviken/barnens-sidor/naringskedjan-barnens-sidor.shtml
Näringsväv - En beskrivning av flera näringskedjor som har flätats in
i varandra och den uppstår eftersom djur äter och blir uppätna av
flera andra djur inte ba ra en sort.
http://www.youtube.com/watch?v=bcKGGfHTuqw
https://www.youtube.com/watch?v=xXqUyYcWuiY
Näringspyramid - En beskrivning av organismernas vikt (biomassan)
på de olika nivåerna i en näringskedja. Producenterna (växterna) är
längst ner och toppkonsumenterna är högst upp. Det finns alltid flest producenter och minst antal
toppkonsumenter eftersom energi avges som värme mellan varje
steg.
http://www.youtube.com/watch?v=doe9Gwj3T30
Ekosystem - Alla levande varelser och deras miljö inom ett speciellt
område är ett ekosystem.
https://www.youtube.com/watch?v=cFs5-Bwfwns
https://www.youtube.com/watch?v=p_5sETpDMq8
http://www.ur.se/Produkter/168202-Fatta-fakta-Stormdrabbad-skog
Population - Alla växter och djur som tillhör samma art inom ett ekosystem bildar en population.
Samhälle - Alla djur- respektive växtarter inom ett område – tex alla växter på en äng.
Nisch - De platser och tillgångar som en art utnyttjar i ett ekosystem är artens ekologiska nisch för att
hitta skydd, partner, föda… Nischen är det område som arten troligtvis har störst chans att överleva.
Balans – växter, växtätare, rovdjur och nedbrytare ingår i en balans i ekosystemet. Balansen förändras
ständigt av naturliga orsaker t.ex. sjukdomar, väder, bränder… Människan påverkar allt oftare
balansen genom t.ex. giftspridning, avverkning… En del ekosystem är stabila – förändringarna sker
långsamt – det är ungefär samma arter i ungefär lika stora populationer från år till år. Ex på stabila
ekosystem är skogar som har fått stå i många hundra år och
djuphavsekosystem. Labila eller ostadiga ekosystem är
ekosystem som snabbt kan förändras te.x. havets ytvatten
nära en kust (de abiotiska faktorerna varierar ständigt så som
ljus, vågor, vindar, salthalt, näringstillgång…).
Resilienta (slitstarka) system – ett ekosystem som är resilient
har god förmåga att återhämta sig efter en störning. Om en
sjö tar emot mycket avloppsvatten, och så slutar man släppa
ut avloppsvatten – kan då ekosystemet återgå till hur det var
innan utsläppen elelr kommer det att vara förändrat för
alltid…
https://www.youtube.com/watch?v=wBVYU-FY7UU
Anpassning – konkurrens leder till att organismer anpassar sig – de blir specialister, de kan tex växa där
andra inte kan växa, de får vaxartade lad för att minsta avdunstningen, de får stora elelr små öron
beroende på temperaturen… Arter som anpassar sig till många olika förhållanden har större chans att
överleva än arter med speciella krav. Vintern kräver speciella anpassningar hos många arter.
Habitat - Organismens adress – området där organismer lever
Biotop – ”naturtyp” tex. Äng, sjö, skog…
Biotisk faktor - Den levande miljön – djur och växter.
Abiotisk faktor - De icke levande faktorerna i ett ekosystem t.ex. solljus, tillgång till vatten, temperatur,
pH-värde, vind, jord…
Biomassa – massan av alla växter och djur
Ekosystemets bärförmåga – hur många individer av samma art som kan finnas i ett ekosystem
Ekosystemets dynamik – biotiska och abiotiska faktorer förändras ständigt i ett ekosystem, vilket gör
att det ständigt är brist på något (t.ex. ljus, näring…), och för att arten ska överleva måste de
konkurrera både inom arten och mellan arter… Om två arter har samma nisch kommer den ena
troligtvis att konkurrera ut den andra… Urskogar och blandskogar är exempel på omväxande och
artrika ekosystem där en mångfald av växter och djur kan leva samtidigt i sina olika nischer.
Ekosystemtjänster - de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som
bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och
träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. När vi inte ser
ekosystemens tjänster riskerar vi att omedvetet påverka dem negativt -till den dag då vi märker att
tjänsterna störs eller uteblir. Vi människor påverkar ekosystemen radikalt, ibland positivt men
dessvärre mest negativt för den biologiska mångfald som är en förutsättning för fortsatta leveranser
av ekosystemtjänster. Ett intensivt nyttjande av vissa tjänster som livsmedelsproduktion och träråvara
har bidragit till en ökad välfärd, men utvecklingen har ofta skett på bekostnad av andra tjänster som
till exempel rening av dricksvatten eller fiskproduktion. Våra tidigare beslut och prioriteringar har
förändrat ekosystemen så att deras långsiktiga förmåga att leverera olika ekosystemtjänster har
minskat, liksom deras förmåga att motstå störningar bland annat från klimatförändringar.
https://www.youtube.com/watch?v=VpdzOYHN2ms
Klimat- och växtområden - Sverige är ett avlångt land med olika klimat i norr och söder – klimatet
varierar dessutom med höjden över havet. Klimatet påverkar växtligheten.
Skog - en skog kan delas in i trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt. Mer än halva Sveriges yta är
täckt av skog.
Kulturskog - nästan all skog är odlad och ofta
planteras de samtidigt och är utvalda för att växa i
samma takt. Här finns sällan omkullvälta
trädstammar, gamla stubbar, döda träd… Antalet
livsmiljöer minskar.
Naturskogen har inte påverkats av människan på
150 år.
Urskogen innehåller en blandning av gamla och
unga träd, människan har aldrig har påverkat den
genom att hugga ner eller plantera träd och därför
är den mer omväxlande och artrik än kulturskogen.
Lövträd fäller sina blad innan vintern för att skydda
sig mot torka.
Lövskogen har ljuskrävande vårväxter och
skuggtåliga sommarväxter. Barr ligger i förnan innan
de bryts ner till jord. Marken i lövskog är oftast mer
näringsrik än i en barrskog – eftersom barren
skapar en sur miljö som varken maskar eller
bakterier trivs i. Det är främst svampar som sköter
nedbrytningen – det gör att närsalter som finns i
döda djur och växter ligger bundna under lång tid i
barrskogens mark. I en lövskog frigörs de snabbare
och kan återigen tas upp av växter.
Marken innehåller förna (ett lager av höstlöv och
andra delar av växter och döda djur – där lever
många smådjur t.ex. maskar, gråsuggor, kvalster…),
jordmån (består av mer eller mindre nedbrutet
material från förnan), jordart (söndersmulat berg
t.ex. morän) och berggrund (består av granit, gnejs, kalksten eller någon annan bergart). Jorden i en
barrskog har ofta tydliga skikt – s.k. podsoljord. I en lövskog blandar daggmasken om jorden så den blir
jämt brun – den kallas brunjord. Brunjorden
är mer näringsrik än podsoljorden.
Ängar är näringsfattiga och artrika – här växer
många blommor. Näringsbristen beror på att
människan hela tiden slår ängens blommor
och för bort näring i form av hö. Förr
användes ofta ängar till djurfoder. Ängar är
sällsynta idag.
Sjö - i Sverige finns många sjöar. Stranden (grunt vatten med ofta ett rikt växt- och djurliv, växterna
kan sitta fast på botten och ändå få tillräckligt med ljus), den djupa sjön (för mörkt för växter, där lever
endast djur och bakterier som får näring från döda delar av växter och djur) och det fria vattnet (de
enda växterna här är växtplankton som finns nära ytan, där finns också djurplankton och fiskar) är
olika delar av en sjö.
Näringsfattiga sjöar
 berggrunden är ofta urberg och det växer ofta barrskog runtom, barr innehåller syror vilket
gör marken sur, vilket innebär att pH-värdet i sjön också blir lågt (under 7)
 lite närsalter
 få strandväxter
 lite plankton, fiskar och fåglar
 stort siktdjup
Näringsrika sjöar
 omges ofta av lövskog eller åkersmark
 mycket närsalter
 pH över 7
 med mycket vass
 rikt fågelliv
 mycket plankton
 litet siktdjup
När en sjö blir försurad försvinner vissa arter, medan andra kan bli vanligare. Den försurade sjön har
ofta klart vatten och mycket gyttja. Kalkning hjälper tillfälligt mot försurning. Sjöar och hav kan bli
övergödda av bland annat trafik och jordbruk. Övergödning kan leda till vattenblomning och
syrefattiga bottnar.
Hav - det finns mycket mer hav än land på jorden. Havsvatten är salt. Saltvatten: 3% salt, sötvatten:
0,05% salt, bräckt: 0,05-3% salt. De flesta växterna i havet är alger och lever som plankton. Jämfört
med västkusten klarar få arter att leva i Östersjöns bräckta vatten.
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/skoldokument/energifallets_ordlista.pdf
http://www.youtube.com/watch?v=dYmo7MVeuec
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/nya-rad-for-att-minska-bly-i-viltkott
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/skoldokument/Under_ytan_i_Ostersjon.pdf
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/under_ytan_vasterhavet.pdf
https://www.youtube.com/watch?feature=share&v=ysa5OBhXz-Q&app=desktop
Vad måste alltid en näringskedja börja med?
Förklara varför fotosyntesen är basen för näringsförsörjningen i så gott som alla ekosystem.
Ge exempel på toppkonsumenter.
Hur dör oftast en toppkunsument?
Förklara skillnaden på producenter och konsumenter.
Rita/skriv en näringskedja i sjön, havet, skogen (barrskog, lövskog), äng, hagmark…
Beskriv olika naturtyper t.ex. öken, savann, fjäll, bergslandskap, hed, regnskog – och vilka arter som
lever där.
Jämför ett lokalt och ett globalt ekosystem.
Vad är det för skillnad mellan en näringskedja och en näringsväv?
Ge exempel på biotiska och abiotiska faktorer.
Anta att några av växtarterna i ett växtsamhälle dör. Vad händer då med de olika djurarterna i samma
ekosystem?
Vilka orsaker kan det finnas till att bytesdjuren ökar?
Vad kan växter konkurrera om i en skog?
Vad kan djur konkurrera om?
Berätta om hur det naturliga urvalet leder till att arter anpassar sig.
Ge exempel på olika anpassningar hos växter och djur för att klara vintern.
Kan en population bli hur stor som helst?
För att alla ska bli mätta så vore det bättre att vi äter vegetarisk mat istället för kött. Förklara.
Varför tror du att människan fortsätter att sprida gifter och förstöra miljön på olika sätt – trots att man
vet att man inte ska?
Varför brukar det finnas fler växtätare än rovdjur i ett ekosystem?
Växter tar upp mineraler och näringsämnen från marken. Hur kan detta pågå år efter år utan att de tar
slut?
Vad händer med växter och djur när de dör?
Varför behöver inte antalet grodor öka i ett ekosystem trots att de lägger tusentals ägg?
Varför finns det inte lika mycket mat till rovdjur som till växtätare i ett ekosystem?
Beskriv hur ekologi och evolution hör ihop.
På vilka sätt kan vi medverka till att pollinerande insekter bevaras?
Ge exempel på ekosystemtjänster som du har utnyttjat idag.
Hur kan skövling av regnskog öka mängden koldioxid i atmosfären?
På vilka olika sätt har du nytta eller glädje av skogen?
Vad kan det finnas för anledningar till att bevara arter?
På vilket sätt påverkar daggmasken jordmånen?
Varför fäller lövskogar sina löv på hösten?
Varför ligger det inte kvar en massa nedfallna höstlöv på marken efter en tid?
Vilken nackdel finns det med kulturskogar?
Varför finns det oftast fler arter av fåglar i en urskog än i en kulturskog?
Varför är marken mer näringsfattig i en barrskog jämfört med en lövskog?
Varför brukar näringsfattiga sjöar ha lågt pH och stort siktdjup?
På vilket sätt är sjöar viktiga?
Jämför en näringsfattig och en näringsrik sjö.
MILJÖ
Människan påverkar allt oftare ekosystemen – ibland medvetet genom att t.ex. jaga och fiska, hugga
ner skog, dämma floder, ibland omedvetet genom att sprida växter, djur, bakterier och
insekter från en del av världen till en annan. De nya arterna kan förändra ekosystemet…
Anrikning – miljögifter (t.ex. klorerade kolväten, tungmetaller och radioaktivt avfall) bryts
ner långsamt eller inte alls, om ett rovdjur äter ett djur som innehåller miljögifter
kommer mängden gift stadigt att öka, anrikas, i rovdjuret. I näringskedjor drabbas
toppkonsumneter värst.
Tungmetaller - Kvicksilver skadar nervsystemet och kan ge fosterskador – den har använts i t.ex.
termometrar, elektrisk utrustning och amalgamfyllningar, kvicksilver lagras i sjöbottnar och
fprtfarande är en del fisk olämplig att äta. Bly kan ge nervskador hos djur – används i t.ex. bilbatterier,
kablar och vissa plaster (tidigare i bensin). Kadmium kan skada njurar, skelett och nervsystem – de
största kadmiumutsläppen kommer från laddningsbara batterier om de slängs på soptippar.
Övergödning – mark och vatten får för
mycket närsalter t.ex. kväve och fosfor, det
kan leda till att fiskar och andra vattendjur
dör. Förr fanns det ett naturligt kretslopp i
jordbruket där näringen fördes tillbaka till
åkrarna som gödsel. I och med konstgödsel
stördes kretsloppet. Konstgödsel kan
orsaka övergödning i sjöar och hav – det
bildas då för många bakterier och alger i
vattnet så att fiskar och andra djur kan dö.
På botten förbrukas syret och många bottenlevande organismer dör – stora delar av Östersjöns
bottnar är syrefri. Även biltrafik och avlopp släpper ut övergödande ämnen. Övergödning 
algblomning  alger dör – nedbrytare bryter ner och måste använda mycket syre  syrefattiga,
döda, bottnar.
Försurning – vissa gaser ger upphov till syror när de löser sig i vatten,
vilket leder till försurning. När vi eldar med stenkol och olja eller kör
bil bildas det svaveldioxid och kväveoxider – de kan reagera med
vatten i luften så att det bildas surt regn. Vid försurning kan fiskar dö
och syran kan förstöra växternas rötter.
Koldioxid (fossila bränslen) + vatten  kolsyra
Svaveldioxid (vulkanutbrott, fossila bränslen) + vatten  svavelsyra
Kväveoxider (blixtrar, fossila bränslen) + vatten  salpetersyra
Växthuseffekten - vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser hindrar
värme från att stråla ut genom atmosfären. Under de senastste hundra åren
har mängden koldioxid ökat – det beror på att vi har förbrännt fossila
bränslen (t.ex. kol, olja och gas). Vi har dessutom avverkat stora mängder
skog – träd som skulle kunna ta upp koldioxid… När det blir varmare på
jorden stiger havsytan, inlandsisar kan smälta, städer kan hamna under vattennivån, det kan bli torrare
på vissa ställen, och regningare på andra – vädret bli mer extremt.
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten
Energikälla - något som finns i naturen och som kan omvandlas till användbara energiformer som el
och värme. Exempel på energikällor är uran, kol, olja, vindar, strömmande vatten, solstrålning och
skogar. De energikällor vi människor använder brukar delas in i förnybara energikällor (Solenergi,
vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa) och icke förnybara energikällor. De förnybara
energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och tar därför inte slut. De icke förnybara
energikällorna finns däremot i en bestämd mängd på vår jord och återbildas mycket långsamt eller
inte alls. De kan därför ta slut och ju mer de används idag, desto mindre finns kvar till framtida
generationer.
https://vimeo.com/115800051
Fossila bränslen – är icke förnybara bränslen som har skapats av rester av forntida djur och växter som
idag används som bränsle. Fossil energi, som kol, olja och fossilgas, är inte hållbar eftersom vi
använder den snabbare än den nybildas. Den omfattande användningen av fossil energi orsakar stora
utsläpp av koldioxid som orsakar global uppvärmning och klimatförändringar. Energin i de fossila
bränslena är, precis som i biobränslena, solenergi som bundits in genom fotosyntesen.
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-energikallor
https://www.youtube.com/watch?v=S0I8x-r4b7I
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/skoldokument/Ordlista_2015_LR_E8.pdf
https://www.youtube.com/watch?v=sTxvJ2z4FbQ
http://www.youtube.com/watch?v=jdY5CKowtIw
https://www.youtube.com/watch?v=Y3vbFqnAlpY
https://www.youtube.com/watch?v=YFhAC-oqtlg
https://www.youtube.com/watch?v=1ANtEb_S0y8&feature=youtu.be
http://www.youtube.com/watch?v=ZC0d4s7VReI
http://www.youtube.com/watch?v=9BOOHt324Wg
http://www.youtube.com/watch?v=k2sD18V0JnY
http://www.youtube.com/watch?v=w5fgdfVEaWo
http://www.youtube.com/watch?v=l1LN0vAJvZg
Ge exempel på hur människan påverkar ekosystemen?
Vilka problem kan en ökad temperatur på jorden leda till?
Vad beror växthuseffekten på?
Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären?
Hur känner man igen en övergödd sjö?
Hur kan övergödningen leda till syrefria bottnar?
Beskriv olika miljöproblem tex försurning, övergödning
och global uppvärmning, vilka orsaker finns det till
miljöproblemet, vilka konsekvenser har det fått och vad
kan man göra för att stoppa problemet lokalt och globalt?
Varför är just Östersjön extra drabbat av övergödning?
Hur kan man på lång och kort sikt motverka att en sjö är
försurad?
För att minska vår klimatpåverkan måste vi bland annat
tänka på vår energianvändning. Ge exempel.
Ge exempel på djur och växter som är känsliga för försurning.
Varför är Östersjön extra drabbat av övergödning?
Ge exempel på tecken för att se att en sjö är övergödd.