Reglerna innebär att företagen har fått utökade och nya skyldigheter i förhållande till
konsumenterna, främst när det gäller
▪ information om allergener och livsmedlets beteckning när det gäller all mat, samt
▪ särskilda krav på ytterligare information i vissa fall, bland annat för hämtmat.
Nedan redogörs i korthet för de viktigare delarna i de informationskrav som nu gäller för mat
som inte är färdigförpackad och därmed omfattar restauranger och andra företag som serverar
mat. För livsmedel som är färdigförpackade gäller liksom tidigare mer omfattande krav på
information.
Som mat som inte är färdig förpackad betraktas
▪ mat som serveras på restauranger och andra serveringsställen,
▪ mat som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran (t.ex. hämtmat från en
restaurang) och
▪ mat som är färdigförpackad för direkt försäljning (mat som förpackats på försäljningsstället
och ställts i ordning för att underlätta expedieringen av varor eller möta försäljningstoppar och
där det finns någon från företaget att fråga om varorna).
Det är viktigt att varje företag har vidtagit de åtgärder som behövs för att kunna följa de
bestämmelserna som trädde i kraft den 13 december 2014.
Krav på information om allergener (gäller all mat)
Vad är allergener?
Allergener är ämnen som orsakar allergi eller intolerans och som används vid tillverkningen
eller beredningen av ett livsmedel och finns kvar i den färdiga varan i livsmedlen.
Vilken mat omfattas av kraven på information om allergener?
Krav på att företaget ska kunna lämna konsumenten information om allergener gäller såväl mat
som serveras på restaurangen eller motsvarande som mat som kunder avhämtar därifrån.
Vilka är de allergener företaget måste kunna informera om?
De allergener i maten som tillhandahålls och som konsumenterna från den 13 december 2014
har rätt till information från företaget om är
▪ spannmål som innehåller gluten (såsom vete, råg, korn och havre),
▪ kräftdjur,
▪ ägg,
▪ fisk,
▪ jordnötter,
▪ sojabönor,
▪ mjölk,
▪ nötter och mandel,
▪ selleri,
▪ senap,
▪ sesamfrön,
▪ svaveldioxid och sulfit,
▪ lupin och
▪ blötdjur (t.ex. musslor, snäckor och bläckfisk).
Hur får informationen lämnas?
Företaget får lämna informationen om allergener till konsumenten på flera olika sätt, som är
valfria. Informationen kan lämnas muntligen eller skriftligen.
Eventuell skriftlig information får lämnas genom anslag eller liknande i livsmedlets omedelbara
närhet eller skriftligt material som presenterar eller åtföljer livsmedlet. Informationen får även
ges genom livsmedlets beteckning, om det framgår av beteckningen att det aktuella ämnet eller
produkten utgör en ingrediens eller ett processhjälpmedel. Även andra metoder får användas
för att lämna informationen, exempelvis QR-koder eller appar för mobiltelefoner, under
förutsättning att uppgifterna vid behov även kan tillhandahållas muntligen.
När ska informationen lämnas?
Informationen kan lämnas antingen direkt och utan förfrågan från konsumenten eller efter
förfrågan från konsumenten.
Om företaget väljer att lämna informationen först efter förfrågan från konsumenten, måste
företaget se till att det på serveringsstället tydligt framgår hur konsumenten kan få
informationen. Företaget måste alltså vidta aktiva åtgärder i detta avseende och kan inte enbart
avvakta förfrågan från konsumenten. En särskild upplysning om hur konsumenten kan få
informationen kan ges skriftligen, till exempel genom anslag eller i menyn, eller muntligen.
Livsmedelsverket har som exempel på hur en skriftlig upplysning kan lämnas angett att det kan
finnas en skylt vid serveringen där det står: ”Är du allergisk? Du kan alltid fråga oss om
innehållet i maten”, ''Fråga oss om allergener'' eller ''Är du allergisk, glöm inte att fråga oss vad
maten innehåller''.
En sådan särskild upplysning om hur konsumenten kan få tillgång till upplysningar om
allergener behöver inte lämnas i sådana fall där en utredning har gjorts och där konsumentens
allergier och överkänslighet har nedtecknats i förväg och livsmedlet överlåts till konsumenten
utifrån dessa uppgifter.
Krav på information om livsmedlets beteckning (gäller all mat)
Vad är ett livsmedels beteckning?
Enligt den EU-förordning som ligger till grund för Livsmedelsverkets föreskrifter avses med
detta i första hand livsmedlets föreskrivna beteckning. Om det inte finns någon sådan
föreskriven beteckning gäller livsmedlets vedertagna beteckning eller i sista hand en
beskrivande beteckning.
Hur får informationen lämnas?
Även informationen om livsmedlets beteckning kan företaget lämna på flera olika sätt och välja
om den ska lämnas muntligen eller skriftligen på samma sätt som när det gäller informationen
om allergener (se ovan angående hur informationen om allergener får lämnas).
När ska informationen lämnas?
Information om livsmedlets beteckning behöver bara lämnas om konsumenten begär det och
det finns ingen skyldighet för företaget att i förväg upplysa konsumenten om hur denna
information kan fås. Detta skiljer dessa informationskrav från de krav som gäller beträffande
informationen om allergener.
Särskilda krav på ytterligare information (gäller bland annat hämtmat)
I vilka situationer kommer ytterligare informationskrav att gälla?
Ovan angivna krav på information om allergener och livsmedlets beteckning gäller såväl mat
som serveras på restaurangen eller motsvarande som mat som kunder avhämtar därifrån (det
vill säga även ’’take away’’ eller ’’hämtmat’’). För livsmedel som ’’förpackas på
försäljningsstället på konsumentens begäran eller är färdigförpackade för direkt försäljning’’ –
dit bland annat hämtmat från en restaurang räknas – kommer krav på att företaget på
konsumentens begäran kan lämna viss ytterligare information till konsumenten att gälla från
den 13 december 2014.
Vilken ytterligare information måste företaget i de fallen kunna lämna?
När det gäller sådana livsmedel som nu har nämnts ska företaget (utöver information om
allergener och beteckning) även kunna ge kunden – om han eller hon begär det – information
om
▪ ingrediensförteckning,
▪ nettokvantitet,
▪ datum för minsta hållbarhet eller sista förbrukningsdag,
▪ särskilda förvarings- och användningsvillkor,
▪ namn på firma och adress,
▪ ursprungsland eller härkomstplats där så krävs enligt förordningen,
▪ bruksanvisning, om det utan det skulle vara svårt att använda livsmedlet på rätt sätt och
▪ för drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol, den faktiska alkoholhalten
uttryckt i volymprocent.
Hur ska informationen lämnas?
På samma sätt som när det gäller informationen om allergener och livsmedlets beteckning kan
företaget lämna informationen på flera olika sätt och välja om den ska lämnas muntligen eller
skriftligen (se ovan angående hur informationen om allergener får lämnas).
När ska informationen lämnas?
Denna information behöver bara lämnas om konsumenten begär det och det finns ingen
skyldighet för företaget att i förväg upplysa konsumenten om hur informationen kan fås. Detta
skiljer dessa informationskrav från de krav som gäller beträffande informationen om allergener.
Övrigt
Tillsynen över efterlevnaden av de nya reglerna om livsmedelsinformation utövas liksom övrig
livsmedelskontroll av kommunerna.
Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelsinformation (LIVSFS 2014:4) återfinns här.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU nr 1169/2011) - "Informationsförordningen"
återfinns här.
Samtidigt som Livsmedelsverkets nya föreskrifter trädde i kraft upphävdes
föreskrifterna (1993:21) om näringsvärdesdeklaration, föreskrifterna (2002:47) om märkning av
vissa livsmedel och föreskrifterna (2004:27) om märkning och presentation av livsmedel.
