TWh
189
TWh
Kärnbränsle
134
Råolja och
petroleum­
produkter
TWh
129
Biobränslen
TWh
61
VATTENKRAFT
mdkr
Vind
Effektivare
­vattenkraft
n Vattenkraften i Sverige
Geoenergi
n Använder man värmepumpar får man ut tre
gånger så mycket värme jämfört med direktverkande el. Satsar vi 10 miljarder per år i bidrag
kan produktionen av värme och el från bergvärme och borrhålslaget
fördubblas, så att 20 TWh
frigörs till annat. Dessutom kan fossila bränslen
minska ytterligare i
fjärrvärmeproduktion.
- 10 miljarder kr
vi har en fjärdedel större landyta, ändå har
tyskarna installerat nästan åtta gånger så
mycket vindkraftverk. En ökad utbyggnad på 1
gigawatt/år i Sverige skulle kosta 10 miljarder
och öka vindkraftens andel av elproduktionen
till 20 procent.
- 10 miljarder kr
n Det blåser mer i Sverige än i Tyskland och
0
Avvecklad
­kärnkraft
n Kärnkraften dras
med stora energiförluster i form av uppvärmt kylvatten som
pumpas ut i havet. År
2013 försvann energi
motsvarande 123 TWh från
Energieffektivisering
n Energieffektivisering är den lönsammaste
och mest miljövänliga pusselbiten för att bygga
ett hållbart energisystem. Energieffektivisering
leder dessutom till nya jobb och minskade
kostnader för konsumenterna och industrin.
I årets budget har regeringen avsatt 1 miljard
kronor per år t.o.m. 2019 för att rusta och
energieffektivisera miljonprogrammen. Med
ytterligare 10 miljarder riktat även mot industrioch transportsektorn skulle ca 25 procent av
energianvändningen kunna effektiviseras bort
kommande tio år.
- 10 miljarder kr
mdkr
Biokraften
n Ovanstående förslag
om energieffektiviseringar och utbyggd
förnybar el kommer efter tio år
att ge Sverige ett
energiöverskott
på 170 TWh.
Därmed är hela
kärnkraftens
bortfall på 63 TWh
täckt, uppvärmningen
av bostäder med olja kan
ersättas och hela fordonsflottans behov av energi kan tillgodoses med ren elenergi (motsvarande 73 TWh).
När detta är gjort finns dessutom ytterligare
20 TWh tillgodo, som kan användas för att
minska eldningen av biobränslen med 25
Avveckla Vattenfalls kolgruvor
n Att avveckla Vattenfalls kolgruvor skulle enligt
olika uppskattningar kosta upp till 4 miljarder
per år under en tioårsperiod.
- 4 miljarder kr
mdkr
+7
mdkr
KLIMATFOND
+40
0
50
100
150
200
250
300
350
drastiskt vilket gör att höghastighetståg och
spårbunden lokaltrafik, liksom mer båttrafik,
kommer att behöva byggas ut. Bara höghas-
n Fri kollektivtrafik skulle minska bilresandet
Utbyggd kollektivtrafik
Fri kollektivtrafik
n För att snabbt minska
CO2-utsläppen från trafiken
måste kollektiva resor
uppmuntras. Enklaste
sättet att snabbt göra
det är genom att göra
dem fria. Kostnaden
för fria resor med
dagens kollektivtrafik
är 16 miljarder per år.
Att ge alla årskort på SJ
skulle kosta ytterligare 9
miljarder per år.
- 25 miljarder kr
utsläpp minskas radikalt om satsningar görs på
förändrade odlingsåtgärder, ändrad skötsel av
betesmarker, restaurering av mulljordar, produktion av bioenergi och minskad användning av
mineralgödsel.
- 5 miljarder kr
SÅ RÄDDAR VI SVERIGE
TWh
Anton Borgström
Johan Ehrenberg
sen/lastbilen var bunden till elledningen och
inte kunde köra fritt – är idag inget problem.
En långtradare som tar el från vägen i 100
mil kan sedan åka på batteridrift de sista fem
milen till lagret. Satsar vi 10 miljarder per år
kommer motorvägarna mellan städer kunna
vara elektrifierade på tio år.
- 10 miljarder kr
n Gårdagens nackdelar med elvägar – att bus-
Elvägar
tighetståg och nya spår beräknas kosta 150
miljarder. Det innebär att vi behöver satsa
minst 30 miljarder per år.
- 30 miljarder kr
109
Biobränslen
VINDKRAFT 35 TWh
SOLCELLER 30 TWh
GEOENERGI 24 TWh
TWh
78
VATTENKRAFT
Totalt 311 TWH Utsläpp CO2-ekv milj. ton: 25
Övriga bränslen 14 TWh
Råolja och petrolprodukter 10 TWh
Natur- och stadsgas 11 TWh
Kärnbränsle 0 TWh
Kol och koks 0 TWh
Export el 0 TWh
n Enligt IPCC:s senaste rapport kan jordbrukets
Klimatsmart jordbruk
procent. Detta skulle i sin tur öka skogens
nettoupptag av växthusgaser.
0 kr
mdkr
+40
Låna 1% av BNP
Inkomster av
energiproduktion
Inkomster av energiproduktion
n Om man satsar så här mycket i vind-,
sol- och geoenergi ökar även intäkterna
från elförsäljningen eftersom elproduktionen praktiskt taget är gratis. Lågt räknat
ökar vinsten med 50 öre/kWh, vilket
betyder att tio års investering i vindkraft
ger tillbaka cirka 14 miljarder kronor per
år. På samma sätt ger 3 TWh solceller
per år ökade intäkter med 8 miljarder.
Utbyggd vattenkraft ger nästan 3 nya
miljarder per år och bergvärmen sparar ca
15 miljarder per år. Sammantaget ger det
nya energisystemet, lågt räknat, intäkter
på ungefär 40 miljarder per år.
+ 40 miljarder kr/år
kärnkraften, vilket motsvarar hela 22 procent
av all energi som används i Sverige – rakt ut i
havet. Att riva kärnkraftverken och att bygga de
olika slutförvaren för radioaktivt avfall kostar
enligt SKB totalt 110 miljarder, vilket blir 11
miljarder per år under en tioårsperiod.
- 11 miljarder kr
+28
KLIMATSKATT
mdkr
+40
Använda pensionsfond
Klimatfond
n En fond baserad på vinsterna (netto­
överskottet) i näringslivet och i jordbruket
till börser och finansmarknaden via våra
pensionsfonder AP-fonderna. Att istället
investera hälften av pengarna direkt i en
lönsam omställning är bättre både som
investering betraktat och som trygghet för
framtiden.
+ 40 miljarder kr/år
n Varje år inbetalas ca 80 nya miljarder
Använd pensionsfonderna
lar för att göra de investeringar vi behöver
idag, för att slippa kostnaderna framöver.
En klimatskatt på 50 miljarder första året
skulle sedan sjunka i takt med att utsläppen minskar till 5 miljarder efter tio år. I
snitt betyder det ca 28 miljarder per år.
+ 28 miljarder kr/år
kan effektiviseras bara genom bättre maskiner
och användande av existerande stängda dammar. Det stora framtidslöftet för vattenkraften
är emellertid vågor, undervattensströmmar,
tidvatten och osmoskraft. Allt det här finns i
energibolagens experimentprojekt. Satsar vi
10 miljarder per år kommer vattenkraften som
helhet kunna öka med 1,7 TWh per år.
- 10 miljarder kr
mdkr
Biokraften minskas
mdkr
Geoenergi
-10
mdkr
-10
Vindkraft
mdkr
Klimatskatt
n En klimatskatt kan ses som att vi beta-
skulle på tio år bli en enorm omställningsmotor. Om 1,5 procent av företagens
vinster går till fonden ger det även dåliga
år 7 miljarder till en fond som de därefter
kan hämta investeringskapital ur till
energieffektiviseringar eller egenproducerad el. Fonden omfördelar från de företag
som inget gör, till dem som agerar.
+ 7 miljarder kr/år
ENERGIANVÄNDNING OM TIO ÅR
EN HEL TIDNING OM KLIMATET
Åsa Romson (MP) och Stefan Löfven (S).
Hmm... Vilken
bra idé!
Klimatbudgeten visar hur Sveriges energiförsörjning, med
kärnkraft och fossila bränslen, på bara tio år kan bli nästintill
fossilfri med ett tiotal progressiva investeringar. Kostnaderna
finansieras fullt ut genom lån, klimatskatt, pensionsfonderna
och annat. Det är stora pengar vi räknar på, men det inte
handlar om att ”göra av” med pengar. Det här handlar om
investeringar, sådant som bär frukt idag och många decennier
framåt.
-5
-10
mdkr
Elvägar
mdkr
-10
Energieffektiviseringar
Klimatsmart
jordbruk
mdkr
-4
mdkr
Avveckla
Vattenfalls
kolgruvor
-30
Utbyggd kollektivtrafik
Solceller
n Att sätta upp solceller kostar idag runt 10
kronor/watt. Solpaneler för 3 gigawatt/år
kostar 30 miljarder och skulle efter tio år ge lika
mycket energi som halva Sveriges kärnkraftverk
(3 TWh/år).
- 30 miljarder kr
mdkr
-30
Solceller
-25
Fri kollektivtrafik
Lån
n Sverige kan i dagsläget låna 1 procent
av BNP årligen till att ställa om.
+ 40 miljarder kr/år
FINANSIERING
(+155 miljarder kronor/år)
SATSNINGAR
(-155 miljarder kronor/år)
mdkr
-10
Utbyggd
vattenkraft
mdkr
-11
Avveckla
kärnkraften
Kol och Koks 22 TWh
Natur- och stadsgas 11 TWh
Övriga bränslen 14 TWh
Vindkraft 10 TWh
Geoenergi 4 TWh
Solceller 0 TWh
Export el -10 TWh
På 10 år kan vi ställa om
Sveriges energiförsörjning
Förluster kärnkraft (TWh): 123
Förluster per energislag i snitt (exkl. kärnkraften): 16,22%
0
100
200
300
400
500
TWh
Totalt 565 TWh Utsläpp CO2-ekv milj. ton: 55,8
ENERGIANVÄNDNING IDAG
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN
600
TWh
KLIPP UT OCH SPARA!
BILD: TT
Fredag 27 november 2015
MILJÖ 19
-55%
RESULTAT
UTSLÄPP
TWh
TWh
TWh
TWh
48 899
OLJA
45 107
Kol/torv/
skifferolja
33 071
Naturgas
15 622
Biobränsle/avfall
Utsläpp CO2-ekv milj. ton: 36 000
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN
KLIPP UT OCH SPARA!
mdkr
Vattenkraft
Vindkraft
n Tack vare vindkraftens sjunkande kostnader beräknas dess energiandel att öka från
dagens 2,5 procent globalt till uppemot 18
procent år 2050. Det motsvarar minskade
koldioxidutsläpp på cirka 4,8 miljarder ton,
enligt IEA, eller årliga utsläpp från omkring 2,3
miljarder nyregistrerade bilar. Med ytterligare
investeringar på 5 400 miljarder kronor per
år skulle den utbyggnaden kunna dubbleras
(8 000 TWh) och bli klar redan till 2026.
- 5 400 miljarder kr
Marshallöarna riskerar att sjunka ned
i havet om ingenting görs. bild: wikimedia
mdkr
-20
Stoppa
skogsavverkningen
mdkr
Vindkraft
mdkr
-3 000
+ 6 500
ökad vinst
mdkr
+10 000
Utökad klimatfond
slaget om en global skatt på koldioxid för
att på sikt hejda den
globala upp-
n En rad storföretag har backat upp för-
Koldioxidskatt
över 3 procent sedan 1960-talet. För att
rädda jorden från en framtida klimatkatastrof kan hälften av den tillväxten under
en tioårsperiod avsättas till FN:s klimatfond, Green Climate Fund (GCF). Det
skulle innebära en ökning från dagens
åtagande på 700 miljarder kronor per år
till 10 000 miljarder per år.
+ 10 000 miljarder
n Den globala tillväxten har legat stadigt
Utökad klimatfond
Slopa subventionerna
n Det globala investeringsbehovet i
förnybar energi har uppskattats till cirka
2 500 miljarder kronor per år. Samtidigt
beräknas de direkta subventionerna till
fossil energi vara nästan det dubbla, 5
000 miljarder kronor per år. Enligt en
rapport från Internationella Valutafonden (IMF) skulle slopade subventioner
innebära att koldioxidutsläppen slaktades
med 20 procent när energibolagen plötsligt tvingas betala för de kostnader de
skapar och priserna på fossila bränslen
höjs. Dessutom skulle pengarna frigöras
och kunna investeras i förnybar energi.
+ 5 000 miljarder
mdkr
+320
Ökad sysselsättning
mdkr
+5 000
Slopa subventionerna
0
50
100
150
200
250
300
350
Stoppa skogsavverkningen
n Skogsskövling är en större källa till utsläpp
av växthusgaser än både världens samlade
transporter och jordbruk. Enligt IPCC står
skogsavverkningen för uppemot 20 procent
av de globala koldioxidutsläppen. Förra året
gick ett flertal stater och företag samman för
att stoppa avskogningen till en beräknad årlig
kostnad på 10 miljarder kronor till och med
2030. Genom att satsa det dubbla under
tio år skulle 700 miljoner hektar skog också
kunna återställas, vilket motsvarar en yta dubbelt så stor som Indien.
- 20 miljarder kr
Utsläpp CO2-ekv milj. ton: 4 500
TWh
TWh
Anton Borgström
Johan Ehrenberg
PS. 52 procent av hela klimatomställningen
skulle även kunna finansieras genom militär
nedrustning om vi, som människor, valde det
istället. DS.
Satsningar på eltransporter
n Jordens fordonsflotta byts kontinuerligt ut
vart tjugonde år. Med årliga subventioner och
kraftiga investeringar i teknikutveckling på
2 000 miljarder kronor skulle nästa generation
bilar kunna bli hundra procent fossilfria. Med
ytterligare investeringar i eldriven kollektivtrafik kan den totala energiförbrukningen i
transportsektorn också minskas.
- 3 000 miljarder kr
23 000
Solenergi
15 622
Biobränsle/avfall
Vattenkraft 8 000 TWh
Vindkraft 8 000 TWh
Kärnkraft 7 468 TWh
Totalt 70 863 TWH
Olja 5 000 TWh
Naturgas 3 000 TWh
Övrigt 773 TWh
Kol/torv/skifferolja 0 TWh
energi 200 000 nya jobb mellan 2004 och 2013.
På global nivå skulle motsvarande satsning i
OECD-länderna ge 3,2 miljoner nya jobb. Räknat
på en genomsnittlig lön på 200 000 kr/år skulle
det innebära en nettointäkt för offentlig sektor på
320 miljarder.
+ 320 miljarder
ENERGIANVÄNDNING OM TIO ÅR
Merparten av dessa utsläpp
sker i utvecklingsländerna
och utgörs av lustgas (N2O)
från kvävets omsättning i mark och
metan (CH4) från djurens fodersmältning.
Den totala potentialen för minskningar från
världens jordbruk år 2030 beräknas till
5,5–6,5 miljarder ton CO2e, varav nära 90
procent bedöms kunna uppnås genom ökad
kolinlagring i mark och vegetation med hjälp
av minskad användning av mineralgödsel,
förändrade odlingsåtgärder, ändrad skötsel
av betesmarker, restaurering av mulljordar,
produktion av bioenergi och förbättrad
vattenhushållning. En omställning till ett
ekologiskt och klimatsmart jordbruk skulle
kräva investeringar på minst 7 000 miljarder
kronor per år globalt.
- 7 000 miljarder kr
mdkr
+8 300
Koldioxidskatt
Ökad sysselsättning
Enligt beräkningar
gjorda i Tyskland gav
landets stora Energiwende-satsning för att
ställa om till förnybar
n
Ökad vinst
n Investeringar i förnybar energi, som
vind-, sol- och geoenergi, ökar intäkterna
från försäljning eftersom den är praktiskt
taget gratis när investeringen väl är gjord.
Lågt räknat blir vinsten i snitt 50 öre/
kWh, vilket i ett energisystem med 100
procent förnybart skulle ge en ökad vinst
globalt på 12 000 miljarder kronor. Med
en uppbyggnadsfas på tio år skulle den
årliga vinsten bli cirka 6 500 miljarder.
+ 6 500 miljarder kr
värmningen. Till och med norska Statoil
vill ha en koldioxidskatt på 50 dollar per
ton och förslaget stöds även av runt 340
investerare som tillsammans kontrollerar
24 000 miljarder dollar, enligt FN. För att
realiseras borde nationella åtaganden
om koldioxidskatter ingå i FN:s klimatförhandlingar och baseras på ländernas
utsläpp och BNP per capita, vilket skulle
ge USA väldigt höga skatter och Uganda
väldigt låga. Om genomsnittspriset för ett
ton hamnar på 25 dollar skulle det med
nuvarande utsläpp från fossil förbränning
generera 8 300 miljarder kronor per år.
+ 8 300 miljarder
Solenergi
mdkr
n Investeringarna i solenergi
ökade 25 procent under 2014.
inte kommer till stånd av
Kina satsade mest och satte
sig själv. Investeringarna
upp solceller för 800 miljarder
skulle dock snabbt återbetala sig – IEA
kronor. Globalt kostar det i dag i
räknar med att den globala energiåtgången
genomsnitt bara 9 kronor per watt att
kan minskas med 50 procent till 2035 gesätta upp solceller (hälften så dyrt
nom effektiviseringar, vilket skulle generera
som vindkraft). Att ersätta hela jordens 18 000 miljarder dollar i ökad BNP-tillväxt
elproduktion från olja, kol och gas med och lika mycket i besparingar för energikonsolceller kostar därmed 108 000 miljar- sumenterna. Tidigare satsningar har visat att
der kronor (23 000 TWh). Utslaget på
en investering på en halv miljard kronor kan
tio år blir det 11 000 miljarder per år.
reducera energiåtgången inom industrin med
- 11 000 miljarder kr
1 TWh. Globalt skulle en halvering av jordens
energiförbrukning med motsvarande åtgärder
kosta 27 000 miljarder kronor, eller 2 700
Vattenkraft
miljarder på tio års tid.
n Med dagens investeringstakt är en fördubb- 2 700 miljarder kr
ling av jordens vattenkraft redan inräknad till
och med 2050. Med ytterligare investeringar
Jordbruket
på 1 000 miljarder kronor årligen skulle omn Jordbrukssektorn
ställningen kunna ske på kortare
står för 14 procent
tid till och med 2026.
av världens utsläpp
-1 000 miljarder kr
av växthusgaser.
Energieffektiviseringar
n International Energy Agency,
IEA, har visat att nästan
hela den besparing som
behövs för att klara
2-gradersmålet kan klaras
med lönsam energieffektivisering, men också att den
mdkr
Satsning på
eltransporter
mdkr
-7 000
Jordbruket
-5 400
-1 000
mdkr
-2 700
Energieffektiviseringar
FINANSIERING
(+30 120 miljarder kronor/år)
EN HEL TIDNING OM KLIMATET
Xi Jinping och
Angela Merkel.
SATSNINGAR
(-30 120 miljarder kronor/år)
-11 000
Solenergi
Kärnkraft 7 468 TWh
Vattenkraft 3 673 TWh
Övrigt 773 TWh
Vindkraft 706 TWh
Solenergi 186 TWh
Titta! Det går!
Så länge vi inte släpper ut mer än 2 900 miljarder
ton koldioxid kommer jordens medeltemperatur
sannolikt inte att stiga mer än två grader, enligt
IPCC. ”Sannolikt” betyder här 66 procents chans.
I nuvarande takt kommer vi ha nått den gränsen
inom 21 år. Den här klimatbudgeten visar hur
världen istället skulle kunna bli nästintill utsläppsneutralt på bara tio år. Allt som krävs är några
djärva investeringar och att alla bidrar ekonomiskt.
Insatserna skapar en grön tillväxt och kostar alltså
inte våra barnbarn något, det ger dem tvärtom
stora intäkter.
Världens klimatbudget
Förluster kärnkraft (TWh): 104 426
Förluster per energislag i snitt (exkl kärnkraften): 32,85%
0
100
200
300
400
500
TWh
Totalt 155 505 TWh
ENERGIANVÄNDNING IDAG
TWh
600
20 MILJÖ
Fredag 27 november 2015
SÅ RÄDDAR VI VÄRLDEN
RESULTAT
UTSLÄPP
-88%
