Konsten att inte dö
- Upptäck maten som
enligt vetenskapen ger ett
längre och friskare liv
av Michael Greger, MD
och Gene Stone (2016)
Pia Hellertz – december 2016
”Allt började med min farmor. Jag var bara en liten pojke när läkarna skickade
hem henne i rullstol för att dö. Hon hade fått diagnosen terminal hjärtsjukdom
efter så många bypassoperationer att det inte fanns mer att göra. Ärren från all
hjärtkirurgi gjorde att nya ingrepp var en omöjlighet. Det enda alternativet för
henne var att stå ut med bröstsmärtorna där hon satt i sin rullstol. Vid sextiofem
års ålder var hennes liv över.
Jag tror att många barn som vill bli läkare när det blir stora har sett en kär
släkting bli sjuk och kanske till och med dö. Men för mig var det tvärtom: jag
fick se min farmor bli frisk.”
Farmodern råkade se ett TV-program om läkaren Nathan Pritikin som var
en pionjär inom livsstilsmedicin. Hon blev så intresserad av hans arbetssätt att
hon reste till honom. ”Farmor kördes in i rullstol, men snart promenerade hon
ut själv. Det är något jag aldrig glömmer”
Så inleder Michael Greger boken Konsten att inte dö. Farmodern blev
nittiosex år.
Min inspiration till att läsa boken
För omkring 40 år sedan gick jag på en föreläsning som kom att förändra mitt
liv. Naturterapeuten, läraren och biodynamiske odlaren Lennart Almén
berättade om innehållet i frukt, grönsaker och i naturens vilda växter och varför
det var bra och till och med nödvändigt att äta dem. Jag hade år 1978, vid 37 års
ålder, kommit i kontakt med den danske vishetsläraren Martinus som fått mig
att inse att det inte var så klokt att äta djurens döda kroppar, så jag bestämde mig
snabbt för att bli vegetarian. Jag blev djupt intresserad av hälsokost och hade
fastat för första gången i mitt liv för att bli av med allt ”köttavfall” och alla gifter
i kroppen. Jag hade ju också rökt i 20 års tid, de sista åren nästan två paket om
dagen. Jag slutade över ett par dagar med allt ohälsosamt, kött, rökning och
alkohol.
1
Av någon oklar anledning fick jag eksem på alla ställen där huden var tunn.
Jag gick till Hudkliniken och fick beskedet att jag hade ”barneksem” (sic!) och
fick recept på Cortison. Men den hjälpte inte.
När jag hörde Lennart Alméns imponerande kunskaper valde jag att gå
fram i pausen och berätta om mina eksem. Han nästan skällde ut mig och
undrade ”vad i hela friden” jag hade gjort. Det enda jag kunde komma på att var
”jag har fastat” och slutat äta kött och fisk och slutat röka och slutat dricka
alkohol. Han betonade mycket starkt att man aldrig ska göra en sån radikal
omställning utan professionell hjälp och aldrig ändra kost så snabbt som jag
gjort – på bara ett par dagar. Kroppen klarar inte en sån radikal omställning.
Han berättade att de flesta människor som äter vanlig husmanskost, vilket
jag hade gjort i 35 år (utom när jag var baby och ammades), får nedsatt funktion
i lever och njurar och när jag fastade var allt avskräde i min kropp tvunget att ta
vägen genom huden. Vi har fyra vägar ut ur kroppen för det avfall, de restprodukter, som blir över när vi ätit, ”kiss”, ”bajs”, huden och utandningsluften. 1
Lever och njurar måste fungera för att avfallet ska gå via ”kiss och bajs”. Jag
fick ett ”recept” som innebar att jag skulle dricka ett örtte tre gånger om dagen
gjort på nässla, maskrosblad och kamomill, det sistnämnda för smakens skull.
Nässla och maskros stimulerar lever och njurar så de blir mer effektiva när de
utsöndrar avfall. Dessutom skulle jag badda såren varannan dag med Molkosan
och varannan dag med Echinaforce och sen pudra med Urticapulver (som jag
efter lite detektivarbete fick veta var pulver gjort på nässla). En vecka senare var
alla sår läkta. Det var ett mirakel!
Efter den upplevelsen deltog
jag i Lennart Alméns kurser i
Ätliga växter i skog och mark,
samt hans kursdagar hemma
på hans gård då han hade
plockat fram alla grönsaker
och frukter han odlat och han
berättade mycket detaljerat om
dem. Han var enormt
imponerande. Lennart har nu
lämnat jordelivet.
Lennart Almen undervisar om en vild växt.
1
Den inom hälsorörelsen välkände Birger Ledin hade skrivit en bok, Fyra vägar föra ut
(1978), om detta.
2
Anledningen till att jag berättar om honom nu är att jag upplever boken
Konsten att inte dö som en ”pappersvariant” av Lennart Almén. Det är en
enormt faktaspäckad, kunskaps- och forskningsbaserad bok om allt vi behöver
veta om det vi stoppar i oss för att hålla oss friska och vad vi inte bör äta för att
undvika att bli sjuka.
Boken är en tegelsten på 571 sidor. Då är själva texten på 428 sidor och
128 sidor är referenser till forskning och facklitteratur samt 15 sidor index,
vilket gör det lätt att hitta de fakta man söker i den tjocka boken. Enda
skillnaden på Lennart Almen och Konsten att inte dö är att boken inte tar upp
vilda växter i skog och mark, bara de vanliga frukter och grönsaker vi odlar i
våra trädgårdar och köper i butiken. Jag hittar dock ett undantag. Han berättar att
pilträdet innehåller salicylsyra (s. 264),2 d.v.s. den aktiva ingrediensen i aspirin,
som sannolikt är det mest använda läkemedlet i världen. Lennart Almén lärde
oss att också älggräset innehåller salicylsyra och kan med fördel väljas framför
pillren om man har smärta.3
Pilträdets blad
Älggräs
Man behöver inte läsa boken från pärm till pärm, utan man kan göra
nerslag i de kapitel och de avsnitt man är mest nyfiken på, vilket jag har gjort.
Kapitlen
För att ge en känsla av bokens upplägg kan jag återge några av kapitelrubrikerna. Del 1 har rubriker som:
- Konsten att inte dö av hjärtsjukdom
- Konsten att inte dö av lungsjukdom
- Konsten att inte dö av sjukdomar i hjärnan
- Konsten att inte dö av cancer i matsmältningsorganen
Och så vidare. Det är 15 kapitel. Det sista heter
2
3
Se exempelvis http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/pil.html
Se exempelvis http://passionforhalsa.se/orter-naturmedicin/alggras-algort.
3
- Konsten att inte dö av iatrogena orsaker. Det betyder orsaker som beror på
kompetensbrister hos läkare, läkemedel och vårdapparaten.
I del 2 går han igenom olika livsmedel mycket ingående. Dessutom svarar
han där på den vanligaste frågan han själv brukar få när han föreläser: ”Vad
brukar du själv äta?” De 12 kapitlen har rubriker som Baljväxter, Bär,
Korsblommiga grönsaker, Linfrön, Nötter och frön, Örter och kryddor med
mera. Som exempel på detalj- och faktarikedom går han under kapitlet om Bär
igenom olika bärsorter under speciella underrubriker, Gojibär, Svarta vinbär
och euroepiska blåbär och Surkörsbär.
Dessutom presenterar han genomgående intressanta recept under de olika
rubrikerna. Om man gillar att experimentera med mat är boken en guldgruva
även i det avseendet. Författaren verkar själv gilla att laga mat.
Läkemedel och sjukvård dödar
Eftersom jag nyligen läst Peter Gøtzsches böcker Dödliga mediciner och
organiserad brottslighet samt Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse4 så
var jag inte förvånad över Michael Gregers påstående att sjukvården ligger på
sjätte plats när det gäller de vanligaste dödsorsakerna. Peter Gøtzsche menar att
receptbelagda läkemedel är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer.
Michael Greger tar inte avstånd från läkemedel, men menar att de ska
användas på ett professionellt sätt, vilket Peter Gøtzsche också menar.
Skillnaden mellan dem är att Michael Greger betonar kostens betydelse för
hälsan. Och det är det som hela den tjocka boken handlar om.
Sjukdomarnas orsaker och läkarnas brist på kunskaper
Författaren redogör mycket ingående för orsakerna till de olika sjukdomar vi
drabbas av. En tragisk uppgift är att läkarna inte får utbildning i näringslära
inom sin utbildning. Det är till och med så illa att ”konventionella medicinska
organisationer aktivt lobbar emot mer näringslära för läkare” (s. 44).
Michael Greger berättar att det amerikanska dietistförbundet tar emot
”miljontalsdollar varje år från kött-, mejeri-, läsk-, snabbmats- och
godisföretag” (s. 45). Författaren menar att en mycket stor del av våra
sjukdomar orsakas just av livsmedel som kött, fisk och mejeriprodukter, men
även sötsaker och snabbmat. Han förordar således en vegetarisk och vegansk
kost. Därmed är han också kritisk mot LCHF-dieten och menar att den orsakar
sjukdomar och att dessa livsmedel orsakar insulinresistens (s. 123). Hur kan då
4
Mina artiklar om dessa böcker finns på min boksida med adresserna
http://www.piahellertz.com/Dodliga_mediciner_och_organiserad_brottslighet.pdf och
http://www.piahellertz.com/Dodlig_psykiatri-Peter_Goetzsche.pdf.
4
LCHF-anhängarna mena att den dieten kan lindra diabetes? Därom får de lärde
tvista.
Andra krafter påverkar
Michael Greger konstaterade tidigt att det amerikanska sjukvårdssystemet
bygger på en betaltjänstmodell ”som innebär att läkarna får betalt för
läkemedlen och procedurerna de ordinerar” (s. 12). Det gäller dock inte bara
det amerikanska systemet. John Virapen avslöjade i sin bok Piller & profiter –
Memoarer från en industri med dödlig biverkan (2008) att detta gäller även för
det svenska systemet.5
Detsamma gör Maciej Zaremba år 2013 i sin bok Patientens pris – ett
reportage om den svenska sjukvården och marknaden.6 Michael Greger skriver
att han inte förväntar sig några förbättringar inom sjukvården förrän ersättningsmodellerna förändras. Min uppfattning är att det krävs avsevärt större
förändringar, exempelvis av läkemedelsindustrins enorma makt över både
läkarutbildning, mutade politiker och beslutsfattare och forskningen. Flera
författare beskriver forskningsfusket och korruptionen inom läkemedelshanteringen. I Sverige har framförallt docent Ralf Sundberg beskrivit detta i sina
båda böcker om Forskningsfusket – Så blir du lurad av kost- och
läkemedelsindustrin (2011) och Forskningsfusket bara fortsätter - Macchiariniskandalen & Karolinska Institutet - De ekonomiska och politiska
drivkrafterna (2016).7 Dessutom beskriver professorn i cell- och molekylärbiologi Johan Thyberg i sin bok ”Forskning till Salu - En Granskning av
Karolinska Institutets Dolda Agenda” om hur stora företag betalar professorers
och forskares löner, ger dem uppdrag om forskningsområden och också ibland
talar om vad de vill ha för resultat.8 De patent forskningsresultaten leder till ägs
av företagen. Företagen får prestige och respektabilitet genom att köpa dessa
professorer.
Ett minst lika skrämmande fenomen är attackerna mot alternativa
behandlingsformer och mot läkare som inte håller sig inom de ramar etablissemanget ställt upp. Ett mycket tråkigt exempel är läkaren Erik Enby som
utvecklade framgångsrika metoder för att behandla cancer utan att använda
strålning och cellgifter. Istället använde han stora doser av kosttillskott. Han
berättar i sin bok Blod, Mod och Envishet – På spaning efter sjukdomarnas
väsen (2013)9 både om sin forskning och om hur han blivit trakasserad av
kollegor, polisen, Socialstyrelsen och föreningen Vetenskap och Folkbildning.
5
Min artikel om boken finns på http://www.piahelle rtz.com/Piller&profiter.pdf.
Min artikel om boken finns på http://www.piahellertz.com/Patientens_pris.pdf.
7
Mina artiklar om båda böckerna finns på min Boksida,
http://www.piahellertz.com/Bocker.htm
8
Min artikel om boken finns på http://www.piahellertz.com/Forskning_till_salu.pdf
9
Min artikel om boken finns på http://www.piahellertz.com/Erik%20Enby-Blod-ModEnvishet.pdf
6
5
De sistnämnda anser sig ha rätten att fungera som en sorts inkvisition för dem
som går utanför det som de anser vara ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Filmaren, producenten och författaren Börje Peratt har i filmen Läkaren som
vägrade ge upp (2016) skildrat Erik Enbys erfarenheter.10
Så visst har Michael Greger rätt när han upplever att det finns andra krafter
som styr läkemedel och sjukvård. Han skriver: ”För mig är den verkliga
tragedin alla förlorade möjligheter att ta itu med orsakerna som ligger bakom
sjukdomstillstånden. När folk överskattar de receptbelagda pillrens verkan kan
de bli mindre benägna att göra de kostförändringar som behövs för att drastiskt
sänka sjukdomsrisken” (s. 262f).
Oklarheter
Michael Greger talar genomgående om vikten av att sänka kolesterolet och att
vara försiktig med blodtrycket. De utgör riskfaktorer. Ralf Sundberg berättar i
sin bok att forskning visar att kolesterolet är absolut nödvändigt för vår hälsa
och kallar experternas varningar för en kolesterolmyt. Han menar också att
varningarna för de höga blodtrycket är onödigt skrämmande och syftar i
huvudsak till att läkemedelsindustrin får högre vinster genom att sälja
kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel. Michael Greger anser att det är
viktigt att man håller koll på blodtrycket så det inte blir för högt, medan Ralf
Sundberg beskriver historien bakom hur lobbyister aktivt propagerade för att
man skulle mäta sitt blodtryck kontinuerligt i förebyggande syfte. Och om det
blev för högt skulle man medicinera. Det gav naturligtvis klirr i kassan för
läkemedelsindustrin. Men blodtrycket ökar i många naturliga sammanhang,
exempelvis när vi är rädda och oroliga eller när vi har sex. Vem ska man tro på?
Men tolkningen av skillnaderna kanske beror på mina avsevärda brister när det
gäller medicinsk kunskap.
En annan sak som jag reagerade på i dr Gregers bok var att han ofta tyckte
att man kunde laga mat i mikrovågsugnar. För många år sedan var jag
makrobiotiker och lärde mig då att tillagning i mikrovågsugn är en destruktiv
form av matlagning. Det minskar näringsvärdet i livsmedel eftersom det
förändrar energierna i livsmedlen och vitaminer förstörs.
I ett avsnitt menar författaren att de två mest framträdande riskerna i kosten
när det gäller dödlighet och invaliditet i världen ”kan vara för lite frukt och för
mycket salt” (s. 141). Han skriver att ”nästan fem miljoner människor tycks dö
varje år till följd av att de inte äter tillräckligt med frukt, medan ett för högt
10
Länkar till trailers och info om filmen Läkaren som vägrade ge upp finns på YouTubehttps://www.youtube.com/watch?v=xiUdm8jIQNM,
https://www.youtube.com/watch?v=nGS7h6K9Bz8 och
https://www.youtube.com/watch?v=hSu8bmrUkMI
6
saltintag kan döda upp till fyra miljoner människor” (s. 141). Han anger
referenser till forskning, men jag förstår inte hur man kan komma fram till såna
slutsatser, även om han använder s.k. osäkerhetsmarkörer såsom ”kan vara” och
”tycks”. I ett avsnitt menar han att ”den förhöjda risken för magsäckscancer
som förknippas med saltintag verkar vara i nivå med rökning eller hög
alkoholkonsumtion, …” (s. 298). Jösses!
Det avsnitt som förvånar mig mest är författarens ”nyanserade” diskussion
om GMO-produkter (s. 296 f). Jag tolkar dock hans text som att han i huvudsak
är kritisk mot genmodifierade grödor.
Kostråden
Genomgående kan man säga att Michael Greger rekommenderar oss att sluta äta
kött, fisk och mejeriprodukter. Det är högriskprodukter för cancer och andra
allvarliga sjukdomar. Han ger massor med smakrika alternativ. I alla sina
påståenden refererar han till forskning. Jag blir imponerad över den enorma
mängd forskning som faktiskt bedrivits och som fortfarande bedrivs i världen.
Vissa studier är gigantiska på flera tusen personer, andra är mindre studier på en
grupp åldringar eller en grupp studenter och så vidare.
Naturligtvis tar han upp alkoholens risker. Han konstaterar att: ”Lärdomen
från detta är att vindruvor, korn och potatis bäst intas i icke-destillerad form
och att Johnnie Walker inte är någon ersättning för promenader” (s. 162). Den
typen av humor kommer in hela tiden i hans texter.
Intressanta tips
Några kosttips fick mig att höja ögonbrynen. Saffran kan användas för att
behandla Alzheimerssymtom ”lika effektivt som det ledande läkemedlet” (s. 74).
Gurkmeja (kurkumin) nämner han i många avsnitt som en fantastiskt effektiv
medicin, bland annat mot cancer. Bland annat skriver Michael Greger:
”Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva formerna av cancer. Utan
behandling dör de flesta patienter två till fyra månader efter diagnosen. Dessvärre
7
tycks bara omkring 10 procent av patienterna svara på cellgifter och de flesta
drabbas av allvarliga biverkningar Kurkumin, det färgstarka ämnet i kryddan
gurkmeja, verkar dock kunna få precancerösa förändringar vid tjocktarmscancer
att gå tillbaka och har även visat effekt mot lungcancerceller i labbstudier.
Liknande resultat har uppnåtts med bukspottkörtelcancer” (s. 90).
Detta är forskning som läkemedelsindustrin inte vill lyfta fram. Det går inte göra
patent på gurkmeja. Men det går att sprida nonsensinformation, vilket gjordes i
ett SVT-program i år.11 Det är tråkigt när Public service anlitar ”experter” som
inte är kunniga inom det område som är aktuellt.
Senapspulver kan man strö över fryst broccoli, för att uppnå vissa näringsmässiga fördelar (s. 323). I det här sammanhanget vill jag nämna att författaren
berättar att Monsanto, gigantföretaget som utvecklar genmanipulerade grödor
och som därmed skapat ohyggliga problem världen över, försöker få patent på
broccoli.12 Broccoli är ett av de mest hälsosamma livsmedlen vi har. Bland annat
har F.William Engdahl, en amerikansk ekonom och geopolitisk analytiker,
skrivit boken Hotet mot livet - Den Genetiska Manipulationens Dolda Agenda
(2013) där han avslöjar Monsantos verksamhet och konsekvenserna runt om i
världen med GMO-grödor.13
Ett annat enormt hälsosamt livsmedel är sötpotatis. Författaren skriver att
sötpotatis är ett av hans ”favoritsnacks”. Han skriver: ”Under de hårda
vintrarna i Boston när jag gick läkarutbildningen där brukade jag köra två
sötpotatisar i mikrovågsugnen och lägga dem i rockfickorna för att värma
händerna på. När de svalnat omvandlades mina handvärmare direkt till nyttiga
mellanmål! Det bästa sättet att bevara deras näringsinnehåll på är dock att
koka dem” (s. 345) Det är ett av många roliga tips han berättar om.
Professor Lennart Minthon vet inget om gurkmeja – Behöver lära sig googla http://newsvoice.se/2016/10/24/professor-lennart-minthon-vet-inget-om-gurkmeja/
12
Författaren har en referens till patentansökan som jag inte förstår.
13
Min artikel om boken finns på http://www.piahellertz.com/Hotet_mot_livet.pdf
11
8
Hur får man barn att äta grönsaker? Författaren berättar om en studie där
forskarna prydde den råa broccolin med klistermärken med nån figur från ett
barnprogram. Då valde barnen broccolin framför chokladkakan som också låg
framme. Man kan också doppa grönsakerna i jordnötssmör, som enligt
författaren är hälsosamt. I en annan studie satte forskarna fram tärnade frukter
och grönsaker bredvid festmaten vid ett förskoleparty. Utan särskilda
instruktioner valde barnen frukterna och grönsakerna i första hand. ”I
genomsnitt åt varje barn en hel fruktportion. Där fick ni, ostbågar!” skriver han
(s. 346).
Lockande rubriker
Författaren har verkligen förmåga att locka med sina rubriker. Vad sägs om:
”De bästa cancerbekämpande grönsakerna”, ”Så här gör du en cancersallad”,
”Är det värt pengarna att handla ekologiskt?” ”Ökar jag i vikt om jag äter
energibars med frukt och nötter?” och ”Därför bör du inkludera gurkmeja i din
dagliga kost”. Det går inte sluta läsa.
Jag vill också ge en eloge till Helene Sandström som översatt boken. Det
kan inte ha varit lätt.
Men nu ska jag avsluta med att rekommendera boken till alla som vill värna om
sin hälsa. Trots sin tjocklek är boken inte dyr. Adlibris tar 230 kronor och Bokus
209 kronor. Den är värd varenda krona och lite till. Tänk inte: jag har inte tid att
läsa en sån tjock bok! Tänk istället: toppen, den kan jag ha stående och använda
som uppslagsbok.
9
