Malmö Högskola
Lärarutbildning 60 Poäng
NMS Professionsinriktning
Projektarbete
Planering av solsytemavsnittet för årskurs 6
Av:
Thaddeus Elogu
Cosmina Manescu
Innehållsförteckning
1. Bakgrund
3
- Val av ämnesområde
- Vad säger läroplanen
- Vad säger kursplanen
- Mål att uppnå
2. Introduktion
3
4
4
5
3. Innehåll
6
4. Arbetsmetoder
6
- Val av läromedel
- Hemuppgifter och laborationer
- Svårigheter
7
8
8
5. Bedömning
-Vad säger kursplanen.
-Bedömning i vårt fall.
6. Referenser
9
9
9
11
7. Bilagor
12
2
En planering av avsnittet ”Solsystem” för årskurs 6
1. Bakgrund:
Val av ämnesområde
De naturorienterande ämnena behandlar således vetenskapliga tolkningar av vardagslivet
liksom bearbetningar av vetenskapliga frågeställningar och teorier. Enligt kursplanen för
Fysikämnet är det så att eleven skulle få en förklaring om naturen och naturliga företeelser ur
ett naturvetenskapligt perspektiv. De ska också ha en förståelse av människas ansträngningar
att erövra och ha kontroll på omgivningen. Som en av de naturliga upplevelser omkring oss
har vi valt att utforma en planering för en lektionssekvens i ett ämne som handlar om Solen
och Planeterna. Den har utgångspunkt i vardagliga iakttagelser och upplevelser som med tid
har utvecklat allt mer generaliserade förklaringsmodeller. Det handlar om en grupp av ca 16
elever.
De nationella styrdokumenten som styr skolans verksamhet är skollagen, läroplanerna och
kursplanerna. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig
oavsett var i landet den anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall
utformas på samma sätt överallt. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och
behov. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledning har svårigheter att
nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Området som vi har valt syftar till att utveckla grundkunskap om vårt solsystem. Ett annat
syfte är att ge eleverna tillräckligt information och därmed ett klart begrepp för att kunna tolka
naturliga företeelser som resulterar i interaktion mellan solen och planeterna. Ett annat syfte
är att väcka elevernas intresse och nyfikenhet i livs uppkomst i jorden ur historiskt perspektiv
och förberedda dem att undersöka naturen.
Vad säger läroplanen?
Enligt läroplanen ansvarar skolan för att varje elev efter genomgången i grundskola:
Känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de
naturvetenskapliga kunskapsområdena.
Kan se samband mellan de olika begreppen.
Har fördjupade kunskaper inom några ämnesområden efter eget val.
3
Har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
av samhällets kulturutbud.
Vad säger kursplanen?
Enligt kursplanen skall en elev i slutet av grundskolan:
Ha insikt i hur planeterna rör sig runt solen samt hur jorden och månen rör sig i
förhållande till varandra och kunna förknippa tidräkning och årstider med dessa
rörelser.
Ha kännedom om berättelser om naturen.
Ha egna erfarenheter av systematiska observationer och experiment.
Ha inblick i hur fysiken kan belysa existentiella frågor, t.ex. världens uppkomst, livets
betingelser på jorden och på andra planeter.
Ha insikt i universums uppbyggnad
Ha insikt om vårt solsystem.
Mål att uppnå:
Efter arbetet med området ska eleverna:
ha kunskap om solsystemet och planeterna
ha insikt i den geocentriska världsbilden och dess historiska bakgrund.
ha kunskap om den heliocentriska världsbilden (dvs. ha insikt i hur planeterna rör sig
runt solen) och dess historiska bakgrund.
kunna räkna upp planeternas i ordning från solen och i storleksordning.
kunna förstå varför vi upplever olika årstider.
ha insikt i hur jorden och månen rör sig i förhållande till varandra dvs. olika månfaser.
kunna tolka naturliga företeelser så som sol- och månförmörkelser.
kunna skilja på en planet och en stjärna
känna till meteorer och kometer.
Efter arbetet med området ska eleverna experimentellt kunna:
Förklara hur dag och natt uppkommer.
Känna igen planeterna på bilder
Identifiera någon planet på himlen med hjälp av upplysningar från almanackan.
4
2. Introduktion:
Barnen kan ju något om innehållet (solsystemet). De har t.ex. sett månen rund som ett klot
eller som en skära
eller
. Då kan vi utgå från deras systematiska observationer av
månen eller solens ”gång”. För att fånga ännu mer elevernas intresse kommer vi att
diskutera med dem saker som händer varje dag i naturen. Det är sådana saker som barnen
redan känner till men för att kunna hitta en förklaring till dessa måste man titta in i
planeternas värld och se hur de är uppbyggda. Vi kommer att ställa frågor som:
1. Vem gör livet på jorden möjligt?
2. Hur skulle de vara på jorden om avståndet till solen var kortare eller längre?
3. Om vi tittar på månen genom en kraftig kikare så ser vi att ytan är full av
ringformade krater och berg. Hur har dessa uppkommit?
4. Klara nätter kan vi se så kallade stjärnfall på himmelen, men är det verkligen
stjärnor som faller?
Efter den här diskussionen kan vi sjunga tillsammans med eleverna två solensångar av
Lars Sköllerfalk. (Solen nytt nr 1)
Solensång 1
Solen är skön
Solen är toppen
Solen är varm
målar brun hela kroppen
Solen som gör det
blir morgon var dag
Solen i Härnösand
är bäst tycker jag!
Solensång 2
Du som går på solen
dig vill vi sjunga för
vi behöver varandra
du och jag och de andra
som står utanför
låt den sista strålen
bli till en sång vi minns
tack för att vi får ha den
tack för att alla finns
5
Vi kommer också att visa till eleverna några fotografier tagna vid rymdfärder och från
Satelliter (se bilaga1)
Och en av nedanstånde filmer som vi ska låna från pedagogiska centralen t.ex.:
1. ASTRONOMERNA OCH DERAS UPPTÄCKTER Del 1 Planeter och stjärnor
(Vu 453) ,1992
2. Historia om Jorden. D 4 Sagor från andra världar: Solsystemet (Vu 247), 1989
3. Månens Erövring (Vu 714), 1994
4. Solsystemet - Vår plats i universum (Vu713), 1993
Efter att ha sett filmen och bilderna kan eleverna upptäcka att vår planet är ett litet klot i
det väldiga universum.
3. Innehåll:
Kapitlet behandlar följande:
1. Solen
2. jorden
3. månen
4. Planeterna
5. Arsteroider
6. Kometer
7. Meteoroider och meteorer
8. Liv
4. Arbetsmetoder:
Val av läromedel
Vi ska använda ”Spektrum Fysik” av Lennart Undvalle och Anders Karlsson som lärobok.
Den här boken är anpassad till kursplan 2000. Alla elever i årskurs 6 har tillgång till
läroboken. Vi har valt den här boken eftersom varje kapitel börjar med en kort text och några
intresseväckande frågor. Dessa frågor kan användas för att starta diskussioner i klassen inför
ett nytt kapitel. Diskussioner kan vara mycket givande för eleverna. I boken finns också
bilder som avslutar varje kapitel. Eleverna kan på så sätt repetera innehållet på ett effektivt
sätt. Bilderna kan hjälpa förklara och fungera som ett stöd för minnet.
6
Vi har en grupp som består av ca 16 elever och vi delar dem i fyra små grupper. (4 elever i
varje grupp). Eleverna ska läsa i boken korta avsnitt och sedandiskutera i basgruppen nya
begrepp som dyker upp. Begeppen som är helt nya kommer att förklaras av läraren under
rubriken ”veckans ord”. I slutet av varje avsnitt kommer läraren att ställa frågor för att
kontrollera om eleverna har förstått innehållet. Eleverna ska försöka besvara dessa frågor i
basgruppen. Exemlel på frågeställningar är:
Hur många stora planeter finns det kring solen?
Det finns också en massa småplaneter . vad kallas dessa?
Jorden har två olika roterande rörelser. Vilka är de?
Ungefär hur gammal är jorden?
Vad är orsaken till våra årstiden ?
Vad är en tidszon?
Vad kallas den stjärna som ligger närmast jorden?
Vilket planet är minst?
Vilket planet är störst?
Vilket planet liknar jorden i fråga om storlek?
Hur långt är ett varv runt jorden?
Hur långt tid tar det för jorden att röra sig ett varv runt solen?
Hur många dygn är ett skottår?
Varför uppkommer dag och natt?
Hur långt är det till månen?
Varför lyser månen?
Hur stort är avståndet till solen?
Vad kallas solens yta?
Beskriv skillnaden mellan asteroider, meteroider, meteorer och metoriter .
Var finns de flesta av asteroiderna i vårt solsystem?
Vad består solfläckarna av?
Vad är egentligen ett ”stjärnfall”?
Det är inte troligt att det existerar liv i vår mening på någon annan planet. Varför?
Namn något som är typiskt för planeten Saturnus?
En komet består i princip av två delar. Vilka?
Namn fyra egenskaper som är gemensamma för jätteplaneterna?
Varför visar månen alltid samma sida mot jorden?
7
Vad menas med en partiell solförmörkelse?
Vad menas med sommarsolståndet?
Hur kan det förekomma sig att jordens omkrets är ett så jämnt tal som 4000 mil?
Hemuppgifter/laborationer.
I slutet av lektionen får eleverna några hemuppgifter och hemlaborationer som ska diskuteras
i basgrupper nästa gång. Det blir också en utgångspunkt för nästa lektion. Exempel på
hemuppgifter och hemlaborationer kan vara :
1. I dag säljs tomter på månen via internet. Svenskar lär sig för tillfället vara den mest
intresserade gruppen köpare. Men går det egentligen att bo på månen?
Uppgift: Sök fakta och skriv en berätelse om hur de tänker sig en flytt till månen?
Tänk på frågor genom att titta på följande: -Finns det luft på månen? Finns det vatten?
Vilken temperatur råder där? etc.
2. Det är ganska lätt att se satelliter på himmelen. Gå ut en stjärnklar kväll och titta upp
mot stjänhimlen. Inom en timme bör du ha sett lysande punkter som rör sig över
stjärnhimlen. Dessa lysande punkter är satelliter. Finns det något område på
stjärnhimlen där du ser fler satellitspår än på stjärnhimlen i övrigt?
3. Du kan göra ett experiment som ger en bild av hur Vintergatan kan tänkas se ut när
den roterar. Du behöver bara en kopp kaffe och lite grädde. Fill kaffé i en kopp och rör
om med en sked så att du ser en virvel i kaffét. Ta upp skeden och håll försiktigt ner
lite grädde i mitten av virveln.
Svårigheter.
Under lektionernas gång kan det vara möjligt att eleverna upplever några svårigheter så som
begreppförståelse och föreställning av hur planeterna rör sig i vårt solsystem. För att kunna
ge en bättre förklaring till barnen skulle vi tänka oss utforma en liten rollspel där modeller av
solen, jorden och månen rör sig runt varandra. Den tror vi skulle öka elevernas förståelse och
bildtolkning av vårt solsystem. Rollspel kan man göra även om det inte förekommer några
svårigheter eftersom eleverna brukar tycka att det är roligt med det.
8
5. Bedomning .
Vad säger kursplanen?
Bedömningen gäller elevens förmåga att beskriva och förklara omvärlden ur
naturvetenskapligt perspektiv. Bedömningen gäller även hur eleven kan följa, förstå och delta
i naturvetenskapliga samtal och diskussioner och därmed uttrycka sina tankar och frågor med
hjälp av begrepp, modeller och teorier från fysik.
Grunden för bedömningen gäller elevens förtrogenhet med de olika sätt att arbeta och
utveckla kunskaper som kännetecknar naturvetenskapen. Detta innebär att elevens förmåga att
identifiera och lösa problem genom iakttagelser, experiment och reflektion skall beaktas.
Elevens förmåga att argumentera utifrån såväl naturvetenskapliga som etiska och estetiska
perspektiv ingår också i bedömningen.
Bedömning i vårt fall
Vi skall vid bedömning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande
till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
Vad som ska utgöra underlag för bedömning skall bestämmas i samråd med eleverna. Man
kan göra skriftliga prov men kunnandet kan också visas på andra olika sätt förutom genom tal
och skrift. Det kan ske med hjälp av tecknade bilder, fotografier, datoranimationer, bildspel,
videoinspelningar m.m.
Bedömning kan göras både summativ och formativ. Den summativa bedömningen kan ske
genom diskussion med eleverna. Nedan har vi försökt sätta ihop några frågor som kan leda till
en diskussion:
Jorden har två olika roterande rörelser. Vilka är de?
Vad är orsaken till våra årstiden ?
Hur långt tid tar det för jorden att röra sig ett varv runt solen?
Varför uppkommer dag och natt?
Det är inte troligt att det existerar liv i vår mening på någon annan planet. Varför?
Vad menas med sommarsolståndet?
Den formativa bedömningen är bra (Black and Atkin 1996) för både lärare och elev. Läraren
kan utvärdera om eleverna har förstått.
Vi tycker att det är bra att samla varje elevs arbete i en pärm för att eleven ska själv kunna se
sin egen utveckling.
Eftersom vi arbetar med barn i årskurs 6 ska vi vid bedömning tänka också på
följande:
9
Hur eleverna samarbetar i basgruppen.
Hur eleverna bidrar vid diskussioner i frågor om vårt undervisningsområde
(solsystemet).
Elevens förmåga att uttrycka sina tankar och frågor med hjälp av begrepp från
undervisningsområde.
Elevens förmåga att identifiera och lösa problem genom iakttagelser och experiment.
Elevens personliga ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.
10
7. Referenser
1. Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket.
2. Black P and Atkin M (1996). Assessment. I Changing the subject. London and New York:
Routledge.
Internet sidor
http://www.google.se/search?q=solsystemet&hl=sv&lr=&start=20&sa=N
http://paranormal.se/topic/religion/sol.html
http://www3.skolverket.se
Solen nytt nr 1
11
8. Bilaga1
Merkurius
Mars
Solsystem
Venus
Solen
Solen-tvärsnitt
12
