Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ansökan om förlängning av nätkoncession för
linje för två 24 kV-ledningar ÖL1 och ÖL22 i
Torslanda,
Göteborgs
kommun,
Västra
Götalands län
Ansökan om nätkoncession för linje enligt Ellagen
Ellevio AB
2016-06-07
Dokumenttyp
RAPPORT
Dokumentidentitet
Rev. nr.
Rapportdatum
Uppdragsnummer
2016-06-07
8HX313085.10
Författare
Uppdragsnamn
Beställare
Granskad av
Pöyry Sweden AB
Ellevio AB
Koncession befintliga ledningar Torslanda
Godkänd av
Delgivning
Antal sidor
25
Antal bilagor
6
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje för två 24 kV-ledningar ÖL1 och ÖL22
i Torslanda, Göteborgs kommun, Västra Götalands län
SAMMANFATTNING
Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår som bilaga i Ellevio AB ansökan om förlängning
av nätkoncession för linje för två 24 kV-ledningar ÖL1 och ÖL22 i Torslanda, Göteborgs
kommun, Västra Götalands län.
Ledningens utförande
Kraftledningarna består av två parallella luftledningar som går mellan Torslanda, 4 km
nordost om Hjuvik, och Hjuvik. Sträckan är ca 4 km varav ca 3 km luftledning och knappt
1 km kabel.
Alternativ
Den befintliga ledningen utgör idag elförsörjningen till boende i Öckerö kommun väster om
Hjuvik. En utebliven koncession skulle innebära att elleveranserna inte kan upprätthållas.
Alternativa sträckningar och utformningar anses medföra betydligt större miljökonsekvenser
än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Den befintliga
sträckningen bedöms vara den som medför minst markintrång och minst påverkan på
omgivningarna. Att ersätta luftledningen med en markkabel bedöms inte realistiskt vare sig
utifrån de intressen som skall beaktas och bevaras eller ur ekonomisk synvinkel, bland
annat eftersom en sådan lösning skulle kräva omfattande sprängningsarbeten.
Genomfört samråd
Samråd har genomförts skriftligt genom brev/mail med Länsstyrelsen i Västra Götalands
län, Göteborg kommun, Försvarsmakten, Göteborg energi, Riksantikvarieämbetet (RAÄ),
Skogsstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Trafikverket samt
fastighetsägare som berörs av ledningssträckningen. Allmänheten har informerats via
tidningsannons i Göteborgsposten den 17 mars 2016
Länsstyrelsen anser inte att ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Planförhållanden
Ledningarna är i överensstämmelse med gällande översikts- och detaljplaner. Det pågår en
planering för att ändra planerna och så småningom bredda väg 155, utmed vilken
ledningarna går under en del av sträckningen. Ledningarna går som en markkabel söder
om vägen medan breddningen i huvudsak planeras norr om vägen. Ellevio planerar att
deltaga i framtida samråd om planerna.
Bedömning av konsekvenser för människor och miljön
De närliggande natura 2000 området och naturreservatet bedöms inte påverkas av
ledningarna. I övrigt finns inga naturvärden som är skyddade eller som har högre värden i
ledningarnas närhet. Det finns sex kulturmiljöobjekt i eller intill befintlig ledningsgata.
Genom att anlita entreprenörer vilka är väl förtrogna med drift och underhåll av ledningar
kommer sökanden att säkerställa att inga misstag sker till följd av okunskap.
Landskapsbilden påverkas inte i någon högre grad av ledningarna, delvis för att de funnits
länge och kan betraktas som att de ”hör till” omgivningarna och delvis för att området ligger
i nära anslutning till områden där ledningar är en del av infrastrukturen.
Magnetfältet beräknas ligga maximalt på 0,58 µT för luftledningar. Närmaste bostadshus
ligger ca 16 m från ledningen och här beräknas magnetfältet ligga på 0,14 µT. Längs
markkablarna beräknas magnetfältet uppgå till 0,2 µT rakt ovanför ledningarna.
Konsekvenserna för omgivningen bedöms således som mycket små eller obefintliga.
Kraftledningen kan inte anses påverka befintliga planer eller strida mot nationellt regionalt
eller lokalt uppsatta miljömål.
Sammantaget bedöms de befintliga 24 kV-ledningarna ÖL1 och ÖL22, vilken koncessionen
berör, endast medföra inga, ringa eller små konsekvenser för människor och miljön.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
BAKGRUND ........................................................................................................ 4
1.1 Inledning .................................................................................................... 4
1.2 Syfte........................................................................................................... 4
1.3 Gällande lagstiftning ................................................................................... 5
1.4 Dispenser ................................................................................................... 7
1.5 Ellevios miljöarbete .................................................................................... 7
2
ALTERNATIV ...................................................................................................... 7
2.1 Nollalternativ .............................................................................................. 7
2.2 Alternativa sträckningar och utformningar .................................................. 7
3
SAMRÅDSREDOGÖRELSE ............................................................................... 8
3.1 Samråd ...................................................................................................... 8
3.2 Beslut om betydande miljöpåverkan ........................................................... 8
4
BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIV ........................................................... 9
4.1 Ledningens sträckning ............................................................................... 9
4.2 Översiktlig landskapsbeskrivning ............................................................... 9
4.3 Ledningens utförande................................................................................. 9
4.4 Markbehov ............................................................................................... 10
4.5 Nuvarande och framtida underhåll............................................................ 11
5
PLANFÖRHÅLLANDE GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN .................................... 11
5.1 Översiktsplan ........................................................................................... 11
5.2 Detaljplan ................................................................................................. 11
6
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN ..................................................................... 12
6.1 Landskapsbild .......................................................................................... 12
6.2 Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat .......................................... 13
6.3 Natur- och kulturmiljö ............................................................................... 14
6.4 Miljökvalitetsnormer ................................................................................. 18
6.5 Friluftsliv ................................................................................................... 18
7
HÄLSA OCH SÄKERHET ................................................................................. 18
7.1 Elektromagnetiska fält .............................................................................. 19
7.2 Säkerhet................................................................................................... 21
7.3 Ljudeffekter .............................................................................................. 21
8
JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV, MILJÖMÅL OCH ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER .......................................................................................... 22
8.1 Jämförelse med alternativ ........................................................................ 22
8.2 Jämförelse med miljömål .......................................................................... 22
8.3 Jämförelse med allmänna hänsynsregler ................................................. 22
9
SAMLAD MILJÖBEDÖMNING .......................................................................... 23
10
LITTERATUR .................................................................................................... 25
Bilagor:
Bilaga M1: Översiktskarta
Bilaga M2: Samrådsredogörelse
Bilaga M3: Länsstyrelsens beslut om
betydande miljöpåverkan
Bilaga M4: Karta - Skyddade områden
Bilaga M5: Magnetfältsberäkning
Bilaga M6: Miljömål
1
1.1
BAKGRUND
Inledning
Ellevio AB (nedan kallat Ellevio) äger lokalnät och regionnät som används för distribution av
elektricitet samt svarar för nätens drift, underhåll och förnyelse inom sina
verksamhetsområden.
För att bygga och förvalta elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs att nätägaren
har ett särskilt tillstånd, nätkoncession för linje (även kallad linjekoncession). Ansökan prövas
av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillståndet som erhålls gäller numera i regel
tillsvidare.
Ellevio har för avsikt att lämna in en ansöka om förlängning av linjekoncession för två
befintliga parallella 24 kV-ledningar (ÖL1 och ÖL22) mellan Österöd och Hjuvik i Göteborgs
kommun, Västra Götalands län, då befintlig linjekoncession för dessa två ledningar löper ut.
Den del av ledningarna som utgår från ZT16 Torslanda och leder fram till Österöd omfattas
inte av denna koncession.
De ansökta ledningarnas totala längd är ca 4 km, varav ca 3 km luftledning och knappt 1 km
markkabel. Ledningarna går som luftledning från Österöd (A) till Sörgård (B), se Figur 1. Vid
Sörgård övergår luftledningarna till markkablar. Markkabelsträckan går fram till
kopplingsstation ÖT11 Hjuvik.
Luftledningssträckan för ÖL1 byggdes 1964 och för ÖL22 1996, medan markkabelsträckan
byggdes 1993. Ledningarna används för matning av el till Ellevios område för nätkoncession
i Öckerö kommun.
Pöyry Sweden AB har fått i uppdrag att bistå Ellevio med ansökan av linjekoncession.
1.2
Syfte
En ansökan om nätkoncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet
med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den
planerade, eller som i detta fall, befintliga verksamheten kan medföra dels på människor,
djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med
mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror och energi. Beskrivningen ska
göra det möjligt att ge en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och
miljön.
4 av 25
Figur 1: Lokalisering av ansökt sträckning för ledningarna ÖL1 och ÖL22, luftledning Österöd-Sörgård,
markkabel Sörgård-Hjuvik.
1.3
Gällande lagstiftning
1.3.1 Koncession
För att uppföra och använda elektriska starkströmsledningar krävs linjekoncession enligt
Ellagen (1997:857).
Ellagen (1997:857) ställer krav på att en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska ingå i
ansökan om nätkoncession. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl.a.
krav på att den som vill bygga eller bibehålla en ledning ska samråda med länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Samrådet ska beröra
verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan.
Ansökan inklusive MKB prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ut ansökan
på remiss till berörda myndigheter och andra sakägare, så som de fastighetsägare som
5 av 25
berörs av ledningssträckningen. Efter att eventuella yttranden inkommit från myndigheter och
andra sakägare beslutar Energimarknadsinspektionen om nätkoncession för linje kan
beviljas eller inte. Om någon instans motsätter sig ärendet, hanteras ett överklagande av
mark- och miljödomstolen. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar, inte
transformatorstationer.
Ansökan inklusive MKB lämnas till Ei som prövar om linjekoncession kan medges.
Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst:
•
•
•
•
•
•
•
•
Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får
meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid.
Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur
prövningen av koncessionsärenden skall gå till.
Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av
starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa
anläggningar.
Starkströmsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1)
Miljöbalken (1998:808)
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
Kulturmiljölagen (1988:950) – 2 kap. Bestämmelser om fornminnen.
Kulturmiljöförordningen (1988:1188).
1.3.2 Gällande tillstånd
Ellevio äger och nyttjar ledningarna ÖL1 och ÖL22 från Österöd till Hjuvik som sedan
vidarematas av Ellevio till Hönö i Öckerö kommun. Ellevio innehar nätkoncession för linje för
de två befintliga ledningarna, som gäller till och med 2016-06-08. Ledningarna är belägna
inom Göteborg Energi Nät AB (anl. nr. 446ER) områdeskoncession.
Rätten att bibehålla ledningarna över berörda fastigheter är tryggad genom ledningsrätter.
1.3.3 Underhåll
Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningarnas underhåll. Underhållet
måste utföras så att det är förenligt med lagstiftning gällande skydd av natur- och kulturmiljö.
Enligt 12 kapitlet 6 § Miljöbalken ska en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av
tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken anmälas för samråd
hos den myndighet som utövar tillsynen om den kan komma att väsentligt ändra naturmiljön.
Lämpliga skyddsåtgärder föreslås och i samråd med tillsynsmyndigheten fastställs hur
specifika naturvärden ska skyddas.
Egenkontroll krävs enligt Miljöbalkens 26 kapitel 19 §. Det innebär att åtgärder ska planeras
och kontrolleras för att förebygga negativ miljöpåverkan. Den som vidtar en åtgärd är alltid
skyldig att ta sådan hänsyn att skador och olägenheter inte uppkommer för människors hälsa
eller miljön.
Kulturmiljölagen 2 kapitlet 6 § anger att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva
ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en
fast fornlämning. Enligt 2 kapitlet 10 § ska den som avser att uppföra en byggnad eller en
anläggning eller genomföra ett annat arbetsföretag i god tid ta reda på om någon fast
fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen.
Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt Miljöbalken, innehåller bestämmelser om
skydd för vissa angivna biotoper, för vilka länsstyrelserna respektive Skogsstyrelsen får vidta
6 av 25
de åtgärder som behövs för att vårda de angivna biotoperna. I de fall underhållsröjningen
berör sådana biotoper ska samråd ske med berörd länsstyrelse respektive Skogsstyrelsen
inför underhållsröjningen.
1.4
Dispenser
Anmälningar och dispenser kan krävas vid till exempel åtgärder som kräver grävning och
upplägg av massor utanför arbetsområdet eller åtgärder i vattenskyddsområden.
Inga särskilda tillstånd, anmälningar eller dispenser enligt miljöbalken förutses behövas
under drift och för underhåll av den aktuella sträckningen av den befintliga ledningen då den
t.ex. inte berör några områden som erhållit skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken (t .ex.
Natura 2000-områden, strandskydd), artskyddsförordningen eller annan skyddslagstiftning.
1.5
Ellevios miljöarbete
Ellevio AB har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001.
Ellevio har utarbetat en policy för hållbar utveckling med målsättningen att göra hållbar
utveckling till en framgångsfaktor. Därför vill Ellevio vara föregångare och:
•
vara
ledande
i
att
bekämpa
klimatförändringen,
resurser på ett ansvarsfullt sätt och förbättra arbetssäkerheten.
utnyttja
•
arbeta aktivt tillsammans med Ellevios intressenter för
förbättra sin ekonomiska, sociala och miljömässiga prestanda.
•
stå för affärsetik och integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och
respekt
för
mänskliga
rättigheter
tillsammans
med
alla
sina
affärspartner, oberoende var Ellevio verkar.
•
noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet.
att
naturens
kontinuerligt
Ellevios engagemang för hållbar utveckling beskrivs närmare i Ellevios uppförandekod och
gemensamma styrande principer. Ellevio omvandlar principerna till handling genom att
fastställa utvecklingsmål för Ellevios agenda för hållbar utveckling.
2
2.1
ALTERNATIV
Nollalternativ
En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av nollalternativet d.v.s. om den
planerade verksamheten inte blir av. Nollalternativet i detta fall innebär att de befintliga
luftledningarna och markkablarna behöver tas ur drift och raseras. Om linjekoncessionen inte
förnyas kan inte elförsörjningen upprätthållas till Ellevios kunder i Öckerö kommun.
2.2
Alternativa sträckningar och utformningar
Sträckan är redan vid den ursprungliga prövningen utredd för att minimera intrånget och
störningen för människor och i naturmiljön. Längden av ledningens totala sträcka mellan
dess anslutningspunkter är så kort som möjligt, genom att i princip utgöra en rak linje, varvid
även markintrånget kan anses vara minimerat. Hänsyn är, sedan ledningen planerades och
byggdes, tagen till de bostäder som ligger mellan anslutningspunkterna. Inga synpunkter
lämnades in av närboende under samrådet för förlängning av koncessionen.
En alternativ sträckning skulle bli betydligt längre eller innebära att någon anslutningspunkt
skulle behöva flyttas, vilket inte är ekonomiskt försvarbart.
7 av 25
Ledningen påverkar i sin nuvarande sträckning inga höga natur- eller kulturvärden, vilket
skulle kunna bli fallet vid en alternativ sträckning
Jämfört med en ny sträckning alternativt att en markförlagd kabel, istället för luftledningen, (i
nuvarande sträckning eller ny sträckning) så skulle påverkan bli väsentligt mycket större än
vid alternativet att bibehålla den befintliga ledningen. Ledingen skulle troligtvis till stor del
behöva följa befintligt vägnät och eftersom berg finns i dagen eller nära markytan utmed
majoriteten av luftledningens sträckning skulle det krävas omfattande sprängningsarbeten
vid etablering av kabelgraven. Detta skulle påverka omgivningen mer än det mindre
markintrång som krävs för luftledningens stolpar. Sammantaget är kostnaderna för en
markförlagd kabel i lättare terräng flera gånger högre än för en ny luftledning, i detta fall ännu
högre.
En fördel med markkabel, (där detta är rimligt, möjligt och motiverat) är att den i driftskedet
medför en mindre påverkan på landskapsbilden än vad en luftledning gör, och kräva en
smalare ledningsgata vid såväl anläggning som underhåll/felsökning. Därav är del av den
aktuella sträckningen markförlagd.
Avseende driftsäkerhet är en markkabel skyddad mot skador på grund av vind, snö och is,
men kan skadas vid exempelvis åskväder, tunga korsande maskintransporter eller
grävarbeten i mark. Det är svårt och tar tid att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. En
luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket
minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Ytterligare ett argument för en luftledning är att
regeringen har fastställt att oplanerade elavbrott längre än 24 timmar inte får förekomma.
Alternativa sträckningar och utformningar bedöms således medföra väsentligt större miljökonsekvenser än att bibehålla kraftledningen enligt nuvarande sträcka och utformning. Några
alternativ till befintlig ledning har således inte utretts.
3
3.1
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Samråd
Samråd har genomförts skriftligt genom brev/mail med Länsstyrelsen Västra Götalands län,
Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Göteborgs kommun, Göteborg energi AB,
Sveriges
Geologisk
undersökningar
(SGU),
Riksantikvarieämbetet
(RAÄ),
Naturskyddsföreningen Göteborg samt berörda fastighetsägare. Allmänheten har informerats
via tidningsannons i Göteborgsposten. Samrådsunderlaget fanns tillgängligt på Ellevios
websida, ellevio.se/samrad under hela samrådsperioden, 15 mars – 10 april 2016.
Sammanfattningar av de yttranden som inkommit samt Ellevios bemötande av dessa
redovisas i samrådsredogörelsen, Bilaga M2. Inkomna synpunkter bifogas inte men kan
översändas på begäran.
3.2
Beslut om betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2016-04-21 beslutat att nätkoncession för linje för
två 24 kV-ledningar ÖL1 och ÖL22 inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Detta enligt 6 kap 5 § Miljöbalken och 14 § ellagen. Beslutet återfinns i Bilaga M3.
8 av 25
endast skyddad mot farliga träd som kan skada ledningen under normala förhållanden. Stora
delar av sträckningen går dock på bergig mark med generellt lågt växande vegetation.
Respektive ledning, ÖL1 och ÖL22, har en ledningsgata om 40 meter som är delvis
överlappande vilket ger en total skogsgata om 50 meter för luftledningarna som sträcker sig
mellan Österöd (A) och Sörgård (B). Ledningsgatans bredd kan nyttjas för
underhållsåtgärder och för att åtgärda eventuella skador på ledningen.
För markkabeldelen Sörgård (B) till Hjuvik (C) som går utmed väg är markbehovet ca 2
meter direkt ovanför kabelgraven.
4.5
Nuvarande och framtida underhåll
Luftledningar underhålls i enlighet med starkströmsföreskrifterna, vanligtvis med besiktning
en gång om året från luften med helikopter samt vart åttonde år mer omfattande
(underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras.
Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten genomförs för de befintliga ledningarna.
Ledningsgatan underhållsröjs med intervall om 5-6 år.
Underhållsröjning innebär röjning av skogsgatan och kvistning av kantträd. Röjningen görs
för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Lågväxande vegetation
sparas, där denna inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan.
Marken ovanför markkablar kan komma att röjas för träd vid underhållsarbete vart 6:e år.
Markkablarna i sig kräver inget underhåll vid normaldrift. Däremot kan kablar behöva
repareras om det uppstår något fel. Markkablar kan t.ex. skadas av åskväder, tunga
maskintransporter som korsar kablarna eller grävarbeten i mark. Vid sådana fel måste
felsökning ske och del av markkabeln grävas fram för reparation eller utbyte. Markkablar kan
även behöva bytas ut på grund av ålder.
Vid drift- och underhållsarbete följs gällande lagar, Ellevios nätpolicy, Ellevios tekniska
instruktioner, ESA och EBR:S publikationer. Extra försiktighet tas vid arbete i och nära
känsliga natur- och kulturområden.
5
5.1
PLANFÖRHÅLLANDE GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN
Översiktsplan
Göteborg kommun har en översiktsplan som antogs 2009-02-26. Området för ledningarna
finns inte särskilt utpekat i något direkt avseende i översiktsplanen. Generellt omnämns
kustnära områden (vilket Torslanda till stor del är) i översiktsplanen, att det pågår utbyggnad
i delar av Torslanda och att inriktningen ska vara att kustområdenas attraktivitet i form av
natur-, kultur- och landskapsbildsvärden ska värnas och utvecklas.
5.2
Detaljplan
Delar av området är upptaget i planerade detaljplaner. Det pågår ett vilande
detaljplanearbete om breddning av väg 155 Hjuviksvägen, planen kommer delvis att beröra
den sträcka som markkablarna löper längs med väg 155. Syftet med att bredda vägen är att
utöka vägen med en bussfil. Breddningen planeras till största delen ske norr ut och den
markförlagda kabeln är lokaliserad söder om vägen. Då planarbete endast är startat och för
tillfället är vilande finns det i dagsläget inget konkret att förhålla sig till1.
1
http://www.trafikverket.se/contentassets/9f2494eb1b5640f68d9980f53ca56474/samradsunderlag_lvar
h_gossbydal_130321.pdf
11 av 25
En detaljplan är i startskede för att bygga 20-25 bostäder i Majvik2 beläget sydost om
markkablarna där de viker av från Hjuviksvägen och ansluter Skagens Fyrs väg/Läsö Fyrs
väg. Detta arbete är just nu i utredningsfas av bland annat riskutredning, natur- och
landskapsanalys och dagvattenutredning och utformning diskuteras. Eftersom kabeln följer
vägen så är det viktigt att det finns en medvetenhet kring detta under planering och
projektering av bostadsområdet.
I samrådet påminner Göteborgs Stad att ytterligare samråd bör ske med Göteborg respektive
Trafikverket inom respektive projekt för att klargöra och säkerställa ledningarnas läge i
detaljplan.
6
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
Information om intressen som kan påverkas av ledningen har analyserats. Data har hämtats
från länsstyrelsens GIS-tjänst (länsvisa- och nationella geodata), Skogsstyrelsens databas
(Skogsdataportalen) och Riksantikvarieämbetet (Fornsök). De intressen som analyserats är
landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, förorenade områden, bebyggelse samt
infrastruktur. En studie av materialet har gjorts i ett geografiskt informationssystem (ArcGIS)
där intresseområden inom en buffert av minst 20 meter från ledningssträckningens centrum
har identifierats. En bedömning har även gjorts av de intresseområden belägna utanför
buffertzonen på 20 meter. I den mån dessa områden ansetts av vikt för ansökan har även
dessa beskrivits. De konsekvenser som ledningen innebär på berörda intresseområden
redovisas nedan, samt åtgärder för att minska dessa.
6.1
Landskapsbild
Landskapsbilden dvs. den visuella upplevelsen av landskapet (betraktelselandskapet) är
effekten av samverkan mellan olika landskapselement t.ex. terrängformer, sjöar, vattendrag,
skogar, odlade fält, alléer, bebyggelsegrupperingar etc.
Landskapsbilden påverkas generellt i mindre utsträckning av en markkabel än en luftledning.
6.1.1 Beskrivning
Ledningarna börjar som luftledning vid Österöd (A), går genom skogsmark och ytor med berg
i dagen för att sedan gå som markkabel genom det tätbebyggda området från Sörgård (B) till
Hjuvik (C). Figur 5 visar platsen där ledningarna korsar Hjuviksvägen (väg 155).
2
http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Torslanda%20%20Bost%C3%A4der%20vid%20Majvik-Plan%20-%20samr%C3%A5dPlanbeskrivning/$File/Planbeskrivning.pdf?OpenElement
12 av 25
Figur 5. Bilden visar platsen där ledningarna korsar Hjuviksvägen (väg 155) Källa Google Maps.
I den bebyggda miljön utgör ledningarna inget främmande element. De har samma skala och
utsträckning som andra infrastrukturella objekt som t ex vägar, belysningsstolpar etc. Där
ledningarna går över berg och öppna ytor och genom lågväxande skog utgör de en tydlig
avvikande struktur med sina upp till 15 meter höga stolpar, men i den stadsnära miljön som
de ändå befinner sig utgör detta de ändå inte något udda inslag. Den ena ledningen har
funnits på platsen sedan 1964, och den andra parallellt med denna sedan 1996, vilket gör att
ledningarna för de kringboende är en naturlig del av omgivningarna.
En fortsatt drift av ledningarna i befintlig sträckning och utformning innebär att påverkan på
landskapsbilden blir oförändrad.
6.1.2 Konsekvensbedömning
Landskapsbilden blir alltid påverkad av luftledningar. Landskapsbilden kommer dock inte att
förändras i och med förlängningen av koncessionen. Eftersom ledningarna funnits under en
lång tid kan de ses som en del i landskapet och inverkan på landskapsbilden bedöms som
liten.
Att behålla ledningarna ÖL1 och ÖL22 i sin befintliga utformning och sträckning bedöms ge
små konsekvenser på landskapsbilden.
6.1.3 Åtgärdsförslag
Inga åtgärder föreslås.
6.2
Riksintressen, Natura 2000 och naturreservat
6.2.1
Beskrivning
De intressen/skyddade områden som finns inom avgränsat område beskrivs nedan och
illustreras i Figur 6 och Figur 7 samt
Bilaga M4.
Hela ledningen går inom område för riksintresse högexploaterad kust. Inom området gäller,
förutom att natur- och kulturvärden inte påtagligt får skadas, också särskilda regler för
fritidsbebyggelse och vissa typer av industrianläggningar.
Ca 460 meter nordväst om Österöd finns ett Natura 2000–område, som även är klassat som
naturreservat (Sillvik), med en skalbank och värdefull och artrik flora, främst orkidéer och
mossor.
13 av 25
Trafikverket har pekat ut väg 155 som riksintresse, markkablarna löper ca 660 m längs med
väg 155, innan de viker av mot sydväst för att därifrån följa Skagens Fyrs väg/Läsö Fyrs väg.
6.2.2 Konsekvensbedömning
Bedömning av påverkan på riksintresse högexploaterad kust
Detta intresse påverkas inte i någon ytterligare omfattning eftersom ledningarna är befintliga.
Bedömning av påverkan på Natura 2000 och naturreservat
Avståndet till det område för Natura 2000/naturreservat är tillräckligt stort för att inte
påverkas av de befintliga ledningarna och påverkas inte i någon ytterligare omfattning
eftersom ledningarna är befintliga.
Bedömning av påverkan på riksintresset väg 155
Eftersom de föreslagna planerna för vägen är att breddas i huvudsak åt norr så finns det
goda möjligheter att under samråd och med god planering få elförsörjning och trafikverkets
ambitioner att samverka på ett miljömässigt och ekonomiskt godtagbart sätt.
6.2.3
Åtgärdsförslag
Inga åtgärder utöver redan etablerade besiktnings- och underhållsrutiner föreslås för löpande
besiktning och underhåll vid normal drift.
I det fall en mer omfattande underhållsinsats planeras som riskerar att påverka något av de
värden som pekats ut inom riksintresse högexploaterad kust, Natura 2000 området eller
inom naturreservatet skall en anmälan om samråd enligt MB 12:6 göras.
6.3
Natur- och kulturmiljö
6.3.1 Beskrivning
Naturmiljöområden
Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess
ytformer, yt- och grundvatten, triviala såväl som särskilda naturmiljöer både på land och i
vatten samt växter och djur. Utpekade naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som
andra naturmiljöer vilka kan vara viktiga som ekologiska spridningskorridorer eller på annat
sätt ha betydelse för det biologiska livet.
Inga utpekade eller skyddade objekt eller naturmiljöer har identifierats i ledningens närhet.
Luftledningarna passerar över och i närheten av mindre vattensamlingar/gölar som inte har
strandskydd eller pekats ut för att inneha några högre skyddsvärden. Ingen del av
ledningarna ligger inom strandskyddat område.
14 av 25
Figur 6. Naturmiljöer och riksintressen i närområdet.
Kulturmiljöområden
Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och
bruk av den fysiska miljön.
Med kulturmiljö menas miljöer som speglar vår historia och som berättar om människans
verksamhet i förfluten tid. Det är viktigt att de utvecklingsprocesser som format Sverige kan
upplevas och följas. Kulturmiljövården syftar till att bevara, vårda och levandegöra vår
kulturmiljö, där helhetsmiljöer och historiska samband är lika viktiga som enskilda
fornlämningar.
I samband med den nya kulturmiljölagen 2014-01-01 (tidigare kulturminneslagen), har en
uppdaterad lämningstypslista färdigställts. Rekommendationer finns här för hur olika
lämningstypers skydd generellt bör bedömas. Uppdateringar av fornlämningar kompatibla
med den nya lämningstypslistan kan därför ske men detta är ett arbete som utförs av
15 av 25
Figur 7: Kulturmiljöer inom närområdet
6.3.2 Konsekvensbedömning
Bedömning av påverkan på natur- och kulturmiljö
Eftersom de aktuella ledningarna redan är på plats så utgår den främsta påverkan på naturoch kulturmiljön som kan uppstå när ledningarna uppförs. I fallet med luftledning utgörs
denna påverkan av stolputsättning och dragning av linorna och motsvarade när kabelschakt
grävs alternativt sprängs vid förläggning av kablarna längs sträckningen. Liknande
situationer kan uppstå då i enskilda fall underhållsarbete kräver byte av stolpar eller linor.
Ingen påverkan kommer kunna ske på utpekade eller skyddade objekt eller naturmiljöer
eftersom det inte finns några i ledningens närhet.
17 av 25
Av de kulturmiljöobjekt som ligger spridda i området finns sex stycken i direkt anslutning till
luftledningen i enlighet med Tabell 1. I relation till dessa är stolparna placerade för att
kulturmiljöobjekten inte skall skadas vid rutinmässig besiktning och underhåll.
Eftersom kraftledningarna, ÖL1 och ÖL22, redan är i drift förväntas de inte orsaka några
skador på skyddade objekt eller områden. Konsekvenserna är därför endast visuella och
ringa.
6.3.3
Åtgärdsförslag
Inga åtgärder utöver redan etablerade besiktnings- och underhållsrutiner föreslås.
I det fall en underhållsinsats planeras som riskerar att påverka något utpekat
kulturmiljöobjekt skall en anmälan om samråd enligt MB 12:6 göras.
6.4
Miljökvalitetsnormer
En miljökvalitetsnorm kan t.ex. gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten.
Miljökvalitetsnormer kan införas för hela landet eller för ett geografiskt område, t.ex. ett län
eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen
tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av
miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns idag normer för
olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt
omgivningsbuller.
6.4.1 Beskrivning av närliggande relevanta miljökvalitetsnormer
Ca 320 meter väster om kopplingsstationen i Hjuvik ligger Dana fjord som är kustvatten
klassad som måttlig ekologisk status och att den ej uppnår god kemisk status.
6.4.2 Konsekvensedömning
Miljökvalitetsnormer för kustvatten bedöms inte påverkas av ledningarna då de ligger
förhållandevis långt från vattenförekomsten (ca 320 meter).
6.4.3
Åtgärdsförslag
Inga åtgärdsförslag anses nödvändiga.
6.5
Friluftsliv
6.5.1
Beskrivning
I området finns stigar och skogar och används troligt av kringboende för promenader och
vistelse i naturen. Vid området Nolered passerar luftledningen ett motionsspår.
6.5.2
Konsekvensbedömning
Bedömningen är att detta påverkas mycket lite av de befintliga luftledningarna.
6.5.3
Åtgärdsförslag
Inga åtgärder föreslås.
7
HÄLSA OCH SÄKERHET
Risk för människors hälsa och säkerhet uppkommer främst vid bebyggelse, dvs där
människor kan förväntas vistas under längre tid, så som permanentbostäder, skolor,
fritidshus, industribyggnader och kontorslokaler.
Luftledningen ligger med ett avstånd om 16 meter från närmsta bostadshus. Närmsta
byggnad från markkabelsträckningen är beläget på ca fem meters avstånd
18 av 25
I kapitlet beskrivs den påverkan på människors hälsa och säkerhet, och bedömningen av
den, som ledningarna kan ge upphov till.
7.1
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar,
transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare.
Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens spänning samt
avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med
avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar
inga höga elektriska fält inomhus.
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µT) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas
placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och
varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elförbrukning över
tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar
normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av
magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne
i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder.
Det vetenskapliga underlaget anses inte tillräckligt för att man ska kunna sätta ett gränsvärde
för magnetfält från kraftledningar och kablar. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram rekommendationer vid
samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker 2009):
•
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
•
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger
förhöjda magnetfält.
Rekommendationerna ska följas om de kan genomföras till rimliga kostnader. Strävan är att
begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor
respektive aktuella arbetsmiljöer. Det finns ett referensvärde (rekommenderad maxnivå) för
mer kortvarig exponering på 100 µT från Strålsäkerhetsmyndigheten.
7.1.1 Beskrivning
Magnetfältet från den ansökta ledningen har beräknats för årsmedelvärde på ström, se
Bilaga M5. Beräkningarna är gjorda för tre olika sektioner då luftledningarna först korsar
varandra (sektion 2 och 3) och därefter går som markkabel (sektion 4). Sektion 1 av
ledningen inryms i områdeskoncessionen och är ej en del av ansökan.
Beräkningarna för sektion 2 presenteras i Figur 8. För sektion 3 blir magnetfältet spegelvänt
jämfört med sektion 2 men i övrigt exakt lika. På x-axeln presenteras avståndet från centrum
mellan ledningarna. För årsmedelvärdet på ström så uppgår magnetfältet till maximalt 0,58
µT på ett avstånd om ca 5 m från luftledningarnas mitt, dvs ungefär rakt över den yttre
luftledningen. Närmaste hus ligger ca 16 m från ledningen och här uppgår magnetfältet till ca
0,14 µT.
19 av 25
Figur 8: Diagram över magnetfältet för luftledning, sektion 2
Beräkningarna för markkabeln, sektion 4, presenteras i Figur 9. På x-axeln presenteras
avståndet från centrum mellan ledningarna. För årsmedelvärdet på ström så uppgår
magnetfältet till maximalt 0,20 µT.
Figur 9: Diagram över magnetfältet för markkabel, sektion 4
7.1.1 Bedömning av påverkan
Magnetfältet beräknas ligga under 0,14 µT vid närmaste bostad och konsekvenserna för
omgivningen bedöms således som små.
20 av 25
7.1.2 Åtgärdsförslag
Inga åtgärder bedöms nödvändiga.
7.2
Säkerhet
Säkerhetsbestämmelserna
för
kraftledningar
återfinns
i
ellagen
(1998:857),
starkströmsförordningen (2009:22) och elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄKFS 2008:1).
7.2.1 Beskrivning
Befintlig ledning är utformad i enlighet med starkströmsföreskrifterna.
7.2.2 Konsekvensedömning
Eftersom befintlig ledning är utformad i enlighet med starkströmsföreskrifterna anses
ledningen medföra små konsekvenser för hälsa och säkerhet.
7.2.3 Åtgärdsförslag
Inga åtgärder bedöms nödvändiga.
7.3
Ljudeffekter
Ljudeffekter från en ledning alstras av coronaurladdningar, som uppstår på fasledarna när
den elektriska fältstyrkan på ledarnas yta överstiger den omgivande luftens
isolationshållfasthet. På en ren och torr ledning är coronaurladdningarna mycket små och det
s.k. coronaljudet är då normalt inte hörbart. När fasledarna är våta vid t.ex. dimma och regn
samlas en mängd vattendroppar på ledarnas undersida. Dropparna ger upphov till en
förstärkning av det elektriska fältet på ledarytorna och kan då orsaka en kraftig ökning av
antalet koronaurladdningar. Vid urladdningarna uppkommer ett diskret sprakande ljud.
Andra störningar som kan uppkomma sker i samband med besiktning, röjning och underhåll
av ledningarna och består av buller från motorsågar och andra maskiner och fordon som
utnyttjas. Dessa ljud uppkommer bara under kortare tid med flera års mellanrum.
7.3.1
Beskrivning
Ljudeffekter uppstår främst från ledningar med hög spänningsnivå (400 kV). Vid regn kan
ljudnivåerna utomhus intill en 400 kV-ledning uppgå till 40-45 dBA. Ljudnivån från en 130 kV
ledning ligger lägre än 40 dB(A). Ljudnivån från ledningar understigande 40-45 dB(A) är
svåra att upptäcka eftersom de vanligen maskeras av andra ljud.
7.3.2
Konsekvesbedömning
Några ljudstörningar förväntas inte uppkomma från den aktuella 24kV-ledningen.
Konsekvenserna för miljö och hälsa av buller bedöms bli små, då det endast förekommer
under kortare tid vid besiktning, röjning och vid eventuella reparationer.
7.3.3
Åtgärdsförslag
Inget behov av skadeförebyggande åtgärder bedöms föreligga.
21 av 25
8
8.1
JÄMFÖRELSE MED ALTERNATIV, MILJÖMÅL OCH ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER
Jämförelse med alternativ
Nollalternativet innebär att koncession inte beviljas och att luftledningar och stolpar etc. rivs,
markkablarna måste grävas upp och ersättas med nya ledningar i annan sträckning. Både
vid rivning/uppgrävning av ledningarna och vid byggnation av nya ledningar på annan plats
eller förändring av utformning uppkommer miljöpåverkan. I detta fall bedöms påverkan från
en alternativ utformning eller utsträckning bli omfattande.
Sammanfattningsvis kan sägas att konsekvenserna av att låta 24 kV-ledningarna vara kvar i
drift är små i förhållande till både nollalternativet och alternativa sträckningar och /eller
utforminignar.
8.2
Jämförelse med miljömål
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och
flera etappmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som
miljöarbetet ska leda till och förutsättningarna för att vi ska nå målen ska vara på plats senast
2020, förutom för Begränsad klimatpåverkan där 2050 är mål-år. De olika etappmålen har
olika tidpunkter för måluppfyllelsen.
Tre av miljömålen berörs av de befintliga ledningarna. Dessa är Säker strålmiljö, Hav i
balans samt levande kust och skärgård och God bebyggd miljö.
Ledningarna är två befintliga parallellgående luftledningar som övergår i markablar som inte
kan anses strida mot uppsatta miljömål. Viss påverkan kan uppstå i samband med underhåll.
Vid drift och underhåll av aktuell ledning eftersträvas minimal negativ påverkan på miljön
enligt miljömålsarbetet på nationell, regional och lokal nivå och en eventuell påverkan sker
endast under en kortare period.
Den samlade bedömningen är att ett bibehållande av ledningarna i befintlig sträckning, som
luftledningar och markkablar, ger mindre negativ påverkan på uppfyllelsen av miljömålen än
byggnation av ny ledning, se Bilaga M6.
8.3
Jämförelse med allmänna hänsynsregler
Ellevio är medveten om sin skyldighet att beakta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens
andra kapitel. Bestämmelserna kommer att beaktas på följande sätt för de befintliga
ledningssträckorna;
Kunskapsprincipen (2:2)
Objekt som kan påverkas av ledningarna har identifierats. Genom att anlita entreprenörer
vilka är väl förtrogna med drift och underhåll av ledningar kommer sökanden att säkerställa
att inga misstag sker till följd av okunskap. Det finns mycket få risker förknippade med drift
och underhåll.
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2:3)
Ellevio tillämpar försiktighetsprincipen. Det övergripande syftet med denna är att på sikt
reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken för att människor
eventuellt skadas.
Produktvalsprincipen (2:4)
Materialen, som ledningarna består av, kan till stor del återvinnas, antingen genom materialåtervinning eller genom energiåtervinning.
22 av 25
Ljud
Ljudalstring från coronaurladdningar är så låga att de
maskeras av omgivningen. Ljud av bullerkaraktär förekommer
endast under kortare tid vid besiktning, röjning och vid
eventuella reparationer.
Konsekvenserna för miljö
och hälsa av buller bedöms
bli små
Miljökvalitetsnormer
Ledningen påverkar inga områden med miljökvalitetsnormer.
Ingen påverkan på
miljökvalitetsnormer
förväntas..
Sammantaget bedöms sträckan av de befintliga 24 kV-ledningarna ÖL1 och ÖL22, vilka
koncessionerna berör, medföra inga, ringa eller små negativa konsekvenser för människor
och miljön.
24 av 25
10 LITTERATUR
Elförordningen (2013:208)
ELSÄK-FS 2008:1 Starkströmsföreskrifterna från Elsäkerhetsverket.
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
Göteborg Stad 2015, Lokalt utvecklingsprogram Västra Hisingen 2015-2018, diarienummer
N138-0178/15.
Göteborg Stad, 2013, Göteborgs Stads miljöprogram 2013 med handlingsplan.
Kulturmiljöförordningen (1988:1188).
Kulturmiljölagen (1988:950).
Länsstyrelsen Västra Götalands län Naturvårdsenheten, ”Förordnande om utvidgat
strandskydd i Göteborgs kommun”, 2014, Diarienummer: 511-28001-2011.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Regionala miljömål för Västra Götalands län, Rapport
2015:50.
Naturvårdsverket, De svenska miljömålen – en introduktion
SFS 1997:857. Ellagen. Stockholm: Näringsdepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Strålsäkerhetsmyndigheten, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Arbetsmiljöverket, ”Magnetfält och hälsorisker”, Publikation 2009.
Socialstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut,
Socialstyrelsens meddelandeblad, juni 2005, ” Elektromagnetiska fält från
kraftledningar”, 2005.
Starkströmsförordning (2009:22).
Digitalt material
Jordbruksverket 2016, www.jordbruksverket.se (Hämtat 2016-01-29).
Göteborgs kommun 2009, Översiktsplan, (Hämtat 2016-01-21),
http://www.webbkampanj.com/goteborg/op2009.html.
Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för bostäder vid Majvik, Hästevik
2:32 inom stadsdelen Österöd, Stadsbyggnadskontoret, Diarienummer:
BN0542/12.
Göteborgs kommun, Stadsbyggnadskontoret, Detaljplan för breddning av väg 155 mellan
Gossbydal och Hjuvik inom stadsdelen Österöd, Diarienummer: BN0498/12.
Länsstyrelsen 2016, www.gis.lst.se/lstgis. (Hämtat 2016-01-29).
Riksantikvarieämbetet 2016, Fornsök www.raa.se (Hämtat 2016-01-29).
Skogsstyrelsen 2016, Skogsdataportalen, www.skogsstyrelsen.se. (Hämtat 2016-01-29).
VISS 2016, Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se
(Hämtat 2016-01-29).
25 av 25