Nr 1/2012
Ny layout – vi välkomnar dina kommentarer. Vi firar det nya året och att EKO‐bladet kommer ut för 16:e året med en uppdaterad layout! Nyttodjur mot bladlöss till din tjänst! Havrebladlusen är en skadegörare som vissa år gör
stor skada i främst vårsäd. Den övervintrar med ägg
på knoppar på hägg. Förekomsten av
havrebladlusens ägg på häggar inventeras varje år
av Växtskyddscentralen.
Efter inventeringen av havrebladlusens ägg på
häggar som Växtskyddscentralen i Skara gjort i
vinter så befarar man att det blir mycket bladlöss i
vårsäden i år. Den senaste större bladlusinvasionen
var 1999. Då fanns 2-3 ägg per knopp på häggarna.
I år ligger antalet ägg på drygt ett ägg per knopp,
vilket är klart över medeltal. Efter den blöta hösten
och många osådda fält blir det i år förmodligen mer
vårsådd spannmål än vanligt. Om detta
sammanfaller med stora angrepp av bladlöss kan
det förstås bli besvärligt.
Det är svårt att sia om prognosen håller i sig. Flera
faktorer kan komma att styra utveckling åt båda
håll. Hur våren blir, start för vårbruket och
såtidpunkt, temperatur – allt detta kan ändra den
prognos som gäller just nu. Vilken slutsats skall
man dra av det? Hur skall man agera för att klara
av påfrestningar?
Här kommer några förslag på saker för att på kort
eller lång sikt minska skadeverkningar av
bladlössen:
1. välj tidig sådd, även mot att ha fördröjd
sådd med syfte på ogräsbekämpning
2. välj att även så grödor som inte är känsliga
för havrebladlus – t.ex. åkerbönor, ärt, lin
(om de passar i växtföljden)
3. tänk på att lössen föredrar växter med hög
kvävehalt, tillämpa en balanserad gödsling
4. gynna nyttodjuren som äter bladlöss
5. följ växtskyddscentralens information
Predatorer = nyttodjur Med en bra strategi går det att klara av det
annalkande bladlusåret. Hjälpen heter predatorer
eller nyttodjur som gärna kalasar på bladlöss.
Nyttodjuren måste dock trivas för att kunna göra en
insats som biologisk bekämpning.
Omåttligt glupska nyttodjur Nyttodjuren förökar sig mer eller mindre raskt, och
är riktiga frossare. En blomfluga lägger 500 ägg,
varje larv äter 700 bladlöss och med ytterligare
förökning blir det sammanlagd 175 miljoner
bladlöss.
En nyckelpiga lägger 400 ägg och varje larv äter
800 bladlöss. Larver och vuxna vid full överlevnad
äter 800 miljoner bladlöss
En tvestjärt äter under sitt liv 25 000 bladlöss.
Med 50 ungar som den får under sitt liv äter de
tillsammans 1,3 miljoner bladlöss.
En jordlöpare väger som vuxen 0,35 g men varje
dag äter 3 gånger sin egen vikt. Med 60 ungar och
levnadstid på 16 veckor äter de tillsammans knappt
6 miljoner bladlöss.
Spindlarna på 1 ha åkermark äter mellan 2 och
200 kg skadedjur per år. Det motsvarar mellan 2
och 200 miljoner bladlöss.
Spindlar, jordlöpare och tvestjärtar är särskilt
viktiga eftersom de ofta är på plats när de första
bladlössen flyger in i fältet. Om de äts upp då blir
det aldrig något angrepp.
Nyttodjuren är beroende även av annan föda och
annan miljö utöver den som grödan erbjuder. Det
får man som odlare bjuda på:
Gynna nyttodjuren Skapande och bevarande av biologisk mångfald i
odlingslandskapet är basen för att nyttodjurens
skall trivas och föröka sig. T.ex. en remsa
obearbetat mark, osprutade kantzoner med många
olika blomplantor, åkerholmar och åkerrenar
Här finns både pollen och nektar åt de nyttodjur
som lever vegetariskt som vuxna, och smådjur åt de
nyttodjur och deras larver, som lever på kött. Och
härifrån kan de lätt ta sig in i grödan, när det blir
angrepp där. Minskad jordbearbetning räddar
dessutom många jordlevande nyttodjur till livet
genom att bevara deras bo- och kläckningsställen.
Ansvarig: Jan Hill, Länsstyrelsen, Box 224, 532 23 Skara, 031‐60 58 24, [email protected] Redaktör: Marta Göransson 031‐60 56 77, [email protected] Besök gärna vår webbplats www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Välj fliken Lantbruk & landsbygd och sedan Till kurskalendern. Lähäckar – en långsiktig strategi Många bladlusarter är specialiserade på vissa
värdväxter, och genom att undvika arter som får
samma bladlöss som grödan kan man slippa smitta.
I stället kan man gynna växter, vars löss håller sig
just på de arterna, och därmed säkra mat åt
nyttodjuren utan att riskera grödan. Fläder är ett
typexempel på detta. Nyttodjuren däremot flyttar
gärna till grödan, när det kommer angrepp där.
Lähäckar är ett bra sätt att få in mer biologisk
mångfald i odlingen. I och med att klimatforskarna
förutser fler stormar i framtiden (och därmed mer
jorderosion) är häckar också av den anledningen en
framtidsinvestering. Bra arter i en lähäck är lönn
(särskilt naverlönn), lind, hästkastanj, fruktträd och
brakved, sälj och hassel samt buskar som vresros,
vinbär, krusbär, havtorn och slån.
Lähackarna fungerar som ”motorvägar” där
nyttodjuren kan ta sig in och runt i odlingen.
Om man inte har tid att vänta på att en lähäck växer
upp, räcker insådda blomstrimmor runt, mellan
och i fälten långt.
Kirsten Jensen och Marta Göransson
Kom ihåg temadagen Utveckla din växtodling!
Fredag 16 mars, kl. 9.30-15.40, i
Grästorps Konserthus
-
Vill du få mer betalt för spannmålen?
Nya lösningar med nya maskiner
Marknadsanpassa din växtodling – odla
ekologisk spannmål
Detta och mycket mer tar vi upp på vår temadag
om marknad för ekologisk spannmål. Medverkar
gör föreläsare från HIR Malmöhus, Lantmännen,
Svenska Foder, Varaslättens Lagerhus,
Wästgötarna m.fl. Ta steget till en rationell och
ekonomisk odling!
Anmälan:
Frågor:
Avgift:
senast 11 mars via kompassen
www.kompass.lrf.se, kurskod
14906.
ring Marta Göransson,
tel. 031-60 56 77
eller Jan Hill, tel. 031-60 58 24.
150 kr för mat och fika, faktureras
Välkommen!
Vem pollinerar din gröda?
Tid: Tisdag den 13 mars kl. 19- ca. 21.30
Plats: Järpås bygdegård.
Pris: 20 kr/pers för fika. Ingen anmälan behövs.
Lähäck ‐ motorväg för nyttodjuren. Foto: Kirsten Jensen Vad vinner du på att skaffa pollinerare till din
gröda?
Vad krävs av dig som pollineringsvärd?
Välkommen alla växtodlare till denna kväll med
diskussion och föreläsningar av biodlare Tore
Olsson, Charlotta Norén HS och Kirsten Jensen,
Lst.
Nyckelpiga kan kalasa ordentligt på löss. Foto: Kirsten Jensen
