2013 -06- 2 8
Bilaga 1- Populärvetenskaplig sammanfattning*
Titel
Dn r.
kan stimulering av cellens förmåga att bryta ner och återanvända sina skada
nervskada?
l'mö11JättraTe"Pärat1onen efter en
Försökets varaktighet
5 år
sökord (nyckelord, max 5)
Nervskada, nervläkning, diabetes, trauma
Försökets syfte (enligt 3 kap l§ SJVFS 2012:26)- markera med kryss
Grundforskning
Vilka effekter sjukdomar, ohälsa eller annat awikande tillstånd har på människor, djur eller växter samt hur de ska
undvikas, fö rebyggas, diagnosticeras eller behandlas
Utvärdering, påvisande, reglering eller modifiering av fysiologiska till stånd hos människor, djur eller växter
Forskning som syftar till förbättring av djurens välfärd
Utveckling, tillverkning eller t estning av kvalitet, effekt och säkerhet av läkemedel, livsmedel, foder och andra
ämnen eller produkter
Artskydd
Skydd av den naturliga miljön för att bevara människors eller djurs hälsa eller välfärd
Rättsmedicinska undersökningar
Användning i högskoleutbildning eller i utbildning som syftar till att förvärva, upprätthålla eller utveckla
yrkesfärdigheter
Upprätthållande av kolonier av genetiskt förändrade djur som inte används i andra försök
x
x
l
Diarienummer
Beskriv försökets mål (de vetenskapliga frågorna, eller de vetenskapliga, kliniska behoven som ska mötas).
~yftet med projektet är att förstå mekanismen bakom nervskada och nervläkning, och utveckla nya metoder för att förbättrar
läkningen av en skadad nerv. Frågan är om stimulering av celler i en nerv med kemiska substanser som gör att cellerna
kan "äter" sina skadade byggstenar kan förbättra nervläkning efter trauma eller i diabetes tillstånd. Nervskador orsakar
enorm lidande och minskar livskva liteten hos individer som drabbas av en nervskada, och vi hoppas att resultaten av vårt
försök kan bidra med en del kunskaper som kan användas för att optimera nervläkning.
Perifer nervskada hos diabetes patienter, diabetes neuropati, är en allvarig komplikat ion av sjukdomen som drabbar varannan
patient. Smärta, förlust av smärtkänslan, hjärt- och kärl dysfunktion och impotens kan vara symptom på nervskador som
orsakar obehag och lidande hos patienter och belastar sjukvården ekonomiskt. Höga nivå er av blodsocker hos patienter är en
bidragande faktor till utveckling av komplikationer men de cellulära mekanismerna bakom utveckling av skadan är fortfarande
okända. Resu ltaten från vår senaste forskning tyder på att Schwann cellens oför måga att bryta ner sina egna skadade delar,
dvs en försämrad autofagi (äta sig själv), kan vara en bidragande faktor. Schwann celler är de celler som omger axon (en del av
nervcellen) och bland annat bildar ett fett lager kallad myelin runt axonet.
Vi vill undersöka betydelsen av autofagi i utvecklingen av diabetes neuropati genom att studera :
l. Autofagins roll i nervläkningsprocessen efter nervska da hos friska råttor, sam t hos råttor med typ l och typ 2 diabetes
2. Cellulära mekanismen för autofagi i nervceller och Schwann celler tagna från friska råttor och råttor med diabetes, odlade i
medier med olika sockernivåer
3. Betydelsen av stimulering eller inhibering av autofagi för nervläkning efter en skada
Projektet kommer förhoppningsvis att ge större förståelse för de grundläggande biologiska mekanismer som är involverad i
utveckling av nervskador hos diabetiker, och bidra till att komma närmare en förståelse för hur läkningen av en nervskada
efter ett trauma kan förbättras . Vår förhoppning är att resultaten av studien kan leda till utveckling av nya mediciner och
metoder för att förhindra/behandla nervskador.
Vilka nyttor förväntas komma ur försöket (vilka vetenskapliga framsteg kommer att nås, hur kan människor eller djur dra
nytta av försöket)?
Resultaten kan ge en del svar om hur nervläkning efter trauma kan förbättras och hur nervskador på grund av diabetes kan
förhindras. Vår förhoppning är att resultaten av studien kan leda t ill utveckling av nya mediciner och metoder för att
förhindra/behandla nervskador. En förbättrad nervläkning innebär en ökad livskvalitet och överlevnad för de patienter som
drabbas av en nervskada tex efter en olycka eller i samband med disbetes eller annan sjukdom.
Vilka arter ska användas och antalet individer?
lRåttor, 250 varav 100 diabetiska råttor samt ca 80 gravida (150 nyfödda och 200 foster)
Vil ka är de förväntade negativa effekterna på djuren och vilken är den förväntade svårhetsgraden?
Svårighetsgraden bedöms som måttlig för de djuren som ska överleva efter operation. Nervskadan kan innebära en del
smärtupplevelse, känselbortfall i foten och också bortfall av muskelfunktion i den opererade foten. En del diabetiska djur kan
få tillfällig för låga eller för höga blodsockerkoncentrationer vilket kan upplevas som obehaglig tillstånd. För låg sockernivå
kan leda till medvetslöshet.
3R-aspekter
l. Ersätta (Replace)
Förklara varför djur måste användas och varför djurfria alternativ inte kan användas.
Nervläkningen och nervfunktionen måste utvärderas i kroppen.
lDiarienummer
3{12)
En del preliminära försök kan göras in vitro men fortfarande måste nervcellerna isoleras från organ tagna från djur. Tyvärr
finns inga andra pålitliga metoder för att studera nervsyst emet.
Förklara hur ni har försäkrat er om att använda så f å djur som möjligt.
Vi gör först en pilotstudie på 3 djur för att försä kra oss om att metoderna fungerar. Senare kommer vi att utföra fö rsöket på 3
djur i varj e grupp och tidsintervall, och vid behov utökar till 6 djur/grupp. Vi börjar försöken med friska kontrolldjur och
senare med GK råttor. BB råttorna används i slutet av studien.
3. Förfina (Refine)
Förklara valet av art och varför den valda djurmodellen är den mest förfinade. Beskriv de insatser som görs för att minimera
djurens eventuella lidande.
GK och BB råttor utvecklar diabetes spontant och anses vara de bästa modellerna för typ 2 respektive typ 1 diabetes. Vi gör
vå rt yttersta för att minska smärta och obehag hos djuren. Tillgång till vatten och mat är obegrän sa d och rumstemp och
ljudnivå är an passa d för ett behagligt djurliv. All on ödig stressfaktor ska elimineras.
* Den popu lärvetenskapliga sammanfattningen ska publiceras på Jordbruksverket webbplats. Språket ska därför vara
lättförst åeligt även för de som inte arbetar med försöksdjur samtidigt .
