Handkirurgisk forskning
Vi fokuserar på fysiologiska och patofysiologiska skeenden inom perifera och centrala
nervsystemet av relevans för funktion vid skador och sjukdomar i handen, särskilt nervskador
och neuropatier, exempelvis vid diabetes. Vi utvecklar också, inom ramen för ett EU-projekt,
en ny typ av tankestyrd artificiell hand med känselfunktioner. Forskningen finansieras bl a
genom bidrag från VR, FAS, Linné och EU.
Huvudlinjer
•
•
•
•
•
•
Handskadors epidemiologi. I retrospektiva och prospektiva studier studeras
epidemiologi av hand- och nervskador hos barn och vuxna, inklusive obstetriska
plexusskador, med inriktning på kostnader för samhället. I en prospektiv studie
fokuseras på patienter med omfattande handskador med inriktning på copingmekanismer. Utveckling av köldintolerans efter handskador, särskilt nervskador, samt
möjligheter att med nya strategier behandla detta tillstånd studeras i retrospektiva och
prospektiva studier.
Nervskada och nervregeneration. I experimentella modellsystem studeras cellulära
mekanismer i neuron och Schwann celler med fokus på tidsaspekter för reglering av
transkriptionsfaktorer och deras inverkan på nervregeneration. Nya strategier för
nervrekonstruktion utvecklas tillsammans med transplantationskirurger där
nervallografter används. I andra modeller studeras uppreglering av neuropeptider och
transkriptionsfaktorer efter nervkompressioner i relation till funktion.
I en multicenterstudie (Malmö/Rotterdam/Manchester) studeras resultatet av
medianusnervreparationer efter postoperativa behandlingsstrategier baserade på
hjärnplasticitet.
Diabetes och nervskada. I prospektiva studier studeras medianusnervkompressioner
hos patienter med diabetes och resultatet av nervfriläggning samt faktorer som
inverkar på resultatet, exempelvis förekomst av neuropati baserat bl a nervbiopsier. I
olika populationer av patienter med diabetes och kontrollindivider studeras förekomst
och utveckling av diabetesneuropati med fokus på förbättrade diagnosmöjligheter med
hjälp av taktilometri. I experimentella studier analyseras orsaken till den ökade
känsligheten för nervkompression vid diabetes.
Handen och hjärnan/brain plasticity. fMRI-teknik används för att studera de snabba
funktionella omorganisationer i handens kortikala projektion p g a ökad/minskad
handaktivitet och förändringar i känselinflöde med fokus på förändringar efter
nervskada, nervkompression och vibrationsskada. Bedövning av underarmens hud
med EMLA-kräm skapar möjligheter till expansion av handens kortikala projektion
vilket resulterar i förbättrad handfunktion såväl normalt som efter nerv- och
vibrationsskada.
Vibrationsskador i handen. Handens kortikala projektion hos arbetstagare som arbetar
med handhållna vibrerande verktyg studeras där preliminära data visar på betydande
funktionell omorganisation hos arbetstagare där handen projiceras inom ett onormalt
stort område med överlappning av enskilda fingrars projektioner.
Den artificiella handen. En ny typ av tankestyrd artificiell hand med 8 frihetsgrader
och känsel utvecklas inom ett EU-projekt i samarbete med LTH (Institutionen för
Elektrisk Mätteknik) och Centra i Pisa, Tel Aviv, Cork och Aalborg.
I gruppen för Handkirurgisk forskning ingår följande forskare:
Anders Björkman
Ingela Carlsson
Lars Dahlin
Martin Kvist
Elinor Ljungberg
Göran Lundborg
Hans-Eric Rosberg
Birgitta Rosén
Niels Thomsen
T/A-personal:
Tina Folker
Ingrid Hallberg
Lena Stenberg
Kontaktytor och samarbetspartner inom LU
UMAS, Avdelningen för Medicinsk Strålningsfysik:
Jonas Svensson
Andreas Weibull
Institutionen för Cell- och Organismbiologi:
Martin Kanje
LTH, Institutionen för Elektrisk mätteknik:
Thomas Laurell
Fredrik Sebelius
Neurala gränsytor:
Nils Danielsen
LUCHE, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi:
Katarina Steen-Carlsson
Avdelningen för Arbetsterapi och gerontologi:
Ragnhild Cederlund
Klinisk Neurofysiologi:
Ingmar Rosén
Sektionen för Barn/Urologi/Kvinnosjukvård/Endokrinologi:
Pelle Lindqvist
