1(6)
Pågående forskning inom omvårdnad
Näringstillstånd särskilt äldre
En forskargrupp på avdelningen studerar äldre personers näringstillstånd, förekomst och
orsaker till undernäring samt effekter av vårdåtgärder för att förebygga och behandla under
vårdtiden eller hemma. Upprepade studier inom forskargruppen visar att omkring 30 % av
äldre personer som söker vård eller flyttar in på boende för äldre är undernärda. Det är ett
angeläget forskningsområde eftersom undernärda oftare drabbas av komplikationer,
förlångsammade läkningsprocesser och sämre livskvalitet. Såväl beskrivande som
interventionsstudier pågår. Fokus har utvidgats något till att också omfatta benskörhet som är
ett vanligt tillstånd i samband med undernäring samt övervikt. Anna-Christina Ek, Margareta
Bachrach-Lindström , Mitra Unosson, Birgitta Lorefält
Sänglägeskomplikationer särskilt trycksår
En annan forskargrupp studerar trycksår särskilt inriktat på prevalens, etiologi och prevention.
Var uppstår trycksåren? I litteraturen och kliniskt förekommer olika teorier, uppstår de ytligt
och utvecklas neråt i vävnaden eller uppstår de på djupet och är en sårhåla redan när huden
brister? Med hjälp av tryck och tryckmätning och olika blodflödesmätningstekniker skall
blodflödet på olika djup i perifer vävnad vid olika tryck studeras för att möjligen komma
närmre ett svar på denna fråga. Under utveckling är också en modell för utvärdering av olika
på marknaden förekommande material som anges vara tryckreducerande alternativt
tryckavlastande. Likaså pågår sedan lång tid studier för att komma närmre en effektiv
riskbedömning. Gruppen deltar också i olika kompetensutvecklingsprogram för personal i
Sverige och Norden. Margareta Lindgren, Anna-Christina Ek
Trött- och orkeslöshet – fatigue
Fatigue som symtom studeras bland patienter med Multipel Scleros (MS) och med Kronisk
obstruktiv lungsjukdom (KOL). Patienter med MS beskriver tröttheten, orkeslösheten som
något destruktivt, som ger förlust av energi, emotionell påverkan och beroende avseende såväl
personligt som aktiviteter och omgivande miljö samt restriktioner i livet i allmänhet. Fatigue
beskrivs i tvärsnittsstudier, mätmetoder utvecklas och symtomet utgör outcome i
interventionsstudier. Anna-Christina Ek, Mitra Unosson
Livskvalitet (QoL) och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)
Livskvalitet vid hereditär hög risk för hjärt-kärlsjukdom studeras hos både individ med
hereditet och närstående. Gunilla Hollman
Flertalet cancerpatienter och även patienter inom den palliativa vården upplever att deras
livssituation har blivit påverkad av deras cancerdiagnos. Studier visar att patienter med
livskvalitet vid leukemisjukdom lägger en annan innebörd i begreppet livskvalitet än vad
hälso-och sjukvården och forskare gör. Pågående studier på patienter med lungcancer
fokuserar nu på att identifiera individens behov, livssituation, livskvalitet, stöd, sociala
nätverk och relationen patient/närstående/vårdare. Det pågår också studier som studerar
patienter med prostatacancer och kvinnor med bröstcancer, hur dessa cancerdiagnoser och
dess behandling påverkar dessa patienters livssituation/livskvalitet. Och för att ytterligare
tydliggöra problematiken kring dessa cancersjukdomar och behandlingseffekter studeras
dessa patienter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Flera studier gällande kvinnor med
bröstcancer genomförs med forskare i Brasilien och USA med fokus på hur cancer diagnosen
och dess behandling påverkar kvinnornas liv, livssituation/livskvalitet. Carina Berterö
2(6)
Hälsorelaterad livskvalitet studeras hos individer med kronisk hjärtsvikt och deras anhöriga.
Jämfört med flera andra kroniska sjukdomar skattar individer med hjärtsvikt sin
hälsorelaterade livskvalitet lågt. Anhörigas hälsorelaterade livskvalitet, speciellt inom den
mentala dimensionen, är också låg. Olika allmänna och sjukdomsspecifika
livskvalitetsinstrument ska jämföras i denna patientgrupp och effekten på livskvalitet av olika
interventioner med bl.a. fysisk träning, utbildning och psykosocialt stöd studeras.
Hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna med medfödda hjärtfel studeras också samt effekter av
datorbaserad uppföljning på livskvalitet. Anna Strömberg
Egenvård
Forskare på avdelningen bedriver ett projekt med nationell forskarkollega som studerar stöd
och socialt stöd hos patienter med diabetes typ 2 vilket kan anses ha betydelse för egenvården.
Avdelningens forskare är också involverade i projekt som sker i samarbete med andra
universitet/sjukhus i landet; t.ex. försöka finna metoder för att identifiera de patienter som
bäst behöver alla insatser för att kunna förändra sin livsstil efter en hjärtinfarkt. Olika
instrument används och dessa mätningar upprepas i olika intervaller under 2 års tid.
Egenvård utgör en viktig del av behandlingen vid kronisk hjärtsvikt. Flera projekt pågår, där
både kvalitativa och kvantitativa metoder används, för att definiera egenvård ur ett
patientperspektiv, utveckla ett instrument för att mäta egenvård samt utvärdera effekten på
egenvård av olika typer av utbildningsinterventioner. Focus ligger på att studera effekter av
ickefarmakologisk behandling och även att utvärdera evidensen för rekommenderade
livstilsråd t.ex. vätskerestriktion på 1500 ml vid hjärtsvikt. Anna Strömberg
Behandlingsinducerat illamående
Patienter med cancersjukdom upplever ofta illamående och kräkningar, särskilt i samband
med cytostatika- och strålbehandling. Ett flertal studier fokuserar mot detta område och det
handlar om att kartlägga omfattning och svårighetsgrad av symtomen beroende på diagnos
och behandling, att identifiera riskfaktorer för att drabbas av illamående och kräkningar såväl
som att testa interventioner för att förebygga eller minska dem. Bland interventionsstudierna
kan nämnas en studie som undersöker effekten av akupunktur mot strålningsutlöst illamående
och kräkningar. Studien pågår för fortfarande, patienter inkluderas både i Linköping och
Lund. Sussanne Börjeson
Recovery
Dagkirurgi ökar internationellt och nationellt vilket innebär att för många patienter sker den
postoperativa återhämtningen i patientens hem och ansvaret vilar på patienten och dess
närstående. En multicenterstudie pågår för att studera tidig, intermediär och sen återhämtning
efter dagkirurgi. Återhämtningen studeras bla utifrån vitala parametrar, patientens
hälsotillstånd, känslomässigt status, psykologiskt stöd, arbetsförmåga och förväntningar.
Mitra Unosson, Ewa Idvall
3(6)
Samspel mellan vårdad och vårdare
Studier genomförs av avdelningens forskare som försöker att identifiera den etiska
värdegrunden hos vårdare/personal i omvårdnadsarbetet med äldre patienter på geriatrisk
klinik.
Barn är en patientgrupp som är utsatta på många olika sätt. En forskargrupp studerar
informationsutbytet som sker mellan barn, föräldrar/vårdnadshavare och vårdpersonal.
Forskare på avdelningen studerar vad som är en vårdande relation i palliativ vård i hemmet
och identifierat vad som är skillnaden mellan vårdrelation och en vårdande relation.
En nyligen avslutad studie identifierade cancer patienters, de närståendes och
distriktsköterskors perspektiv och upplevelse av den palliativa vården i hemmet, vilket till stor
omfattning återspeglade samspelet mellan vårdad och vårdare. Carina Berterö, Astrid
Fägerskiöld
Prevention
Sedan 1980-talet har kunskapen om att inte bara aktiv utan även passiv rökning är skadligt för
hälsan funnits. En mängd studier har visat att barn är särskilt känsliga för tobaksexponering.
Lagstiftning och kunskap har ändrat den sociala normen för när, var och hur det är acceptabelt
att röka. Vi har kunnat visa att föräldrars rökning och särskilt deras rökbeteende är av
avgörande betydelse för graden av barnens exponering. Nu pågår studier som undersöker
vilken betydelse graden av tobaksexponering har för barnens hälsa vid 3, 5 och så småningom
8 års ålder. Studier av det tobakspreventiva arbetet inom barnhälsovården genomförs med
avsikt att utgöra underlag för planering, intervention och utvärdering för en utveckling av
arbetet inom detta område. Studierna genomförs i samarbete med avd. för pediatrik samt
Futurum i Jönköpings län. Anna Karin Johansson
Primärprevention för hjärt-kärlsjukdom studeras utifrån olika perspektiv. Hereditet för hjärtkärlsjukdom i tidig ålder såsom vid familjär hyperkolesterolemi studeras avseende följsamhet
till behandling och uppnående av behandlingsmål. Också kunskap om familjär
hyperkolesetrolemi hos den som har förändringen studeras. Hög risk för hjärt-kärlsjukdom
finns också vid metabolt syndrom vilket studeras avseende prevalens och relation till
psykosociala och socioekonomiska faktorer. Även innebörden av att leva med riskfaktor för
metabolt syndrom studeras genom kvalitativ metod. Gunilla Hollman
Psykisk hälsa
Ett flertal studier har visat att våra barn och unga vuxna har en upplevd sämre psykisk hälsa. I
Sverige finns också åtminstone 75.000 barn som växer upp i familjer, där någon av
föräldrarna drabbats av psykisk sjukdom. Detta är i sig en riskfaktor som kan ge upphov till
otrygghet, skuld, kan påverka barnets utveckling och kan leda till psykisk ohälsa. Därför har
vi startad två studier för att undersöka den psykiska hälsan, en studie av barn till psykiskt
sjuka föräldrar 8-18 år och en studie av unga vuxna 18-29 år i Östergötland som sökt
primärvården under 2002 och fått någon av följande diagnoser, depression, ångest och/eller
stress/krisreaktion. Den första är en interventionsstudie som kommer att följas upp med en
självskattning och kvalitativa intervjuer. Den andra studien består också av en självskattning
av den psykiska hälsa och en patienttillfredsställelse del. Dessutom får de svara på en öppen
fråga om upplevelser av vården och förslag på förbättring. Denna fråga kommer att bearbetas
med en kvalitativ innehållsanalys. Anniqa Foldemo
4(6)
Stöd till nyblivna föräldrar
Sjuksköterskor vid barnavårdscentralen har intervjuats i två studier för att undersöka hur de
uppmärksammar och stimulerar mor-spädbarnsrelationen samt vilka svårigheter de upplever i
arbetet och vilka förväntningar de tror att nyblivna mödrar har på dem. Mödrar har intervjuats
om deras förväntningar på BVC-sjuksköterskan och upplevt stöd. I en annan studie har ett
nationellt urval av spädbarnsmödrar skrivit berättelser om situationer när de av oro för barnet
sökt hjälp och stöd från BVC-sjuksköterskan. Dessa publicerade studier visar att BVCsjuksköterskan kan ge värdefullt stöd till spädbarnsmödrar, men att det finns mödrar som är
besvikna på grund av utebliven eller missriktad hjälp. Spädbarnsfäder har intervjuats om
synen på fadersrollen och stöd från BVC. Preliminära resultat visar att dagens fäder vill ta
aktiv del i vården av barnet. En publicerad studie visar att BVC upplevs i första hand som ett
stöd för mor och barn, men att fäder önskar bli mer involverad i samtal om barnet på BVC. En
förtroendefull relation till sjuksköterskan kan öka hans möjligheter att få stöd i fadersrollen.
Astrid Fägerskiöld
Reproduktiv och perinatal omvårdnad
Detta kunskapsområde är knutet till mänsklig reproduktion och livets början. Det handlar om
processer i samband med graviditet, födande, nyföddhetsperiod, föräldraskap, sexualitet och
familjeplanering samt kvinnors hälsa i ett livscykel- och könsrollsperspektiv. Inom området
bedrivs på avdelningen projekt som fokuserar förlossningsrädsla, föräldrautbildning och
familjeplanering. Drygt var femte gravid kvinna i Sverige har en betydande förlossningsrädsla
och för cirka 5% är rädslan så svår att den negativt påverkar kvinnornas vardag. Ett
instrument för att mäta upplevelse av förlossningsrädsla under förlossning har utvecklats.
Förlossningsrädsla före, under och efter förlossningens samt sambandet mellan
förlossningsrädsla, smärta och stresshormoner har studerats. Ett projekt pågår med syfte att
beskriva barnmorskors uppfattningar om och attityder till förlossningsrädsla,
förlossningsrädda kvinnor och omvårdnad av förlossningsrädda kvinnor. Föräldrautbildning
är ett annat forskningsområde och det pågår ett projekt som benämns “Stöd och utbildning för
blivande Föräldrar”, STUFF. Ett syfte är att beskriva upplevelser av och uppfattningar om
föräldrautbildning hos föräldrar som deltagit i föräldrautbildning och verksamhetsansvarig
personal. Ett ytterligare syfte är att jämföra föräldrautbildning som baseras på problembaserat
lärande med utbildning som har en traditionell pedagogisk ansats. Projektet är ett
samarbetsprojekt mellan Linköping, Jönköping och Eksjö. Den forskning som gäller
familjeplanering är ett samarbetsprojekt med Moi University i Eldoret, Kenya. Syftet är
beskriva kenyanska mäns uppfattningar om familjeplanering med fokus på metoder framtagna
för män, samt att identifiera faktorer som kan underlätta respektive hindra användandet av
preventivmedel. Siw Alehagen
Patientutbildning
En hjärtinfarkt förändrar ofta livet för den som drabbas och behovet av utbildning och träning
är stort. Traditionellt har vården erbjudit information men få möjligheter för patienter att i
mindre grupper diskutera sin situation och vilken påverkan sjukdomen har i det dagliga livet.
Ett forskningsområde är att pröva utbildning för hjärtpatienter byggt på problembaserat
lärande och utvärdera effekter av programmet på kunskaper, livskvalitet och följsamhet till
behandling. Bl. a utvärderas livsstilsrelaterade beteenden såsom fysisk aktivitet, kost, rökning
och läkemedelsintag. Pia Tingström
5(6)
Effekter av datorbaserad patientutbildning utvärderas bland äldre individer med kronisk
hjärtsvikt och deras anhöriga samt på vuxna individer med medfödda hjärtfel. Datorbaserade
utbildningsprogram för dessa grupper har utvecklats och testas i randomiserade
interventionsstudier. Anna Strömberg
Anhörigperspektivet
Hur det är att vara anhörig till en individ med kronisk hjärtsvikt studeras med avseende på
upplevd börda och kontroll, livskvalitet, mentalt välbefinnande och kunskap om hjärtsvikt och
dess behandling. Vidare studeras behov hos anhöriga till hjärtopererade som fått
komplikationer i form av hjärtsvikt efter operationen. Anhörigas erfarenheter vid en partners
insjuknande i akut hjärtinfarkt undersöks med kvalitativ metod. Anna Strömberg
Störd sömn och hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna med kronisk sjukdom och i
befolkningen
Sömnstörningar kan ha betydelse för åldersrelaterade kroniska sjukdomar hos män och
kvinnor. Kunskap om hur män och kvinnor skiljer sig i detta avseende är inte klart. I en
pågående multicenterstudie studerar en forskargrupp sömnstörningar, vila-aktivitet,
sömnlöshetsbeteenden och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med stabil
kranskärlssjukdom och i befolkningen. Studien, som är en prospektiv studie och sker i
samarbete med universitetssjukhuset i Linköping, Kärnsjukhuset i Skövde och lasarettet i
Borås har som målsättning att undersöka skillnader i sömnmönster och sömnstörningars
påverkan på hälsa och livskvalitet mellan kvinnor och män med stabil kärlkramp. Dessutom, i
en långtidsuppföljning utvärdera samband mellan sömnstörningar, funktionsgrad, livskvalitet
och dödlighet i hjärtinfarkt.
En modell är under utveckling som kan användas i handledning och vid psykologiskt stöd
för ett mer individanpassat utbildningsprogram. Modellen inkluderar teoretisk kunskap,
motiverande samtal och träningsmoment i syfte att vidmakthålla rekommenderade
förändringar vid sömnstörningar för patienter med kronisk eller långvarig sjukdom och deras
närstående. I samarbete med forskare i USA har en skala som bedömer Hyperarousal
Behavioural Trait reliabilitetstestats och validerats. Ulla Edéll-Gustafsson
Störd sömn-trötthet/fatigue och aktivitet
Fokus har utvidgats något till att också studera sömnen, trötthet avseende fatigue, fysisk
aktivitet, klåda och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med terminal njursvikt som
behandlas med peritonealdialys i hemmet. Studien genomförs i samarbete med sex olika
sjukhusområden i mellersta och sydöstra delen av Sverige.
I samarbete med en annan forskargrupp studeras särskilt vuxna som vårdats inom
intensivvård hälsorelaterad livskvalitet, störd sömn och stresshantering efter att de blivit
utskrivna från sjukhuset (LIVA-studien). En studie visar att patienternas pre-existerande
sjukdomar före ankomsten till intensivvården har signifikant betydelse för hälsorelaterad
livskvalitet upptill ett år efter utskrivningen från sjukhuset.
En annan forskargrupp arbetar med att belysa sömn, inkontinens, sexliv, hälsa och
hälsorelaterad livskvalitet hos män med miktionsbesvär och deras partners (LISSUS-studien)
samt hos patienter män som genomgår mindre kirurgi och deras parters. Specifika instrument
har utvecklats för studien. Ulla Edéll-Gustafsson
6(6)
Normalitet, läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar
Det har alltid funnits barn i skolan som av en eller annan anledning har haft svårigheter att
leva upp till skolans krav, bland annat genom att de lär sig långsammare och att de lär sig på
ett annat sätt än flertalet andra. Enligt den idag gällande läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet ska skolan anpassas till varje elevs förutsättningar och behov, och hänsyn ska tas
till elevernas olikheter. I en studie baserad på ett fältarbete i en niondeklass i högstadiet har
det gjorts detaljstudier av samspelet mellan elever och lärare under den dagliga
undervisningen. Det framkommer att det finns normer och föreställningar om normalitet som
ligger till grund för skolans undervisning. Vissa normer rådde i klassrummet och verkade tas
för givna. Det var först när någon misslyckades med skolarbetet och därigenom avvek från
den rådande normen som det blev möjligt att identifiera den. Normer är alltså djupt
förankrade och svåra att få syn på vilket beror på att normalitet är socialt och kulturellt
definierad och konstitueras i det mänskliga samspelet. Studien är en del av projektet
”Normalitet, professioner och institutioner: de problematiska barnen, förhandling och
förvandling av barndomens diskurser och arenor” vid Tema Barn, Tema Kommunikation och
Utbildningsvetenskapen, Linköpings universitet.
Åtskilliga barn lämnar grundskolan utan att ha tillägnat sig tillfredställande förmåga att läsa
och skriva. En pågående studie baserad på fokusgruppsintervjuer har det övergripande syftet
att beskriva och analysera dyslektiska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser i
vardagen av att leva med läs- och skrivsvårigheter. Christina Baggens
