Samhällsvetenskaplig
forskning
Lunds universitet
2
© Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Redaktörskap Kansli S, Lunds universitet
Fotografer Irene Pelayo: s 4 | Kennet Rouna: s 4, 7, 8, 11, 12, 16, 21 | Stock.XCHNG: s 4, 6, 7, Leonardo Maschiba 16, CAMEDIA 19 |
Tomas Germudsson s 8 | Agnes Andersson Djurfeldt: s 9 | Gunnar Menander: s 11 | Charlotte Carlberg Bärg: s 12 | Johan Persson: s 14, 21, 23 |
Sociologiska institutionen: s 18, 19 Illustrationer Schønherr landskab: s 15
Grafisk form Gunilla Albertén, Media-Tryck Tryck Media-Tryck, Lunds Universitet, 2013
Bästa läsare,
De flesta av vår tids utmaningar har skapats av människor och måste
lösas genom samhälleliga processer. Naturvetenskaperna ger viktiga bidrag till att identifiera och förklara till exempel miljöproblem.
Teknik och medicin kan skapa lösningar för att avhjälpa dem. Men
för att kunna implementera nya idéer krävs en kombination av
kunskap om och ifrågasättande av mänskligt beteende och våra
sociala och politiska institutioner.
Det är våra forskares uppgift att göra samhällens funktion och
dynamik begriplig och därmed skapa möjlighet att förändra och i
bästa fall förhindra uppkomsten av problem. Samhälls- och beteendevetenskaplig forskning genererar kunskap och lösningar som
bidrar till effektiv samhällsorganisering, ekonomisk konkurrenskraft och en socialt hållbar utveckling.
På följande sidor presenteras ett urval av våra mer framträdande
forskningsområden.
Ann-Katrin Bäcklund, dekan
Samhällsvetenskapliga fakulteten
4
5
Genusvetenskap
Varför arbetar så få män inom vården? Hur samverkar etnicitet, klass och kön, och hur
påverkar de människors liv? Vad är en transnationell familj? Finns det en koppling mellan
normen för den klassiska kärnfamiljen och Europas koloniala förflutna?
Genusvetenskapliga institutionen har sedan 1978 svarat på frå-
Queerstudier: forskar kring hur kön, genus och åtrå regleras
gor om hur kvinnors och mäns liv och vardagsvillkor påverkas
och vad denna reglering får för effekter för individer och
av lokala och globala förhållanden. Forskarna strävar efter att
grupper. Vilken betydelse har sexuella normer för samhället,
förstå kopplingar och utforska föreställningar om kön, sexu-
för demokrati och jämlikhet? På vilket sätt bemöts transperso-
alitet, etnicitet, klass, funktionshinder och ålder. Hur samspelar
ner och hur kan diskriminering av HBTQ-personer motverkas?
olika maktstrukturer med varandra i skapandet av social ojämlikhet – men också av motstånd, solidaritet och social rättvisa?
Kritiska funktionshindersstudier: normkritisk forskning
Forskningen ger också verktyg för att kunna ställa nya frågor.
kring funktionshinder. Här studeras hur samhällets normali-
Vad ingår exempelvis i femininitet och maskulinitet för att det
tetskrav skapar hinder och hur personer med funktionsned-
ska upplevas som normalt, rätt och önskvärt?
sättning uppträder som aktörer i historia, litteratur, politik
och i stadsrummet.
FORSKNINGSOMRÅDEN
Vid institutionen pågår en kontinuerlig dialog mellan histori-
Feministiska vetenskapsstudier: analyserar hur genusfrå-
ker, antropologer, sociologer och vetenskapsteoretiker. Deras
gor påverkar våra föreställningar om vetenskaplig kunskap
forskning täcker in sju betydelsefulla områden:
och praxis. Arbetar i kritisk dialog med naturvetenskap och
medicin i syfte att producera kunskap där männen inte an-
Feministisk teori och metod: tonvikt på genus, sexualitet
vänds som norm.
samt intersektionalitet, det vill säga hur diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Det leder också till en
Feministiska utbildningsstudier och pedagogik: under-
fördjupning i forskningsprocesser och i forskarens roll.
söker hur skola och universitet formas av och i sin tur reproducerar olika maktordningar som rasism, sexism och normer
Globala studier: hur skapas och återskapas koloniala och
kring funktionalitet och klass. Vem är med i utbildningen och
postkoloniala jämställdhets- och maktförhållanden? Och
på vilka villkor? Hur förmedlas och förvaltas kunskap, och hur
hur påverkas de av de ojämlika villkor som råder mellan det
går läroprocessen till?
globala Syd och Nord? Arbete, migration, våld, sexualitet,
mänskliga rättigheter och antirasism är centrala teman inom
Globala studier.
Studier av ojämlikhet: analyserar hur kön skapar positioner
för olika grupper av människor inom den privata, den offentliga och den nationella sfären. Exploatering av människor
studeras ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga hur
faktorer som kön, etnicitet, sexuell läggning och klass samverkar med varandra.
www.genus.lu.se/forskning
6
Medie- och kommunikationsvetenskap
Mediebruset var starkt redan före internets intåg. Idag är det nästintill öronbedövande.
Hur påverkar det vårt samhälle på lokal och global nivå och hur påverkar det oss människor? Genom att forska om medier får vi möjlighet att analysera, förklara och förstå olika
mediers förutsättningar och deras påverkan på individer och organisationer.
Forskningen vid Institutionen för kommunikation och me-
Forskningsprojekt vid institutionen finansieras av bland annat
dier är inriktad på studier av medier, samhälle och kultur.
Vetenskapsrådet och EU. Vi deltar i nätverk och samarbeten i
Vår forskning behandlar strukturer och processer för kom-
Norden, Europa och resten av världen. Våra forskare arbetar
munikation och medier i det moderna samhället. Bland annat
med allmännyttiga och kommersiella medier, med mediepo-
undersöks tv, film, böcker, tidningar och tidskrifter, reklam,
litik och medieproduktion, samt med frivilligorganisationer.
sociala medier och mobilteknologi i förhållande till politik,
Våra kurser ges på svenska och engelska inom ett brett ut-
samhälle och kultur.
bud av inriktningar för studerande på grundnivå, avancerad
Institutionen har internationell expertis inom fyra områden:
nivå och forskarnivå. Forskningsmiljön är livaktig, med en
Demokrati, inflytande och sociala medier
väletablerad forskarutbildning, gästforskare, återkommande
Könsroller, hälsa och samhälle
internationella seminarieserier, konferenser och evenemang.
Publik och populärkultur
Barn och digitala medier
www.kom.lu.se/forskning
Exempel på forskningsområden
Medier och medborgarskap
Demokrati och deltagande
Genus
Skandaljournalistik
Publikstudier
Genrestudier
Populärkultur
Kändisar
Nyheter
Medier och hälsa
Konsumtion
Reklam
Barn och Internet
Social aktivism och sociala medier
Mediala gestaltningar av djur som mat
7
8
Kulturgeografi, ekonomisk geografi och
humanekologi
Hur jordens mänskliga och materiella resurser utvecklas inom olika samhällen är kulturgeografins klassiska kärnfråga. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
specialiserar sig idag inom forskningsområdena Ekonomisk geografi, Humanekologi,
Städer, miljö, landskap samt Utvecklingsgeografi.
FORSKNINGSOMRÅDEN
ner att specialisera sig och hur s.k. kluster uppstår och faller.
Ekonomisk geografi är ett centralt forskningsområde vid
Forskningen får praktisk nytta genom analys av tillväxtpoliti-
institutionen. Optimal lokalisering av industri och tjänster har
kens möjligheter och av hur individer förnyar branscher och
varit viktiga forskningsfrågor. I dag är forskningen inriktad
regioner genom mobilitet på arbetsmarknaden.
mot innovation, konkurrenskraft och regional utveckling och
ger viktiga bidrag till förståelsen av hur tillväxt och välfärd
Humanekologin studerar hur människors kulturella föreställ-
skapas. Ekonomisk geografi är en internationellt framgångsrik
ningar om naturen påverkar och påverkas av deras samhälle
miljö som i samarbete med CIRCLE (Centre for Innovation,
och försörjningssätt. Det kräver ett integrerat synsätt som
Research and Competence in the Learning Economy) bland
överskrider traditionella gränser mellan humaniora, samhälls-
annat forskar om teknologidrivna tillväxtförlopp och kriser.
vetenskap, naturvetenskap och teknik. Den humanekologiska
Andra inriktningar söker förklaringar på vad som får regio-
forskningen i Lund har två huvudinriktningar: globala per-
9
spektiv på hur miljöproblem och teknologisk utveckling är för-
Utvecklingsgeografi har i decennier varit en unik forsk-
delade, och kulturanalytiska perspektiv på resursanvändning
ningsprofil för institutionen. I nära samarbete med socio-
och försörjningssystem. Arbetet har en mycket stark interna-
loger, ekonomhistoriker, jordbruksekonomer och statistiker
tionell prägel och bedrivs i internationella forskningsprogram
har jordbruks- och landsbygdsutveckling varit föremål för
på flera kontinenter.
många studier och utvecklingsprojekt, främst i Afrika, men
också i Asien och Latinamerika. De centrala frågorna handlar
Städer, miljö, landskap är inriktad på forskning om sociala,
framförallt om småbrukares möjligheter att genom ökad pro-
politiska, kulturella och ekonomiska drivkrafter bakom urba-
duktivitet och förbättrade marknadsvillkor öka sina inkomster
nisering, stadens rumsliga omvandling och kulturlandskapets
och samtidigt sina länders livsmedelsförsörjning. I studier som
förändring. Den intensiva urbaniseringen och en hårdnande
inleddes 2001 följs regelbundet utvecklingen för 4000 jord-
kamp om rummet i och kring städer är ett självklart fokus för
brukshushåll i nio afrikanska länder. Annan forskning inom
institutionens forskning och utbildning. Politisk ekologi och
profilen inriktar sig på livsmedelsförsörjning i afrikanska stä-
hållbarhetsfrågor utgör en integrerad del av forskningen, bl.a.
der. Fördelningsfrågor och rumsliga perspektiv utgör centrala
i samarbete med LUCID (Centre for Integration of Social and
ramverk för den forskning som bedrivs. inleddes 2001 följs
Natural Dimensions of Sustainability). Forskningen om stads-
regelbundet utvecklingen för 4000 jordbrukshushåll i nio
och landsbygdsutveckling griper över skalnivåer från lokalt till
afrikanska länder.
globalt och bedrivs därför inom forskargrupper i Norden, i EU
och runtom i världen, främst Asien och USA.
www.keg.lu.se/forskning
10
Psykologi
Forskningen inom psykologi täcker allt från grundläggande frågor om människors
minne, perception, medvetande, personlighet och känsloliv, till hur omvärlden påverkar utveckling, attityder och beteende.
På Institutionen för psykologi studeras såväl psykiskt välbefin-
deller för att förstå psykologiska fenomen, vittnespsykologi
nande som psykisk ohälsa och effekterna av olika psykote-
och hur vi gör moraliska bedömningar är några områden som
rapeutiska metoder. Experimentella metoder, observations-
forskargruppen ägnar sig åt.
studier och klinisk forskning är vanligt, men också så kallad
interventionsforskning – det vill säga forskning som ska leda
Neuropsykologerna är specialiserade på sambandet mel-
till förändringar genom exempelvis psykoterapi eller utveck-
lan hjärnan och de psykiska funktionerna. Minnesprocesser,
ling av nya vanor.
kognitiva kontrollfunktioner och språkprocesser studeras med
neurofysiologiska och hjärnavbildande metoder, som exem-
FORSKNINGSOMRÅDEN
pelvis EEG och MR-kamera. Inom den kliniska forskningen
Arbets- och organisationspsykologernas fokus är den
intresserar sig neuropsykologerna särskilt för patienter med
snabba förändringen av arbetslivet. Vad får ständiga föränd-
demenssjukdom och pannlobsskador.
ringar för konsekvenser för organisation och individ? En bra
arbetsplats är gynnsam för såväl hälsa och välbefinnande som
Personlighets- och socialpsykologin studerar vad det är
för kreativitet och produktivitet. Därför utvecklar forskarna
som formar våra individuella egenskaper. Skillnaderna lyfts
metoder för att förbättra arbetsmiljö och ledarskap.
fram men man försöker också skapa en sammanhängande
bild av individen och de psykologiska processerna. Socialpsy-
Klinisk psykologi är inriktad på forskning kring psykisk ohäl-
kologerna forskar om hur våra tankar, känslor och beteenden
sa och psykoterapi. Resultaten förs ofta direkt ut i vården.
påverkas av närvaron av andra människor. Företeelser som
Vid institutionen finns en utbildningsklinik där studenter
diskriminering, altruism, fördomar och moralbedömningar
bedriver psykoterapi och där man även bedriver forskning
studeras, men också praktiska tillämpningsområden som
om effekterna av psykoterapi. Andra områden som studeras
marknadsföring och personalrekrytering. Vid institutionen
vid institutionen är idrottsprestationer, hypnos, paranormala
bedrivs också forskning om kreativitet och vilka omständig-
upplevelser, ätstörningar, social fobi, psykologisk behandling
heter som krävs för att vår kreativitet ska flöda.
via internet, depressiva personlighetsdrag och behandling av
Utvecklingspsykologerna ägnar sig åt arvets och miljöns
svårt traumatiserade flyktingar.
inflytande på individens utveckling. Hur påverkas exempelvis
Kognitionspsykologerna behandlar frågeställningar som är
barnets samspel med föräldrarna av medfödda egenskaper
kopplade till människans minne, språk, känslor, uppmärksam-
såsom temperament?
het, perception och problemlösning. ADHD, matematiska mo-
www.psy.lu.se/forskning
11
12
13
Rättssociologi
Vilken funktion har normer och rättsregler i familjen, skolan, på arbetsplatsen och i
samhället? Vad leder till att nya lagar stiftas eller att befintliga lagar görs om? Får lagar
avsedd effekt? Och hur kan normer och rättsregler bidra till en hållbar samhällsutveckling?
Sedan 1972, då det samhällsvetenskapliga ämnet rättssocio-
FORSKNINGSOMRÅDEN
logi instiftades vid Lunds universitet, har man forskat i frågor
Rättssociologi som vetenskaplig disciplin bygger ofta på
som rör hur sociala normer påverkar lag och rätt. Som enda
mångvetenskapligt samarbete för att lösa samhällsproblem.
lärosäte i Europa erbjuds här fullständig utbildning i rätts-
Forskningen och utbildningen i Lund kännetecknas också av
sociologi från grund- till forskarutbildningsnivå.
en nära samverkan med olika myndigheter, organisationer,
föreningar och enskilda företag. Idag specialiserar sig rätts-
Rättssociologiska enheten är etablerad både nationellt och
sociologerna huvudsakligen inom sex forskningsområden:
internationellt. Forskarna har ett väl utvecklat nätverk med
kollegor i såväl grannstaden Malmö som vid lärosäten i Nor-
Välfärd
den, EU, Asien, Afrika och Nord- och Latinamerika. Man har
Sociala medier och digitaliseringen av samhället
också ett nära samarbete med den tvärvetenskapliga miljön
Domstolar och rättsvårdande myndigheter
vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet, och med In-
Familj och barn
ternational Renato Treves PhD-Programme in Law and Society
Utbildning och ledarskap
vid Università degli Studi di Milano.
Miljö- och hållbar utveckling
Nu arbetar man för att samla samhällsvetenskaplig forskning
om normer i ett normcentrum. Tanken är att man därifrån
ska koordinera forskning om samhällets normer och göra den
mer användbar och tillgänglig via en databas. Systematisk
kunskap om samhällets normer är av stor vikt för att förstå
konsekvenser av lagar men också för att förstå hur lagstiftning bör organiseras för att bli effektiv och bra.
www.soclaw.lu.se/forskning
14
Tjänstevetenskap
Ämnet tjänstevetenskap, på engelska Service Studies, är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som studerar såväl offentlig som privat produktion av service och tjänster. På
Lunds universitet har ämnet sin hemvist på Institutionen för Service Management och
tjänstevetenskap på Campus Helsingborg.
I världens utvecklade ekonomier har varuproduktionen
Tjänstevetenskap berör många olika ämnesområden; institu-
alltmer övergått till tjänsteproduktion. Behovet av att
tionens lärare och forskare kommer därför från en rad olika
förstå och förklara det komplexa tjänstesamhället växer
discipliner. Företagsekonomi, etnologi, kulturgeografi, socio-
och därmed blir forskningen inom tjänstevetenskap allt
logi och historia är grundstenarna i den tvärvetenskapliga
viktigare. Den övergripande frågan som ställs är vilka
forskningsprofilen. Forskningen är ofta kopplad till institu-
ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser den
tionens utbildningsprogram inom turism, detaljhandel, hälsa,
växande produktionen och konsumtionen av tjänster får?
livsmedel samt logistik. Ledarskap, styrning, organisation och
praktik inom olika servicenäringar står i fokus.
15
FORSKNINGSOMRÅDEN
Forskarna studerar en rad olika frågor; från välfärdsforskning
Den vetenskapliga bredden kommer till uttryck i flera större
och innovation till hållbarhetsfrågor, människonära tjänster,
projekt som studerar shopping, välfärd, avfallshantering,
samverkansprocesser och tjänsters professionalisering. Olika
turism, kulturarv, utveckling av städer och regioner, kollek-
perspektiv läggs på tjänsters utformning och villkor samt på
tivtrafik, hållbar fiske- och kustutveckling. En del av forsk-
den kommunikation och interaktion som sker i samband med
ningen fokuserar även på de aktuella förändringar som sker
olika servicemöten.
i Helsingborgs stads omedelbara närhet som exempelvis
stadsförnyelseprojektet H+.
www.ism.lu.se
16
17
Socialt arbete
På Socialhögskolan bedrivs forskning som berör socialt arbete i vid bemärkelse. Flera
forskare intresserar sig för innebörden och konsekvenserna av fattigdom, utanförskap,
hemlöshet, psykisk ohälsa, arbetslöshet och missbruk.
Ett fokus är organiseringen av det sociala arbetet och de
Civilsamhället. Forskning om ideell sektor och frivilliga orga-
organisationer som socialarbetarna arbetar inom – både
nisationer och om sociala innovationer och brukarmedverkan.
ideella och offentliga. Varför gör man som man gör och hur
påverkas socialarbetarna av den organisatoriska struktur och
Barn, unga och familj. Forskningen handlar om familje-
kultur som omger dem? Och vad utmärker just socialarbetar-
relationer, barns välfärd och rättigheter, barn och familjer i
nas kompetens och hur relaterar de till andra professioner?
utsatta situationer, social barnavård samt utfallet av interven-
Framträdande är också studier om hur sociala problem kon-
tioner riktade mot familjer och barn.
struerats över tid och vilka välfärdspolitiska strategier som
växt fram för att lösa dem. Även medborgarskaps- och rät-
Profession och organisation. Socialt arbete som profes-
tighetsfrågor studeras.
sion, socionomers karriärvägar, deras arbetssätt, kompetens
och kunskapsproduktion. Även möjligheterna att agera inom
Metoder och tillvägagångssätt utforskas ur olika perspektiv -
de organisationer där socialarbetarna arbetar.
både socialarbetarens och brukarens. Det kan handla om hur
myndighetsutövning tar sig uttryck, när och hur ingripanden
Marginalisering/fattigdom/hemlöshet/arbetslöshet.
görs, och inte minst: hur kan man veta vilka arbetsmetoder
Upplevelser och konsekvenser av fattigdom och utanförskap,
som fungerar? Stort fokus läggs här på de grupper som so-
ungdomsarbetslöshet, försörjningsproblematik.
cialt arbete riktar sig mot. Hur uppfattar de socialarbetarnas
interventioner och vilka möjligheter finns det till inflytande?
Äldre och äldreomsorgens vardag och villkor samt äldreomsorgen som organisation.
Svenska förhållanden studeras, men också internationella.
Idag har mer än en tredjedel av forskningsprojekten inter-
Missbruk och missbrukare. Missbruk och hälsa, institu-
nationella samarbetspartners eller forskningsfokus, inom
tionsbaserad missbrukarvård, individualiserad behandling,
Norden och EU men även i USA och Japan. Forskningsprojekt
anhörigfrågor.
finns också i Canada, Indien, Pakistan och Singapore.
Brott och brottsoffer. Studier om kriminalvården och dess
FORSKNINGSOMRÅDEN
anställda, om brottsoffer och brottsofferstöd samt om förhål-
Socialpolitik och välfärdsutveckling i Sverige, Norden
landet mellan socialrätt och straffrätt.
och inom EU. Olika socialpolitiska modeller och välfärdspolitiska lösningar, inklusive socialförsäkringar, och deras
Migranter och migration. Migranters välfärd och villkor
konsekvenser studeras och jämförs.
både i Sverige och i andra länder.
www.soch.lu.se/forskning
18
Pedagogik, Socialantropologi och Sociologi
Pedagoger studerar fostran, bildning, utbildning, lärande och undervisning. Socialantropologer studerar människan i ett kulturellt sammanhang för att förstå hur människor
själva upplever och organiserar sin värld. Sociologer studerar hur människor förhåller sig
till och interagerar med varandra som individer och som kollektiv.
I Lund ingår dessa tre klassiska samhällsvetenskapliga disci-
En del av forskningen finansieras genom externa forsknings-
pliner i en och samma institution – Sociologiska institutionen.
bidrag, men forskarna anlitas också ofta av privata och
Gemensamt för samtliga tre discipliner är att de alla försöker
offentliga uppdragsgivare för att belysa ett problem eller
förstå och förklara hur människor organiserar sig i sociala,
utvärdera olika insatser. Institutionens samlade kompetens
kulturella och historiska sammanhang.
omfattar bl.a. miljö- och utvecklingsfrågor, lärandeprocesser,
skol- och utbildningsväsende, politisk styrning och kontroll,
Institutionens forskning spänner från empiriska studier av
kriminologi, socialpolitik och kunskapsbildning.
centrala samtidsproblem, över kritisk samhällsanalys, till
utveckling av samhällsvetenskapliga teorier och metoder.
Forskningen har en stark internationell prägel. Här finns
Forskarna genomför detaljerade undersökningar, där grupper,
många samarbeten med ledande universitet i Skandinavien,
organisationer, nationer, kulturer, religioner, generationer,
Europa, Asien och USA, men också ett intensivt samarbete
epoker och traditioner jämförs och kontrasteras.
med kollegor på svenska universitet och högskolor.
19
FORSKNINGSOMRÅDEN
Några exempel på forskningsfrågor är:
Forskningen inom samhällsvetenskaplig filosofi och teori,
Hur förändras vardagslivet när traditionella normer och
utvecklingsstudier, vetenskapssociologi och kvalitativ metod
institutioner löses upp och ersätts av nya?
är nationellt ledande. Här finns också starka forskargrupper
som empiriskt och teoretiskt studerar social avvikelse och
Hur skapas mening, kunskap, ordning och sammanhåll-
brottslighet, välfärdspolitik, familjeliv, arbetsliv och organi-
ning i ett samhälle där stora grupper står utanför arbets-
sation, professioner och kultur.
marknaden?
I Lund finns en av få svenska miljöer där det bedrivs soci-
Hur hanteras de konflikter som uppstår när ekonomiska,
alantropologisk grundforskning, inklusive visuell antropologi.
sociala, och politiska resurser fördelas olika, såväl regio-
Institutionen bidrar också med nya perspektiv kring peda-
nalt som globalt?
gogikens filosofi och teori och har särskilt fokus på vuxnas
lärande, folkbildning, högre utbildning, arbetsliv och professionalisering.
Maktrelationer och sociala skiljelinjer, särskilt de som utgår
från etnicitet, kön, sexualitet och social klass står i fokus för
mycket av institutionens forskning.
www.soc.lu.se/forskning
20
Statsvetenskap
Krig och fred, nationell och internationell politik, demokrati, politiska ideologier och
statlig förvaltning. Forskningen vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund är bred
och varierad. Man fördjupar sig inom de klassiska områdena men överskrider också
ämnesgränserna.
Här finns mycket tvärvetenskapligt samarbete: med psyko-
fungerar med särskilt fokus på hur de politiska institutioner-
loger har man utvecklat forskningsfältet politisk psykologi.
nas utformning påverkar politiken. Flera projekt är inriktade
Vattenkonflikter i Mellanöstern studeras med teknologer,
mot politisk ekonomi och politiska partiers funktioner.
naturvetare och humanister. Forskare inom hållbar miljöpolitik
samverkar med teknologer och miljövetare. Välfärdspolitiska
En tredje inriktning är offentlig förvaltning där forskning
förändringar analyseras med forskare inom sociologi, socialt
om styrning, etik, ledning, organisering samt policyprocesser
arbete och ekonomi medan expert- och demokratiforskare
formar olika projekt. Forskningen utvecklas när den relateras
samarbetar med medicinforskare i studiet om genteknik.
till olika politikområden som miljöpolitik, förändring av
myndigheter, privatisering, genus- och mångfaldspolitik,
Institutionen strävar efter att utveckla forskningsprojekt
stadspolitik, integrationspolitik etc.
parallellt med utbildningen. Med engagerade forskare som
lärare blir undervisningen dynamisk och aktuell. Och med
Politisk teori utgör en självständig forskningsinriktning med
engagerade pedagoger som forskare blir forskningen mer
analyser av bland annat normer och begrepp. Men ämnet är
begriplig.
också en viktig del inom andra statsvetenskapliga områden.
På institutionen i Lund märks det mest inom demokratiforsk-
FORSKNINGSOMRÅDEN
ningen. Demokrati bortom nationalstaten kopplas ihop med
Ett av institutionens starka områden är internationella
forskning om internationella relationer och sociala rörelser.
relationer – förhandlingar, diplomati, internationell politisk
Demokratiteori är en viktig grund när forskaren analyserar
teori, samt freds-och konfliktforskning. Aktuella projekt be-
såväl expertinflytande som offentlig förvaltning och offentlig
handlar transnationella aktörers roll och maktrelationer inom
etik. Även demokratisering av auktoritära politiska system
världspolitiken, internationell miljöpolitik, genusfrågor inom
är ett viktigt forskningsområde. Demokrati är ett av de
internationell säkerhet, EUs utrikespolitik och identitet, samt
gemensamma nyckelbegreppen inom ämnet och makt är ett
den roll som nationalism och religion spelar i politiken.
annat. Frågor ställs om hur maktresurser kan fördelas, om
Ett annat forskningsområde är komparativ politik.
mande samt hur makt skapas och återskapas.
institutioners maktbefogenheter, möjligheter till självbestämPågående forskning jämför och mäter hur väl politiska system
www.svet.lu.se/forskning
21
22
Strategisk kommunikation
Dagens informationsutbud är större än någonsin. Organisationer och företag slåss om
uppmärksamheten och medielandskapet har förändrats radikalt, bland annat genom att
digitala medier blivit en del av vardagen. Därför blir det allt viktigare med strategisk
kommunikation – politiskt, ekonomiskt och kulturellt.
Ända sedan retoriken – ”vältalighetkonsten” – växte
FORSKNINGSOMRÅDEN
fram under antiken har människor diskuterat hur man
Det krävs ett samlat grepp för att förstå organisationers kom-
lyckas med att kommunicera strategiskt. Strategisk
munikation. Det går inte att dra en klar gräns mellan intern
kommunikation var tidigare en inriktning inom medie- och
och extern kommunikation; de påverkar varandra. Forsknin-
kommunikationsvetenskap, men är nu ett eget, starkt
gen omfattar därför tre områden: public relations, organ-
växande område och bedriver både utbildning och forskning.
isationskommunikation och marknadskommunikation.
Kunskapsområdet har utvecklat egna teorier med rötter inom
såväl samhällsvetenskap, till exempel sociologi, socialpsykologi
Exempel på forskningsfrågor är:
och statsvetenskap, som humanistiska discipliner – såsom
Internkommunikation. Hur påverkar ledarens kommunika-
retorik och språkvetenskap.
tion en organisations interna processer?
Forskningen i strategisk kommunikation tar sig an de formella
Kriskommunikation. Vad och hur kommunicerar en organ-
och informella kommunikationsinsatser som en organisation
isation för att förbereda och hantera kriser?
genomför för att förverkliga ett visst mål. Det kan handla
om allt från marknadskommunikation och relationsstärkande
Marknadskommunikation och varumärke. Hur använder
kommunikation med externa grupper, till hur den interna
organisationer kommunikation för att stärka sin position på
kommunikationen påverkar verksamheten.
marknaden?
Helhetssynen på organisationers kommunikation är
Nya medier och modern demokrati. Vilken roll spelar so-
unikt för forskningen inom strategisk kommunikation.
ciala medier - och hur organisationer hanterar dem - för ett
Kommunikationsprocesser påverkar maktförhållanden och
demokratiskt samhälle?
relationer inåt, mellan ledningen och medarbetarna, men
också utåt – exempelvis med kunder. Vad en organisation
Organisation och samhälle. Hur ser sambanden mellan
eller en myndighet kommunicerar har avgörande betydelse
organisationers kommunikation och samhällsfenomen ut?
för det förtroende och den legitimitet som organisationen
uppnår internt och i omvärlden
Professionalism, expertis och etik. Hur ser kommu-
.
nikatörers verklighet ut och vilka är framtidstendenserna?
www.isk.lu.se
23
Lunds universitet strävar efter att vara ett universitet i världsklass
som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors
villkor. Universitetet rankas som ett av världens hundra bästa. Vi
tar oss an komplexa problem och globala utmaningar och verkar
för att kunskapen och innovationerna kommer samhället tillgodo.
Vi utbildar och forskar inom teknik, naturvetenskap, juridik,
samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, humaniora, teologi, konst,
musik och teater. Våra 47.000 studenter och 7.200 anställda verkar i Lund, Helsingborg och Malmö. Omsättningen är cirka 6,9
miljarder, varav två tredjedelar inom forskning och en tredjedel
inom utbildning.
LUNDS UNIVERSITET
www.SAM.lu.se
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00
