TRAUMA kan uppstå när vårt nervsystem överväldigas av känslomässiga reaktioner. Om både kamp och flyktimpuls blockeras i en farlig situation reagerar kroppen i stället med en frysreaktion. Känslorna accelererar då samtidigt som kroppen bromsas. Vissa sinnesintryck blir omedvetet kopplade till de blockerade minnena. Ett sådant minne lagras inte på vanligt sätt i nervsystemet. Det kan heller inte bearbetas på vanligt sätt. Delar av minnet blir kvar oförändrade som känslor, inre bilder eller kroppsminnen. När ett sådant felaktigt lagrat minne väcks kan kraftiga kroppsliga reaktioner sättas igång av till synes vardagliga händelser. Trauma är av den anledningen svårt att komma åt med vanlig samtalsterapi. Men nervsystemet har också en inneboende förmåga till läkning precis som kroppen läker sår om den inte hindras. Metoder som EMDR, bildterapi, gestalt och visualiseringstekniker kan – klokt använda – aktivera den naturliga läkningsprocessen som hanterar och integrerar minnen. När detta har skett kan vi glömma på normalt sätt och åter fokusera på att hantera nuet. Traumareaktioner kan dyka upp långt efter den orsakande händelsen. Ofta utlöst av en ny kris, eller en situation som på något sätt påminner om den traumatiska händelsen. Den som drabbats kan plågas av hjälplöshetskänslor och upplevelse av fara, starkt obehag och spänning, svårighet att minnas, svårighet att vara i nuet och att känna kroppen. Vi kan också få symptom som sömnsvårigheter, mardrömmar, värk och domningar, ångest och panikattacker, plågsamma inre bilder (flash-­‐backs) överdriven vaksamhet, känslighet för ljus och ljud, hyperaktivitet, vredesutbrott, undvikandebeteende, rädsla för att dö eller bli galen, sexuella problem, stresskänslighet med mera. Reaktioner och symptom kan se väldigt olika ut beroende på vilken sorts trauma vi utsatts för. Mia Östlin 2015-­‐05-­‐24
