Hinder och möjligheter seminarium om ensamkommande asylsökande barn.
GR, januari 2008
Ole Hultmann
Specialistpsykolog Psykoterapeut. BUP
Gamlestaden
Disposition
1.
2.
3.
4.
Acculturation och asylprocess
Krispsykologi, traumateori
Utvecklingspsykologi, anknytning och
utvecklingspsykopatologi
Rekommendationer, samverkan, mm.
Hur påverkas barn psykologiskt av
asylprocessen?
• Det mentala tillståndet ockuperas av
frågan om uppehållstillståndet. För
ensamkommande finns inga föräldrar som
kan ge psykologiskt stöd och skydd.
Kulturmöte mellan:
• Kollektivistisk kultur, traditionellt
levnadsmönster, vi-kultur, skamkultur,
hederskultur, tregenerationsfamiljen
och
• Individualistisk kultur, modernistiska
levnadsmönster, jag-kultur, skuldkultur,
kärnfamilj/singelboende
(Herlitz, 2007)
Vilken typ av stöd eller behandling
behöver flyktingar?
• Om flyktingar får ett gott psykosocialt stöd
i exillandet, finns goda möjligheter att
komma över traumatiska upplevelser och
förluster.
Kris
• Flyktingkris
-att tvingas fly, att
skiljas från
vårdnadshavare
• Utvecklingskris
-att bli vuxen
Vad händer psykologiskt hos
barn vid krig och organiserat
våld?
-den grundläggande tryggheten
försvinner
-barnets föreställning om att
föräldrarna kan skydda brister
Vad är ett psykiskt trauma?
• Ett psykiskt trauma är en händelse som
innebär död, allvarlig skada (eller hot om
detta) eller ett hot mot egen eller andras
fysiska integritet (världen rämnar)
OCH
• Att personen reagerar med intensiv rädsla,
hjälplöshet eller skräck
• Single trauma eller complex trauma?
Vad är posttraumatisk stress?
(PTSD)
Upplevelsen:
Hot mot liv eller integritet
Symtomen:
-återupplevande
-undvikande
-förhöjd spänning
Förhållningssätt:
-akut; stöd, psykopedagogik och observation
-på sikt; traumafokuserad behandling och stöd
Trauma och traumatiska förluster
•
•
•
•
•
Föräldrar som är traumatiserade
Barn som är traumatiserade
Förlust och sorg
Depression
Apati, devitaliseringssyndrom
Vad beror psykisk ohälsa på?
• Faktorer inom barnet. Större sårbarhet
(disposition), beroende på arv el. miljö
• Allvaret och kontinuiteten i
omständigheterna (grava och upprepade
trauman)
• Försvårande faktorer i barnets miljö
(mobbning, diskriminering, våld i hemmet
etc.)
(Broberg m.fl., 2003)
Konkreta råd
• Prata med barnen/ungdomarna
• Vid misstänkt traumatisering, ställ direkta och konkreta
fakta-frågor till barnet
• Etabler en trygg och förutsägbar miljö
• Förberedelse inför nya situationer är viktigt
• Vuxna som är tydliga och empatiska
• Inlärningssvårigheter måste testas av specialpedagog
och psykolog. Neuropsykiatriska problem och
inlärningsstörningar växer inte bort.
• Skydd mot mobbning och organiserad kriminalitet
• Föräldrasamverkan
• Anmälningsplikt till socialbyrån vid misstanke om barn
som far illa
Behandling på BUP
Asylsökande erbjuds stödjande kontakt. Vi
träffar familjen, barnet eller föräldrarna
Asylsökande erbjuds stödsamtal,
psykopedagogik, psykosocialt stöd,
medicin
Barn och familjer med PUT erbjuds
korttidsterapi, barnpsykiatrisk utredning,
familjebehandling, ungdomssamtal,
föräldrastöd, tips och råd etc.
Västbus
• Gemensamma riktlinjer för kommunerna
och regionen i Västra Götaland om
samverkan avseende barn och ungdom
med sammansatt psykisk/psykiatrisk och
social problematik
• [email protected]
Konklusion
• Migrationsfaktorer påverkar mötet med hjälparen
(asylprocess och kultur)
• För de flesta innebär exilen en kris – inte alla är
traumatiserade
• Traumatiserande händelser leder inte alltid till
posttraumatisk stress
• Anknytningsrelaterat våld är en allvarlig riskfaktor för den
psykosociala utvecklingen
• Psykosocialt stöd viktigast för den nyanlända. Hjälparens
roll är bl.a. att härbärgera ångest - att ta emot mycket
och inte agera ut.
• Handledning och utbildning till hjälpare som möter
nyanlända barn och ungdomar är viktigt
•
•
•
•
•
•
Litteratur
Malmström, C. (2006). Barns psykosociala utveckling.
Riskbedömning i asylärenden. Stiftelsen Allmänna
Barnhuset och Svenska Barnläkareföreningens
arbetsgrupp för flykingbarn.
Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2003) Klinisk
barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Natur och kultur.
Malmström, C. (red). (2006). Satsa på barnens
vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av
flyktingbarn och ungdomar. Stiftelsen Allmänna
Barnhuset. 2006:3.
Godani, G. (2004). Från en psykolog till en pedagog.
Rädda Barnen. Stockholm.
Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Studentlitteratur.
Stockholm.
Myndigheten för skolutveckling (2006) När det värsta
händer. Om krishantering i förskola och skola.
