Främjande av psykisk hälsa
hos Ensamkommande barn
Örebro 13 & 15 maj 2013
Susanne Appelqvist familjebehandlare
Maria Malmberg leg psykolog
Anna Mann kurator
Psykiatri för barn och unga vuxna BUV
Örebro läns landsting
Syfte med den här dagen
Öka kunskap och förbättra samarbete
Vikt av tidiga insatser - mycket kan och
ska göras i den unges närmiljö
När kan det vara aktuellt med
psykiatrisk specialistvård?
Vilka unga möter vi?
Olika individer med olika bakgrund och
förutsättningar
Exempelvis gällande personlighet,
temperament, begåvning och social
förmåga
Uppväxtvillkor och utbildning
Stress och sårbarhet
Normal reaktion på en
onormal livssituation!
Migrationsprocess
-migrationsstress!
Ångest
Oro
Förvirring
Psykosomatiska
reaktioner
Sömnsvårigheter
Koncentrationssvårigheter
Utagerande
Nedstämdhet
Besvikelse
Ensamhet
Skuld
Självmordstankar,
självmordshot
Funktionsnivå
Olika grad och kombination av symtom,
men hur påverkar detta funktionsnivån?
Skola, kamrater, fritid, hemsituation
Tillgodose detta först!
Skapa trygghet genom praktiskt, socialt
och emotionellt stöd
Stimulans - skola och fritidsaktiviteter
Ge stöd och lyssna, behåll ett här-ochnu perspektiv, våga prata om eventuellt
hemvändande
Trygg vardag med struktur
Trygg vardag med struktur
Dygnsrytm
Regelbundna måltider
Fysisk aktivitet
Minska social isolering
Vara ute när det är ljust
Ge stöd
HÅLL OM – HÄLL I – HÅLL UT – HÅLL
TYST
Var inte rädd för att fråga om det svåra
Var inte rädd för att sitta tyst
Fråga om hur man blev tröstad som
liten
Var nyfiken på var de kommer från –
kartbok – deras historia
Ge stöd
Enkla avslappningsövningar
”Dunkmassage”
Sammanfatta dagen ”Känslocirkel”
Skriv ned en sak som var bra idag
Gör en positiv sak/något du mår bra av
Enkel ceremoni för att sörja
Viktiga människor HÄR & NU
Ge stöd åt dig själv
Var inte ensam – återkoppla till någon
medarbetare
Lyssna på dina egna behov och pyssla
om dig när du är trött/ledsen/sliten
Handledning – i arbetsgruppen och med
utomstående
Här och nu
Före
migrationen
Framtiden?
Trauma, flykt!
Lyssna, stötta och inge hopp!
Förhållningssätt
Du kan inte lösa allt men hjälpa till…
Lyssna och bekräfta men förstärk inte
Inge hopp
Motivera i vardagen
Rättigheter men också skyldigheter
KASAM - känsla Av SAMmanhang
Aaron Antonovsky
Begriplighet
Hanterbarhet
Meningsfullhet
Lyft fram den unges egna
resurser och möjligheter
oavsett livsöde
Rätt till vård?
Alla barn i Sverige, dvs. personer under 18
år, har samma tillgång till hälso- och
sjukvård, vilket även gäller asylsökande och
gömda barn
Vuxna asylsökande har tillgång till vård som
inte kan vänta enligt Lagen om sjukvård åt
asylsökande med flera 2008:344
Vilken vårdgivare?
Överväg insats via elevhälsa,
ungdomsmottagning och VC
före specialistvård
Vid behov ta kontakt med
psykiatrin för rådgivning/
nyanmälan
BUV Psykiatri för barn och
unga vuxna
Psykiatriska insatser till barn och ungdomar
(0-17 år) med psykiatrisk problematik i
Örebro län
Nyanmälningstelefon för rådgivning och
nyanmälan upp till 17 år
tfn 019-602 58 00 må-fre kl.8-12
Vid behov av akutbedömning ring
019-602 57 00 (kväll och helg 019-602 56 00)
BUV erbjuder även psykiatriska insatser till
unga vuxna (18 - 24 år) bosatta i Örebro och
Lekeberg
Nyanmälan och rådgivning via
tfn 019-602 57 77 må,ons,fre kl.11-12
Boende i övriga länsdelar hänvisas till
allmänpsykiatrin i Hallsberg, Lindesberg
och Karlskoga
Psykiatrisk jourmottagning tfn 019-602 56 00
Normalisera
Skapa begriplighet genom information
Det begripliga kan hanteras
I en kris-situation lyckas hjärnan inte få
ordning göra begripligt – därför känner
man sig så förvirrad
Det vanliga fungerar inte!
”Vanlig” kris
Chockfas
Reaktionsfas
Bearbetningsfas
Nyorienteringsfas
Migrationskrisen
Migration = förlust av sammanhang
Förlust av familjestrukturer som ger
trygghet
Ungdomar extra utsatta – ska också
hantera normal ”ungdomskris”
Hur man klarar det beror på tidigare
erfarenheter och aktuell situation
Flyktingkris
Sammanbrott – vardagen fungerar inte,
hot, rädsla för att dö, misstänksamhet,
apati
Flykten – befrielse och uppoffring,
ambivalens, skuldkänslor, kanske inte
avsked
Distansfasen – ”jag har klarat mig”,
positiv period, aktivitet, handlingskraft
Flyktingkris forts
Konfrontationsfasen – svårigheterna
föder motstånd och bitterhet,
regression och psykosomatiska symtom
som tecken på psykiskt ohälsa, ångest
Stabiliseringsfasen – maktlöshet, skuld
som så småningom byts till med
nyanserad och positiv bild av det nya
landet
Rör sig mellan faserna
Depression
Nedstämd större delen av dagen de
flesta dagar under minst 2 veckor
Ledsen/arg ”utan anledning”
Minskat intresse
Tankar på döden
Skuldkänslor, självanklagande
Sömnstörningar
Ångest
Fysiska symtom: hjärtklappning,
svettningar, yrsel….
Katastroftankar: jag kommer dö?
Beteende: undviker, flyr
Starka reaktioner som känns ”omöjliga”
att hantera
Ångest forts
Olika former av ångeststörningar:
fobier, panikattacker/paniksyndrom,
social fobi…
Gemensamt: vägen ut är att inte fly
Möta i tid – signalerar till hjärnan att
detta inte är farligt
Obehagligt men inte farligt
PTSD
Invasion: återupplevande
Avskärmning: undviker, stänger av
Överspändhet: symtom på stress,
sömnsvårigheter
Behöver behandling om längre än 3
mån men timing är viktigt
Psykotiska symtom
Psykos handlar om återkommande
och/eller varaktiga symtom
Att tappa fotfästet i verkligheten
Hallucinationer
Identitetsförvirring
Psykotiska symtom forts
Att förlora tidsuppfattning, glömma,
känna sig förvirrad är normala
reaktioner på trauma – inte psykos
Upptagenhet kring det som hänt,
”världen är farlig” är tecken på trauma
– inte psykos
Dissociation ett sätt att överleva,
skydda sig
Länktips
www.1177.se
www.umo.se
www.snorkel.se
Boktips
Invandringens psykologi, Elsie
Söderlindh
