Handlingsplan för
suicidprevention och
minskad psykisk
ohälsa
Örebro län 2016
Fokusberedningen 23 augusti 2016
Antagen vid Regionstyrelsen 13 september 2016
Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk
ohälsa
2016-06-30
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention | Författare: Birgitta Huuva, bearb. Gunnel Åkesson
2 (16)
3 (16)
Region Örebro län
Innehåll
1.
Inledning ....................................................................................... 5
1.1
2.
3.
Region Örebro län
Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention ...... 6
Fokusområden handlingsplan för suicidprevention ...................... 8
2.1
Involvera nyckelaktörer ................................................. 8
2.1.1
Åtgärd för nyckelaktörer ................................................ 9
2.2
Insatser för ökad samverkan ......................................... 9
2.2.1
Åtgärd för regional samordningsfunktion ..................... 10
2.2.2
Åtgärd för ”Blåljussamverkan” .................................... 10
2.3
Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal.. 11
2.3.1
Åtgärd för kompetenshöjning ...................................... 11
2.4
Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper ............... 11
2.4.1
Mobila insatser ............................................................ 12
2.4.2
Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa ............. 12
2.5
Ta vara på det civila samhällets engagemang ............ 13
2.5.1
Åtgärd för det civila samhället ..................................... 13
2.6
Höjd kunskapsnivå ...................................................... 14
2.6.1
Behov av utbildningsinsatser och anpassat material ... 14
2.7
Kunskapsutveckling .................................................... 15
2.7.1
Samhällsdata .............................................................. 15
Uppföljning ................................................................................. 15
Handlingsplan Suicidprevention
3 (16)
4 (16)
Region Örebro län
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
4 (16)
5 (16)
Region Örebro län
1.
Inledning
I Örebro län tar ungefär en person i veckan sitt liv och för hela landet rör det sig om
1500 personer. Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i
vårt län och i resten av världen. Antalet döda på grund av självmord är tre gånger så
många som i trafiken och varje självmord kostar samhället stora summor av förlorade
levnadsår. Självmord – eller suicid – sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och
kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst
vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord.
Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje
tillfälle.
Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och självmord. Människor med
psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer
såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i
jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller
funktionshindergrupper.
Arbetet med suicidprevention behöver ske genom samverkan mellan många olika
aktörer där alla känner att de kan göra något. Huvudaktörer är regionorganisationen
och primärkommunerna. En bättre samverkan mellan huvudmännen kan leda till att
riskgrupper kan identifieras för åtgärder. Handlingsplanen fokuserar på ett antal
områden där åtgärder föreslås på kort och på lång sikt. De nio strategiska
åtgärdsområden som lyfts i det nationella arbetet för suicidprevention finns med som
viktiga områden även i denna handlingsplan.
Region Örebro län
Involvera nyckelaktörer
Minska tillgång till
suicidmedel
Övervaka och förbättra
datakvalitet
Öka medvetenhet
Involvera media
Organisera hälso- och
sjukvård och utbilda personal
Förändra attityder och
föreställningar
Genomför utvärdering och
forskning
Utveckla och implementera
en omfattande nationell
strategi
Handlingsplan Suicidprevention
5 (16)
6 (16)
Region Örebro län
1.1
Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention
Definition
Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid
”en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden”
men den kan också ses som
”ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder”. (Jan
Beskow)
För majoriteten av fullbordade självmord bedöms det finnas koppling till
underliggande psykisk ohälsa på olika nivåer t.ex. depression, ångest, beroende eller
personlighetsstörning. Lokala studier av 40 Lex Maria-analyser för perioden 20092012 visade dessutom att mer än hälften av de avlidna hade samtidig somatisk
sjukdom eller problematik. Problemen handlade exempelvis om smärtor i kroppen,
fibromyalgi, ryggsmärtor, svår smärtproblematik och svår huvudvärk, men även olika
typer av hjärt-/kärlsjukdomar. Samtidigt visar nationella studier att de flesta inte hade
någon aktuell kontakt med vården. Under det senaste halvåret före självmordet hade
75 procent haft kontakt med läkare på sjukhus eller primärvård medan endast 30
procent varit i kontakt med psykiater.
I Örebro län har frekvensen av självmord legat högre än i riket för samtliga
kategorier. Insatser de senaste åren har minskat frekvensen från som högst 58
individer år 2012 till 47 individer år 2014 men fortfarande har vi högre siffror än
riket. Av dem som begår självmord har merparten haft någon kontakt med sjukvården
under det senaste halvåret men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt. De
åldergrupper som särskilt lyfts fram är unga < 25 år där Örebro län under 2014 hade
9.5 individer/100 000, jämfört med rikets 7.5 och gruppen äldre 65+ med 18,3 jämfört
med rikets 16,4 /100 000.
Örebro län redovisar högre suicidtal än genomsnittet för riket vilket oftast även gäller
för de övriga skogslänen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. I konkurrens med
andra viktiga åtgärder inom psykiatrin och primärvården har suicidprevention inte
kunnat prioriteras för att bygga nätverk och skapa strukturer för ansvarstagande.
Avsaknaden av samordningsfunktion för att stödja utveckling och utbildning inom
suicidprevention antas också inverka på suicidtalen. Erfarenheten från andra län visar
att tidiga insatser är ändamålsenliga.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
6 (16)
7 (16)
Region Örebro län
Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län 2004 – 2014
Forskningen visar att risken för självmordsnära tillstånd är högre för vissa grupper i
samhället med samtidig social utsatthet eller upplevelse av utanförskap. För individer
i de grupperna finns ofta också en koppling till psykisk ohälsa som kan behöva mötas
av generella insatser med syfte att öka jämlikheten i samhället.
De åldersgrupper som drabbas mest är medelålders och äldre män. Metoderna är ofta
mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än
bland kvinnor. Bland män i åldern 15–44 år är suicid den vanligaste dödsorsaken.
Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer.
En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland
15–44 åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är
ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete.
Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande
även suicidförsök) uppvisar en ökande tendens från slutet av 1990. Framför allt unga
kvinnor i åldrarna 15–24 år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så
stor mellan åren 1997 och 2007. Även bland de yngre männen finns en klar ökning,
dock inte lika stor.
Tidigare suicidförsök är den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid och sambandet är
starkare för män än för kvinnor. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera
försök, om de kommer tätare och med större suicidavsikt, t.ex. noggrann planering för
att dölja avsikten, eller våldsam metod. Risken för suicid efter föregående suicidförsök
är störst under första året, men risken finns kvar under längre tid.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
7 (16)
8 (16)
Region Örebro län
2.
Fokusområden handlingsplan för
suicidprevention
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
2.1
Involvera nyckelaktörer
Insatser för ökad samverkan
Organisera hälso och sjukvård och utbilda personal
Öka tillgänglighet till professionella insatser
Ta vara på det civila samhällets engagemang
Höjd kunskapsnivå
Kunskapsutveckling
Involvera nyckelaktörer
Suicidförebyggande insatser berör oss alla som medmänniskor, medborgare,
medarbetare och ledare i olika delar av samhället. För att säkerställa att berörda
organisationer bidrar till insatser i sina uppdrag och i samverkan behöver uppdraget
lyftas upp som en förenande avsiktsförklaring.
Skydd för livet –
jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle
Med mitt deltagande
vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och
minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län
Som företrädare för min organisation
lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att:
höja den gemensamma kunskapsnivån
bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser
Region Örebro län utgör en huvudaktör med många verksamheter och uppdrag som
har direkt koppling till planens fokusområden. Hälso och sjukvårdsförvaltningen,
Regional utveckling, regionkansliets stab för hållbar utveckling kan till exempel ses
som självklara medaktörer. Men även övriga förvaltningar kan med sina
verksamheter påverka förutsättningarna för psykisk hälsa för medborgare och
medarbetare.
För att skapa förutsättning för framgång behöver även nyckelaktörer i samhället
engageras och ges status samt tillfälle till medvetet engagemang. Här har alla
kommuner en självklar roll. Genom folkhälsoavtalen som sluts mellan länets
kommuner och regionen finns det goda möjligheter att prioritera insatser som leder
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
8 (16)
9 (16)
Region Örebro län
till ett stärkt förebyggande arbete inom detta område som därigenom kan bidra till att
förstärka den samlade effekten i samhället.
På regional nivå finns det även andra viktiga nyckelaktörer i detta arbete. Där ingår
bland andra Länsstyrelsen, Trafikverket, SOS Alarm, Polismyndigheten,
räddningstjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten,
Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket och Örebro
Universitet. Dessutom är det angeläget att även länets aktiva näringsliv, inklusive
företagshälsovård och representanter för aktörer i civilsamhället som till exempel
trossamfund och ideella organisationer, ges möjlighet till medverkan.
2.1.1 Åtgärd för nyckelaktörer
-En kommunikationsstrategi ska utformas till stöd för handlingsplanens ambition att
nå ut brett till medborgare, medarbetare och medaktörer för att få effekter på många
aktörers samtidiga insatser.
-Arbetsformer ska utvecklas för att få spridning av den enkla avsiktsförklaringen med
möjlighet att tydliggöra sitt engagemang som företrädare för en aktör eller
organisation och som person.
2.2
Insatser för ökad samverkan
Suicidprevention berör alla åldrar och förutsätter samverkan inom sjukvården, övriga
verksamheter inom Region Örebro län och med aktörer i samhället. Samverkan och
samarbete uppstår inte av sig självt och förutsätter att aktörerna ser sig som
medverkande för den gemensamma målsättningen.
Fungerande vårdkedjor och samverkansgrupper mellan aktörerna inom närsjukvård,
psykiatri, specialistsjukvård samt kommunal vård och omsorg behöver
vidareutvecklas. Samverkan över organisations- och verksamhetsgränserna byggs
genom arbetsgrupper för återkommande utvärderingar och utvecklingsseminarier.
Inom uppdrag psykisk hälsa pågår ett arbete med att i länsdelarna göra analyser och
handlingsplaner med kort- och långsiktiga målsättningar som ska bidra till effekter för
den psykiska hälsan i vårt län.
Ett uppdrag till samverkan ligger internt inom sjukvården med utgångspunkt i det
nyligen utvecklade vårdprogrammet för suicidnära patienter. När situationen redan
uppstått och suicidförsök gjorts har sjukvården med tillgång till expertkunskaper en
viktig roll. En utvecklingsgrupp för implementering av vårdprogrammet, utvärdering
och uppföljning ska utformas med koppling till det övergripande arbetet för psykisk
hälsa.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
9 (16)
10 (16)
Region Örebro län
Vid sidan av detta behövs ett väl utvecklat beredskaps- och säkerhetsarbete som finns
genom den så kallade ”Blåljussamverkan” som berör de situationer där någon larmar
om individ med misstanke om suicidavsikt. I den gruppen ingår representanter från
den beredskapsorganisation som utformas i samarbete mellan länsstyrelse, SOS
Alarm, polis och sjukvård.
Till detta kommer ytterligare aktörer där samverkan är önskvärd med
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården,
SiS, trossamfunden, det civila samhället, näringslivet, företagshälsovården samt FoUenheter och Örebro Universitet. Alla har en roll både för ökad hälsoinriktning och
psykisk hälsa, med möjlighet att påverka faktorer av betydelse för ett livsfrämjande
samhälle.
Med ökad kännedom om varandras uppdrag och förutsättningar, i kombination med
konkreta aktivititeter, förväntas en kultur av samsyn kunna utvecklas till stöd för ökad
psykisk hälsa och uppmärksamhet på situationer som kan medföra risk för
självmordsnära tillstånd.
Den nationella handlingsplanen under samordning av Folkhälsomyndigheten
rekommenderar att varje region utser en regional samordnare för uppdraget med
koppling till folkhälsoarbete och samhällsmedicinska enheter. Det finns också en
koppling till regionens uppdrag för ökad hälsoinriktning och hälsofrämjande
sjukvård.
2.2.1 Åtgärd för regional samordningsfunktion
-Ett samordningsuppdrag kring suicidprevention föreslås läggas på regionnivå med
uppdrag att stödja implementering av denna handlingsplan för suicidprevention.
Funktionen ingår i processgruppen för det hälsofrämjande uppdraget.
2.2.2 Åtgärd för ”Blåljussamverkan”
-Förstärkt uppdrag att i ”Blåljussamverkan” utveckla överenskommelser om
samverkan kring larmsituationer som berör suicid eller psykisk ohälsa med koppling
till ökad risk för suicid.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
10 (16)
11 (16)
Region Örebro län
2.3
Organisera hälso- och sjukvård och utbilda
personal
Sjukvården har en specifikt viktig roll i mötet med individer som beskriver psykisk
ohälsa där det föreligger ökad risk för självmord. Med den struktur som sjukvården
har betyder det att många verksamheter behöver vara uppmärksamma på när det kan
utvecklas en ökad risk för självmordsnära reaktioner.
Närsjukvården och akutmottagningarna behöver stärka upp sina förutsättningar till ett
gott möte där varningssignaler kan uppmärksammas och individ och närstående kan
få vägledning till anpassade åtgärder. Den somatiska specialistvården behöver
uppmärksamma psykologiska och sociala behov samt reaktioner som kan vara
kopplade till sjukdomstillstånd. Psykiatrin behöver ytterligare stärka upp för mötet
med patienter där det kan föreligga suicidrisk och göra tydliga prioriteringar av
insatser i samverkan med sjukvård, närstående och samhälle.
Kunskapsstyrning av sjukvården med vårdprogram förstärker behovet av
hälsofrämjande insatser, vilket också innebär insatser för den psykiska hälsan.
Ansvaret för möten med patienter och närstående med psykiska reaktioner inom
sjukvårdens olika insatsnivåer måste vara tydligt och stärkas upp med kompetens för
berörda målgrupper. Det finns aktuella utbildningar för sjukvårdens personal för
mötet med suicidnära patienter. Till exempel har kunskapsnoden för insatser vid
självskadebeteenden utvecklat utbildningsinsatser som kan erbjudas på olika nivåer i
mötet med denna patientkategori. Riskbedömning och lämpliga insatser i mötet med
depressioner, beroendesjukdomar, smärttillstånd m.fl. sjukdomskategorier kan
lämpligen erbjudas på ett organiserat sätt såväl till bassjukvård i kommunerna som till
primärvård och specialistvård.
2.3.1 Åtgärd för kompetenshöjning
-En kompetensgrupp för suicidprevention etableras med representation från samtliga
områden i sjukvården. Den ger stöd för implementering av vårdprogram för
suicidnära patienter och inventerar behov av kompetenshöjande insatser.
2.4
Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper
För den som drabbas av psykisk ohälsa som kan innebära ökade risker för självmord
är tillgänglighet till förståelse och professionella insatser avgörande. Med
kompetenshöjande insatser i samhället kan förståelsen öka, vilket kan innebära att det
enkla samtalet och det goda sammanhanget kan minska belastningen för den enskilda
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
11 (16)
12 (16)
Region Örebro län
individen. För att få effekter för dem med mer allvarliga tillstånd behövs det
dessutom en tydlig tillgång av professionella aktörer som samverkar och stöder
varandras insatser på ett samordnat sätt. En förbättrad tillgänglighet i första linjens
sjukvård är viktig liksom i psykiatrin och övrig specialistsjukvård.
Här nedan beskrivs sjukvårdens ansvar avseende akuta insatser, insatser för unga
vuxna och äldre och närsjukvårdens generella uppdrag att öka de psykosociala
insatserna för individer med varaktiga komplexa behov eller akuta belastningar.
2.4.1 Mobila insatser
Mobila akuta funktioner bör utgöra en resurs för kompletterande insatser för patienter
med behov av tät öppenvård i stället för akut slutenvård. De ska också erbjuda
psykosociala insatser för drabbade och närstående vid traumatiska händelser.
Målsättningen med insatsen är att med snabba och personcentrerade insatser kunna
bidra till att minska antalet fullbordade suicid och förstärka insatser för patienter efter
suicidförsök. Ett mobilt team i samarbete mellan psykiatrins akutmottagning och
somatisk akut alternativt närsjukvård är en möjlighet för att genomföra detta.
Psykisk ohälsa för målgruppen unga vuxna ökar i hela samhället och i Örebro har
antalet som kontaktar specialistmottagningen för unga vuxna ökat mest i hela
psykiatrin. Att som ung drabbas av psykisk ohälsa kan innebära stora risker för
självmordsnära beteenden som kräver extraordinära insatser för att uppmärksamma
och reducera riskerna.
Åtgärd
-Utredning tillsätts för att konkretisera hur dessa mobila team bör utformas och den
beräknade resursåtgången.
2.4.2 Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa
En viktig insats är den psykosociala insatsen i första linjens sjukvård, närsjukvården, i
primärvården och i kontakten med kommunernas basala insatser.
Ökade psykosociala insatser i närsjukvården kan få en avgörande betydelse för den
psykiska ohälsan för individ och närstående. I mötet med nyanlända har behovet
redan identifierats och medel avsatts. Men även i mötet med individer med
stressreaktioner, smärttillstånd, lättare och medelsvår psykisk sjukdom kan en ökad
kapacitet för psykosociala insatser betyda mycket. I den nationella satsningen
uppmärksammas de höga sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa, insatser för
våldsutsatta, kvinnors hälsa, satsningen på vård av äldre och dem med kroniska
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
12 (16)
13 (16)
Region Örebro län
sjukdomar. För alla dessa målgrupper föreligger behov av psykosociala insatser i
närsjukvården. Dessa insatser kan också kan bidra till att uppmärksamma risker för
självskade- och självmordsbeteenden och därmed ge effekt på vårt uppdrag att
minska antalet självmord i vårt län.
För äldregruppen finns det dessutom ett behov av att öka insatserna inom
specialistpsykiatrin för att möta de specifika behov som kan uppstå för äldre med
komplex problematik. En ökad kapacitet med möjlighet till hembesök och insatser för
äldregruppen skulle innebära mycket för att utveckla riktade insatser för äldregruppen
specifika risker för psykisk ohälsa och suicid.
Åtgärd
-Närsjukvården i länet ges uppdrag att öka de psykosociala insatserna för individer
med risk för psykisk ohälsa. I uppdraget ligger att särskilt uppmärksamma
målgrupper och situationer som kan visa på ökad risk för självmordsnära reaktioner.
-Psykiatrin ges uppdrag att öka insatserna för äldregruppens specifika behov med
möjlighet till mobilitet och insatser i samarbete med närsjukvård och kommunernas
äldreomsorg.
2.5
Ta vara på det civila samhällets engagemang
Arbetet för ökad psykisk hälsa och minskad suicidrisk bör lyftas in i de avtal om
lokalt folkhälsoarbete som skrivs mellan Region Örebro län och länets kommuner
samt det civila samhället. Därmed skapas en tydlig struktur med återkommande
avrapporteringar och utvärdering av insatser.
Arbetsformer som studiecirklar och aktiviteter med kunskapshöjande inslag som
temacafé-möten och utställningar kan bidra till spridning av kunskap och
medvetenhet om hur man som medmänniska och medaktör kan bidra till ett
livsfrämjande samhälle.
2.5.1 Åtgärd för det civila samhället
-Förstärkt fokus på psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetet med
Folkhälsostrategin med stöd för folkhälsostrategernas prioritering av insatser.
-Skapa forum för referensgrupper/inspirationsgrupper i samarbete med företrädare för
olika organisationer i samhället med intresse och engagemang för hälsofrämjande
insatser och psykisk hälsa.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
13 (16)
14 (16)
Region Örebro län
-Se över förutsättningarna för att skapa långsiktiga överenskommelser med ideella
organisationer inom civilsamhället som arbetar med verktyg för att sprida kunskap
om psykisk ohälsa och suicidprevention (föreningen MIND, Riksförbundet för
suicidprevention och efterlevandestöd SPES samt föreningen Suicide Zero)
2.6
Höjd kunskapsnivå
Kunskapsnivån om riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid behöver öka inom
myndigheter och i organisationer, men även i det civila samhället. Det finns ett stort
intresse och engagemang från den ideella sektorn som visades vid höstens konferens
och den tankeverkstad som anordnades därefter.
Kunskapsnivån ser olika ut inom och mellan myndigheter, men också ute i samhället.
Stödet som ges måste därför anpassas efter de förutsättningar som gäller på plats.
Metoder finns redan framtagna i landet som är anpassade både för skola och för andra
organisationer. Här handlar det om att systematiskt erbjuda, använda och följa upp
både utvecklingsprogram som är interaktiva och internutbildningar som är
videobaserade. Önskvärt vore gemensamma utbildningsinsatser för
regionorganisationens och kommunernas personal.
Regionorganisationen har ett nära samarbete med nationella organ; bland andra NASP
(Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa) och SKL
som kan förmedla forskningsresultat och utbildning. Men det som är avgörande för ett
framgångsrikt arbete är att regionen själv ansvarar för processen med
omhändertagande, kompetensutveckling och att involvera andra myndigheter och
idéburna organisationer i genomförandet.
2.6.1 Behov av utbildningsinsatser och anpassat material
Det finns behov av att utveckla utbilningsmaterial som anpassas till de lokala
förutsättningarna i Örebro län inklusive inriktning efter målgrupper. Där finns det till
exempel utbildningar som särskilt lämpar sig för att uppmärksamma psykisk ohälsa
kopplad till stress i arbetslivet, HBTQ målgruppen liksom för självskadebeteenden.
Det finns även en fungerande arbetsmetod som bygger på att tillhandahålla
grundläggande utbildning av utbildare som med fördel kan användas i lokalsamhället.
Inom äldreområdet har särskilda program utformats till stöd för utbildning i ”Psykiska
första hjälpen för äldre”. En ”Första hjälpare” har kunskap att se när det finns risk för
psykisk ohälsa hos äldre och ge stöd i den akuta situationen. Man får genom
utbildningen redskap att möta psykisk ohälsa hos äldre.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
14 (16)
15 (16)
Region Örebro län
Förslag till åtgärd
-Att under de närmaste åren genomföra kunskapshöjande insatser med utbildningar,
konferenser och aktiviteter för kunskapsspridning.
-Kunskapsspridande aktiviteter inom Region Örebro län, i samverkan med
samarbetspartners och med civilsamhället förstärks.
2.7
Kunskapsutveckling
I det hälsofrämjande perspektivet ligger ansvaret för att följa och genomföra
kunskaps- och metodutveckling inom det samarbete som sker inom ramen för
folkhälsoplanen med vidhängande avtal. De primära preventionsinsatserna - att känna
igen förhöjd risk och metoder att motverka denna - är ett brett ansvar för många
aktörer.
2.7.1 Samhällsdata
Viktiga resurser i arbetet är både bevakningen av epidemiologiska data och
utveckling av analys med särskilt fokus på risk- och skyddsfaktorer samtidigt som
forskning inom vård och behandling ges resurser.
Åtgärd
-Sjukvårdens uppdrag avseende uppföljning av avvikelser och Lex Maria-fall ges
särskilt fokus för att stödja hela sjukvårdens händelseanalyser inom området psykisk
ohälsa och suicidförlopp. Händelseanalyser vid fullbordat suicid och suicidförsök
som kommit till sjukvårdens kännedom.
3.
Uppföljning
Uppföljningen av uppdraget prioriteras på olika nivåer i verksamheten för att avgöra
insatsernas omfattning och utveckling av processer. Effekterna på måluppfyllelse ska
ske avseende tillgänglighet, kvalitet, suicidtal med mätning över tid och för
riskgrupper.
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
15 (16)
16 (16)
Region Örebro län
Sammanfattning och kontakt
Handlingsplanen är Region Örebro läns inriktningsdokument för insatser inom
uppdrag suicidprevention och minskad psykisk ohälsa.
Upplägget anknyter till det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention som
lyfter fram självmordsprevention som en samhällsangelägenhet.
Uppdraget förutsätter aktiviteter inom Regionen Örebro läns verksamheter och i
samarbete med länets många samhällsaktörer. En regional samordnare är utsedd med
uppdrag att vara stöd på regional och lokal nivå och bidra till att uppmärksamma och
tydliggöra faktorer av betydelse för vår samverkan inom området.
Vi samlas under avsiktsförklaringen ”Skydd för livet” och önskar att så många som
möjligt vill ansluta sig med den kraft som ligger i ett personligt och professionellt
engagemang för vår målsättning att minska självmordstalen i länet
Skydd för livet –
jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle
Med mitt deltagande
vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och
minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län
Som företrädare för min organisation
lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att:
höja den gemensamma kunskapsnivån
bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser
Om du vill delta i genomförande av handlingsplanen, bidra med kunskap och goda
idéer om vad som kan bidra till förbättrade förutsättningar är du välkommen att
kontakta [email protected]
Birgitta Huuva,
Regional samordnare för
Suicidprevention
Region Örebro län
Regionkansliet
Eklundavägen 11E
019-6027266
073-8167022
Region Örebro län
Handlingsplan Suicidprevention
16 (16)
