Läs artikel från Livsmedel i Fokus

nummer 5/2008
Finska Stjärnprodukter
Trendiga rotfrukter
från Magnihill
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
1
Annons
Inspectera
2
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
innehåll
ANNONSÖRER
REDAKTIONELLT
8
Alsiano
Redaktörens reflexioner: Gammal är äldst
37
Arta Plast
Synpunkten: Vem älskar dig?
37
Bergström & Hellqvist
REPORTAGE
21
Bröste
Milkos VD Erik Gumabon får en tuff uppgift 14
10
Coop Sverige
Frysta grönsaker från Magnihill
16
19
Efsis Scandinavia
LiFT-kurs ger lyft
18
2
Inspectera
Kompetensutveckling en framgångsfaktor
20
23
Johla
Finska livsmedelssäkerhetsverket Evira 22
13
Lantmännen Mills
Yosa – en finsk uppfinning som håller magen i trim
24
41
LivsmedelsFöreningen
Silva – finsk ostklassiker i ny kostym
26
11
Livsmedelsverket
Årets Stjärnprodukter i Finland
28
11
LRQA Sverige
Lantmännens nya uppförandekod
30
37
Meny
Stigande matpriser kan ändra GMO-syn
37
23
Mildola
NYHETER
9
50
31, 33 National Starch
Produktnytt
32
51
Promosalons
Saxat
38
52
Tetra Pak
Utrustningsnytt
39
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
TEKNIK & FORSKNING
Skum orsakar produktförluster
40
Klimatsmarta musslor
42
Betfibrer ger smak och konsistens
43
3
vi s töder livsm edelsstift el sen oc h d ärm ed u t g iv n in g en av
livsm ed el i f o ku s
4
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
vill ditt f ör etag oc kså sy n as här?
Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: [email protected]
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
5
vi s töder livsm edelsstift el sen oc h d ärm ed u t g iv n in g en av
livsm ed el i f o ku s
6
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
vill ditt f ör etag oc kså sy n as här?
Kontakta Gunnar Lundgren, tel 070 579 48 12, e-post: [email protected]
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
7
L ite l ä stips – H ä r följer en sammanfattning av innehållet:
14 Milkos VD Erik Gumabon
26 Silva – bredbar finsk smältost
Erik Gumabon lämnade VD-stolen på Hilton Food Group till förmån
för den på Milko och bytte därmed kött mot mjölk. Nu ser han som sin
uppgift att skapa en långsiktigt hållbar lösning för mejeriet. Nedläggningar och personaluppsägningar kan bli följden.
Många i Finland är uppväxta med Silva-osten,
som försvann under ett par år på 90-talet,
men som nu återuppstått i en något elegantare
skepnad och dessutom i många nya smaker. I
samma fabrik tillverkas numera även Finlands
enda färska hummus.
16 Frysta grönsaker från Magnihilll
Magnihill AB i skånska Mörarp investerar i en ny, effektiv IQT-frys för
att spara energi och möta den ökade efterfrågan på frysta grönsaker och
rotfrukter. Mer än hälften går till livsmedelsindustrin, som ingredienser i
barnmat och färdigrätter. Andelen ekologiskt ökar stadigt.
28 Dessert i ”korvskinn” – en Stjärnprodukt
Bland de tolv finalisterna i årets tävling om
de bästa finska produktnyheterna utsågs
KasvisGalleria Oys Bavaroise-desserter stoppade
i ”korvskinn” till vinnare i storköksklassen.
Detaljhandelsklassen vanns av HK Ruokatalo Oys
hälsoinriktade färdigmatsserie Via, som tillagas
med hjälp av MicVac-tekniken.
18 LiFT-kurs ger lyft
Årets kurs för de ca 35 doktoranderna i forskarskolan LiFT hölls på
Chalmers i Göteborg under temat entreprenörskap och livsmedelssäkerhet. Syftet med LiFT är att stärka svensk livmedelsindustris
konkurrenskraft genom att knyta samman akademi och näringsliv.
30 Hållbarhet
På Jakobsdals charkuteri är en ständigt pågående kompetensutveckling
av personal och ledning en naturlig del av verksamheten. Det är också en
bidragande faktor till företagets framgång.
Livsmedelsbranschens miljömässiga, etiska och sociala ansvar
prioriteras allt mer. Många företag arbetar med uppförandekoder
och hållbarhetsredovisningar. Lantmännen har nyligen tagit fram en
uppförandekod, som kommer att gälla för hela koncernens verksamhet
och även omfatta leverantörer och andra samarbetspartners.
22 Finska livsmedelssäkerhetsverket en förebild
40 Skum orsakar produktförluster
20 Kompetensutveckling ger framgång
Evira, det finska livsmedelssäkerhetsverket,
bildades genom en sammanslagning av tre
organisationer för två år sedan. Eviras VD,
Jaana Husu-Kallio, har f n tjänstledigt från EUkommissionen för att leda arbetet på Evira, som
går ständigt framåt. Målsättningen är att bli en
internationell förebild.
24 Yosa – inte bara för finska magar
I finska Biofermes fiberrika havrebaserade
produkt Yosa kombineras ett antal bifidobakterier med mjölksyrabakterier. Resultatet
blir en yoghurtliknande produkt som har
bevisat god effekt på magen.
Skum i blandningsprocesser kan ställa till med tekniska problem, som
ökad fouling vid värmebehandling, men även ge stora produktförluster.
Genom att använda en mixer som inte kräver allt för högt varvtal,
kan man minska luftinblandningen. En QB Mixer ger en effektiv
neddragning av pulver, utan att luft dras ner.
42 Klimatsmarta musslor
”Svenska blåmusslor är förmodligen den allra bästa havsmaten ur
klimatsynvinkel”, säger Susanne Ekstedt på SIK. De hotas inte av
överfiske, gör havet renare, är nyttiga och goda. Eftersom de lever
kustnära, går det dessutom åt lite bränsle vid skörden. Tillsammans med
Klädesholmen Seafood och Dafgårds jobbar SIK med att utveckla en
serie provprodukter av musslor, bl a korv, pastej och burgare.
Annons
Alsiano
8
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
redaktörens reflexioner
Gammal är äldst
Jag läser sällan kvällstidningar, men löpsedlarna är svåra att undgå, särskilt den här:
”Forskarlarm: Varning för maten som gör dig äldre”. Man hajar ju till. Vaddå äldre – äldre
vill väl de allra flesta av oss bli, det hör ju liksom till livet att bli äldre, precis som döden.
Jag läste alltså aldrig artikeln och vet därför inte vilken typ av mat man syftade på,
men vid närmare eftertanke utgår jag ifrån att det handlade om mat som man s a s blir
gammal i förtid av. Eller kan det rent av ha varit så att man i artikeln kunde avslöja vilken
mat man ska välja för att leva längre? Fast å andra sidan – varför då utfärda en varning?
Skulle väl i så fall vara för att det verkar pest att bli gammal i dagens samhälle. På
arbetsmarknaden är 50+ inte längre önskvärda, inom sjukvården strejkas det och någon
äldreomsorg värd namnet finns inte längre. Men å andra sidan, vi ska alla dö av något –
dock inte nödvändigtvis maten.
Jag kan ändå inte låta bli att förundras över alla olika kostråd som haglar över oss,
inte minst i pressen. För inte länge sedan skrevs det en del om en kostmetod, utarbetad av
en kvinnlig svensk läkare. Den riktade sig till kvinnor som har problem med övervikt och
ohälsa. Här bestod det nya i att ta mindre kolhydrater och mer fett, vilket i förlängningen
bl a skulle kunna leda till minskat snarkande och bättre hårbotten. (Jo, det stod faktiskt så
i presentationen av boken, även om jag har tillåtit mig att plocka ut godbitarna.)
Inte långt därefter kunde man i morgontidningen läsa om en ny amerikansk kost,
kallad Dash, som har utvecklats för att sänka blodtrycket och signifikant minska risken för
hjärtinfarkt och stroke – även här främst hos kvinnor.
Dash-metoden, som rimmar illa med den av många skådisar älskade sk Atkins-dieten,
förordar en kost med mycket frukt och grönsaker, fullkorn och magra mejeriprodukter
samt ett lågt intag av salt, läsk och rött kött. Äntligen en modediet som stöder de svenska
myndigheternas på sistone rätt hårt kritiserade kostråd.
Men låt oss aldrig glömma att mat även är ett medel för njutning. Detta har äntligen
t o m finländarna insett, varför det numera inte bara är bastubad och starka drycker som
med förtjusning avnjuts österöver.
Mycket tjat om dieter och mat? Inte så konstigt, en gång per 60 sek lär vi (läs: män)
tänka på sex – många av de övriga 59 rör antagligen mat.
Omslagsbilden
Magnihill producerar bl a frysta
rotfruktsblandningar. Se sid 16.
FOTO: Magnihill AB
[email protected]
Redaktion
Redaktionens Adress
Prenumeration
Annonsavdelning
Tryckeri
Redaktör och ansvarig
Tavastgatan 22
Telefon: 08-714 50 45
Ad 4 you media AB
Markaryds Grafiska AB
utgivare: Åsa Leife
118 24 Stockholm
[email protected]
Krukmakargatan 35 C
Box 44, 285 21 Markaryd
I redaktionen: Carina Malm
Telefon: 08-714 50 45
Prenumerationspris år 2008,
118 51 Stockholm
Telefon: 0433 - 734 00
Grafisk form: TiilikainenAmp
Telefax: 08-640 80 45
470 kr, varav moms 27 kr,
Thomas Palm, tel 08 - 556 960 17
Telefax: 0433 - 715 30
och Åsa Leife
[email protected]
för pensionärer 235 kr,
Mobiltelefon: 070-253 97 56
ISSN: 1652-912X
www.livsmedelifokus.se
varav moms 13 kr.
[email protected]
Mobiltelefon: 070- 667 48 38
TS-kontrollerad upplaga
Telefax: 08-556 960 19
Postgiro: 48 69 5-1
Medlem i
Bilaga medföljer
Bankgiro: 5491-22 66
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
9
ad astra
Valio Sverige
Lena Lundvall heter Valio Sveriges
nya VD. Hon har tidigare varit vice VD
i företaget.
Santa Maria
Magdalena Färemo från Unilever
blir ny marknadschef för Santa Marias
affärsområde International Food. Hon
efterträder Agneta Augustsson, som blir VD
på Cult Design.
Tredubblad
försäljning
av Eko-glass
Sia Glass har ökat sin försäljning av
Krav-märkt glass med 340 procent
sedan förra året. Hittills har glassföretaget tagit fram fyra Krav-märkta produkter: sorbet hallon samt gräddglass
i tre smaker.
Bäst med små
förpackningar
fryst bröd och även tillverkning av scones
och munkar. Bageriet har 400 anställda och
beräknas omsätta 520 MSEK i år.
En studie vid Karlstads universitet visar
att det finns vinster med att satsa på små
förpackningar. Bara i Sverige slängs
närmare 20 procent av all mat, mycket
pga att förpackningarna är så stora, att
maten inte hinner bli uppäten före sista
förbrukningsdatum.
Doktoranden Helén Williams lyfter
speciellt fram leverpastej och Keldas
färdiga såser. Hon hoppas nu att resultatet
av studien ska leda till att fler tänker sig för
innan de handlar storpack samt att inköpen
planeras bättre.
Tesco testar
ny märkning
för koldioxid
Lantmännen
köper Eurobuns
Med köpet av brittiska Eurobuns stärker
Lantmännen sin ställning på den europeiska
marknaden för fryst bröd. Eurobuns har
50 procent av den brittiska marknaden för
Brittiska Tesco kommer att som första
livsmedelskedja lansera ett märkningssystem, som informerar konsumenterna
om hur stora utsläpp av koldioxid som
produkten förorsakar.
Märkningen ”Carbon Reduction
Label” har utvecklats av Carbon Trust och
kommer snart att testas på 20 av Tescos
egna varor, som tvättmedel, juice, potatis
och glödlampor. Konsumenterna får
också tips om hur de bäst gör sig av med
förpackningen.
Carbon Trust är en oberoende grupp,
som etablerats av den brittiska regeringen
för att minska omvärldens klimatpåverkan.
Källa: PackNews
Annons
Coop
10
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
Livsmedelsverket
Annons
LRQA
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
11
Har du ökat
din konsumtion av nötter?
”Bra för koncentrationen”
Eva Brishammar
Miljö- o säkerhetschef
Lantmännen
– Jo, det har jag nog. Jag tycker att vi
äter mer nötter hemma, både i mat och
sallader. Numera beställer jag även ofta
nötter då jag arrangerar möten – jag läste
nämligen någonstans att de ska vara bra
för koncentrationsförmågan.
”Vill kunna jämföra”
Annika Åström
Seniorkonsult
SIK
– Det tror jag inte. Jag äter åtminstone
inte mer nötter som en följd av den
rådande hälsotrenden – det beror i så fall
snarare på att dagens recept innehåller
mer nötter, det är gott då man t ex lagar
till sparris. Numera finns det ju också
mer att välja på än bara salta nötter.
”Helst osaltade eko-nötter”
Mikael Robertsson
Miljöchef
Coop
– Ja det har jag, eftersom det har kommit
ekologiska nötter, men även för att
nötter är nyttiga. Jag äter mest osaltade
ekologiska cashewnötter. Ibland lägger
jag dem på grillen eller i wokpannan
tillsammans med en köttbit och lite salt.
Det är min egen idé och blir väldigt gott.
”Nyttigt snacks”
Joakim Stenström
VD, Prosanitas
Certifiering
12
12
– Ja, jag har påverkats av hälsoaspekten
och börjat äta mer nötter som ett
nyttigare snacks istället för chips.
Favoriten är saltade cashewnötter, men
jag gillar även pistaschnötter, även om de
är lite jobbiga att skala.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
Lantmännen Mills
13
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
13
”Det är lite annorlunda att arbeta i ett
kooperativ”, säger Erik Gumabon, som
bytte kött mot mjölk då han flyttade från
Hilton Food Group till Milko. Basen finns
på försäljningskontoret i Mörby, men
två dagar i veckan tillbringar han på
mejeriet i Östersund.
Mjölkbrist och prisrally
text: åsa leife foto: milko
Att skapa en långsiktigt hållbar lönsamhet. Så beskriver Erik Gumabon, Milkos nye
koncernchef och VD, den uppgift som ligger framför honom.
– Det är det här jag är bra på. Nedläggningar och personaluppsägningar går att göra
på olika sätt. Konkurrensen är knivskarp, så vi måste skärpa till oss, säger han.
14
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
” Vi måste
först snygga
till huset,
innan
någon vill
flytta in ”
Då vi träffas på Milkos försäljningskontor
i Mörby, strax norr om Stockholm, har
Erik Gumabon alldeles nyligen tagit över
ledningen för Milko och han har läget
mycket klart för sig.
– Det finns en överkapacitet på produktionssidan idag. Produktionen måste anpassas för en minskande mjölkinvägning,
något som dock kan plana ut om några år,
påpekar Erik Gumabon.
Nu gäller det också att säkerställa ett så
bra pris som möjligt till bönderna.
– Trots att vi har höjt avräkningspriserna
till bönderna i tre omgångar, täcker det
inte deras omkostnader. Ska vi ha öppna
landskap, måste vi också betala för det!
Många konsumenter hörs idag klaga
på höga mjölkpriser. Men Erik Gumabon
säger att priserna i butik skulle behöva höjas
ännu mer – och när hördes för övrigt någon
gnälla om priset på Coca-Cola eller juice?
Mervärdesprodukter dröjer
När ska Milko börja satsa på mervärdesprodukter och kanske en egen god bakteriestam – produkter som det går att ta lite
bättre betalt för, undrar vi.
– Först måste vi anpassa verksamheten
till rätt kostnadsmassa. Nu säljer vi ut delar
av Milko och en bolagisering sker.
Man har redan börjat med det bredbara
sortimentet, som nu ligger i ett aktiebolag.
Huvudägare förblir dock alltid Milko Ek
Förening.
– Vi vill ge bönderna ränta på insatt
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
kapital och möjligheter att konvertera det
till aktier.
Försvarar Milkoland
Nu vänder trenden mot mer naturliga, lite
fetare produkter, vilket passar Milko perfekt
eftersom light-sortimentet inte är så stort.
Naturligt ska det vara.
Låglaktosprodukter däremot finns det
gott om i Milkos sortiment.
– Framöver kommer vi även att titta
på laktosfria produkter, men de är mer
komplicerade och dyrare att producera.
En ökad rikslansering – och då handlar
det inte om färskvaror – vore förstås
heller inte fel. Fast framför allt vill Erik
Gumabon jobba mer med Milkoland, dvs
närmarknaden från Värmland i söder till
Jämtland i norr.
Milko har fem mejerier: i Östersund,
Sundsvall, Bollnäs, Grådö och Karlstad.
– Att kunna erbjuda lokalproducerat och
närproducerat är en styrka. Vi måste bara se
över hur vi ska kunna skapa en riktigt bra
”story” kring våra bönder.
Nytänkande och en stark partner är
vad Milko är i stort behov av nu, menar
Erik Gumabon. Som tänkbara partners har
norska Tine och finska Valio pekats ut i
pressen. Men, som Erik säger: ”Vi måste
först snygga till huset, innan någon vill
flytta in”.
Så visst, en kapitalstark partner, som
kan bidra med kompetens, produktutveckling och nya marknader, är välkommen.
Minskad emv-produktion
Visst samarbete har Milko redan med
såväl Skånemejerier som Arla. Svenska
Ostkompaniet HB ägs till lika delar av
Milko och Skånemejerier. De har även ett
samarbete då det gäller tillverkning av emv.
I Grådö Produktion HB, som tillverkar olika
produkter i bägare, är Arla hälftenägare.
Visserligen har Icas emv-produktion
avstannat lite just nu, men Erik Gumabon
tror att efterfrågan kommer att öka igen,
med ett undantag dock:
– Vad tillför en emv-mjölk? Inget!
Medan Erik Gumabon fortfarande
arbetade som chef för Hilton Food Group,
stod ofta Icas egna varumärkesprodukter på
frukostbordet. De är nu utbytta mot Fjällfil
och Bollnäsfil, medan döttrarna väljer Tigeryoghurt ur Milkos barnsortiment.
Eriks mormor kom från Norge, så han
är uppväxt med sk brunost, vilken han i
ärlighetens namn föredrar framför messmör.
Fast messmör är förstås en oerhört välkänd
och kär produkt i Sverige, det gäller bara att
få den att tilltala en ny och yngre målgrupp.
– Vi behöver fokusera på dagisbarnen
och skaffa en lite annan approach. Vi försöker också få in lite samplingstuber på
flyget för att stärka varumärket ytterligare.
Svenskt Sigill
Milko blev det första svenska mejeriet
att certifiera alla sina mjölkbönder enligt
Svenskt Sigill. Hela företaget är också
certifierat enligt ISO 22 000. En uttalad
strävan är att öka såväl andelen som antalet
ekologiska produkter.
Milkos Krav-märkta mjölk fick tyvärr
en del negativ uppmärksamhet tidigare i vår
när det rådde akut brist på ekologiskt foder i
Milkoland. Jordbruksverket beviljade då de
jämtländska bönderna ett tillfälligt undantag
för grovfodret.
Till Milkos miljömål hör också att
minska klimatpåverkan genom att försöka
hitta smartare transportsystem, berättar Erik
Gumabon.
Åldersstruktur ett problem
Så här i början är det förstås viktigt att
Milkos nya ledare skaffar sig en övergripande bild av företaget. Nyligen reste
därför Erik Gumabon runt bland bönderna
i Dalarna några dagar.
– Vi tittade bland annat på ett par spritt
nya stallar, vilket var otroligt kul att se.
Åldersstrukturen bland bönderna är ett
problem, men jag tror att det håller på att
vända. Med rådande miljödiskussioner och
intresset för närproducerat ligger vi rätt till.
Utbildningarna på Lantbruksskolorna är
fulltecknade nu, men det kommer förstås att
ta några år innan det vänder.
Och slutligen: Hur känns det nya jobbet
så här långt?
– Jag ser det som en jätterolig utmaning.
Det är fantastiskt kul att få komma in helt
oförstörd i ett företag med så otroligt stor
potential.
15
Gröna ärter är
Magnihills största
produkt.
Ljus framtid för frysta grönsaker
text: carina Malm foto: Magnihill och carina malm
Magnihill AB i skånska Mörarp investerar i en ny, effektiv IQT-frys för att spara energi
och möta den ökade efterfrågan på frysta råvaror från växtriket. Den största delen går till
livsmedels-industrin, som ingredienser i barnmat och färdigrätter. Det ekologiska sortimentet
ökar och står idag för 20 procent.
Som 20-åring blev Magnihills VD och
ägare Wiveca Almgren erbjuden att gå in
i familjeföretaget på gården Magnihill,
som hennes far Lennart Pehrsson köpte
i slutet av 1950-talet. Han började med
potatisodling, köpte in ett skaleri och
byggde på 70-talet en frysanläggning, som
blev starten till dagens produktion.
– När jag började i företaget för sexton
år sedan, antog vi en affärsidé och införde
ett kvalitetssystem. Då omsatte vi sju
miljoner kronor, idag är vi uppe i närmare
hundra, berättar Wiveca Almgren.
Affärsidén är att ”producera och
leverera produkter från växtriket enligt
16
kundens önskemål”, dvs att först ta reda
på kundens behov och därefter ta fram
produkten. Den största kunden får stå för
högst femton procent av omsättningen.
Ärter viktigast
Av Magnihills årsproduktion på runt
11 000 ton är ärter den viktigaste grödan
med en årsvolym på ca 1 000 ton, därefter
följer rotfrukter och potatis. Närmare
hälften av produktionen är färska produkter,
som skalas, hackas, blancheras, fryses och
förpackas på gården.
Resten av produkterna processas i andra
fabriker runt om i världen. De transporteras
i fryscontainers och packas oftast av
Magnihill.
Sedan 1996 har Magnihill ingen egen
odling. De färska råvarorna kommer från
kontraktsodlare i Sydverige, Danmark och
på Gotland.
– Innan vi skriver kontrakt med en
odlare, inspekterar vi fältet och analyserar
näringsinnehållet i jorden. Den får exempelvis inte ha för höga nitrathalter, eftersom
stora delar av vår produktion används
till barnmat. Vi köper också in fröer och
levererar till odlarna, berättar Wiveca.
Magnihill kan även stå för skörden och
har egna lastbilar som hämtar råvarorna.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Rotfrukter, som betor, kålrötter,
majrovor och morötter, har blivit
trendiga smak- och färgsättare.
Magnihills
VD och ägare
Wiveca Almgren
har arbetat
16 år i familjeföretaget.
Magnihill producerar även konsumentprodukter, som bär och mango, under
eget varumärke.
Företaget har ett 30-tal anställda. Produktion
och utlastning pågår dygnet runt, men produktionen är stängd under maj och juni.
60 procent av Magnihills produktion
går till livsmedelsindustrin och en tredjedel
till restauranger och storhushåll, bl a
skolor, som är stora inköpare av ekologiska
grönsaker. Magnihill producerar även
konsumentprodukter, som står för en
liten men snabbt växande andel. Det är
huvudsakligen ekologiska emv-varor åt
Ica och Coop samt bär och frukter under
eget varumärke. En växande del av produktionen går
på export till övriga Europa via Magnihills
danska filial i Odense.
Ekologiskt en hjärtefråga
1994 togs beslutet att börja arbeta med
ekologiskt, som är något av en hjärtefråga
för Wiveca. Sortimentet växer och står idag
för 20 procent av produktionen.
– Vi ökar produktionen efter kundernas
efterfrågan, men ekologiskt innebär en
betydligt större risk än konventionellt. En
del ekoprodukter är olönsamma, men vi
måste ha dem i sortimentet.
Miljötänkandet går också som en röd
tråd genom företaget.
– Vi väljer transportsätt med tanke
på miljön och arbetar mycket med att få
kunderna att beställa produkterna på ett
mer miljömässigt sätt. För att optimera
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
transporterna till kund använder vi bl a
bulkförpackningar, som går att återanvända.
Vi drar även ner på emballaget så mycket
som möjligt och packar direkt i papperskapslar utan innerpåse.
Avfallet går idag till djurfoder, men
Wivecas dröm är en egen biogasanläggning,
som ger energi till blanchören.
Effektiv IQT-frys
Under våren byter Magnihill ut sin gamla
frysutrustning mot en effektiv och energisnål IQT-frys, en Flofreeze A, som även
är skonsammare mot produkterna. Varje
bit eller strimla styckefryses med så kallad
fluidisering för att inte klumpa ihop sig i
förpackningen.
– Vi kommer att kunna ha kontinuerlig
produktion tjugotvå timmar per dygn,
berättar Wiveca, som tror på en fortsatt
ökad efterfrågan på företagets produkter,
inte minst med tanke på klimatdebatten.
– Grönsaker och rotfrukter används
allt mer i färdigmat, eftersom de ökar
näringsinnehållet och ger färg och smak. En trend är också större bitar av
snittade produkter för ugnsbakning eller
grillning, t ex klyftade morötter.
– De ska gå snabbt att tillaga men
hålla hög kvalitet. Än står restauranger
och exportmarknaden för den största efterfrågan, men på sikt tror jag att det även
kommer att bli en konsumentprodukt.
Magnihill producerar Icas ekologiska
rotfruktsblandning i serien ”I love eco”.
Ärterna är nedfrysta tre timmar efter skörd.
17
Ett lyft
med
LiFT-kurs
text och foto: erik Wickström
Ulf Svanberg leder LiFT tillsammans
med Margareta Nyman, LTH och Kerstin
Lundström, SLU.
Entreprenörskap och livsmedelssäkerhet var
teman för årets LiFT-kurs i Göteborg.
Årets kurs för doktoranderna
i forskarskolan LiFT –
Livsmedelsproduktion med
Framtidens Teknologier – hölls
på Chalmers i Göteborg. På
programmet stod föreläsningar
och diskussioner inom
områdena entreprenörskap
och livsmedelssäkerhet.
forskarstuderande ofta inte har tid att vänta
med att publicera sina resultat – t ex om
de ska disputera inom kort – väljer många
att gå den lite enklare och till synes mindre
riskfyllda vägen – alltså att inte lämna in en
patentansökan.
– Föreläsarna verkar mycket kompetenta
och diskussionerna är intressanta. Det
bästa med LiFT är dock utbytet med de
andra doktoranderna. Många jobbar i stora,
industrinära projekt – där patentansökan
och produktutveckling kanske ligger nära
till hands – medan andra forskar mer på
grundnivå, säger Rikard Landberg.
LiFT startades för drygt tio år sedan i
syfte att stärka svensk livsmedelsindustris
konkurrenskraft genom att knyta samman akademi och näringsliv. Idag är
ca 35 doktorander från Lunds och
Chalmers tekniska högskolor samt SLU i
Uppsala antagna till LiFT. Som finansiär
står, förutom de tre lärosätena, även
Livsmedelsföretagen, Li.
Som antagen i forskarskolan får man
ökade möjligheter att bygga nätverk, dels
genom kurser, dels genom att man får en
mentor från ett livsmedelsföretag.
– Man får verkligen upp ögonen för
vad som finns ”där ute”. Det är lätt att
komma lite för långt ifrån verkligheten om
man sitter på ett universitetslabb i längre
perioder, säger Rikard Landberg från SLU,
som nästa år ska disputera på biomarkörer
för fullkorn.
Varje vår arrangeras en veckolång kurs,
då doktoranderna ges tillfälle att fördjupa
sig inom ett eller två områden samt utbyta
erfarenheter och idéer. Årets kurs i Göteborg
bestod av två block: entreprenörskap och
livsmedelssäkerhet.
Viktigt att våga göra fel
Från idé till patent
Anton Bengtsson, Chalmers, Matti
Marklund, SLU och Rikard Landberg, SLU
utbyter erfarenheter.
18
Mats Lundqvist och Caroline Pamp från
Chalmers höll föredrag om den långa vägen
från idé till patent. Det är mycket att sätta
sig in i, om man som doktorand inser att
man har kommit på en idé som i framtiden
kan vara ett lönsamt patent.
De efterföljande diskussionerna
handlade mycket om ”patentansökan
versus publicering”. För att kunna söka ett
patent måste det finnas ett nyhetsvärde,
dvs idén eller produkten får inte finnas
beskriven någon annanstans. Eftersom
Kenneth Andersson, forsknings- och
utvecklingschef på Skånemejerier sedan
början av 90-talet, betonade i sitt föredrag
betydelsen av att våga göra fel.
– Det borde vara ett krav på att folk
gör misstag. I många företag får man inte
göra fel, vilket hämmar kreativitet och
skaparförmåga. I en tidig fas av utveckling
behövs mycket kaos, men i den senare fasen
blir en tydlig struktur allt viktigare.
Blocket livsmedelssäkerhet handlade
mycket om lagar och standarder.
Konsulterna Carl-Gustav Jansson och
Patrick Gustavsson gick metodiskt igenom
djungeln av förordningar och certifikat i
Sverige och inom EU. Det hölls också en
workshop i hur man upprättar, inför och
underhåller ett HACCP-system, som är
en grundbult i många produktsäkerhetsstandarder.
Som avslutning föreläste Pernilla
Arinder från SIK om riskanalys, varefter
kursdeltagarna fick lära sig att förutsäga
mikrobiell tillväxt och avdödning i produkter genom datorsimuleringar.
Ulf Svanberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers, hade snickrat ihop
programmet och var mycket nöjd när han
summerade:
– Jag tror att den här veckan har varit
mycket lärorik och inspirerande för många
doktorander. Flera har visat stort intresse för
att knyta nya kontakter och vi har också haft
mycket roligt tillsammans.
En ny LiFT-kurs på temat teknikstrategi
och teknikhantering ges nästa år, även den i
Göteborg.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Statistiken för Coop Sverige 2007 visar
bl a att försäljningen av ekologiska varor
ökade med 22 procent i ton, vilket innebär
att Coop sålde ekologiska varor för närmare
en miljard kronor. Med ca 5 000 ekologiska
och miljömärkta artiklar i sortimentet står
Coop för 44 procent av försäljningen. År
2010 ska Coops samtliga butiker vara
miljöcertifierade.
Coop presenterar varje år ett ekokvitto
för kunderna, som visar vad de ekologiska
inköpen i butikerna har bidragit till. Ekokvittot för de senaste 14 åren visar bl a att
användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel har minskat med 149
ton resp 11 200 ton. Antalet frigående djur
ökade samtidigt med drygt 67 000.
Energijakten
Coop satsar på en
hållbar utveckling
text och foto: carina malm
De senaste åren har
Coop publicerat en årlig
miljörapport. Nu går man
ett steg till med en hållbarhetsredovisning. Målet är att
bli ledande när det gäller
hållar utveckling.
Hösten 2007 tog Coop fram en ny policy för
en hållbar utveckling.
– När hållbarhetsfrågorna blir allt
viktigare för många kunder, utökar vi
redovisningen med bland annat hälsa och
socialt ansvar. Det är en återkoppling för att
visa kunder och medlemmar hur vi arbetar
för att bidra till en hållbar utveckling, säger
Coops miljöchef Mikael Robertsson.
Sortimentet av rättvisemärkta varor utökades från 20 till 69 och försäljningen steg
med över 300 procent.
Försäljningen av nyckelhålsmärkta
produkter ökade med drygt nio procent i
kronor. Genom att reducera salthalten i ett
20-tal emv-produkter, har Coop minskat
saltmängden med tio ton.
Ett mål för 2008 är att andelen onyttiga
varor i reklamen ska minska till högst två
procent och den produkt som är minst
onyttig inom sin kategori ska lyftas fram.
Bland Coops miljösatsningar finns
projektet Energijakten, som ska minska
energikostnader och koldioxidutsläpp i
Coops fastigheter, effektivare transporter,
bl a genom satsning på tåg, ökad återvinning
av avfall i butikerna samt komposterbara
bärkassar.
Hela hållbarhetsredovisningen finns på
www.coop.se
Annons
Efsis
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
19
Maria Skårberg, Hans Pettersson och
Susanne Tinér är tre av de fem kusinerna
som driver Jakobsdals Charkuteri. Företaget
präglas av sitt offensiva arbete med
kompetensutveckling.
Kompetensutveckling
en framgångsfaktor
Text och foto: Anna-Karin Hallgren
På Jakobsdals Charkuteri är kompetensutveckling en naturlig
del av verksamheten och något som ständigt pågår hos hela
personalen. En gång om året får de dessutom skriva prov,
vilket ingår i lönesystemet.
Personalen på Jakobsdals Charkuteri har
en ”verktygslåda” som hela tiden fylls på
med nya verktyg, dvs ny kunskap. Hälften
av personalen har arbetat där i mer än 15 år
och de inser att företaget måste utvecklas,
annars försvinner det.
Företaget drivs av fem kusiner, vars
fäder och farbröder inte alls planerade att
nästa generation skulle vilja ta över. Men så
blev det, trots att lönsamheten kanske inte
var den bästa när kusinerna köpte företaget
för tre år sedan.
– Vi ändrade på det, så nu är företaget
lönsamt, säger VD Maria Skårberg.
Personalutbildning
Till framgångsfaktorerna hör säkert företagsledningens syn på kompetensutveckling. Personalutbildning är en av de viktigaste hörnstenarna i verksamheten, bl a
20
går alla i produktionen en obligatorisk
hygienutbildning varje år, som följs av en
provskrivning.
– Vi vill förvissa oss om att alla
verkligen har lärt sig något, så det ingår
helt enkelt i vårt lönesystem, förklarar
Maria Skårberg.
– Dessutom har vi olika teman varje
år. Förra året var det Ordning & Reda, i år
är det Kommunikation, berättar tillverkningschef Hans Pettersson.
Aktivt intranät
Företaget har ett intranät sedan januari, där
det varje vecka finns ett nytt nyhetsbrev
från ledningen. Personalen får på så vis
snabb information om vad som är på gång.
Det finns datorer hos alla lagkaptener och
avdelningsansvariga i produktionen.
– Intranätet gör att personalen nu söker
information själv på ett mycket mer aktivt
sätt än tidigare. Vi har drillat personalen i
att förändringar leder till förbättringar, säger
Maria Skårberg.
Framtidens utmaning
Även ledningen ser till att ständigt bygga
på sin kompetens. Maria Skårberg har
bl a deltagit i Menys kurser och även i
ett mentorskapsprogram. I en av Menys
utvärderingar skrev hon:
”Att hålla en topposition gentemot
konkurrenterna och locka ungdomar till
livsmedelsbranschen, det är framtidens
utmaning. Utbildning via Menyprogrammet
är ett sätt för att ligga i frontlinjen.”
Susanne Tinér är kvalitetschef och
försöker också att utbilda sig kontinuerligt.
– Jag har gått flera kurser hos Meny,
bland annat Produktutvecklingsmetodik.
Den har mynnat ut i ett nätverk, så vi är
cirka tjugo företagare som träffas fyra
gånger om året och lägger upp årets program tillsammans.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
Bröste
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
21
Eviras GD:
Fel att sätta
likhetstecken
mellan finskt
och ekologiskt
text och foto: åsa leife
Det finska livsmedelssäkerhetsverket
Evira bildades den 1 maj 2006 genom
en sammanslagning av det tidigare
Livsmedelsverket, Forskningsanstalten
för veterinärmedicin och livsmedel samt
Kontrollcentralen för växtproduktion.
Målsättningen är att inte bara genom
forskning och kontroll trygga livsmedlens
säkerhet och kvalitet samt växternas och
djurens hälsa, Evira har även som mål
att bli en förebild internationellt.
”Framåt med nya kliv” lyder rubriken
för Eviras strategi för 2007 - 2013. Och
framåt går det – fort dessutom. Genom
att korta avståndet mellan riskbedömning
och kontroll går det att bedriva arbetet
effektivare – även kostnadsmässigt, berättar
generaldirektör Jaana Husu-Kallio.
– Tidigare har lagstiftningen och
kontrollen skötts på olika ministerier, men
från årsskiftet hör allt hemma inom jordoch skogsbruksministeriet.
Jaana Husu-Kallio, veterinär i grunden
och fn tjänstledig från EU-kommissionen, är
mycket nöjd med beslutet att samordna tre
organisationer, som bokstavligt talat täcker
allt från jord till bord.
– Vad vi gjorde var nytt på europeisk
nivå och det visar, tvärtemot vad man på
Efsa hävdat, att riskbedömning och kontroll
22
kan rymmas i samma organisation, förutsatt
att olika personer sköter områdena. Nu tittar
flera länder med intresse på vårt system.
Tillsynen diskuteras
På tillsynsområdet påminner mycket om
läget i Sverige. I Eviras roll att säkerställa
livsmedlens säkerhet ingår att utveckla och
styra livsmedelstillsynen på riksnivå.
Målet, som det framställs enligt
strategin, är att tillsynen ska ”fungera på
ett exemplariskt sätt”. Det sägs också att
tillsynen ska utövas i hela landet och vara
”effektiv, enhetlig och riskbaserad”. Men
ännu är man inte riktigt där.
– Tillsynsfrågorna utgör ett mycket
aktuellt diskussionsämne i Finland just nu,
berättar Jaana Husu-Kallio. Eftersom vi
vet att det inte finns tillräckliga resurser
Jaana Husu-Kallio, generaldirektör för Evira.
ute i kommunerna, rekommenderar vi att
små kommuner sluter sig samman i större
grupper för att klara uppgifterna.
Idag ansvarar Evira för köttbesiktning
och tillsyn i slakterier. Av 760 anställda
arbetar 120 med köttbesiktning.
Etik på tapeten
På konsumentsidan har etik börjat debatteras i Finland först på sistone.
– Konsumenterna vill veta mer om
djurskydd och produktionsmetoder. Även
miljöfrågor har börjat diskuteras.
De finska konsumenterna har – i många
avseenden – menar Jaana Husu-Kallio,
vaknat upp lite senare än de svenska.
– Hos oss har akrylamid och galna
ko-sjukan inte utgjort några stora problem.
Finländarna litar på myndigheterna och
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
” Den finska
konsumenten
kunde vara lite
mer kritisk och
krävande ”
även på produktionskedjan – mest av alla
EU-medborgare faktiskt, säger Jaana HusuKallio och tillägger:
– Men jag tycker faktiskt att den finska
konsumenten kunde vara lite mer kritisk och
krävande.
Finsk matkultur
Länge kämpade Helsingfors med Parma
i Italien om vem som skulle få EUs livsmedelssäkerhetsverk. Slutligen hamnade det
i Parma och i samband med detta raljerade
premiärminister Silvio Berlusconi med den
finska matkulturen.
– Det är bra att vi numera pratar mycket
mer om mat. Vi har mycket att göra på
säkerhetssidan och även när det gäller
utvecklingen av diabetes typ 2. Vi måste
arbeta brett tillsammans för att kunna
bromsa den ökande övervikten hos både
män och kvinnor.
Positiva trender finns förstås också.
Idag förekommer mindre mättat fett och
mer omättat fett i kosten. Saltkonsumtionen
har också minskat. Men nu är alltså frågan
hur profilen för finländsk matkultur ska
kunna höjas. På sistone har ett flertal
matkulturprojekt dragits igång, men Jaana
Husu-Kallio är noga med att påpeka att
man tänkte i de här banorna redan innan
Berlusconis utfall.
– Vi är numera stolta över att mat är en
del av den finska kulturen och allt fler njuter
verkligen av mat fullt ut.
Transfett oroar inte
Ökande råvarubrist i världen och stigande
livsmedelspriser är en global fråga, som
givetvis oroar även på andra sidan Östersjön. Men om man tittar på en lite lägre
nivå, undrar vi – hur går exempelvis
transfettsdiskussionen?
Annons
Johla
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
– Det finns ingen sådan fråga här. Jag
vet ju hur danskarna har gjort och hur
man resonerar i Sverige. Fast finns det
vetenskapliga bevis för transfetternas
skadlighet, borde man i hela Europa
arbeta på samma sätt. Det är inte bra
när enskilda länder gör på sitt eget vis. I
princip tycker jag att det alltid borde vara
lagstiftningsmässigt lika i alla EU-länder
– och det lär dröja innan den här frågan tas
upp på EU-nivå.
Till skillnad mot i Sverige och Danmark
är inte heller intresset för ekologiska livsmedel särskilt stort i Finland.
– Länge har man i Finland felaktigt satt
likhetstecken mellan inhemskt producerat
och ekologiskt, men nu tror jag att intresset
för ekologiskt kommer att börja växa.
För ekologisk mjölk har det redan gjort
det och det råder viss brist på ekoprodukter
i butikerna, inte minst i köttdisken.
– Jag propagerar gärna för mer
ekologiskt, säger Jaana Husu-Kallio med
eftertryck.
Annons
Mildola
23
Fetthalten i havrebaserad Yosa är naturligt låg, bara 0,8 procent.
Teknologi och hälsa i god förening
text: åsa leife foto: bioferme och åsa leife
I Karelen har man sedan länge vetat att hålla magen i bra skick genom att äta en typ
av havrekompott. Där har inga bakterier behövt tillsättas, de har kommit naturligt.
Fullt så enkelt var det inte för livsmedelskemisten Merja Scharlin då hon i början på
90-talet inledde försöken med att framställa en yoghurttyp av havre. Hon lyckades så
småningom – mycket av en slump – och resultatet blev Yosa.
Merja Scharlin hade först försökt tillsätta
probiotiska bakterier till den surkål, som
sedan länge tillverkats i familjeföretaget
Bioferme, då hennes intresse för havre
väcktes. Vikten av goda bakterier var alltså
välbekant för henne, men nu gällde det att
hitta rätt bakterier som kunde bidra till bra
smak, hållbarhet och konsistens hos en
havrebaserad produkt.
Idén till att fermentera havre
väcktes ursprungligen av amerikanernas
växande intresse för havrekli och dess
kolesterolsänkande effekt. Ungefär
samtidigt började även forskare i Lund
att intressera sig för havrens funktionella
egenskaper.
24
Få trodde på Merja Scharlin i början.
Hon gav sig dock inte och testade med ett
mycket stort mått av envishet hundratals
bakterier. Att hon slutligen fann precis
vad hon sökte var, enligt henne själv, rena
lyckträffen.
– Jag var trött och frustrerad och
blandade en kväll ihop fem bakterier
från två olika leverantörer – och plötsligt
fungerade det!
Probiotikamix
Merja Scharlins forskning ledde fram till
ett patent, som sedan även blev grunden
för Biofermes Yosa-produkter och hela
företagets verksamhet.
Idag omsätter Bioferme 30 MSEK.
Snart kom Merja Scharlin i kontakt
med professor Seppo Salminen vid Åbo
universitet, som var imponerad av hennes
uppfinning, främst för att det var fråga
om en probiotikamix. Tidigare hade man i
första hand koncentrerat sig på att forska på
enskilda bakteriestammar.
– Nu såg vi att bakterierna istället för
att slå ut varandra, kan förstärka varandra,
berättar Seppo Salminen, då vi träffas på
Biofermes huvudkontor strax utanför Åbo.
Det andra nya Merja bidrog med,
var att kombinera bifidusbakterier med
växtmaterial.
Seppo Salminen berättar att japanerna
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
”Svenska konsumenter verkar föredra dessa lite större Yosa-förpackningar”,
konstaterar Biofermes styrelseordförande Voitto Scharlin. Dottern Niina,
marknadsansvarig i familjeföretaget, och hustrun Merja, VD och upphovskvinnan bakom Yosa-produkten, instämmer.
tidigt på 90-talet talade mycket om bifidobakterier, men på den tiden var kunskaperna
om deras hälsoeffekter mycket begränsade.
Man kunde t ex inte bestämma bakteriernas
antal och visste mycket lite om på vilket
underlag de växte bäst. Sedan tre år tillbaka
finns dock kunskapen att det ryms ca 10
miljarder probiotikabakterier i en 150 g
Yosa-burk. Nu vet man också mer om
bakteriernas hållbarhet och det har visat sig
att de överlever betydligt längre i havre än i
mjölk – i 59 dagar för att vara exakt.
Den hemliga processen bidrar förstås
också till den långa hållbarheten, men här är
Merja Scharlin mycket förtegen.
Finskt hälsopåstående
Yosa fermenteras med bl a Lactobacillus
acidophilus LA-5, Bifidobacterium lactis
BB-12 och Lactobacillus rhamnosus, vilka
vid tester på Åbo universitet visat sig
förbättra mikrobalansen i magen och skapa
ett effektivt skydd mot störande bakterier
vid daglig användning. Detta får man också
göra ett hälsopåstående om i Finland. Att
denna fiberrika produkt, framställd av
fullkornshavre och havrekli, dessutom
bidrar till en jämnare blodsockernivå och
har en kolesterolsänkande effekt, gör inte
det hela sämre.
– Det är helt fantastiskt att man kan få
fram en så enastående produkt med så enkla
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
” Jag var trött
och frustrerad
och blandade
en kväll ihop
fem bakterier
från två olika
leverantörer
– och plötsligt
fungerade det ”
råvaror, kommenterar Seppo Salminen.
Han berättar också om en stor finsk
klinisk studie på 300 åldringar, som visat
hur probiotiska havreprodukter befrämjar
äldres tarmfunktion.
Skogsbär populärast
Idag finns den omtyckta frukost- och
mellanmålsprodukten i en lång rad olika
smaker, skogsbär är den populäraste i
Finland, därnäst kommer plommon.
– Våra fjorton anställda äter alla två Yosa
om dagen och mår alldeles förträffligt,
inflikar Merjas make Voitto, som länge skött
marknadsföringen, men som nu avlastas av
dottern Niina.
– Jordgubb-banan utan tillsatt socker är
den nyaste Yosa-smaken, som vi förhoppningsvis även ska få in i sortimentet i
Sverige, berättar Merja.
Yosa finns också i ett par ekologiska
varianter: blåbär-banan och röda bär.
Idag exporteras ca 15 procent av produktionen till Sverige, där Yosa går att hitta
både i mejeridiskarna och på hyllorna för
laktosfritt. Även på Stockmann-varuhusen
i Baltikum och Ryssland säljs Yosa.
Yosa Soft
Yosa Soft heter en något senare utvecklad
produkt, som blir lite mjukare och mer
yoghurtlik tack vare en annorlunda process.
Och det är just Yosa Soft-varianten som
slagit bäst i Sverige.
– Till hösten lanserar vi en naturell
Yosa Soft med vaniljsmak, eftersom både
finnarna och svenskarna frågat särskilt
mycket efter vanilj, berättar Niina Scharlin.
Bioferme har exklusiv rättighet att
framställa och marknadsföra Yosa. Merja
Scharlin forskar emellertid oförtrutet vidare
och i höst kommer en ny yoghurtliknande
havredryck att lanseras.
25
Silva –
en finsk
osttradition
Tidigare var Esa Luomanperä
exportchef på Valio. Idag är
han VD och ägare av bl a
det företag som tillverkar den
bredbara gourmet-smältosten
Silva.
text och foto: åsa leife
Finländarna har ungefär
samma förhållande till
smältosten Silva, som
svenskarna har till sin
Raketost. För många är
det en ost man har växt
upp med. Den stora skillnaden
är dock att Silva finns att
köpa i butikerna – numera
i eleganta glas, som kan
återanvändas som dricksglas.
Och smakerna på dagens
Silva-ostar känns allt annat
än traditionella, nya tillkommer ständigt.
Silva började tillverkas på Centrallagret
Enighetens fabrik i Helsingfors 1956.
1998 stängdes fabriken och den populära
smältosten försvann. Fem år senare
återuppstod den, fast nu tillverkad vid
Jokilaakson Juusto Oys fabrik i Jämsä.
Esa Luomanperä, före detta exportchef
på Valio, är mannen som aldrig tappade
tron på Silva.
Efter att han lämnat Valio för åtta år
sedan startade han Finnish Cheese Company
Ltd, som exporterar ost och smör till ett
antal olika länder.
26
– Jag fick några andra företag att producera
osten för oss, men efter tre år erbjöds jag att
köpa Silva-varumärket.
Startade egen fabrik
I den här vevan fick Esa Luomenperä höra
talas om en tom fabrik i Jämsä i mellersta
Finland, vilken tidigare hade använts bl a
för ostpackning.
– Egentligen var jag inte så pigg på att
vi skulle tillverka ost själva, men så blev
det. Vi bildade Jokilaakson Juusto Oy och
beslöt att specialisera oss.
Genom att förpacka den nya Silva-osten,
som lanserades 2004, i glas, bibehåller man
den fina aromen.
– Vi ville ha högkvalitetsglas och
har fått hjälp på plats med att utveckla
en fyllningsmaskin.
Idag producerar 18 anställda runt 1 000
ton per år i Jämsä, fast då rör det sig förstås
inte enbart om Silva-smältost. Här görs även
en del andra produkter.
– Jag förstod genast att det inte skulle
räcka att bara tillverka en enda produkt, för
en marknad. Därför gör vi nu smältost åt
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Den bästa vitlöken köps från Kina.
Den skalas sedan färsk i Jämsä.
alla möjliga kunder, även som emv – fast
då i plastförpackningar.
Skalar färsk vitlök
I den lilla prydliga fabriken finns två
linjer, en för spreads och en för riven ost.
På sistone har dessutom en tredje linje
tillkommit, där man skalar vitlök.
– Vi är det enda företaget i Finland som
skalar färsk vitlök. Maskinerna kommer
från ett företag i Helsingfors, som stängde
i fjol och som vi tidigare handlat av. Det
kändes angeläget för oss att få fortsatt
tillgång till denna den överlägset bästa
vitlöksprodukten.
Alla Silvas smakvarianter finns även
i en lightversion, som bara innehåller nio
procent fett istället för 28 procent.
Den populäraste smaken ända sedan
starten – och därmed tyvärr också den mest
kopierade – är kallrökt renkött.
Självklart finns en naturell variant,
likaså blåmögel resp vitlök.
– Vi satsar på naturliga smaker och
försöker att inte använda flavours. Silva
chèvre görs därför på hundra procent getmjölk, vilket är unikt. Våra andra smaker är
wasabi, prosciutto, soltorkade tomater med
mozarella samt svart trumpetsvamp.
Försökt i Sverige
För tillfället finns Silva-smältosten bara
att köpa i Finland.
– Visserligen hade vi en distributör i
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Ryssland, men vi var tyvärr för små för att
komma in hos kedjorna.
– Vi har gjort ett försök i Sverige också
och var listade hos Hemköp under åtta
månader. Efteråt har vi förstått att man
behöver ha egna säljare ute i butikerna för
att lyckas i Sverige. Vi samarbetade med
ett finskt företag, vars säljare bara var vana
vid att sälja korv och kött och det blev inte
så lyckat. Dessutom placerades vår ost –
eftersom den är laktosfri – i specialhörnan
för laktosfritt, vilket inte gynnade försäljningen.
Silvas Hummus tillverkas förutom i originalvarianten även smaksatt med jalapeno.
Färsk hummus
På linjen för spreads körs inte bara smältost, utan även färsk hummus, något som
Jokilaakson Juusto är ensamma om att producera i Finland.
– Jag såg att efterfrågan på icke mjölkinnehållande produkter växte i Finland
och ville ha en produkt inom kategorin
vegetabilisk spread.
För närvarande förs diskussioner om
en eventuell export av Silva Hummus till
Sverige.
Användningsområdet för denna delikatess från Medelhavsområdet, som tillverkas av kikärter och sesampasta, camelinaolja och kryddor, är mycket stort, framhåller Esa Luomenperä.
Faktum är att ännu en ny spännande
spread-produkt ligger i pipe-line till
sommaren.
Riven ost utgör ytterligare ett ben att stå
på för Jokilaakson Juusto Oy.
27
Frusen Bavaroise-dessert
i stänger från KavisGalleria
Oy (Grönsaksgalleriet)
utsågs till Årets
Stjärnprodukt
i storköksklassen.
Årets Stjärnprodukter i Finland
Korvstoppad dessert
slog konserverad gröt
TEXT: PEKKA SÖRENSEN
Allt går att sälja med mördande reklam – även konserverad gröt. Men åtminstone i Finland
är den sångens budskap inte längre en självklarhet. I årets stora livsmedelstävling steg
nämligen den konserverade gröten inte upp på prispallen. Det gjorde däremot en klassisk
dessert – stoppad i ”korvskinn”.
I 20 års tid har livsmedelsindustrin i Finland
tävlat om vem som under det gångna
året tagit fram den mest innovativa, bäst
lanserade och bäst smakande inhemska
detaljhandels- resp storköksprodukten.
Av de 93 vinnande produkterna under de
gångna 20 åren finns 80 procent fortfarande
på marknaden.
Nu har tävlingsarrangören, Finlands
Livsmedelsindustriförbund, slopat diverse
underklasser och bara behållit detaljhandels- och storköksklasserna.
Vinnarna premieras med benämningen
Årets Stjärnprodukt. Även hedersomnämnanden görs. Inget Årets Finska Livsmedel
utses längre. På detta sätt får man endast
två stora vinnare, som blir synligare.
I årets tävling deltog 35 produkter eller
produktfamiljer, bland vilka juryn utsåg
28
12 finalister, vilket var ungefär detsamma
som i fjol.
I år fäste sig tävlingsjuryn särskilt vid
den typ av innovationer som underlättar
matlagningen i hem och storkök men som
samtidigt är hälsosamma och mångsidiga.
Klurig Bavaroise
Till Årets Stjärnprodukt i storköksklassen
utsågs KasvisGalleria Oys Bavaroisedesserter, fyndigt stoppade i ”korvskinn”.
Detta gör det möjligt att skära upp de
runda, djupfrysta stängerna i skivor av olika
tjocklek och form.
– Den första tanken, att även desserter
kunde vara något förnuftigt och rationellt,
fick jag på livsmedelsdagen i Helsingfors
2006, berättar KasvisGallerias VD Tarja
Peltola. Den slutliga aha-upplevelsen kom
något senare i Stockholm, när jag strövade
omkring i Östermalmshallen och råkade
stanna inför en uppsättning salamikorvar.
Då sa det klick!
Juryn tyckte att den parfaitliknande
Bavaroisen är synnerligen lättanvänd och
passar bra för både stora och mindre kök
samt ger otaliga möjligheter att komponera
och utforma eleganta desserter. Smakerna,
bl a jordgubb/hallon och svart vinbär/
havtorn, fann juryn utsökta. Pluspoäng
gavs för exemplarisk förädling av inhemsk
bärråvara.
KasvisGalleria är ett namn värt att
lägga på minnet. Familjen Peltolas företag
i Kuopio har inte ens 20 år på nacken
men omsättningen är redan uppe i runt
184 MSEK och årets Bavaroise-seger är
företagets tredje i rad. I fjol vann man med
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
röstiprodukter och året dessförinnan
med vegetabiliskt kallskuret. Företaget
har precis presenterat sina produkter i St
Petersburg och i Sverige söker man en
samarbetspartner.
Färdiga grötar
Hedersomnämnandet i storköksklassen
gick till Ruoka-Saarioinen Oys färska
soppor, som enligt juryn går utmärkt att
servera både till gourmetmåltider och
vardagsluncher, som de är eller förstärkta
med lite extra godsaker. Kunden kan välja
mellan fem olika soppor, bl a batatmos
(sötpotatis) och grönsaksborsjtj.
Förutom med sopporna deltog
Saarioinen i år också med sina färdiga
grötar, som företaget lanserade stort förra
våren. Handfallenheten inför vardaglig
matlagning är numera så stor i Finland, att
grötmarknaden växte med nästan 40 procent
i fjol. Och hela denna boom bestod av ökad
efterfrågan på Saarioinens färdiga grötar,
visar Nielsen Scan Track.
Intressant är också att ett mindre företag
försökte haka på gröttrenden året innan,
dock utan större framgång. Men så fort ett
storföretag som Saarioinen sätter till alla
marknadsföringsklutar, sopar man banan.
I årets tävling fann ”konserverad”
gröt dock ingen nåd hos juryn, även om
Saarioinens bidrag fick en finalplats.
Hälsobröd av råg
Även Fazer fick se sina förhoppningar
grusas. Samma dag som tävlingsresultaten
offentliggjordes körde företaget stora
halvsidesannonser i dagspressen om att
det dubbelverkande (mot kolesterol och
förhöjt blodtryck) rågbrödet Ruisihme
(Rågmirakel) är med i finalen. Men juryn
var inte positiv.
– Nedsatt kolesterol och blodtryck i all
ära, men rågbröd får gärna också smaka just
rågbröd, kommenterade juryordföranden
Sirpa Sarlio-Lähteenkorva.
Detaljhandelsklassens vinnare blev HK
Ruokatalo Oy. De fick Årets Stjärnproduktstatus med sin färdigmat, som blivit en stor
framgång även bland dem som inte tidigare
tyckt om färdigmat. Produktfamiljen heter
Via. Särskilt kycklinpastan med getost
blev snabbt efter lanseringen i höstas
den mest sålda färdigmaten i sin klass i
huvudstadsregionen. Förutom kyckling-
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
I detaljhandelsklassen vann HK Ruokatalo titeln Årets Stjärnprodukt med sin färdigmatsserie Via.
pastan bjuder Via på Thaikycklingcurry,
Teriyakinötkött, Fisk och skaldjur i
Szechuansås, Pasta med kallrökt lax och
Pasta bolognese.
– Vi såg att det fanns en klar nisch för
något nytt i premiumklassen och tittade
särskilt på vad välutbildade unga kvinnor
vill ha, säger kändiskocken Jyrki Sukula,
som hållit i produktutvecklingen.
Förutom recepten, är tillverkningstekniken en stor del av framgången. Den
svenska MicVac-processen är skonsam
mot ingredienserna som – utan tillsats av
konserveringsmedel – bevarar fräschör,
konsistens och smak på ett bättre sätt än
konventionellt framställd färdigmat.
Röd symbolmärkning
HK har även sett över fetternas kvantitet
och kvalitet. Därför kan förpackningarna
märkas med den röda symbolen, som beviljas produkter anpassade efter vad hjärtat
mår bäst av. Förpackningen ger också
upplysningar om hur stor GDA-andel av
salt, fett, protein, mm, portionen ger.
Förpackningen och tekniken tilltalade
juryn och när produkten dessutom övertygade med hälsoaspekten, den goda
smaken och säljframgången var det
tämligen klart vilken produkt som skulle ta
hem segern i detaljhandelsklassen i år.
Klassens hedersomnämnande gick till
fiskförädlaren V Hukkanen Oy i Vammala
för företagets laxproduktfamilj Kalaneuvos.
Den består av fyra olika marinerade eller
ytkryddade laxprodukter, färdigförpackade
i aluminium, som kan läggas direkt i ugnen
eller på grillen.
Juryn tyckte om smaken och de
lättanvända förpackningarna och ansåg
också att Kalaneuvos bidrar till att öka
efterfrågan på färsk fisk i butiker som
saknar egen fiskdisk.
Hukkanens
marinerade
laxproduktfamilj
fick hedersomnämnande.
29
Hållbarhet
ger lönsamhet
text och foto: carina malm
Hållbarhetsfrågor, dvs företagens
miljömässiga, etiska och sociala ansvar,
prioriteras allt mer inom livsmedelsbranschen. Lantmännen har nyligen tagit
fram en uppförandekod, som kommer att
gälla för hela koncernens verksamhet och
även omfatta leverantörerna.
Allt fler livsmedelsföretag arbetar med uppförandekoder och hållbarhetsredovisningar.
Lantmännen har kritiserats för att man
inte har haft en uppförandekod gentemot
leverantörerna, bl a i samband med import
av tonfisk från Thailand.
I slutet av februari antog Lantmännen
en uppförandekod för hela koncernen, som
även kommer att omfatta leverantörer och
andra samarbetspartners. Leverantörerna
förväntas bl a agera i enlighet med Lantmännens syn på föreningsfrihet, tvångs- och
barnarbete, mutor, diskriminering, hälsa och
säkerhet. De förväntas arbeta aktivt för att
minska sin miljöpåverkan och kommer även
att omfattas av Lantmännens krav på GMOfria livsmedelsprodukter.
– Som ett första steg ska uppförandekoden skrivas in i leverantörsavtalen, men
för att säkerställa efterlevnaden, kommer det
naturligtvis att krävas uppföljningar på plats
hos leverantörerna, säger Claes Johansson,
som är chef för hållbar utveckling inom
Lantmännen.
Ett helhetsgrepp
Arbetet med att ta fram uppförandekoden
har tagit närmare ett år.
– Tidigare har en del av våra affärsområden haft egna uppförandekoder, men
30
nu har vi tagit ett helhetsgrepp, berättar
Claes Johansson.
Lantmännens uppförandekod är
utformad i enlighet med FNs tio Global
Compact-principer och indelad i fem
huvudområden: miljö, affärsetik, vår
omvärld, arbetsmiljö och sociala villkor
samt produkter.
– Målsättningen har varit att fånga upp
de områden som är viktiga för Lantmännens
verksamhet. Vi vill inte ha en alltför allmänt
hållen uppförandekod, som skulle kunna
gälla för vilket företag som helst, säger
Claes Johansson.
Uppförandekoden ska nu implementeras
hos Lantmännens närmare 13 000 anställda
i 19 länder. Målet är att vara klar år 2010. – Det handlar om information till alla
anställda, utbildning av nyckelpersoner på
bland annat inköp och personal, framtagning
av checklistor och utbildning av interna
revisorer, berättar Claes Johansson.
Stärker varumärket
Sedan fyra år tillbaka tar Lantmännen fram
en hållbarhetsredovisning. Den har hittills
främst omfattat miljö- och personalfrågor
men kommer nu att breddas till alla områden i uppförandekoden.
– Målsättningen är att fortsätta ut-
Claes Johansson är chef
för hållbar utveckling inom
Lantmännen.
veckla hållbarhetsredovisningen och ett
naturligt steg är att jobba enligt de globalt
accepterade riktlinjer, som finns framtagna
av GRI (Global Reporting Initiative),
berättar Claes Johansson.
– Det handlar också om att redovisa vårt
hållbarhetsarbete på andra sätt, till exempel
på produkter och på webben. Självklart
har vi ett ekonomiskt perspektiv på detta.
Genom att redogöra för vår verksamhet på
ett transparent sätt, bidrar vi till ett fortsatt
högt förtroende för Lantmännen.
GRI har tagit fram riktlinjer för olika
nivåer av hållbarhetsredovisningar. Ett
företag kan även kvalitetssäkra sin hållbarhetsredovisning genom en tredjepartsrevision, något som ännu är ganska ovanligt
i Sverige.
Det vanligaste är att företagen granskar
sina egna hållbarhetsredovisningar, trots
att tilltron till egen, icke kvalitetssäkrad
information är låg. Det framkom vid ett
seminarium om livsmedelsbranschens
hållbarhet, som Öhrlings PricewaterhouseCoopers arrangerade i början av maj.
Vid seminariet sa jordbruksminister
Eskil Erlandsson att han inte vill lagstifta
om krav på hållbarhetsredovisningar, vilket
gäller för statliga företag. Han tror istället
att marknaden kommer att reglera sig själv.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Skånemejerier investerar
i danskt mejeri
Skånemejerier har köpt en tredjedel av aktierna i det danska
mejeriföretaget Lögismose, som är känt för sitt kvalitets- och
premiumsortiment.
– Samarbetet med Lögismose öppnar nya dörrar för vår strategi
att exportera kvalitetsprodukter med tydlig hälsoprofil, säger
Skånemejeriers tf VD Björn Sederblad.
– Vi är mycket starka på vår hemmamarknad. Den positionen
ska vi behålla, samtidigt som vi ska bli ett uppstickarföretag i
övriga Norden med särskilt fokus på Danmark.
Redan under första året räknar Skånemejerier med att sälja 1,5
milj liter ProViva i Danmark. De båda mejerierna planerar även att
utveckla nya produkter tillsammans.
Lantmännen förvärvar
bageri i USA
Lantmännen köper det amerikanska bageriet Euro-Bake, som är baserat i Florida. Det innebär att Lantmännen nu även har produktion
i USA, som är den snabbast växande marknaden för affärsområde
Lantmännen Unibake. Under 2007 ökade efterfrågan på Lantmännen Unibakes produkter med 25 procent i USA.
– Den ökande efterfrågan i USA efter våra produkter visar
tydligt att där finns en stor potentiell marknad att utvecklas på. En
del i vår långsiktiga tillväxtstrategi är att växa på den amerikanska
marknaden. Förvärvet av Euro-Bake är ett steg i den riktningen,
säger Bent Pultz Larsen, affärsområdeschef för Lantmännen
Unibake.
Euro-Bake har ca 140 anställda och omsätter 25 milj dollar.
Bland kunderna finns bl a Disney och snabbmatskedjorna Arby´s
och Denny´s.
Annons
National
Starch
Spendrups köper
Hellefors Bryggeri
Spedrups Bryggeri har köpt Hellefors Bryggeri i Bergslagen.
Genom sammanslagningen skapas Sveriges största bryggeri.
– Hellefors Bryggeri är ett välskött familjeföretag, som i hög
grad specialiserat sig på produktion av emv, ett marknadsavsnitt
där Spendrups ser tillväxtpotential. Förutom att vi med förvärvet
tar ett rejält kliv in på emv-marknaden, får Spendrups även möjligheter att härtappa Loka direkt vid källan, säger Jens Spendrup,
VD i Spendrups Bryggeri.
Hellefors Bryggeri har ca 100 medarbetare och omsätter runt
450 MSEK. Spendrups övertar anställningsansvaret för samtliga
medarbetare.
Hellefors Bryggeris VD Mats Holmstrand blir platschef
för anläggningen i Hällefors och ansvarig för Spendrups emvförsäljning.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
31
Biodynamisk juice
Pressade, biodynamiskt odlade frukter utan
tillsatser utmärker Saltå Kvarns juice-serie,
som nu utökas med Blodapelsin, Röd Druva,
Äpplejuice och Tropikjuice. Frukterna pressas
direkt efter skörd och juicerna pastöriseras på
ett skonsamt sätt. Tropikjuicen består av elva
pressade frukter (äpple, mango, guava, apelsin,
ananas, vit druva, banan, acerolakörsbär, kiwi,
passionsfrukt och citron).
Chokladfingrar
blir krispiga bollar
Nestlé presenterar två nyheter på
den svenska marknaden, KitKat Pop
Choc och Lion Pop Choc.
KitKat har sedan starten 1937
bestått av chokladöverdragna kexchokladfingrar. Smaken på den
nya produkten är densamma, men
kommer nu i form av små bollar.
Lion Pop Choc, med smak av
nöt, är även den doppad i mjölkchoklad.
Båda produkterna förpackas i
återförslutningsbara ståpåsar.
Kalorisnål
sommaröl
Carlsberg Sverige har tagit fram
Pripps Blå Pure Sommar, 4,9 %,
en sommarutgåva i begränsad
upplaga.
Det ljusa lagerölet innehåller
bara hälften så mycket kolhydrater som vanlig öl.
En fruktdryck
med tomat
Heinz utmanar marknaden för
fruktdrycker med Heinz Sunshine, som
bara innehåller naturliga ingredienser
och inget tillsatt socker. Båda smakerna,
citrusfrukter och skogens bär, innehåller
förutom frukt även tomat. Tack vare
tomatens röda pigment innehåller
fruktdrycken antioxidanten lykopen.
– Frukt och tomat är så klart en
vågad kombination, men drycken
smakar verkligen frukt och tomaten
finns där främst som en smakförhöjare och för att tillföra
lykopen, säger marknadschef Sophie Rietz-Elvefors.
Fiberrika
fullkornsrutor
Pågen Javisst Fullkornsrutor är
ett nyckelhålsmärkt mjukt bröd,
som innehåller 6 procent fiber
och 50 procent fullkorn.
Pågen Javisst bakas på
fullkornsvetemjöl, skållat
havremjöl och surdeg och är
smaksatt med malt och vört.
Målgruppen är den aktiva
hälsomedvetna barnfamiljen.
Ekologisk
gräddfil
Arla breddar sitt ekologiska
sortiment och lanserar Arla
Köket ekologisk gräddfil mot
konsument och foodservice.
Sill med smak av
dill och gräslök
En hel serie ekologisk quinoa
Den vita quinoan i Saltå Kvarns sortiment får sällskap
av röd och svart quinoa. Detta näringsrika örtfrö
passar som alternativ till ris, pasta, bönor och potatis.
Det passar också alldeles utmärkt att använda i olika
typer av sallader.
Den röda och svarta quinoan smakar något mer
än den vita och är lite krispigare till sin karaktär. Den
innehåller också något mer kostfiber. Näringsmässigt
är de ganska likvärdiga.
32
Smoothies och
åter smoothies
Smoothietrenden har verkligen
drabbat såväl Sverige som hela
Europa. Tropicana lanserar lagom till
sommaren tre smoothies i smakerna
jordgubb/hallon, ananas/mango/
passion och banan/jordgubb.
De består enbart av färskpressad
frukt och har inga tillsatser.
Abba Midsommarsill är
smaksatt med klassiska
sommarsmaker som dill och
gräslök.
– Det känns som att
vi har skapat den perfekta
sommarsillen. Lägg till
färskpotatis och du har
midsommarlunchen klar,
säger Maria Alexandersson,
produktchef på Abba Seafood.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Matöverkänsliga gäster
ska tas om hand på rätt sätt
Matöverkänslighet är ett kraftigt växande folkhälsoprblem.
Att leva med matöverkänslighet handlar mycket om att läsa
ingrediensförteckningar och ständigt kontrollera att man får i
sig rätt mat.
Tyvärr är kunskapen hos restaurangerna inte alltid så bra
när det gäller allergier och intolerans mot mat, varför Svenska
Celiakiförbundet har tagit fram broschyren ”Ta hand om din
matöverkänsliga gäst”. Förbundet, som företräder dem som inte
tål gluten, laktos, mjölkprotein och sojaprotein, uppmanar alla
sina 23 000 medlemmar att dela ut broschyren till restauranger
och caféer.
Miljönyttiga
förpackningar
I april arrangerade Näringslivsgruppen Miljöpack ett seminarium
om förpackningars klimatpåverkan. En slutsats var att branschen
nu har en viktig uppgift, när det gäller att klargöra förpackningens
roll i klimatfrågan och att man måste lyfta fram förpackningens
miljönytta.
– Utifrån den kunskap vi har idag kan vi se att sortimentet har
en mycket stor klimatpåverkan. Förpackningens viktigaste bidrag
till att minska klimatpåverkan är därför att skydda produkterna
från att förstöras, framhöll Icas miljöchef Kerstin Lindvall.
Andra slutsatser från seminariet var att ingen ny metodik
behövs för att utvärdera klimatpåverkan, att det inte behövs några
nya märkningar, utan att förpackningens klimatpåverkan ska
omfattas av befintliga miljömärken, samt att det finns ett behov
av fortsatt dialog i frågan längs hela vädekedjan.
Annons
National
Starch
EUs livsmedelssäkerhet
står i fokus
Den översyn av EUs lagstiftning kring livsmedelssäkerhet, som
har skett efter matskandalerna på 90-talet och kommissionens
vitbok om livsmedelssäkerhet, har resulterat i en ny ordning
inom EU.
I rapporten ”Transforming the European Community´s
Regulation of Food Safety” analyserar Morten Broberg, Sieps,
hur den nya förordningen (178/2000) har fungerat. Han konstaterar bl a att frågan om livsmedelssäkerhet har flyttats högre upp
på den politiska agendan och numera utgör ett eget prioriterat
område inom EU.
Med medborgaren i fokus tillåter det nya regelverket, förutom
en större öppenhet och mer insyn i livsmedelsprocessen, bl a att
människors hälsa prioriteras när oberoende vetenskapliga bedömningar inte är entydiga.
Rapporten finns på www.sieps.se.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
33
En biskvi
med Daim
Fruktsmoothies ny
produktkategori för Chiquita
Daim-smaken uppskattas i många
olika sammanhang. En biskvi
med Daim har blivit resultatet
av ett samarbete mellan Delicato
och Kraft Foods. Biskvin består
av en klassisk mandelbotten och
smörkräm med Daim-kross, som
toppats med Daim-kulor och
doppats i ljus choklad.
Den nya godbiten kommer i
första hand att erbjudas kunder
på restaurang- och storhushållsmarknaden.
Chiquita presenterar en ny produktkategori, färska fruktsmoothies,
Chiquita Just Fruit in a Bootle. De innehåller 100 procent naturlig,
färsk frukt på flaska, utan några tillsatser eller juicekoncentrat.
Basen i den nya smoothien består av färska Chiquitabananer.
Smoothien finns i tre smaker, Ananas-Banan, Jordgubb-Banan
och Mango-Passionsfrukt.
Multikakor med
unika fröer
Friggs Multikaka kommer i ytterligare en smak, nu med exotiska
fröer och sädesslag som amaranth
och sorghum. Multikakan är som
alltid rik på fibrer och fri från
gluten. Salthalten är låg.
Somrigt
vatten
Ramlösa Jordgubb & Lime
kombinerar smaken
av söta jordgubbar
med syrlig lime.
– Jordgubb
är en smak
som verkligen
förknippas med
svensk sommar,
säger Anders
Tegenkvist, marknadsdirektör på
Carlsberg Sverige.
Stora skivor i
liten förpackning
Bageri Skogaholm har lanserat
Lyxa, en toast med stora skivor i
en mindre förpackning. Brödet är
bakat med durumvete och toppat
med vallmofrö.
34
Tre alltigenom goda
glassnyheter från Ben & Jerry
Klimatförändringar, aids-bekämpning och Rättvisemärkt står i
fokus för tre glassnyheter från Ben & Jerry.
Baked Alaska är vaniljglass och marshmallows med smak
av vit choklad. En glass som uppges vara klimatneutral, tack
vare ett omfattande åtgärdsprogram som löper från ko till
kartong. En del av försäljningsintäkterna går till Ben & Jerrys
klimatsatsning Climate Change College.
Bohemian Raspberry innehåller hallonsås och vaniljglass,
späckad med mjuka brownies. För varje såld förpackning
doneras pengar till Mercury Phoenix Trust, en stiftelse som
bekämpar aids över hela världen.
Chunky Monkey, som även den ska vara klimatneutral, består av en blandning av gräddglass,
bananer och valnötter. Det är den tredje glassen i sortimentet som är Rättvisemärkt.
Fler utvalda
enportionsrätter från Findus
Kökets Utvalda från Findus, djupfrysta enportionsrätter med det där lilla extra, ska tilltala både män
och kvinnor.
Tre nya rätter har tillkommit: Fiskfilé med
rotfruktspuré & grillad tomat och olivsalsa. Här har
miljömärkt/MSC-märkt Alaska Pollock fått sällskap
med rotfruktspuré på potatis, morot och palsternacka,
gul morot och broccoli samt en salsa med grillad
tomat och oliver.
Kycklingfilé i äppelsås, fullkornsris med vildris & äppel- och tranbärschutney innehåller, förutom skivad kycklingfilé i en äppelsås, fullkornsris, färgsatt med svart ris, sugar snap peas samt en
chutney med äpple och tranbär.
I Kycklingfilé i apelsinsås, fullkornsris med vildris & regnbågsmorot har kycklingfilén fått
sällskap med en grönsaksblandning gjord på röd paprika, sparris och regnbågsmorot.
Nya smaker på Innocents smoothies
Innocents fruktsmoothies, som funnits i de svenska butikerna i drygt ett halvår, har kommit ut i
tre nya smaker, Oranges, carrots & mangoes, Blueberries, pomegranates & acai och Blackberries,
raspberries & boysenberries.
Enligt Nielsen står smoothiesegmentet i Sverige för 1,4 procent av juiceförsäljningen i landet.
I Innocent drinks hemland England står smoothies för 21 procent av den totala juiceförsäljningen,
uppger Peter Enquist, Sverigechef på Innocent drinks.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Äkta majonnäs
med citron
Carlshamn Mejeri
är tillbaka på marknaden
Kaffe för
kaffeälskare
Zoégas nya premiumkaffe Zuprema
kommer i två olika sorter i dagligvaruhandeln.
Zuprema A Mano finns både
som hela bönor och mald. Det är ett
bryggkaffe med en bönblandning
från Kenya, Etiopien, Colombia
och Guatemala. Bönorna mognar
långsamt i svalare temperatur på
hög höjd, vilket ger dem en mer
utvecklad smak.
Zuprema Bellezza finns som
hela bönor och är en norditaliensk
espressoblandning. Bönorna kommer från Brasilien, Kenya och
Indien.
Bredbar vegetabilisk färskost
TofuLine Creamy spread, en ny
produkt i TofuLine-serien från
Ingman, lanseras i två varianter, dels
Original, dels Vitlök & Persilja.
Färskostarna kan användas både
som pålägg och i matlagningen. De
är fria från mjölk, laktos, animaliska
fetter och kolesterol samt berikade
med kalcium.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Nu vill konsumenterna ha äkta
majonnäs, meddelar Findus.
Light- och fettfria varianter går
tillbaka på marknaden, medan
den äkta majonnäsen ökar sakta
men säkert.
Findus har nu lanserat en
äkta majonnäs med citron. Den
finns både i glasburk och tub.
Mejeriprodukterna från Raisio-ägda Carlshamn Mejeri försvann för två år sedan. Nu relanseras varumärket och snart ska
de randiga förpackningarna finnas i alla svenska butikskedjor.
Fösta steget är nio margarinprodukter där flertalet innehåller
växtbaserat omega-3. Fyra av dessa produkter är även mjölkfria och riktar sig mot den växande kundgrupp som vill undvika laktos eller mjölkprotein.
En av nyheterna är FinFin, som är gjort på smör och
pressad rapsolja.
– Vi ser att trenden går mot mindre fokus på att välja låga
fetter till förmån för dels det naturliga, äkta och ursprungliga,
dels det funktionella, säger Mette Krabbe Åkerlind, marknadschef på Carlshamn Mejeri.
För den som ändå vill ha något smalt på smörgåsen finns
LättLätt med omega-3.
Lufttorkat kött snacks i baren
Scan tar steget in på snacksmarknaden och samlar sina snacksprodukter under konceptet Mingels. Scan Ham och Beef
Snack är helt kött som lufttorkas och kallröks och sedan skivas
lövtunt. Det torkade köttet har hög proteinhalt och en låg fetthalt, bara 6 procent. Hela processen, från att köttet saltas och
kallröks till lufttorkning tar ca sex veckor.
Mer bra mat från Paulún
Drygt ett år efter premiären lanseras nya produkter under
varumärket Paulúns Bara bra mat. Müslin som mycket
snabbt tog sig in på femte plats på den svenska müslitoppen
kommer i två nya smaker, Blåbär/vanilj och Kakao/russin.
Spannmålsbasen är fortfarande quinoa och den kostfiberrika
müslin har inget tillsatt socker.
Marknaden för olika typer av bars fortsätter att växa i
Sverige och Paulún bidrar med Bar med nötter och Bar med
choklad. Båda har ett högt innehåll av protein från soja och
groddkoncentrat.
ProViva
bara för kvinnor
ProViva Female innehåller
samma bakterie som alla
ProViva-drycker, som ska lugna
oroliga magar, men Female ska
även hjälpa till att öka järnupptaget med ca 50 procent. Ungefär
var fjärde svensk kvinna och 40
procent av alla tonårstjejer har
brist på järn.
Folsyra är en annan ingrediens i ProViva Female, viktig
för kvinnor som planerar att bli
gravida. Drycken har även tillsatt
vitamin C, som hjälper till med
järnupptaget.
Den vanliga ProVivadrycken har utökats med en ny
smak, Guava Acerola, som är på
tillfälligt besök över sommaren.
35
deras GMO-skördar blir snabbare godkända
i EU, säger avdelningschef Thomas Roland
i Konsumentrådet.
Höjda foderpriser
Höga priser på livsmedel
kan ändra synen på GMO
text: christer källström
De stigande priserna på livsmedel kan leda till att motståndet
mot GMO-foder minskar. Det tror i alla fall den danska
livsmedelsministern, Eva Kjer Hansen. Hon menar att EU bör
skynda på processen med att godkänna nya GMO-produkter.
Det är fortfarande ett hårdnackat motstånd
mot GMO-produkter i Danmark och i
många andra EU-länder. Men nu kan de
kraftigt ökande priserna på livsmedel leda
till att man ändrar syn på GMO. Den hårda
EU-regleringen på detta område begränsar
danska bönders möjligheter att köpa billigt
genmodifierat foder – framför allt soja och
majs – från USA och Sydamerika. Detta
leder till ökade omkostnader för gris- och
nötkötts-produktionen.
– Vi kommer att få stora ekonomiska
problem om det inte öppnas för ytterligare
import av foder till lantbruket, menar
livsmedelsminister Eva Kjer Hansen i
Danmark. Foder har blivit en mycket stor
omkostnad för bönderna och det skapar
en snedvriden konkurrenssituation i
förhållande till sydamerikanska bönder.
Därför måste vi ta upp GMO-frågan igen.
Tillåtet att importera
Idag är det tillåtet att importera genmodi-
36
fierat foder om det är godkänt av EU-kommissionen. Men det är få sådana produkter
som är godkända i EU jämfört med i USA
och Sydamerika. Dessutom tar det lång
tid att få nya GMO-produkter godkända i
EU-systemet.
EU-kommissionen tittar f n på
möjligheterna att få ned behandlingstiden
för genmodifierade produkter. Det kan
också bli tal om lätta på kraven, när det
gäller GMO-innehållet i foder.
På det danska Konsumentrådet betraktar
man dock den danska livsmedelsministerns
utspel om genmodifierade produkter som
problematiskt.
– Vi ska inte öppna för en massa GMOprodukter som inte är ordentligt riskvärderade. De höga priserna på livsmedel beror
inte på att vi inte tillåter genmodifierat
foder, utan på ökad efterfrågan på kött, för
små spannmålslager och ökad produktion
av biobränsle. Ministerns utspel är bara ett
knäfall för amerikanerna, som gärna vill att
Det danska Landbrugsraadet har räknat på
vad det skulle betyda för EU-länderna, om
bönderna inte får importera genmodifierad
soja i ökad utsträckning. Då skulle EU
komma att sakna 32,3 miljoner ton soja.
Foderpriserna skulle stiga med 600 procent
och grisproduktionen falla med 29 procent.
Anna Haldrup, som är chef för Institut
for Plantebiologi og Bioteknologi vid
Köpenhamns Universitets Biovetenskapliga
Fakultet, menar att GMO-produkter är på
väg in i Danmark och EU:
– När livsmedelsministern sätter detta
på dagordningen, styrker det behandlingen
av GMO. Klimatfrågorna och de höga
livsmedelspriserna bidrar också till att
främja GMO. Men visst finns det risker,
framför allt när det gäller miljön. Det gäller
att de länder som får lov att börja använda
genmodifierade produkter följer reglerna.
– Däremot är jag inte det minsta rädd
för att genmodifierade produkter påverkar
vår hälsa. Människan har alltid sysslat
med förädling av växter och GMO är bara
en fortsättning på detta. Det kan bidra
till att förbättra livsmedelssituationen för
befolkningen i tredje världen. Plantorna kan
anpassas och ge bättre skördar.
Minskar besprutningsbehov
Som exempel nämner Anna Haldrup i
detta sammanhang cassavaplantan, som
är ett viktigt födoämne för befolkningen i
Sydamerika. Cassava kan växa där det är
torrt och motstå angrepp av insekter och
svampar, men den bildar också cyanid. Med
GMO-genetik går det att få bort cyaniden i
cassavan. Därmed behöver man inte företa
den omständliga avgiftningen av plantan.
Dessutom kan man göra cassavan till ett
mer näringsrikt livsmedel.
– Jag tror dock aldrig att vi får med oss
ekologerna på GMO-tåget. De vill ju inte
göra några ändringar alls på växterna. Men
man ska tänka på att med GMO minskar
behovet av besprutning mot ogräs.
Anna Halddrup menar att det så småningom kan bli aktuellt att odla GMOgrödor, som majs, potatis och sockerbetor i
Danmark och Skandinavien.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
Meny
Annons
Arta Plast
Annons
Bergström&
Hellqvist
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
37
Titan skyddar maten
Foto: Magnus Malmgren
Titan har länge varit en användbar metall inom medicinen, men nu tycks den även
ha funnit en roll inom livsmedelsindustrin, i form av titanoxid och som beståndsdel
i förpackningsfilm. I närvaro av ljus katalyserar titanoxid nämligen bildning av
reaktiva hydroxidradikaler, som effektivt oskadliggör bakterier och därmed förlänger
livsmedlets hållbarhet. I den senaste studien inom ämnesområdet jämfördes plastfilmer
inkl/exkl pulver med olika partikelstorlekar av titanoxid tillsammans med olika artificiella ljuskällor mot Escherichia coli.
Titanoxidfilmen tillsammans med två lampor reducerade E coli ympade på filmen
(1 ml) med 3 logenheter efter tre timmars belysning. Med vanlig plastfilm reducerade
detta UV-ljus bakterierna med en logenhet. E coli som genom doppning ympats på kål,
därefter klädd med titanoxidfilm, reducerades från 6,4 till 4,9 log CFU/g efter ett dygns
belysning (med vanlig film: från 6,4 till 6.1 log CFU/g).
Partikelstorleken på titanoxiden påverkade inte resultaten signifikant.
Int J Food Microbiology 123, 288- (30 april 2008)
Användbara
havrerester
Kina är en av världens största havreproducenter med sina 350 000 ha
som årligen ger ca 465 000 ton skörd.
Inom produktionsleden uppkommer
dock restprodukter som saknar
användningsområde. Detta gäller
åtminstone delvis de höljen som omger
havrekornen, dvs havrekli. Havrekli
är emellertid en bra källa för s k
b-glukaner, som associeras med en
mängd hälsobefrämjande egenskaper.
Kemisk modifiering genom sulfatering
ökar vattenlösligheten och kan förstärka
vissa av de önskvärda egenskaperna.
I den senaste i raden av studier
inom gebitet har kinesiska forskare
hittat en ny tillämpning för sulfaterade
b-glukaner från havrekli. De kan
nämligen motverka HIV-1-viruset,
huvudsakligen genom att förhindra
virusets dockning vid speciella
cellreceptorer.
Andra sulfaterade polysackarider
har tidigare identifierats som verksamma mot HIV-1 och testas nu
kliniskt. De sulfaterade b-glukanerna
från havrekli verkar dock både
vara effektivare mot viruset och
skonsammare mot våra egna celler.
J Agric Food Chem 56, 2624- (23 april
2008)
38
Foto: åsa leife
PGA ger smidigare deg
PGA, som är en polymer uppbyggd av
glutamatenheter, har tidigare med framgång
använts inom livsmedelsindustrin, bl a för
att förbättra textur hos nudlar och stabilisera
glassprodukter. I en ny taiwanesisk studie
prövades PGA också som ingrediens i
vetemjölsdeg för brödbakning. Resultaten
visar att en tillsättning av 5 g/kg PGA till
degen ger flera positiva effekter på degens
reologiska och termiska egenskaper, som
mättes med farinograf, viskositetsmätare
(Rapid Visco Analyzer) och differentiell
skannande kalorimetri.
Elektronmikroskopi visade också att det
bakade brödet med tillskott av PGA hade
mikrostrukturer med slätare ytor jämfört
med vanligt bröd.
PGA motverkade dessutom förhårdningsprocesser under lagring av det färdiga
brödet. Kanske dyker PGA snart upp bland
bakningsprodukterna i affären?
LWT – Food Science and Technology 41,
982- (juli 2008)
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
klippare Anders Schultz
Matsmältningskrydda
Att göra oljor av kryddor har blivit populärt eftersom man då ofta kringgår problem
associerade med vanlig kryddhantering, exempelvis variationer i kvalitet och smakstyrka, kvalitetsförluster under lagring, angrepp av parasiter och bakterier.
När olja tillverkas från kummin uppstår en avoljad rest av kryddan som indiska
forskare har tittat närmare på.
Undersökningen visar att salta och varma vattenextrakt av kumminresten innehåller
höga halter av ämnen som stimulerar enzymaktiviteter viktiga för matsmältning
och näringsupptag, dvs amylas-, proteas-, lipas- och fytasaktiviteter. Dessutom
uppvisar extrakten hög antioxidativ aktivitet och kumminresten har i övrigt en bra
näringssammansättning. Forskarna ser en framtid för kumminresterna som ingredienser
i hälsomat.
Food Chemistry 110, 547- (1 okt 2008)
Ultraljud ger starkare antioxidanter
Sonikering (ultraljudsbehandling) har inom livsmedelsindustrin oftast använts för
att åstadkomma fysiska förändringar i matprodukten, t ex vid homogenisering och
olika typer av extraktioner, men nu börjar blickarna alltmer riktas mot de kemiska
förändringar ultraljudsbehandlingen ger upphov till. Genom att välja ljudfrekvens
och tillsatser med omsorg kan man minimera oönskade reaktioner mellan bildade
radikaler och livsmedelsprodukten, men man kan också använda ultraljudet för att
framkalla önskade reaktioner.
I en australiensisk rapport visas att hydroxylering av fenoler kan vara ett
exempel på en önskad reaktion som kan framkallas genom sonikering. Det finns
nämligen ett tydligt samband mellan grad av hydroxylering hos fenoler och antioxidativ aktivitet (hydroxylgruppernas positioner inverkar också).
I försöken påvisade forskarna under sonikeringen en bildning av hydroxylradikaler och en hydroxylering av fenoler som båda var frekvensberoende.
Det återstår dock mycket utvecklingsarbete innan detta kan få någon praktisk
tillämpning inom livsmedelsindustrin.
Innovative Food Science and Emerging Technologies 9, 155- (april 2008)
Tryckvakter
En ny generation tryckvakter för att säkerställa tryck och övervaka läckage i pneumatiska system presenteras av SMC.
Displayen, som släcks automatiskt vid
energisparläge, har fyra tecken med möjlighet att växla färg röd/grön vid till/frånslag.
En programmerbar PIN-kod förhindrar
ofrivilliga ändringar av inställningarna och
programmerbar responstid upp till 2 sek
filtrerar bort onödiga från- och tillslag.
Vakterna är avsedda för gaser som inte
är korrosiva eller explosiva och finns i tre
storlekar från -1 till 10 bar.
Livsmedelstermometer
Egenkontroll lanserar en ny livsmedelstermometer, FoodTemp. Termometern mäter
temperaturen beröringsfritt med IR eller
med en förstärkt utfällbar insticksgivare.
Termometern är vattentät (IP65) och har
inbyggd ficklampa som belyser föremålet
som mäts. Den släta konstruktionen
underlättar rengöringen och lysdioder
indikerar att mätningen ligger inom rätt
område.
Skoskyddsautomat
Ger starka ben
– men lagom är bäst
Kosttillskott av vitamin D och kalcium är visserligen bra för att motverka benskörhet
på ålderns höst, men en växande mängd forskningsdata indikerar att överdoseringar bör
undvikas. Resultaten från en ny epidemiologisk studie med 232 personer över 60 år visar
en tydlig korrelation mellan konsumtion av vitamin D och skador på hjärnan, som tros
orsakade av syrebrist till följd av kalcifiering av blodkärl.
Korrelation mellan kalciumintag och dessa skador erhölls också. Korrelationerna
bestod även när andra variabler som kan tänkas påverka resultatet (t ex ålder, blodtryck,
diabetes, hjärtsjukdom, depression, kaloriintag) testades och inkluderades i multivariabla
regressionsmodeller. Forskarna bakom studien anser emellertid att säkra slutsatser ännu
inte kan dras på grund av studiens natur och begränsade omfattning. Fler studier lär
därför vara att vänta.
Nutrition Research 28, 285- (maj 2008)
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Smartaskoskydd kallar sig ett företag som
tillhandahåller just smarta skoskydd för
tillfälliga besökare. Med hjälp av skoskyddsautomater slipper besökaren kröka
rygg. Skoskydden sätts direkt på skon med
hjälp av ett tryck med foten.
FoodMonitor.se
Ständigt uppdaterade branschnyheter om livsmedel
39
Skum
orsakar
produktförluster
text: David Hellborg, qb food tech
Ett stort problem inom de flesta
industrier är att det bildas skum i
blandningsprocesser. Skummet kan
ställa till med tekniska problem, som
ökad fouling vid värmebehandling,
men även ge stora produktförluster.
Ett skum består vanligen till ca 30 procent
av vätska. Därför är det relativt enkelt
att räkna ut hur mycket produkt som går
förlorad under ett år. Denna fråga har dock
inte fått stor uppmärksamhet, eftersom
det ofta är väldigt svårt att bli av med
skum utan att använda tillsatser. Ett bättre
sätt är därför att undvika att skummet
överhuvudtaget bildas.
Om en traditionell trattblandare används
för att tillsätta pulver till en vätska som är
luftbindande, kan den inblandade luftens
volym vara lika stor som produktvolymen.
Det beror på att en trattblandare fungerar
som en venturiinjektor, där en strypning ger
ett undertryck som får pulver att sugas ner i
vätskeströmmen.
Luftinblandningen orsakas dels av att
pulver innehåller ca 50 procent luft, dels av
att luft sugs ner mycket snabbare än pulver.
Därför är det inte ovanligt att produkttanken
innehåller lika mycket skum som produkt,
vilket i så fall innebär att 25 procent av
ingredienserna gått förlorade och att bara
hälften av tankens kapacitet utnyttjas.
Något som förvärrar situationen
ytterligare är att pumpen, som sitter efter
40
venturiinjektorn, slår sönder luften till små
bubblor, som ger ett krämigt och mycket
stabilt skum.
Det normala är att låta skummet bli
spill, vilket är en kostsam metod. Låt oss
anta att tio procent skum erhålls vid en
blandning på 10 000 liter mjölkprodukt per
dag. 1 000 liter skum motsvarar 300 liter
produktspill. På ett år växer detta spill till
relativt stora belopp. I värsta fall kan det
röra sig om mer än 500 000 kr per år.
Ett bra sätt att blanda in pulver utan att luft
följer med, är att ta bort injektorn. Men då
återstår att få ner pulvret tillräckligt fort.
En QB Mixer, dvs en kub som står på sin
spets, har en relativt stor vätskeyta. Mixern
har även ett blandningsverktyg som ger
en kraftig rörelse, vilket ger en effektiv
neddragning av pulver utan att luft dras ner.
Det beror bl a på att det inte finns någon
vortex i mixern, eftersom vätskan hindras
från att sättas i cirkulation. Minska varvtalet i mixern
Tids- och kapacitetsvinster
Lite förenklat kan luftinblandningen ses
som proportionell mot vätskeytans hastighet
för de flesta blandningstankar. Denna hastighet är i sin tur beroende av omrörarens
pumpförmåga.
Genom att använda en mixer, som inte
kräver allt för högt varvtal på omröraren,
kan man därför minska luftinblandningen.
Om det uppstår en vortex (virvel), kommer
dock luftinblandningen att öka kraftigt
utöver det som vätskans ythastighet orsakar.
Att energiförbrukningen är proportionell
mot varvtalet upphöjt till tre, är ytterligare
en anledning att minska varvtalet i mixern.
Genom att skummet minskas, kan
utrustningens fulla volym utnyttjas, vilket
kan ge stora kapacitetsvinster. Man behöver
heller inte invänta att skummet ska lägga
sig, något som kan ta väldigt lång tid om
man har skaffat sig ett krämigt skum.
Med andra ord finns det många
anledningar att se över sina skummande
processer.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
LivsmedelsFöreningen
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
41
Klimatsmarta
musslor
text: staffan ljung Foto: bo håkansson
De hotas inte av överfiske, gör
havet renare, är nyttiga och
välsmakande och tack vare att
de lever kustnära, går det åt
lite bränsle vid skörden.
– Svenska blåmusslor är
förmodligen den allra bästa
havsmaten ur klimatsynvinkel,
säger Susanne Ekstedt på SIK,
som nu utvecklar nya maträtter
av musslor tillsammans med
flera företag.
Blåmusslor är fantastiska små skaldjur,
tycker Susanne Ekstedt. Närsalter och
plankton, som bidrar till övergödningen,
tas upp av musslorna och omvandlas till
fettsnålt musselkött, rikt på protein och
nyttiga mineraler.
– Det är riktigt bra mat som alla kan äta
mer av.
Ett stort plus är också att blåmusslor
kan ätas med gott samvete av den miljömedvetne konsumenten.
– De får grönt ljus från Världsnaturfonden, som rekommenderar att man
köper färska, repodlade blåmusslor, säger
Friederike Ziegler, som är marinbiolog på
SIK och forskar om hur fångst av fisk och
skaldjur påverkar miljön.
Nya produkter på gång
Vinkokta eller friterade blåmusslor kan
räknas in under avdelningen delikatesser
från havet. Nu planeras också en rad nya
42
Dan Melin, SIK, bjuder Birte Borge Lied
(t v) och Sissel Saastad på musselprodukter under vårens medlemsdag.
produkter, som är baserade på musslor. SIK
jobbar med Klädesholmen Seafood och
Dafgårds. Tillsammans har de tagit fram
en serie provprodukter som musselkorv,
musselpastej och musselburgare.
– Vi har utvecklat en musselpastej som
smakar gott. Vi ska nu försöka intressera
någon kund att ta in pastejen i sitt sortiment.
Bästa möjligheten finns förmodligen på
exportmarknaden, men först måste vi
studera hållbarheten mer ingående. Ett års
hållbarhet är ett grundkrav innan vi går
vidare, säger Per-Aste Persson, VD för
Klädesholmen Seafood.
Boel Dafgård, produktutvecklingschef
på Dafgårds, lovordar musslor ur både
klimat- och näringssynvinkel. Samtidigt vet
hon att svenskar är lite skeptiska till att äta
vissa skaldjur.
– Jag tror att konsumenterna behöver
lära sig mer om musslor. På andra håll är
man däremot mer van vid att äta den här
typen av mat. Det är skälet till att vi nu
lanserar en musselrisotto i Frankrike.
Fröken mussla ger besked
Det är fritt fram för alla att plocka blåmusslor, men det finns anledning att vara
försiktig. På vissa ställen och vid vissa
tillfällen kan musslorna innehålla alggifter.
Fiskeriverket servar därför med tjänsten
Infocentral blåmussla. På 031 - 60 52 90 ges
besked om var man ska låta bli att plocka
musslor.
– Vill man inte chansa på egenplockade
blåmusslor, är ett bra tips att köpa hos fiskhandlaren. Blåmusslor i nät är mycket
noga kontrollerade före skörd, märkta och
kommer från områden utan giftalger, säger
Susanne Ekstedt.
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Betfiber, som svällt i vätska, har en textur som påminner om svällda
brödsmulor.
Den vattenhållande förmågan för Fibrex 610, vid 20 resp 95°C.
Kapaciteten ökar 20 procent vid den högre temperaturen.
Sockerbetsfibrer ger
smak och konsistens
text: Claes Malmgren, danisco sugar foto: anneli mårtensson, danisco sugar
Fibrex, som tillverkas av sockerbetor, har mycket högt
kostfiberinnehåll, god smakbärande funktion och vattenhållande förmåga. Kombinationen av näringsfysiologiska
egenskaper och smakbärande funktioner öppnar för många
nya applikationsområden.
Fibrex är en naturlig, förädlad fiberprodukt
från svenska sockerbetor, som produceras
vid Daniscos anläggning i Köpingebro i
Skåne. När sockret har utvunnits ur betan,
finns den fiberrika strukturen i cellväggarna
kvar och av denna framställs Fibrex. Den
nästan lukt- och smakneutrala sockerbetsfibern, som är beige eller brun, mals eller
valsas till fint pulver, grovkornigt mjöl
eller flingor.
Den färdiga produkten innehåller ca
73 procent kostfibrer, varav en tredjedel är
lösliga. Produkten E-nummerdeklareras inte
och är naturligt fri från gluten och andra
allergener.
Olösliga fibrer hjälper mot trög mage,
medan lösliga har en gynnsam påverkan,
såväl på blodsockerkurvan som det farliga
kolesterolet (LDL), samt är bra för ämnesomsättningen.
Fibrex ger en mättnadskänsla som varar
längre och påverkar inte nämnvärt kroppens
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
förmåga att absorbera mineraler, som zink
och järn.
Behåller vatten
Strukturen i sockerbetans cellväggar och
den höga andelen pektin (22 procent) gör
att Fibrex har god förmåga att suga upp och
behålla vätska även vid mycket höga och
låga temperaturer, vilket gör att produktens
smak och konsistens bevaras bättre.
Eftersom Fibrex finns i många olika
partikelstorlekar, kan livsmedelsproducenten
välja den fraktion som ger bäst resultat för
slutprodukten. Vid bakning håller Fibrex kvar vätskan
i brödet, så att det håller sig färskt längre.
Pektinet i Fibrex bildar tillsammans med
vätskan en gel, som gör att degen blir
mjukare och lättare att bearbeta i maskin.
Fibrex kan även användas som ett extra
fibertillskott i müsli och flingor.
Sockerbetsfibrerna binder vätska i
köttprodukter, så att de behåller sin
saftighet, smakar mer och får en bättre
textur. Genom att tillsätta Fibrex går
det även att reducera köttmängden. En
serie tester har visat att korv med tillsats
av Fibrex upplevs som fastare och
mindre vattnig. Burgare av köttfärs eller
vegetabilier upplevs som saftigare och
aptitligare och får bättre textur.
Nya livsmedel
Formidabel AB är ett svenskt företag
som hjälper livsmedelsproducenter med
produktoptimering och produktutveckling.
En av de ingredienser som används för att
öka smaken och saftigheten är Fibrex.
– Vi har i många år utnyttjat Fibrex
som ersättning för ströbröd. Kunderna
upplever det också mycket positivt att
Fibrex är tillverkat av sockerbetor, som är
en naturlig råvara, förklarar försäljningschef
Thomas Larsson, som är ansvarig för produktutvecklingen inom Formidabel.
Internationell erfarenhet visar att man
genom att kombinera sockerbetsfibrer
och aromer, kan skapa nya näringsrika
applikationer och tillföra nya smaker till
traditionella livsmedel. Frisläppandet av
smakämnen i olika livsmedelsapplikationer
sker genom att de upplöses i en vätskerik
omgivning och genom tuggprocessen.
För torra produkter, som tillagas genom
en kokningsprocess, är det tänkbart att
utnyttja kokfasta termoreversibla matrisstrukturer, som frisläpper smakämnena först
vid tiden för förbrukningen.
43
Marknad
44
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Marknad
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
45
Marknad
46
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Marknad
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
47
Marknad
48
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Marknad
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
49
10 - 12 september
Vem
älskar dig?
Det går bra för mänskligheten. Befolkningen ökar. Fattigdomen minskar
och allt fler människor på jorden har förmånen att få äta sig mätta.
Härligt. Samtidigt ökar efterfrågan på jordens resurser. Förra året var
världens spannmålslager de lägsta på 30 år och för första gången var
världens totalkonsumtion av mjölk större än produktionen. Till det ska
läggas en serie ovanliga väderfenomen med katastrofala skördar som
följd. En snabb titt på kvittot från det senaste besöket i matbutiken ger
klara besked om vilken effekt den här utvecklingen har på våra matpriser.
Tror du att vädret stabiliseras inom kort eller att människan är beredd
att sänka sin levnadsstandard? Nej, inte jag heller.
Allting tyder på att priset för vår vardagliga middagsmat fortsätter
att stiga ett bra tag framöver. Det medför att de svenska konsumenterna
kommer att tvingas lägga en allt större del av sin disponibla inkomst på
mat. Och att de tvingas avstå från annat. Allt orsakat av omvärldsfaktorer,
som du knappast kan lastas för men likväl får hantera konsekvenserna
av. En mängd konsumenter kommer nämligen att reflektera över vilka
livsmedelsprodukter de köper och varför. Ju trognare dina konsumenter
är ditt varumärke, desto högre upp på prisstegen kommer de att följa dig.
Det är dock få livsmedelsföretag förunnat att ha konsumenter som dyrkar
varumärket. Delvis för att marknadskommunikationen traditionellt och
olyckligtvis fokuserat på priset. Men enbart lågt pris räcker inte för att
konsumenten ska bli förälskad och varumärket trogen. Därför blir det milt
sagt en kommunikativ utmaning att motivera konsumenterna att fortsätta
handla när produkterna bara blir dyrare och dyrare utan att utvecklas.
För de företag som vill förbli framgångsrika inom livsmedelsbranschen finns det inte längre några gyllene medelvägar. Det gäller
att ha ett samlat konsumenterbjudande så unikt att tillräckligt många
konsumenter blir förälskade. Men för att bli bli älskad av några gäller det
också att våga bli ratad av andra. Hoppas att just du är älskad.
Av många.
Kampen om råvarorna, LivsmedelsFöreningens Livsmedelsdagar i Tylösand
www.livsmedelsforeningen.nu
14 - 19 september
Drinktec, nya dryckesteknologier
presenteras på Messe München
www.drinktec.com
28 september - 1 oktober
InterMopro InterCool InterMeat, Düsseldorf
www.intermopro.de
1 oktober
Skånes Livsmedelsakademis dag
www.livsmedelsakademin.se
7 - 9 oktober
ProcessTeknik-mässan i Göteborg
www.processteknik.info
19 - 23 oktober
Sial-mässan i Paris
www.sial.fr
28 - 31 oktober
World Food Ukraine, ukrainsk utställning
för mat och dryck, den elfte i ordningen
www.worldfood.com.ua/en/
4 - 6 november
Health Ingredients Europe och Natural
Ingredients, två parallella mässor i Paris
www.fi-events.com
11 - 13 november
FoodPharma Tech, mässa i Herning
www.foodpharmatech.dk
17 - 20 november
IPA-mässan i Paris
www.ipa-web.com
25 - 28 november
Ingredients Russia and TechnoFood, två
växande internationella mässor i Moskva
www.ite-exhibitions.com
(Lägg in Jans namnteckning fr nr 8/07!)
Redaktionsråd
Christina Skjöldebrand (ordf)
Jan Adolfsson
Mats Engdahl
Micael Györei
Maria Johansson
Johanna Jägerhorn
Camilla Krook
[email protected]
50
50
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
Annons
Promosalons
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008
51
Annons
Tetra Pak
52
LIVSMEDEL I FOKUS 5/2008