Insatser och resultat

Miljöpolitiken 2010–2014
Insatser och resultat
Prioritering Hav
Prioritering Biologisk mångfald
Prioritering Klimat
Prioritering Giftfri vardag
Nedslag under mandatperioden
Regeringen inrättar drygt 400 nya naturreservat under mandatperioden.
Hamra nationalpark utvidgas efter ett regeringsbeslut 2012.
Miljöminister Lena Ek leder ett möte för arktiska
länders miljöministrar i Jukkasjärvi under
Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet
2011 – 2013.
Biogasanläggning i Maesod, Thailand. Inom ramen för FN-systemet
stöttar Sverige projekt för minskade utsläpp av växthusgaser
och hållbar utveckling i fattigare länder.
Sveriges miljöambassadör Annika Markovic skriver i december 2012
under Minamatakonventionen om skydd mot kvicksilver vid en
ceremoni i Japan.
Dålig luftkvalitet är en utmaning i många svenska städer. På ”luftkvalitetsturnén”
som inleddes 2012, har miljöminister Lena Ek besökt en rad kommuner för att
diskutera orsaker och möjliga åtgärder.
”Hållbarhetsgrillen” – miljöminister Lena Ek frågas ut av
gymnasieungdomar på temat hållbar utveckling. Hållbarhetsgrillen arrangeras av Miljödepartementet och organisationen
Ungdomar.se.
Levande hav
och vattendrag
Att minska övergödningen och hindra miljögifter från att nå haven är två viktiga hörnstenar i den
nationella politiken för levande hav, sjöar och vattendrag. Inom EU och internationellt har regeringen
verkat för att på olika sätt utveckla och skärpa lagstiftningen. I Sverige har stöd till lokala åtgärder för
bättre vattenkvalitet gett goda resultat. Politiken har också resulterat i ökat fokus på havs- och vattenfrågorna i samhällsplaneringen samt nya mål för skydd av sjöar, vattendrag och marina miljöer till 2020.
Lokala åtgärder är viktigt för att komma till rätta med
övergödningen och spridning av farliga ämnen. Rege­
ringen har därför fördelat ekonomiskt stöd till drygt
700 lokala projekt för bättre vattenkvalitet (LOVA).
Exempel på investeringar som fått stöd är minirenings­
verk eller kretsloppsanläggningar för enskilda avlopp,
nya våtmarker, miljöanpassade båttvättar och töm­
ningsstationer för båtlatriner.
Bättre havsplanering
Bättre vattenkvalitet kräver ökat ansvar för havs- och
vattenfrågor hos en rad aktörer i samhället. Särskilda
havsplaner ska ge vägledning till myndigheter och
kommuner när de prövar olika verksamheter med
påverkan på kust och hav. Inrättandet av en ny myn­
dighet – Havs- och vattenmyndigheten – som tar ett
helhetsgrepp om havs-, vatten- och fiskefrågor är
ytterligare ett led i arbetet för en bättre havs- och
vattenmiljö.
”Enligt mätningar
har Sveriges utsläpp av
kväve i Östersjön minskat
med 16 000 ton och
fosforutsläppen med
cirka 300 ton.”
Aktivt ordförandeskap för Östersjön
En stor del av arbetet för en bättre havsmiljö i Öster­
sjön sker i samarbete med övriga länder inom EU och
i Östersjöregionen. Som ordförandeland i Helcom,
Helsingforskommissionen för Östersjöns marina miljö
2010–2012, drev Sverige bland annat på för genomför­
andet av ”Baltic Sea Action Plan” med mål om ett fris­
kare Östersjön till 2021. Enligt mätningar mot planens
mål har Sveriges utsläpp av kväve i Östersjön minskat
med 16 000 ton och fosforutsläppen med cirka 300 ton.
Tillsammans med Finland skapade Sverige BSAPfonden som finansierat 34 projekt i Ryssland, Polen,
Estland, Finland och Sverige för att miljöanpassa
sjöfarten, minska jordbrukets näringsläckage och för­
bättra reningen i avloppsreningsverk.
Åtgärder på EU-nivå
Arbetet för att nå målen i EU:s ramdirektiv för vatten
till 2015 har fortsatt. Syftet är att bevara och förbättra
vattenkvaliteten i alla grund- och ytvatten. EU:s
havsmiljödirektiv ska förbättra miljösituationen i havet
till år 2020. Båda direktivet ställer krav på åtgärder om
målen ska kunna nås.
Viktiga händelser
2010
Sverige tillträder ett tvåårigt ordförandeskap i Helcom.
En rad projekt för att minska övergödningen i Östersjön
genom­förs i samarbete med andra länder.
Det första av de hittillsvarande sex stora skyddade marina
områden i Nordost­atlanten samt ett flertal åtgärder för att
skydda hotade arter och livsmiljöer beslutas.
2011
Havs- och vattenmyndigheten inleder sin verksamhet med
placering i Göteborg.
2012
Beslut om bättre information om kvaliteten på badvatten
genom en ändring i badvattenförordningen.
2013
Miljöforskningsberedningen presenterar en rapport om
dykänders minskning i Östersjön. Frågan diskuteras vid
ett seminarium som leds av miljöminister Lena Ek.
2014
Bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA-bidrag) om
75 miljoner kronor årligen permanentas.
Beslut om etappmål inom miljömålssystemet med
innebörden att långsiktigt skydda 10 procent av Sveriges
havs- och vattenmiljöer till 2020.
Proposition om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
lämnas till riksdagen. Marina ekosystemtjänster liksom
insatser för att värna biologisk mångfald i haven beskrivs.
Biologisk mångfald
och ekosystemtjänster
Viktiga funktioner i naturen som pollinering, vattenrening och produktion av mat står på spel när
växter och djur minskar i antal. Behovet av att bevara biologisk mångfald och säkra sådana viktiga
ekosystemtjänster har därför lyfts fram under mandatperioden. Naturen och ekosystemen ska
värderas högre av alla som använder mark och vatten – det är en huvudinriktning i regeringens
politik för biologisk mångfald.
Ekosystemtjänster som pollinering och vattenrening
kan inte tas för givna, utan måste aktivt värnas. Propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och
ekosystemtjänster” anger riktningen för arbetet med
att säkra ekonomiska och biologiska värden i växt- och
djurlivet. Nya etappmål och föreslagna insatser ska
göra det möjligt att nå Sveriges miljökvalitetsmål. De
ska också bidra till att Sverige når såväl EU:s som FN:s
mål för biologisk mångfald.
Konkreta insatser som ska genomföras för att säkra
ekosystemtjänster är bland annat förbättrad statistik
och miljöräkenskaper, vägledning till myndigheter och
kommuner samt översyn av ekonomiska styrmedel.
Propositionen innehåller en särskild strategi för hur
värdet av ekosystemtjänster bättre kan synliggöras.
Målet är att ekosystemtjänster senast år 2018 ska integreras i beslut som rör samhällets utveckling.
Förbättrat skydd för arter och natur
För att skydda värdefull natur har regeringen inrättat drygt 400 nya naturreservat med en total areal om
cirka 150 000 hektar. Andra exempel på ökat naturskydd är utvidgningen av Hamra nationalpark samt
beslut om att föreslå 14 nya områden till EU:s nätverk
av skyddad natur, Natura 2000. Under mandatperioden
har regeringen även tagit beslut om att utse 15 nya
våtmarks- och vattenområden enligt Ramsarkonventionen, motsvarande en yta på nära 150 000 hektar.
Under åren 2013–2016 satsas drygt 330 miljoner
kronor mer än i budgeten för 2012 på skydd av skog.
Det innebär i sin tur möjligheter att skapa nya naturreservat liksom resurser för att teckna naturvårdsavtal
med markägare om skydd av skog.
Ett femtiotal hotade arter har fått fastställda åtgärdsprogram för att främja arternas överlevnad. Hit
hör orkidén brunkulla och den sällsynta sandödlan. Vid
utgången av 2013 hade cirka 40 av dessa program genomförts med gott resultat. För den lilla hönsfågeln kornknarr har situationen förbättrats genom återskapande av
strandängar och lämpliga miljöer på åkermark.
Regeringen har beslutat om en ny rovdjurspolitik
med långsiktiga mål för de fem rovdjur som lever i
Sverige. I propositionen ”En hållbar rovdjurspolitik”
från 2013 anges att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska finnas i livskraftiga populationer. Samtidigt ska
tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras. Rovdjurs-
förvaltningen ska också utvecklas så att länsstyrelserna
får ökat ansvar för skydds- och licensjakt.
Internationella insatser
För att genomföra FN:s plan för att bevara världens
biologiska mångfald, den så kallade Nagoyaplanen,
behövs både ekonomiska resurser och kunskap. Sverige
var med och tog initiativ till ett dialogseminarium
2012 som resulterade i en färdplan för arbetet med att
mobilisera resurser. Regeringen har även finansierat
utbildningar om integrering av värdet av biologisk
mångfald i nationella program och planer. Insatserna
har genomförts av FN:s miljöprogram UNEP.
”Ekosystemtjänster ska senast år 2018 integreras
i beslut som rör samhällets
utveckling.”
Viktiga händelser
2010
Regeringen driver aktivt på för konkreta och ambitiösa
mål på global nivå i förhandlingarna inom konventionen
om biologisk mångfald i Nagoya, Japan.
2011
Beslut om ny ledningsorganisation med lokal represen­
tation för världsarvet Laponia (bland annat Sarek,
Padjelanta och Muddus nationalparker).
2012
14 nya områden föreslås till EU:s nätverk av värdefulla
naturområden, Natura 2000.
2013
Propositionen ”En hållbar rovdjurspolitik” presenteras
med långsiktiga mål för svenska rovdjursstammar.
2012 och 2014
Beslut om etappmål för att stärka den biologiska
mångfalden och viktiga ekosystemtjänster till 2020.
2014
Propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald
och ekosystemtjänster” lämnas till riksdagen.
Minskad klimatpåverkan
och renare luft
En ny global överenskommelse är avgörande för att stabilisera klimatet och hejda den pågående
temperaturökningen. Internationella insatser har därför haft hög prioritet under mandatperioden.
Nationellt har klimatpolitiken resulterat i bränslesnålare bilar, fler fordon som drivs med andra
bränslen än fossila och fortsatt minskade utsläpp från uppvärmning. Sedan 1990 har utsläppen
av växthusgaser från svenska källor minskat med 23 procent.
Regeringen har aktivt verkat för en ambitiös klimatpolitik inom EU. I de internationella förhandlingarna under
FN:s klimatkonvention har regeringen vid flera tillfällen
med framgång tagit på sig rollen som medlare i kritiska
och komplicerade frågor som frågan om klimatrelaterade skador och förluster i de fattigaste länderna.
”Åtgärderna för att
minska utsläppen måste
fortsatt vara i fokus.”
Nya arenor
Sverige har också bidragit till nya samarbeten mellan
länder. Genom koalitionen Climate and Clean Air
Coalition har regeringen satt fokus på vikten av att
minska utsläppen av klimatpåverkande luftföroreningar
som metan, marknära ozon, sot och HFC.
Det globala forskningsprojektet New Climate Eco­nomy ska ta fram vetenskapliga bevis för att det finns
åtgärder som både stärker den ekonomiska tillväxten
och minskar riskerna för allvarliga klimatförändringar.
Sveriges ordförandeskap i Arktiska Rådet 2011–2013 och
i Nordiska ministerrådet 2013 inriktades också på
klimat­frågor. Sverige har även deltagit i styrelse­arbetet
för att bygga upp den så kallade ”gröna klimatfonden”
som ska förmedla klimatbistånd till fattiga länder.
Sverige bidrar med 300 miljoner kronor.
Genom investeringar i mer än 80 projekt inom främst
Kyotoprotokollets mekanism för ren utveckling (CDM),
har Sverige bidragit till utsläppsminskningar i 27 lågoch medelinkomstländer. Med ett bidrag på 400 miljoner
kronor 2010–2013, är Sverige därtill en av de största
givarna till Anpassningsfonden under Kyoto­protokollet.
Åtgärder och anpassning nationellt
I Sverige ska fordonsflottan vara oberoende av fossila
bränslen år 2030. Exempel på beslut i riktning mot det
målet är supermiljöbilspremien och ny miljöbilsdefinition.
Sverige stöttade från start EU-kommissionens förslag
om skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar
som började förhandlas 2012. EU gick på Sveriges linje,
beslutet från 2013 innebär att de genomsnittliga utsläppen från nya bilar minskar till 95 gram koldioxid per
kilometer år 2021.
Åtgärderna för att minska utsläppen måste fortsatt
vara i fokus. Samtidigt måste samhället anpassas till
nya klimatförutsättningar. Ett kunskapscentrum vid
SMHI ska bistå olika samhällsaktörer i arbetet med att
klimatanpassa Sverige. Regeringen har också tillsatt
en utredare som ska konkretisera hur visionen om ett
klimatneutralt Sverige år 2050 ska nås.
På väg mot frisk luft
Internationellt är FN:s luftvårdskonvention en viktig platt­form för att hantera de luftföroreningar som når Sverige
från utlandet. Sverige fanns bland de länder som 2012
hårdast drev kravet om att skärpa utsläppstaken i konven­
tionens Göteborgsprotokoll. Påtryckningarna ledde även
till att sot nu omfattas av kraven.
I Sverige har regeringen, genom en ändring av Trafikför­
ordningen, gjort det möjligt för kommuner att förbjuda
användning av dubbdäck. Stockholm, Göteborg och
Uppsala är kommuner som infört lokala förbud. En ut­
redning om ytterligare åtgärder för att minska partiklar
från dubbdäck tillsattes 2014.
Viktiga händelser
2011
Arbetet med Färdplan för ett klimatneutralt Sverige 2050
inleds. Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram
underlag för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser
år 2050.
2012
Supermiljöbilspremien införs. Premien är en statlig check
på 40 000 kronor för den som köper en elbil eller annan
bil med mycket låga utsläpp.
Luftkvalitetsturnén startar. Miljöminister Lena Ek besöker
kommuner för att diskutera erfarenheter och utmaningar
i arbetet för renare luft.
Svaveldirektivet om en skärpning av reglerna för svavel­
dioxidutsläpp från sjöfarten antas inom EU. De nya
reglerna gäller från 2015.
2013
Miljöminister Lena Ek tar emot FN:s vetenskapliga
klimatpanel IPCC i Stockholm. Regeringen diskuterar
IPCC:s slut­satser med nordiska klimat- och miljöministrar
och representanter för näringslivet.
Beslut fattas i EU om skärpta regler för utsläpp från
personbilar och lätta lastbilar samt om minskad använd­
ning av de mycket kraftfulla fluorerade växthusgaserna.
Sverige är ett av de länder som driver på mest.
En giftfri vardag
med fokus på barn
Kemikalier som skadar miljön och riskerar människors hälsa ska fasas ut eller ersättas med miljö­
vänliga alternativ. Regeringen har under mandatperioden tagit flera beslut med sikte på en giftfri
vardag. Bättre kartläggning och tillsyn av skadliga kemikalier är viktiga steg för att få bort farliga
ämnen ur varor och produkter. Propositionen för en giftfri miljö och den nationella handlingsplanen
för en giftfri vardag anger färdriktningen för de kommande årens insatser.
I propositionen ”På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken” presenterar regeringen
sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Propositionen anger flera nya etappmål om farliga
ämnen liksom insatser för att nå dem. Exempel är
åtgärder mot särskilt farliga ämnen, bättre konsumentinformation och ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning.
Satsningen i budgetpropositionen för 2014 innebär
att arbetet med handlingsplanen för en giftfri vardag
förlängs och får förstärkta resurser. Regeringen har
under mandatperioden ökat påtryckningarna för en
effektiv kemikaliepolitik inom EU och för en hög ambitionsnivå internationellt. Att förverkliga den globala
kemikaliestrategin och kvicksilverkonventionen inom
FN har varit viktiga fokusområden. Konventionen om
skydd mot kvicksilver antogs 2013.
Förbud mot farliga ämnen
Att minska barns och ungas exponering för farliga
ämnen har högsta prioritet i regeringens kemikaliepolitik. Ett nationellt förbud mot det hormonstörande
ämnet bisfenol A i lack och ytskikt i barnmatsförpackningar infördes 2012. Nya nationella regler som
begränsar bland annat cancer- och allergiframkallande
ämnen i tatueringsfärger är ett annat konkret exempel
på arbetet för att minska kemikalieriskerna. 2013 lades,
efter internationell samverkan, ytterligare ämnen till
på Stockholmskonventionens lista över över särskilt
farliga ämnen (POP-ämnen). Regeringen har också
beslutat att kartlägga användningen av misstänkt hormonstörande mjukgörare, så kallade ftalater.
Samverkan med andra aktörer avgörande
Samverkan med näringslivet är en nyckelfaktor för
att fasa ut farliga ämnen. Regeringen har fört dialog
med bland annat kosmetika- och leksaksbranschen
under mandatperioden, vilket lett till att flera företag
gjort viktiga åtaganden. Exempelvis har företag inom
kosmetikabranschen frivilligt slutat använda allergiframkallande konserveringsmedel.
Parallellt behöver lagstiftningen utvecklas. En ut­
redning om ekonomiska styrmedel för kemikalier tillsattes 2014. Syftet är att ytterligare minska miljö- och
hälsofarliga ämnen i olika varugrupper. Bland annat
ska möjligheterna till en särskild kemikalieskatt utredas.
”Att minska barns
och ungas exponering
för farliga ämnen har
högsta prioritet.”
Mot bättre kretslopp och återvinning
Säker och effektiv insamling och hantering av avfall har
kopplingar till arbetet för minskad spridning av kemikalier
och farlig ämnen. Regeringen tillsatte 2011 en utred­
ning för att göra en allmän översyn av avfallsområdet.
Insamlingsansvaret för förpackningsavfall och returpap­
per har på nytt satts under lupp med syftet att hitta en
långsiktig lösning. Två etappmål har beslutats som syftar
till att nå en ökad resurshållning i livsmedelskedjan samt
i byggsektorn. Dessutom har ett etappmål om giftfria och
resurseffektiva kretslopp beslutats. Regeringen har också
arbetat för ökad insamling av kvicksilverhaltiga lågenergi­
lampor och för att nedskräpningen i miljön ska minska.
Viktiga händelser
2011
Nationellt förbud mot fosfater i maskindisk­medel. Det
leder senare samma år till en begränsning av fosforhalten
i tvättmedel och i maskindiskmedel även på europeisk
nivå.
Förbud mot farliga kemikalier i tatueringsfärger. De nya
reglerna ställer även krav på utökad information på
förpackningarna.
2012
Miljöministern Lena Ek lanserar initiativet ”8 år – 8 steg”
för att öka takten i arbetet mot det internationella målet
om hållbar hantering av kemikalier och avfall till 2020.
2013
Kemikaliepropositionen ”På väg mot en giftfri vardag –
plattform för kemikaliepolitiken”, lämnas till riksdagen.
Sverige skriver under Minamatakonventionen om kvick­
silver som antas samma år.
Förslag om nya regler för användning av växtskyddsmedel.
En nationell handlingsplan och förslag till ny förordning
skickas på remiss.
2014
Giftfri vardag-turnén inleds. Miljöminister Lena Ek besöker
förskolor för att diskutera kemikalier i barns vardag.
Barns utsatthet för farliga ämnen prioriteras i
regeringens Kemikalieproposition från 2013.
Miljöminister Lena Ek och statssekreterare Anders Flanking på klimatförhandlingar
i Warszawa, Polen 2013.
Regeringen är värd för ”Stockholm+40 – Partnership Forum for
Sustainable Development”, en internationell konferens om hållbar
utveckling. Konferensen lockar deltagare från hela världen.
Mer än 700 lokala projekt för bättre vattenkvalitet (LOVA)
genomförs 2010–2014.
Under perioden 2011–2014 satsar regeringen
400 miljoner kronor på miljöteknikområdet.
En särskild miljöteknikstrategi tas fram.
Miljöminister Lena Ek, Hillary Clinton och Kronprinsessan
Victoria träffas i Stockholm för samtal om CCAC, den globala
koalition om kortlivade, klimatpåverkande luftföroreningar
som bland annat Sverige och USA startade 2012.
Ministerns kommentar
Jag arbetar för bättre miljö och klimat
Jag vill ha renare luft, friskare hav, färre kemikalier i vår
vardag och att vår klimatpåverkan ska bli mindre. Regeringens miljö- och klimatpolitik har under mandatperioden stärkt och utvecklat arbetet för att vi snabbare ska nå
de av riksdagen beslutade miljömålen.
Mycket är på väg åt rätt håll. Utsläppen av näringsämnen som påverkar övergödningen i Östersjön och
våra andra hav har minskat med omkring 20 procent för
kväve och 12 procent för fosfor. De nationella utsläppen
av växthusgaser har minskat med 23 procent sedan 1990.
Regeringens målsättning är att begränsa utsläppen med
40 procent till år 2020 från de källor som inte ingår i EU:s
utsläppshandel. Det behövs fortfarande nya insatser men
min analys är att vi kommer klara detta högt ställda mål.
Jag är givetvis glad över dessa framsteg – men mycket
återstår att göra för att jag ska vara nöjd.
För att fasa ut farliga kemikalier ur vår vardag har vi
tagit flera beslut med sikte på en giftfri vardag. Kemikalie­
propositionen och den nationella handlingsplanen för
en giftfri miljö anger färdriktningen för de kommande
årens insatser. Genom bättre kartläggning och tillsyn av
skadliga kemikalier ska farliga ämnen bort från varor och
produkter. I Sverige har vi förbjudit Bisfenol A i barnmatsburkar och arbetar vidare med att fasa ut hormonstörande
kemikalier. Genom att trycka på EU-kommissionen och
kräva gemensamma regler för att begränsa användningen
av hormonstörare lyfter vi dessa frågor även på EU-nivån.
De globala utsläppen måste minska och därför är
en ny global klimatöverenskommelse avgörande för att
stabilisera klimatet och hejda den pågående temperaturökningen. Därför har jag och regeringen gett internationella insatser och förhandlingar hög prioritet. Vi har
varit aktiva både på EU- och FN-nivå och bidragit till nya
samarbeten mellan länder. Genom koalitionen Climate
and Clean Air Coalition har vi satt fokus på vikten av att
minska utsläppen av klimatpåverkande luftföroreningar
som metan, marknära ozon, sot
och HFC.
En bättre miljö ger oss både
nya jobb och bättre hälsa. En
omställning till koldioxidsnål
produktion genererar nya jobb,
tillväxt och ett bättre klimat.
Därför kommer jag och regeringen att fortsätta vårt arbete för
att kunna lämna över ett renare
och friskare Sverige till nästa
Lena Ek
generation.
Miljöminister
Starkare ställning för miljömålen
För att underlätta omställningen till ett hållbart samhälle
har regeringen satt ökat fokus på miljömålen. Sveriges
16 miljökvalitetsmål har beslutats av riksdagen och
styr det svenska miljöarbetet på alla nivåer och sektorer i samhället. Det övergripande målet anger att alla
stora miljöproblem ska vara lösta inom en generation,
utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser. Det förutsätter en ambitiös miljöpolitik både i Sverige, inom EU och internationellt.
Regeringen har under mandatperioden stärkt och utvecklat
miljömålssystemet. Insatser har genom­förts på tre områden:
Nya strategier och mål. Två nya strategier har beslutats:
en för giftfri miljö och en för biologisk mångfald och
ekosystemtjänster. Fler strategier utvecklas under 2014.
Dessa ska tillsammans med de totalt 24 nya etappmål som
antagits under perioden göra att Sverige snabbare och mer
effektivt når generationsmålet och miljökvalitetsmålen.
Tydligare genomförande. Regeringen har under mandat­
perioden förstärkt myndigheternas ansvar i genomförandet
av miljöpolitiken och ställt tydligare krav på återrapportering av hur arbetet mot miljökvalitetsmålen går. 25 myndigheter har i dag ett utpekat ansvar i miljömålssystemet.
Kontinuitet och samverkan. Den parlamentariska miljömålsberedning som tillsattes 2010 har nu en operativ
roll och har svarat för en rad förslag till och förankring
av strategier, etappmål och åtgärder för att nå målen.
För att förstärka dialogen med näringslivet togs 2014
beslut om att tillsätta en nationell miljömålssamordnare.
Produktion: Miljödepartementet och Blomquist. Tryck: EDITA, Västerås, Maj 2014. Artikelnummer: M2014.08.
Fler exemplar av foldern kan beställas från Miljödepartementetet, 103 33 Stockholm eller på tel: 08-405 10 00.
Foto omslag: Henrik Trygg/Johnér, Ellinor Hall/Johnér, Marianne Andersson/Regeringskansliet, PhotoAlto/Johnér.
Foto mittuppslag: Arctic Council Secretariat, Baldur Bragason, Energimyndigheten, Johnér: Elliot Elliot, Susanne Kronholm,
Magnus Melin, Johan Ödmann. Regeringskansliet: Marianne Andersson, Hanna Björnfors, Charlotte Nording Gabrielsson,
Martina Huber, Loïc Viatte.
Läs mer om regeringens miljöpolitik på: www.regeringen.se/miljo
103 33 Stockholm