Kontrollen av
receptfria läkemedel
Kontrollen av receptfria läkemedel
1
Förord
I samband med läkemedelsreformen 2009 blev det tillåtet att sälja vissa receptfria läkemedel utanför apotek. Läkemedel är dock på grund av sina speciella
egenskaper med risk för felaktig användning inte som andra varor och försäljningen är därför kringgärdad av ett strikt regelverk. Tanken med reformen är att
öka tillgängligheten av receptfria läkemedel och därför räcker det att handlaren
anmäler försäljningen till Läkemedelsverket innan den påbörjas. Något tillstånd
fordras alltså inte.
Regelverket kring försäljningen av receptfria läkemedel utanför apotek kontrolleras på lokal nivå av kommunerna. Finansieringen av kontrollen sker
genom att kommunerna fått rätten att ta ut en taxa för sin kontroll. Reformen
genomfördes i snabb takt inför det att försäljningen blev tillåten och kommunerna fick kort tid för förberedelser. Kommunen måste förutom att fatta beslut i
fullmäktige om vilken nämnd som ansvarar för kontrollen, också anta en taxa
och skaffa kompetens och resurser för kontrollen.
Syftet med vår enkät var att få en överblick över vilka nämnder och förvaltningar som fått ansvaret för kontrollen, vilka resurser kommunerna har för detta
samt vilken finansiering man har beslutat om.
Enkäten visar att de allra flesta kommunerna två år efter det att reformen trätt i
kraft, har beslutat om ansvarig nämnd och förvaltning samt taxa för kontrollen.
En majoritet har lagt kontrollansvaret på miljö- och hälsoskyddsnämnd eller
motsvarande tillsammans med livsmedelskontrollen och något färre kommuner
har lagt ansvaret på socialnämnd eller motsvarande tillsammans med tillsyn
enligt alkohollagen. När det gäller taxa, skiljer det sig mycket mellan kommunerna, både hos de som infört årsavgift och de som har timavgift. Orsaken till
de stora skillnaderna kan vara att det inte funnits någon erfarenhet av läkemedelskontrollen i kommunerna och att det därför varit svårt att uppskatta vilka
resurser som behövs för kontrollen. I takt med att kommunerna bygger upp
erfarenhet av kontrollen och att de utbildningsinsatser som Sveriges Kommuner
och Landsting genomför tillsammans med Läkemedelsverket ökar kompetensen, torde kunskapen om vilka resurser som fordras för kontrollen att öka.
Stockholm i juli 2012
Gunilla Glasare
Avdelningschef
Kontrollen av receptfria läkemedel
Ann-Sofie Eriksson
Sektionschef
2
Innehåll
Förord .................................................................................................................. 2
Inledning ............................................................................................................. 4
Syfte ..................................................................................................................... 4
Genomförande ..................................................................................................... 5
Resultat ............................................................................................................... 6
Beslutsnivåer och ansvarsfördelning ................................................................... 6
Taxa för kontroll.................................................................................................... 7
Omfattning av kontroller ....................................................................................... 9
Styrdokument för kontrollen av försäljning av läkemedel...................................10
Problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel .....12
Bilaga 1 Tabeller ...............................................................................................14
Bilaga 2 Enkät ...................................................................................................16
Kontrollen av receptfria läkemedel
3
Inledning
Receptfria läkemedel går numer att köpa i ett flertal detaljhandelsbutiker. Den
första november år 2009 ersattes regelverket för detaljhandel med nikotinläkemedel med ett nytt regelverk för handel med vissa receptfria läkemedel. Enligt
lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel får näringsidkare,
efter anmälan till Läkemedelsverket, bedriva detaljhandel med vissa receptfria
läkemedel på andra försäljningsställen än öppenvårdsapotek. Den som bedriver
handel med vissa receptfria läkemedel ska enligt lagen uppfylla ett antal krav.
Kommunerna har i lagstiftningen fått ansvaret för kontrollen av att regelverket
följs. Läkemedelsverket har fått rollen som övergripande tillsynsmyndighet.
Kommunerna ska finansiera kontrollen av receptfrial läkemedel med en taxa.
Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram förslag till hur denna taxa ska
utformas enligt två olika alternativ. Som ett led i implementeringen av det nya
tillsynsansvaret måste kommunfullmäktige i samtliga kommuner besluta om
vilken taxa som ska gälla och vilken nämnd som ska ansvara för kontrollen. Då
det enligt lagen bara är Läkemedelsverket som har sanktionsmöjligheter är det
mycket viktigt att kommunerna och Läkemedelsverket samarbetar. Att kommunerna gör kontroller och rapporterar funna brister till Läkemedelsverket är avgörande för en fungerande tillsyn.
För att följa upp hur kommunernas arbete med kontrollen av försäljning av
receptfria läkemedel hittills har fungerat har SKL genomfört en undersökning
som presenteras i den här rapporten.
Syfte
Syftet med undersökningen är att följa upp hur kontrollen av handel med vissa
receptfria läkemedel genomförs i kommunerna.
Detta har undersökts utifrån följande faktorer:
1. Hur det nya uppdraget implementerats i kommunen med hänsyn till
i) Beslutsnivåer
ii) Ansvarsfördelning
iii) Styrdokument
2. Taxans utformning
3. Genomförande av kontroller av försäljning av receptfria läkemedel
4. Kommunernas påverkan av utformningen av lagen (2009:730) om handel
med vissa receptfria läkemedel.
Kontrollen av receptfria läkemedel
4
Genomförande
Undersökningen har genomförts med en webbenkät som skickats ut 280
respondenter som arbetar med frågorna inom kommunerna. Anledningen till att
enkäten inte har skickats till alla 290 kommuner beror på att några kommuner
har lagt kontrollansvaret på en redan existerande gemensam organisation för
flera kommuner. Samtliga kommuner finns därmed representerade bland de 280
som fått enkäten. Enkäten skickades i slutet av januari och insamlingen pågick
till slutet på februari våren 2012. Utskicket, som gick till kommunens registrator, var adresserat till den i kommunen som ansvarar för kontroll av handel med
vissa läkemedel utanför apotek. Totalt deltog 92 procent i enkäten och av dessa
fullgjorde 87 procent enkäten. De resterande fem procent har ofullständiga svar
har lämnat mer eller mindre ofullständiga svar. För resultaten kan det innebära
partiellt bortfall för vissa frågor alternativt att kommunen inte fyllt i ett korrekt
svar för samtliga eller delar av frågorna. För att motverka felaktiva uppgifter har
extremvärden undersöks för de kommuner som har ofullständig svarsstatus. Det
totala bortfallet, det vill säga de som inte alls besvarat enkäten, är 8 procent.
Figur 1 Svarsstatus
4,6%
8,2%
87,1%
Fullständig
Ofullständig
Ej svarat
Kommunernas verksamheter har en stor variation i flera avseenden vilket även
rör kontrollen av receptfria läkemedel. I den här rapporten är det exempelvis
stora skillnader i de öppna svaren rörande kontrollobjekt där en del kommuner
genomför många kontroller och andra betydligt färre. Detta ger stora skillnader
i statistiken för öppna nummeriska frågor. I fall med stor variation används
därför median värdet framför medelvärdet som är känsligare för extremvärden.
Extremvärden har vid ett tillfälle även tagits bort från materialet då en kommun
svarat att de under år 2011 hade 200 årsarbetskrafter (se tabell 3) vilket inte
verkar rimligt och antas vara en felskrivning.
Kontrollen av receptfria läkemedel
5
Resultat
Beslutsnivåer och ansvarsfördelning
Nästan samtliga kommuner har fattat ett beslut i fullmäktige om vilken nämnd
som ansvarar för kontrollen av receptfria läkemedel. Bland de 238 kommuner
som svarade på frågan är det 3 procent vars fullmäktige inte fattat beslut. Det
vanligaste är att miljö- och hälsoskyddsnämnden eller nämnd med motsvarande
ansvarsområden ansvarar för kontrollen. Det är 45 procent som har överlagt
ansvaret på denna nämnd. Det är även vanligt att socialnämnd har ansvaret för
kontrollen vilket är fallet i 37 procent av kommunerna. I 7 procent av kommunerna är det kommunstyrelsen som ansvarar för kontrollerna och i 8 procent av
kommunerna är den en annan nämnd som bär ansvaret.
Figur 2 Om beslut om ansvarig nämnd fattats av kommunfullmäktige samt vilken nämnd som
är utsett som ansvarig.
Ja, miljö- och hälsoskyddsnämnd eller
motsvarande
45%
Ja, socialnämnd eller motsvarande
Ja, kommunstyrelsen
37%
7%
Ja, annan nämnd, ange vilken
Nej
8%
3%
Detta mönster går igen på förvaltningsnivå där sammanlagt 53 procent av
kommunerna har lagt kontrollansvaret på miljökontoren och 37 procent på
socialkontoren. Både miljö- och socialkontor har kontrollansvaret för läkemedlen kombinerat med någon annan form av tillsyn.
I en av tre kommuner ligger ansvaret för kontrollen på miljökontor eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontroll, medan det i 8 procent av kommunerna ligger på miljökontor tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken och i
6 procent av kommunerna ligger tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen. I
ytterligare 6 procent av kommunerna är det miljökontor tillsammans med någon
annan funktion som utför kontrollerna.
Kontrollen av receptfria läkemedel
6
Figur 3 Vilken förvaltning som ansvarar för kontrollen
Annan förvaltning tillsammans med annan funktion
2%
Annan förvaltning tillsammans med tillsyn enligt
alkohollagen
2%
Annan förvaltning tillsammans med tillsyn enligt
miljöbalken
Annan förvaltning tillsammans med
livsmedelskontroll
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande
tillsammans med annan funktion, ange vilken
0%
1%
2%
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande
tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen
3%
Socialkontor eller motsvarande tillsammans med
annan funktion
3%
Socialkontor eller motsvarande tillsammans med
tillsyn enligt alkohollagen
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med
annan funktion
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med
tillsyn enligt alkohollagen
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med
tillsyn enligt miljöbalken
34%
6%
6%
8%
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med
livsmedelskontroll
33%
Taxa för kontroll
De flesta kommuner, 86 procent av de 236 som besvarade frågan, har fattat
beslut i fullmäktige om taxa för kontroll. Ungefär hälften har antagit en taxa
med enbart årsavgift. Det var 38 procent som använde sig av någon av Sveriges
Kommuner och Landstings förslag. Närmare en av fyra av kommunerna hade
infört Sveriges Kommuner och Landstings alternativ 2 som innebär att kommunen enbart har en timavgift för kontrollbesök. Det var 14 procent som fattat
beslut om att införa alternativ 1, som innebär att kommunen taxerar med årsavgift för ett kontrollbesök vart tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver.
Kontrollen av receptfria läkemedel
7
Figur 4 Om beslut om taxa har fattats i kommunfullmäktige samt vilken utformning på taxa
som införts
Nej
14%
Ja, kommunen har antagit en taxa med
enbart årsavgift
49%
Ja,enligt SKL:s förslag alternativ 2
24%
Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 1
14%
Hur hög avgift som tars ut vid kontrollen kan variera mycket från kommun till
kommun. För de kommuner som enbart använder sig av en avgiftsform är
medelvärdet för timavgiften 740 kronor och årsavgiften 1 177 kronor. Mellan
kommunerna med en avgiftsform kan timavgiften variera mellan 380- 1 250
kronor i timmen. För de kommuner som enbart har årsavgiften så varierar avgiften mellan 300 till 3 000 kronor i timmen. Det är 56 kommuner som enbart
använder sig av timavgift och 114 kommuner som endast använder årsavgift.
Tabell 1 Hur stor årsavgiften respektive timavgiften är
inom kommuner med enbart en avgiftsform
Avgiftsform
Antal svarande
Medelvärde
Median
Lägsta avgift
Högsta avgift
Timavgift
56
754 kr
740 kr
380 kr
1 250 kr
Årsavgift
114
1 177 kr
1 000 kr
300 kr
3 000 kr
Kommunerna som använder båda tim- och årsavgift har lägre lägsta- och
högstanivå för avgifterna men i genomsnitt en högre timavgift. Den genomsnittliga årsavgiften för dessa kommuner är i nivå med avgiften hos kommunerna med enbart årsavgift. Medelvärdet för timavgiften är 765 kr och varierar
mellan 318- 900 kr mellan kommunerna. Årsavgiften ligger i snitt på 1 168 kr
med en lägsta avgift på 1 000 kr och en högsta på 2 370 för kommuner med
båda avgiftsformer. Utav de 32 kommuner som både har tim- och årsavgift har
31 kommuner delvis besvarat frågan och 27 kommuner fyllt i svar för både
timavgift- och årsavgift.
Tabell 2 Hur stor årsavgiften respektive timavgiften är inom kommuner med båda
avgiftsformer
Avgiftsform
Antal svarande
Medelvärde
Median
Lägsta avgift
Högsta avgift
Timavgift
27
765 kr
770 kr
318 kr
900 kr
Årsavgift
31
1 168 kr
1 000 kr
420 kr
2 370 kr
Kontrollen av receptfria läkemedel
8
Omfattning av kontroller
Kontrollobjekt avser det totala antalet objekt (såsom livsmedelsbutiker) som
säljer receptfria läkemedel och är inregistrerade till Läkemedelsverket, vilka
kommunen genomförde kontroller av under året 2011. Bland de 220 kommuner
som besvarade frågan var variationen mellan det högsta och lägsta antalet stor
då variationen var mellan 0-577 kontrollobjekt under året. De flesta har haft
runt 12 kontrollbesök vilket var medianvärdet för antalet kontrollbesök bland
kommunerna. Trots extremvärden så låg medelvärdet på 20 kontrollbesök men
medianen ger i detta fall en bättre beskrivning av läget i kommunerna. Totalt
genomfördes 2 554 kontrollbesök under år 2011 av de 220 kommunerna som
besvarade frågan.
Antal årsarbetskrafter avser här hur många årsarbetskrafter som kommunen
avsatte för kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln år
2011. Det var många, 100 kommuner, som svarade att de inte visste antalet
årsarbetskrafter som avsatts under året. Detta innebär att statistiken över årsarbetskrafter inte kan anses tillförlitlig för att beskriva den generella situationen
i kommunerna och därför bör tolkas med stor försiktighet. Bland de 126 som
kunde besvara frågan så var medianvärdet 0,1 årsarbetskrafter. Det högsta angivna antalet årsarbetskrafter som i en kommun avsatts för kontroll var under år
2011 42 till antal.
Även antalet kontrollbesök som genomfördes under år 2011 visar på att det
finns en stor variation mellan kommuner men det vanligaste värdet är sex kontrollbesök för en kommun vilket medianen visar. Antalet kontrollbesök i kommunerna varierar mellan 0-133 besök. Totalt genomfördes 2 554 kontrollbesök
år 2011.
Tabell 3 Antal kontrollobjekt, årsarbetskrafter, kontrollbesök och överträdelser
Medelvärde
Median
Lägsta
antal
Antal
som
besvarat
frågan
Högsta Totalt
antal
Antal
Antal
som
svarat
Vet ej
Antal kontrollobjekt
20
12
0
577
4362
220
9
Antal årsarbetskrafter
1,3
0,1
0
42
…
126
100
Antal kontrollbesök
12
6
0
133
2554
219
11
Antal överträdelser
0
0
0
10
75
215
16
Antal överträdelser avser hur många överträdelser av lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel eller de föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, som respektive kommun har inrapporterat till Läkemedelsverket
sedan lagen trädde ikraft den 1 november 2009. Totalt hade 75 överträdelser
rapporterats in från kommunerna. Det högsta antalet överträdelser som kom från
en och samma kommun var tio överträdelser. I övrigt var inrapporteringen av
överträdelser till Läkemedelsverket låg. Trots att uppgifterna rör det totala
antalet inrapporterade överträdelser per kommun under perioden år 2009 (då
lagen trädde i kraft) till år 2012 (då uppgifterna samlades in) låg både medelvärde och median på 0 inrapporterade överträdelser.
Som följdfråga till de som angav att de rapporterat in överträdelser till Läkemedelsverket tillfrågades kommunerna vad överträdelserna avsåg. Kommu-
Kontrollen av receptfria läkemedel
9
nerna hade möjligheten att fylla i fler än ett svar. Det var 45 kommuner som
svarade på frågan. Över hälften angav att överträdelserna avsåg brister i exponering av läkemedel i butiken. Det var 42 procent som svarade att de inrapporterade överträdelserna rörde att verksamheten inte var anmäld till Läkemedelsverket innan försäljning av läkemedel påbörjats. Att överträdelserna rörde att
försäljningsstället saknade egenkontrollprogram var det 27 procent som svarat.
Det var 28 procent som svarade att överträdelserna ansåg något annat. Kommunerna fick möjlighet att i öppna svar besvara vad alternativet annat avsåg. Det
rörde sig bland annat om att butik sålt preparat som inte är godkända, att försäljning skett utan övervakning via automat, att försäljning skett till företagskunder istället för konsumenter samt att ålderskontroll via nätförsäljning
varit bristande.
Figur 5 Vad avser de överträdelser som inrapporterats
Annat
Egenkontrollprogram saknas
Verksamheten är inte anmäld
Brister i exponering
28%
27%
42%
53%
Styrdokument för kontrollen av försäljning av läkemedel
Kommunerna tillfrågades om de hade antagit ett strategidokument eller ett
annat motsvarade dokument för kontrollen av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandlen. Över sju av tio av de 227 kommuner som besvarade
frågan hade inte antagit ett strategidokument. Bland de resterande 28 procent
som hade ett dokument hade 11 procent ett dokument som var politiskt antaget.
Det var fem procent som hade ett dokument men som inte antagit detta politiskt.
De som hade ett annat motsvarande dokument utgjorde 12 procent bland de
svarande. Dessa ombads att i öppen text besvara vilken form av dokument de
använde sig av. Svaren på detta varierade men i många fall rörde det sig som att
strategin ingick i andra styrdokument såsom nämndens verksamhetsplan, tillsynsplaner, inspektionsdokumentation eller instruktioner från Läkemedelsverket.
Kontrollen av receptfria läkemedel
10
Figur 6 Om kommunen har ett strategidokument för kontrollen av försäljning av receptfria
läkemedel
Nej vi har inget sådant dokument
72%
Ja, annat motsvarande dokument
Ja, ett strategidokument dock inte
politisk antaget
Ja, ett strategidokument som är
politiskt antaget
12%
5%
11%
Kommunerna tillfrågades även om de hade en kontrollplan eller ett motsvarande dokument för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel. Utav
de 229 kommuner som besvarade frågan hade 68 procent en kontrollplan eller
motsvarade dokument. Det vanligaste svaret var att kommunen hade en kontrollplan som var politiskt antaget vilket 36 procent svarade. Det var 18 procent
som hade en plan som inte var politiskt antaget och 14 procent som hade ett
motsvarande dokument. Något färre än en tredjedel saknade kontrollplan. Även
i detta fall fick de som svarat att de hade ett motsvarande dokument i ett öppet
svar ange vilken form av dokument detta var. Det var, även för kontrollplanen,
vanlig förekommande att den ingick i andra styrdokument såsom verksamhetsplan, tillsynsplaner, inspektionsdokumentation eller instruktioner från Läkemedelsverket.
Figur 7 Om kommunen har en kontrollplan för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel i detaljhandeln
Nej vi har inget sådant dokument
Ja, annat motsvarande dokument
Ja, en årlig kontrollplan dock inte
politisk antagen
Ja, en årlig kontrollplan som är
politiskt antagen
Kontrollen av receptfria läkemedel
32%
14%
18%
36%
11
Problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria
läkemedel
När kommunerna tillfrågades om de upplevde problem med lagen om handel
med vissa receptfria läkemedel svarade 71 procent av 219 kommuner att de inte
upplevde några problem.
Figur 8 Om kommunen upplever problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel
29%
Ja
Nej
71%
De kommuner som upplevde problem fick möjlighet att ange flera alternativ
bland möjliga problem med lagen. Det var 18 procent av 219 kommuner som
ansåg att det var ett problem att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter. Av kommunerna ansåg fem procent det som problematiskt att lagen
saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna. Resterande
tre procent avsåg att det var ett problem att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken. Totalt sett var det 64 kommuner som ansåg att
de hade problem med lagen.
Figur 9 Vilka problem med lagen (2009:730) som kommunen angivit att de har utav de som
svarat att de har problem
Annat problem
11%
Kommunen saknar
sanktionsmöjligheter
Avgifter inte kan verkställas enligt
utsökningsbalken
Saknar möjlighet att utföra kontroll i
annan kommun än den egna
Kontrollen av receptfria läkemedel
18%
3%
5%
12
Några kommuner, 11 procent, hade annat problem med lagen än de svarsalternativ som fanns tillgängliga vilket de fick möjlighet att ange i text. Problem
som togs upp rörde kompetensförsörjning, lagstiftningens utformning, ansvarsfördelningen samt underlag och riktlinjers utformning. Rörande kompetensförsörjningen upplevdes brister i utbildning och kompetens inom området, ”Mer
fortbildning önskas för att vi skall hålla oss ajour med lagtolkningen”. När det
handlade om lagstiftningens utformning upplevdes den som allt för detaljerad,
”En del saker i lagstiftningen är för detaljerade, exempelvis dekalerna om förbjudet att langa nikotinläkemedel”, samt att den borde vara samkörd med andra
lagar, ”Att lagen inte är samkörd med exempelvis tobakslagen”. Det delade
ansvaret mellan kommunen och Läkemedelsverket nämndes även som ett problem med lagstiftningen. Ett flertal kommuner påpekade att underlagen för
kontroll var för otydliga, ”Svårt få till bra egenkontrollprogram, vore bra om
det fanns en enkel mall”, och att det var svårt att ta tills sig de snabba förändringar som skedde på området, ” Komplicerat m ständiga förändringar av
preparat, svårt att hela tiden hålla sig ajour med vad som är vad”.
Kontrollen av receptfria läkemedel
13
Bilaga 1 Tabeller
Tabell 4 Starsstatus
Antal
Andel
Fullständig
244
87,1%
Ofullständig
13
4,6%
Ej svarat
23
8,2%
280
100,0%
Total
Tabell 5 Vilken förvaltning som ansvarar för kontrollen
Ansvarig förvaltning:
Antal
Andel
Livsmedelskontroll
77
33,2%
Tillsyn enligt miljöbalken
18
7,8%
Tillsyn enligt alkohollagen
13
5,6%
Annan funktion
15
6,5%
Socialkontor eller motsvarande tillsammans med:
Tillsyn enligt alkohollagen
79
34,1%
Annan funktion
8
3,4%
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med:
Tillsyn enligt alkohollagen
7
3,0%
Annan funktion
4
1,7%
Annan förvaltning tillsammans med:
Livsmedelskontroll
2
0,9%
Tillsyn enligt miljöbalken
0
0,0%
Tillsyn enligt alkohollagen
5
2,2%
Annan funktion
4
1,7%
232
100,0%
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med:
Total
Tabell 6 Om kommunfullmäktige fattat beslut om taxa för kontrollen
Antal
Andel
Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 1 med årsavgift för ett kontrollbesök vart
tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver
32
13,6%
Ja, enligt SKL:s förslag alternativ 2 med enbart timavgift för kontrollen
57
24,2%
115
48,7%
32
13,6%
236
100,0%
Ja, kommunen har antagit en taxa med enbart årsavgift
Nej
Total
Kontrollen av receptfria läkemedel
14
Tabell 7 Vad avser överträdelserna som inrapporterats
Antal*
Andel
Brister i exponering
24
53,3%
Verksamheten är inte anmäld
19
42,2%
Egenkontrollprogram saknas
12
26,7%
Annat
13
28,9%
Totalt antal svarande kommuner
45
*Antal avser svar och inte svarande kommuner då fler val kan väljas
Tabell 8 Om kommunen har strategidokument för kontrollen av försäljning av receptfria läkemedel i handeln
Antal
Andel
Ja, ett strategidokument som är politiskt antaget
24
10,6%
Ja, ett strategidokument dock inte politisk antaget
11
4,8%
Ja, annat motsvarande dokument
28
12,3%
Nej vi har inget sådant dokument
164
72,2%
Total
227
100,0%
Tabell 9 Om kommunen har en kontrollplan för kontrollen av försäljning av
receptfria läkemedel i handeln
Antal
Andel
Ja, en årlig kontrollplan som är politiskt antagen
82
35,8%
Ja, en årlig kontrollplan dock inte politisk antagen
42
18,3%
Ja, annat motsvarande dokument, ange vad
31
13,5%
Nej vi har inget sådant dokument
74
32,3%
229
100,0%
Tabell 10 Om upplever problem med lagen samt vilka problem som upplevs
Antal
Andel
Ja, att lagen saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den
egna
10
4,6%
6
2,7%
Ja, att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter
40
18,3%
Ja, annat problem, ange vad
24
11,0%
Ja totalt
64
29,2%
Nej, vi upplever inte några problem med lagen
155
70,8%
Total
219
100,0%
Total
Ja, att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken
Kontrollen av receptfria läkemedel
15
Bilaga 2 Enkät
KONTROLLEN AV RECEPTFRIA
LÄKEMEDEL
Har kommunfullmäktige fattat beslut om vilken nämnd som ansvarar för
kontrollen?
Ja, miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande
Ja, socialnämnd eller motsvarande
Ja, kommunstyrelsen
Ja, annan nämnd, ange vilken____________
Nej
Vilken förvaltning ansvarar för kontrollen?
Miljökontor eller motsvarande
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med livsmedelskontroll
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen
Miljökontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange
vilken____________
Socialkontor eller motsvarande
Socialkontor eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen
Socialkontor eller motsvarande tillsammans med annan funktion, ange
vilken____________
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med tillsyn enligt
alkohollagen
Kommunledningsförvaltning eller motsvarande tillsammans med annan funktion,
ange vilken____________
Annan förvaltning, ange vilken
Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med livsmedelskontroll
Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med tillsyn enligt miljöbalken
Annan förvaltning, ange vilken, tillsammans med tillsyn enligt alkohollagen
Annan förvaltning, tillsammans med annan funktion, ange båda____________
Kontrollen av receptfria läkemedel
16
Kommunfullmäktige beslut om taxa
Har kommunfullmäktige fattat beslut om taxa för kontrollen?
Ja, kommunen har antagit taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings förslag
alternativ 1 med årsavgift för ett kontrollbesök vart tredje år och timavgift för kontrollbesök därutöver
Ja, kommunen har antagit taxa enligt Sveriges Kommuner och Landstings förslag
alternativ 2 med enbart timavgift för kontrollen
Ja, kommunen har antagit en taxa med enbart årsavgift
Nej
Hur stor är årsavgiften respektive timavgiften
Ange antal kronor
Hur stor är årsavgiften?
______________________________
Hur stor är timavgiften?
______________________________
Hur stor är timavgiften?
Ange antal kronor
Hur stor är årsavgiften?
Ange antal kronor
Hur många kontrollobjekt, årsarbetskrafter, kontrollbesök, överträdelser?
Antal
Vet
ej
Hur många kontrollobjekt hade kommunen per den 31 december
2011?
______
Hur många årsarbetskrafter avsatte kommunen för kontroll av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln år 2011?
______
Hur många kontrollbesök gjorde kommunen under 2011?
______
Hur många överträdelser av lagen (2009:730) om handel med vissa
receptfria läkemedel eller de föreskrifter som meddelats i anslutning
till lagen, har kommunen inrapporterat till Läkemedelsverket sedan
lagen trädde ikraft den 1 november 2009?
______
Vad avser dessa överträdelser?
Flera alternativ kan väljas
Brister i exponering
Verksamheten är inte anmäld
Egenkontrollprogram saknas
Annat, ange vad____________
Annat, ange vad____________
Kontrollen av receptfria läkemedel
17
Har kommunen ett strategidokument eller annat motsvarande dokument för
kontrollen av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln?
Ja, ett strategidokument som är politiskt antaget
Ja, ett strategidokument dock inte politisk antaget
Ja, annat motsvarande dokument, ange vad____________
Nej vi har inget sådant dokument
Har kommunen en kontrollplan eller annat motsvarande dokument för kontrollen
av försäljningen av receptfria läkemedel i detaljhandeln?
Ja, en årlig kontrollplan som är politiskt antagen
Ja, en årlig kontrollplan dock inte politisk antagen
Ja, annat motsvarande dokument, ange vad____________
Nej vi har inget sådant dokument
Upplever ni problem med lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria
läkemedel?
Flera alternativ kan väljas
Ja, att lagen saknar möjlighet att utföra kontroll i annan kommun än den egna
Ja, att avgifter enligt lagen inte kan verkställas enligt utsökningsbalken
Ja, att kommunen enligt lagen saknar sanktionsmöjligheter
Ja, annat problem, ange vad____________
Nej, vi upplever inte några problem med lagen
Kommentarer
Vilka förändringar i regelverk och system skulle er kommun vilja ha för att
kontrollen enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel
skulle fungera bättre?
Kontrollen av receptfria läkemedel
18
Kontrollen av receptfria läkemedelKontrollen av
receptfria läkemedel
Hur kontrollen av handel med vissa receptfria läkemedel genomförs i kommunerna
Upplysningar om innehållet
Nils, Alesund, [email protected]
© Sveriges Kommuner och Landsting, 2012
ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-816-7
Text: Edith Ringmar
Illustration/foto: Edith Ringmar
Ladda ner på www.skl.se/publikationer. ISBN/Beställningsnummer 978-91-7164-816-7
Post: 118 82 Stockholm
Besök: Hornsgatan 20
Telefon: 08-452 70 00
www.skl.se
