Romano Pasos Research Centre
Rapport: Vår hälsa, våra behov och vårt val
Bakgrund
Projektet hade för syftet att undersöka behovet hos romer när det gäller hälsa frågan. Metoden
för att samla in information var delvis i form av telefonrådgivning samt fördjupade intervjuer.
Telefonrådgivning i sig själv en problem lösningsmetod men med själva telefonen rådgivning
skulle vi undersöka hur många ringer, vilka frågor dem ställer samt om telefonrådgivning är
något som skulle var till nytta i jämförelse till andra insatser.
Under mars månaden intill augusti telefonrådgivare har noterat att det har kommit in 112
samtal. Dem flesta som ringde in var kvinnor som hade frågor gällande deras barn snarare än
frågor om sin egen hälsa besvär. Personer som ringde och var över 50 år ställde frågor om sig
själv och alla bad om hjälp med tolkning och bad telefonrådgivare att följa med på
läkarbesök.
Vid varje samtal telefonrådgivare skulle fråga om ålder på personen och notera besväret samt
om personen vill delta i fördjupade intervjuer.
Resultat
Fråga
M 50+
K 50+
Andras besvär
Eget besvär
11
14
Läkarbesök
11
14
Upplevelse om 7
diskriminering
9
Tolkning i
romani
7
7
Intervjuat
4
7
M 19-49
K 19-49
11
32
2
3
1
14
M 18-
K 181
1
3
2
4
9
8
5
7
79 personer ringde till telefonrådgivare under 6 månader vissa oftare än andra, frekvensen på
de som ringde oftare än andra var deltagare över 50 år gammalt samt kvinnor mellan 19-49 år.
Under dem fördjupade intervjuer har man kommit fram till att telefonrådgivning fyller en
funktion men är begränsat utan andra insatser. Under fördjupade intervjuer har deltagare
påpekat att romerna över 50 behöver hjälp med tolkning samt att någon följer med på
läkarbesök. Alla deltagare tyckte att det skulle var bra med informationsträffar om olika
frågor omkring hälsa. En stor del av deltagarna har upplevde diskriminering i kontakt med
vårdnaden och deras synpunkt var att det krävs insatser med informationsspridning om romer
inom vården. Kvinnor mellan 19-49 tyckte att telefonrådgivning på romska kommer till nytta
när det gäller allmänna frågor om förkylningar till exempel.
Nedan finns resultat från intervjuer med romer som också ringde till telefonrådgivning.
Fördjupade intervjuer med romer i Skarpnäck visar att problematiken som uppstår i hälsa
frågor för romer är likartade. Till skillnad från förslaget till kommun nedanför, förslaget till
Landstinget är att anlita romer med inriktade utbildning i hälsa frågor och placera dem vid
vårdcentraler där många romer några timmar per vecka.
Hälsa
Utredningen om romernas hälsosituation hade inte mål att se hur romernas hälsoläge är eller
hur de tar hand om sin hälsa, utan utredningen gick ut på att se vilka insatser från
myndigheternas sida romerna behövde när det gällde deras hälsa. I utredningen deltog 40
personer i fördjupade intervjuer. Utredaren hade också ett dialogmöte med en grupp
människor bestående av fyra personer. Dialogmötet bestod av romer som var mer eller mindre
aktiva i romska frågor. Deras insikter var värdefulla för utredningen eftersom de hade en
starkare kännedom om hur majoritetssamhälle fungerar än de andra romer som inte var lika
aktiva vad gäller romska frågor.
Nedanför har vi uppdelat antal deltagare i de fördjupade intervjuerna i olika åldersgrupper och
efter kön (män respektive kvinnor/pojkar respektive flickor).
Ett av de största problemen som nästan alla deltagare påpekat hade med språket att göra.
Nästan alla deltagare 50 år gamla eller äldre berättade att den svåraste saken för dem allmänt i
kontakt med myndigheter är språket. I kontakt med Stockholms Läns Landsting har
utredningen kommit fram till att tjänster till tolkning i romani varit sökte bara två gånger
under dem sista två år. Under de fördjupade intervjuerna sade en person att han faktiskt hade
haft tolkning till romani under de senaste två åren. Personen berättade att saker inte fungerade
så bra med den första tolken. Tolken kunde inte samma dialekt och inte heller mycket om
hälsofrågor som var kopplade till personens besvär. Andra deltagare i intervjuer hade likadana
erfarenheter och därför förklarade de att det inte var någon idé att söka vidare en tolk i
romani. Personen som fått tolk under de senaste två åren sa att den andra gången bad han att
de skulle anlita en anhörig så att på det sättet kunde han för det mesta förstå tolkaren.
Direkt citat: …………….det så, men jag skulle säga det krävs mer, speciellt för dem äldre,
kanske någon som kan både hälsa frågor och det romska språket, för att hjälpa dem vid besök
till läkaren.
Besvären för dem äldre romer när det gäller språket skapar begränsningar för andra
familjemedlemmar. Oftast ansvaret för dem äldre ligger på kvinnor och det ansvaret begränsar
deras möjligheter till att vidareutbilda sig eller arbeta.
Direkt citat: Min dotter hade ett jobb in i stan, men slutade för att ta hand om mig.
I många fall känner romerna inte till att de har rätt till anhörigstöd, personliga assistenter, tolk
eller hemtjänst. Det har även kommit fram att en del tycker att vårdpersonal behandlar dem
annorlunda när det kommer fram att de är romer och pratar med dem på ett fördomsfullt sätt.
Direkt citatet: Dem frågasätter livstilen alltid när man är en rom.
Det som när jag säger jag behöver citodon pga. ryggen, han tittar på mig som jag är
lekoman, eller han säger inte till mig det viktigt att sluta röka, utan han säger ni röker utan
kontroll. Hur vet han det?
Under intervjuer där sådana berättelser har kommit fram som här ovan har utredaren frågat
om informanter hade lämnat in ett klagomål eller anmält vårdpersonalen för diskriminering.
De flesta visste inte vart de ska vända sig eller hur de skulle lämna in ett klagomål. Vidare
påpekade informanter att bristen på information är stor när det gäller hälsan. Tiden för
läkarbesök är begränsad och mycket information som kanske behövs under ett läkarbesök
kommer inte fram. En stor del av de äldre romerna kan inte svenska, samt många har lässvårigheter på grund av en begränsad utbildning i hemlandet. I vissa fall har läkarna frågat
dessa romer om de kunde ett annat språk än romani och då vissa svarade polska. Problemet
med detta är att deras polska är också begränsad. Dessa personer lämnade Polen för 40-50 år
sedan och en del var ungdomar som hade väldigt litet kontakt med majoritetssamhälle när de
bodde i Polen.
Förslag
En av personerna i dialoggruppen är undersjukskoterska som pratar flytande romska. Om den
romska föreningen kan komma i gång kunde den söka projektbidrag för att anlita den här
personen för att anordna informationsträffar samt besök hos romerna för att förhöja kunskaper
allmänt om hälsan och hur man lämnar in ett klagomål och gör en anmälan. Personen kunde
hjälpa även i tolkningsfrågor per telefon eller i någon annan form. Just nu är situationen sådan
att den romska föreningen kräver tid på sig att komma igång och därför förslaget i det här
läget är att en samhällsvägledare ska anlitas för att organisera sådana informationsträffar.
