l SERIE:MILJÖPSYKOLOGISK FORSKNING m
Svensk miljöpsykologi av i dag
M
ed USA som
förebild började
miljöpsykologin
från och med 1965 i Lund
respektive Stockholm som
arkitekturpsykologi (Tommy
Gärling, Rikard Küller, Lars
Sivik och Gunnar J Sorte)
respektive hygien- och omgivningspsykologi (Birgitta
Berglund, Ulf Berglund och
Thomas Lindvall).
I mitten av 1970-talet
sökte båda inriktningarna
programfinansiering hos
Byggforskningsrådet (BFR).
Då adopterades beteckningen miljöpsykologi, också
från USA.
Jag hade 1980-94 vid
Stockholms universitet en
sexårig HSFR-forskartjänst
följd av en åttaårig BFRinitierad professur i ämnet
miljöpsykologi. Inför 1994
års tjänstereform krävde
fakulteten professuren till
annan disciplin, varvid BFR
vände sig till Lunds universitet. Där hade en miljöpsykologisk enhet bildats 1980
med examinationsrätt för
doktorsexamen.
Den BFR-initierade professuren i miljöpsykologi
innehades av Rikard Küller
1998-2009. Jag erhöll 1994
en professur i perception
och psykofysik i Stockholm
efter Gunnar Borg. 1992
hade jag en magisterutbildning i miljöpsykologi. Staffan
30
Hygge installerades år 2000
av Högskolan i Gävle på den
första ordinarie professuren
i miljöpsykologi, 2010 erhöll
de examinationsrätt för
forskarutbildning i miljöpsykologi.
MILJÖPSYKOLOGI är tvär-
vetenskapligt och innefattar, förutom psykologi och
pedagogik, även samhällsplanering, arkitektur, kulturgeografi, sociologi, antropologi,
biologi och medicin. Miljöpsykologin utforskar interaktionen mellan människa och
miljö. Svensk miljöpsykologi
började med studiet av hur
människor upplever och
påverkas av omgivningen.
Sedan övergick den till hur
människor påverkar sin egen
miljö samt, till att ta fram
kunskap och verktyg för att
förbättra hela miljön.
ENSKILDA miljöfaktorer
studerades först, till exempel utformning av belysning
och färgsättning inomhus
och utomhus. I 1976 års
Arbetsmiljöutredning var
buller och luktande luftföroreningar centrala problem.
Miljöpsykologerna försökte
identifiera vilka luktande
och sensoriskt irriterande
kemiska ämnen som behövde
åtgärdas för att skapa god
utomhus- och inomhusluft.
År 2000 fastslog WHO i
sina riktlinjer att samhällsbuller är den miljöfaktor
som utsätter den största
delen av ett lands befolkning
för ohälsofara, det vill säga
hörselskador, kommunikationssvårigheter, störd sömn,
upplevd bullerstörning och
försämrad läsförståelse hos
barn.
Svensk miljöpsykologisk
forskning är här världsledande. Hörselnedsättning på
grund av buller drabbar barn
och tonåringar likväl som
vuxna.
framför allt ett
storstadsfenomen som bland
annat förorsakas av buller
medan tysta gröna landskap
är avstressande. Nya verktyg som ljudnivåkartor och
upplevelsevandringar har
visat att vistelser i parker och
grönområden med goda ljudlandskap främjar psykologisk
återhämtning från stress.
För att förbättra livsmiljön, sett som en helhet, har
verktyg forskats fram. Estetiska faktorer som platsens
avgränsning, formgivning,
färgsättning, och identitet
påverkar platsens ”tillhörighet”, det vill säga människors upplevelse av sina hem
eller sina bostadsområden.
Vi vistas och rör oss ständigt i olika slags upplevda
rum (vardags-, gatu-, torg-,
eller landskapsrum). Rummets utformning varierar i
till exempel komplexitet,
originalitet och emotionell
karaktär. Basala dimensioner i rumsupplevelsen och
så kallade kognitiva kartor
har fastställts för barns
STRESS ÄR
FOTO: PR VAT
Svensk miljöpsykologi, med rötter i 60 talet, har
många grenar på sitt träd.
Birgitta Berglund, professor emerita i perception
och psykofysik vid Stockholms universitet och
Karolinska institutet, avslutar här serien om
miljöpsykologisk forskning.
föreställningar om området
där de bor. Därmed har barns
spatiala utveckling kunnat
följas med hjälp av mentala
kartor och orienteringsprocessen utforskas för, bland annat
synskadade. Pia Björklid, vid
Stockholms universitet, har
bland annat visat hur trafiken
påverkar barns rörelsefrihet och betydelse för barns
utevistelse.
Platsidentitet i närmiljö, ute
och inne, är särskilt viktig för
till exempel äldre och invandrare. Samtidigt krävs grundläggande förändringar i människors livsstil, attityder och
beteenden för att den ekologiska balansen inte ska utsättas
för alltför stora påfrestningar,
vad gäller vårt resande.
BIRGITTA BERGLUND
REFERENS:
Johansson, M & Küller, M (Red),
(2005). Svensk miljöpsykologi. Lund:
Studentlitteratur.
Psykologtidningen 4 2012
