NATURVÅRDSPROGRAM Perstorps Kommun 2005-2010 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 Förord Vid infarterna till Perstorps samhälle finns sedan ett antal år välkomstskyltar uppsatta som hälsar besökande välkomna till en storslagen natur med bokskogar och sjöar. Framlagt förslag till naturvårdsprogram visar på ett stort antal (73) skyddsvärda naturområden innehållande bokskogar, sjöar men även ängs- och hagmarker mm. Vissa områden är svåra för gemene man att hitta och uppskatta på egen hand medan andra är desto mer tillgängliga. Alla områdena är viktiga att bevara och helst utveckla. Det är allas vårt ansvar att hjälpas åt att vårda detta arv till kommande generationer. I takt med att nya värdefulla områden upptäcks bör programmet uppdateras så att det hålls levande. Reviderat program bör antas minst en gång per mandatperiod. Kommunens strategier och åtgärder finns redovisade i ett särskilt kapitel i programmet. Tätortsnära natur i form av sjösystemet i söder med dess bokskogar, Mulleskogen, våtmarkerna i anslutning till reningsverket och inte minst naturreservatet Uggleskogen är något vi särskilt skall värna om och utveckla. Kommunen har för avsikt att undersöka möjligheterna till att utvidga Uggleskogen med ett nytt område – skogen norr om Linjevägen även kallad Mulleskogen. Det är vår bestämda uppfattning att en av de största tillgångarna som Perstorps kommun har är dess naturrikedom. Tätortsnära natur är och kommer framöver att vara en viktig faktor när kommunen marknadsför sig som attraktiv boendeort. Samtidigt anser vi det mycket viktigt att vi bihåller och helst utvecklar en öppen och levande landsbygd. Avslutningsvis vill vi tacka alla dem som hjälpt till att göra detta naturvårdsprogram. Särskilt vill vi tacka de två huvudskribenterna Annika Svitzer /Reimer, plan- och miljökontoret och Andreas Malmqvist, Naturcentrum som sammanställt programmet. Bo Dahlqvist Ordf i plan- och miljönämnden Arnold Andréasson Ordf i kommunstyrelsen Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 2 Innehållsförteckning FÖRORD.................................................................................................................................... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 3 INLEDNING.............................................................................................................................. 4 Programmets uppbyggnad, syfte och utveckling ........................................................................................... 4 Nationella miljömål ....................................................................................................................................... 5 METODIK ................................................................................................................................. 6 Ängs- och hagmarksinventeringen ................................................................................................................ 6 Nyckelbiotopsinventeringen........................................................................................................................... 6 Myrar i Kristianstads län .............................................................................................................................. 6 Inventering av våtmarker i Kristianstads län ................................................................................................ 7 Grus och morän i Kristianstads län............................................................................................................... 7 Övrigt underlagsmaterial .............................................................................................................................. 7 URVAL OCH KLASSIFICERING .............................................................................................................................. 8 GEOLOGI, NATURGEOGRAFI OCH KLIMAT .................................................................. 11 Geologi ........................................................................................................................................................ 11 Naturgeografi .............................................................................................................................................. 11 Klimat .......................................................................................................................................................... 11 NATUR .................................................................................................................................... 13 Skogslandskapet .......................................................................................................................................... 13 Odlingslandskapet ....................................................................................................................................... 13 Våtmarker.................................................................................................................................................... 15 Sjöar och vattendrag ................................................................................................................................... 16 En god bebyggd miljö.................................................................................................................................. 16 RÖDLISTADE ARTER........................................................................................................... 18 NATURVÅRDSRELATERAD LAGSTIFTNING................................................................. 20 OBJEKTSKATALOG ............................................................................................................. 23 FÖRKLARINGAR TILL KARTOR OCH TEXT: ......................................................................................................... 23 FÖRTECKNING ÖVER UTVALDA OBJEKT:............................................................................................................ 25 STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER FÖR DET KOMMUNALA NATURVÅRDSARBETET ................................................................................................................................................ 120 Naturtyper som bör värnas särskilt ........................................................................................................... 120 SKOGSLANDSKAPET ........................................................................................................................................ 122 ODLINGSLANDSKAPET .................................................................................................................................... 125 MYLLRANDE VÅTMARKER .............................................................................................................................. 127 SJÖAR OCH VATTENDRAG ............................................................................................................................... 129 EN GOD BEBYGGD MILJÖ ................................................................................................................................. 131 INFORMATION, UTBILDNING OCH TURISM ....................................................................................................... 133 ORDFÖRKLARINGAR ........................................................................................................ 135 LITTERATURFÖRTECKNING ........................................................................................... 137 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 3 Inledning Naturen i Perstorps kommun är varierad och inom kommungränsen trängs skogar, ett småbrutet odlingslandskap och vida, nästan norrlandspräglade, myrar med varandra. Mellan dessa hittar också andra värdefulla miljöer en plats. Att bevara, skydda och sköta våra naturmiljöer är en fråga som berör hela samhället. Trots alla natur- och miljöproblem finns det fortfarande mycket värdefullt att värna om. Den minskning av artrika och känsliga naturtyper som skett de senaste årtiondena gör det mer angeläget än någonsin att skaffa sig en bra bild över kommunens värdefulla naturområden. Programmets uppbyggnad, syfte och utveckling Detta naturvårdsprogram är uppbyggt av tre delar: • Övergripande fakta som rör geologi, natur, lagstiftning m.m. • Objektskatalogen som beskriver de olika värdefulla naturobjekten i kommunen. • Strategier och åtgärder som ger riktlinjer för hur det fortsatta naturvårdsarbetet kan bedrivas i kommunen. Objektskatalogen är i dagsläget endast översiktlig. Ett fåtal inventeringar ligger till grund för de uppgifter som finns sammanställda. Det innebär att det med all säkerhet finns ett stort antal ”nya” spännande områden att upptäcka och många fler sällsynta arter under det fortsatta naturvårdsarbetet i kommunen. Med detta som bakgrund måste också framhållas att programmets värde för den fysiska planeringen växer med fortsatta inventeringsinsatser i kommunen. Platser och områden som idag saknas i objektskatalogen kan vid fortsatta undersökningar visa sig vara verkliga pärlor. De huvudsakliga syftena med Perstorps kommuns naturvårdprogram är: • att utgöra en grundläggande dokumentation över värdefulla naturområden i kommunen • att ge riktlinjer för det fortsatta naturvårdsarbetet i kommunen • att efter klassificering peka ut särskilt värdefulla och skyddsvärda naturområden • att vara ett underlag vid kommunens arbete med översiktsplan och övrig fysisk planering • att sprida kunskap och bidra till naturintresset i kommunen Ett naturvårdsprogram är ingen statisk produkt utan ett levande dokument. Det innebär att arbetet med programmet inte avstannar med denna pappersprodukt. Förutom att arbeta efter de riktlinjer som ges i Strategier och åtgärder bör även objektskatalogen, efterhand som ny information framkommer, löpande uppdateras. Görs detta så sparas mycket tid vid en kommande revidering. Naturvårdsprogrammet bör produceras som reviderad utgåva varje mandatperiod, dvs. vart fjärde år. Perstorps kommun har varken befogenhet eller resurser att genomföra alla de åtgärder som är önskvärda. Ansvaret delas av markägare, brukare, kommun och andra myndigheter. Samförstånd är en förutsättning för ett lyckat resultat. Genom att bevara och sköta dessa områden på rätt sätt kan vi bevara ett natur- och kulturarv till kommande generationer och slå vakt om den biologiska mångfalden. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 4 Nationella miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 15 nationella miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen har blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Detta naturvårdsprogram är ett viktigt arbete mot flera av riksdagens uppsatta miljömål. De 15 nationella miljömålen är: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö De nationella miljömålen ska ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär och därigenom vara vägledande vid tillämpning av bestämmelserna i miljöbalken. Miljöbalkens mål är av grundläggande betydelse för att tolka de materiella bestämmelserna i miljöbalken inte minst de allmänna hänsynsreglerna. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bl.a. försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren som skall betala, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. Kommunerna har genom sin närhet till dig som medborgare i en kommun en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Dialogen är viktig såväl för att informera om och förankra miljömålen som för att genomföra de åtgärder som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen. I november 2005 beslutade regeringen om ett 16:e miljömål – Ett rikt växt- och djurliv. Eftersom naturvårdsprogrammet då var färdigställt har vi avstått ifrån att arbeta in detta miljömål i programmet. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 5 Metodik I dagsläget saknas ofta aktuellt underlagsmaterial från de beskrivna områdena. Arbetet med objektskatalogen är i första hand en revidering av ett äldre förslag till naturvårdsprogram (Perstorps kommun 1997). Informationen har framför allt hämtats från länsstyrelsens myrinventering, våtmarksinventering och ängs- och hagmarksinventering samt skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Dessutom har uppgifter om rödlistade arter (se nedan) i kommunen inarbetats i texterna om de olika områdena. Ängs- och hagmarksinventeringen En ängs- och hagmarksinventering genomfördes av länsstyrelsen 1987-1988 i Skåne för att användas för planering och åtgärder för att bevara de mest värdefulla delarna av det gamla odlingslandskapet. Ängs- och hagmarkerna klassificerades i fyra olika klasser: Klass 1 = Klass 2 = Klass 3 = Klass 4 = Högsta värde Mycket högt värde Högt värde Visst bevarandevärde Inventeringen har varit grunden för den information som finns om odlingslandskapet i kommunen. Den genomfördes 1988 och uppgifterna om objekten har några år på nacken och stämmer kanske inte överens med dagens verklighet. Kommunen har därför genomfört en egen inventering av de gamla ängs- och hagmarksobjekten för att uppdatera materialet (se nedan). Under åren 2002-2004 har länsstyrelsen i Skåne deltagit i den nationella inventeringen av ängs- och betesmarker i som kan ge besked om hur situationen ser ut idag. Informationen fanns dock ej tillgänglig när detta program skrevs. Nyckelbiotopsinventeringen Skogsvårdsstyrelserna i Sverige genomförde 1993 - 1998 en inventering av nyckelbiotoper på den privata skogsmarken. Skogsbolag och andra stora markägare genomförde också denna inventering på sina marker. Syftet har varit att hitta bestånd med höga naturvärden och där det finns förutsättningar för rödlistade arter. De värdefulla objekten är indelade i två kategorier, Nyckelbiotoper och Objekt med naturvärden. Generellt kan sägas att nyckelbiotoperna håller en något högre klass än objekt med naturvärden. En officiell slutrapportering har gjorts men fortfarande hittas nya nyckelbiotoper av skogsvårdsstyrelserna. Myrar i Kristianstads län Länsstyrelsen i Kristianstads län genomförde 1983 en översiktlig naturvårdsinventering av länets torvmarker. Samtliga torvmarker större än 20 ha ingick i inventeringen. Rapporten innehåller uppgifter främst av intresse för exploatering bl. a. läge, areal, medeldjup och humifieringsgrad. Vissa uppgifter om växter och djur finns med från de ur naturvårdspunkt mer värdefulla objekten. Myrarna klassificerades i fyra olika klasser: 1. 2. 3. 4. Myrar med mycket höga naturvärden. Bör under inga omständigheter exploateras Myrar med höga naturvärden. Bör in i det längsta undantas från exploatering. Myrar med vissa naturvärden. Exploatering bör kunna tillåtas men särskild hänsyn bör tas. Myrar med låga naturvärden. Exploatering kan vanligtvis tillåtas efter prövning av täktansökan. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 6 Inventering av våtmarker i Kristianstads län Denna inventering presenterar f.d. Kristianstads läns våtmarker med syfte att skapa ett bättre planeringsunderlag vid naturvårdsärenden. Inventeringen, som utfördes på uppdrag av länsstyrelsen, genomfördes under 1983 och 1984. Den ska ses som en komplettering till Myrinventeringen och den behandlar såväl torvbildande som icke torvbildande våtmarker. Objekt med naturvärden klassificerades liksom myrinventeringen i 4 olika klasser med avseende på framför allt orördhet, storlek, mångformighet och kontakt med öppet vatten. Grus och morän i Kristianstads län Inventeringen av naturgrus i f.d. Kristianstads län syftade till att få en översikt över tillgångarna av naturgrus, som är en icke förnyelsebar naturresurs och genomfördes 19861990. I samband med inventeringen gjordes en klassning av geovetenskapliga värden samt ett samlat naturvärde. Naturvärdet erhölls genom en sammanvägning av geovetenskapligt-, biologiskt- och hydrologiskt värde, värde för landskapsbild och friluftsliv och delades in i 3 olika klasser. I första hand klassades områdena efter lämplighet för täktverksamhet, varför t.ex. värde för friluftsliv och landskapsbild höjde det samlade naturvärdet trots att inga kända naturvärden finns. Därför har endast ett fåtal av dessa områden, där kända naturvärden finns, tagits med i naturvårdsprogrammet. Myrskyddsplan för Sverige Myrskyddsplan för Sverige kom till 1994 på initiativ av Naturvårdsverket och grundar sig på Länsstyrelsernas våtmarksinventeringar, se ovan. Myrskyddsplanen är en nationell skyddsplan som dels beskriver vilka myrar som hittills skyddats och som dels innehåller en prioritering av vilka områden som bör skyddas de närmaste 15-20 åren och är en omfattande kartläggning av landets mest värdefulla myrar. Målet är att samtliga myrar i planen skall bevaras för framtiden. Övrigt underlagsmaterial Under framtagandet av naturvårdsprogrammet har omfattande inventeringar utförts då ett stort antal av objekten besökts och utvärderats i fält. Kommunen har bland annat gjort en egen uppdatering av den gamla ängs- och hagmarksinventeringen, där de gamla objekten inventerats och klassats efter sin nuvarande status. Från länsstyrelsen har information erhållits om de ängs- och betesmarker där brukaren är berättigad till EU-bidrag med tilläggsersättning pga. områdets höga naturvärden. Dessa områden finns också med i naturvårdsprogrammet. Anledningen till detta är att arealen betesmark i kommunen är så liten att varje område är viktigt. En liten fågelinventering har genomförts där vissa utvalda områden i kommunen inventerats. Denna inventering är dock bristfällig pga. tidsbrist och betydligt fler fågelarter kan väntas finnas i dessa områden. Flera privatpersoner och naturskyddsföreningar har bidragit med uppgifter. Det har dock rört sig om begränsade områden eller speciella organismgrupper. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 7 Urval och klassificering Alla områden är naturvärdesbedömda efter en fyrgradig skala efter Naturcentrum AB ”Modell för naturvärdesbedömning” (se sidan 9). Klassificeringen skall betraktas som ett genomsnitt för varje område. Det betyder att ett område som givits naturvärdesklass 2 kan rymma delar med såväl högre som lägre klass. Vid klassificeringen har områdenas biologiska värden varit avgörande. Det biologiska värdet har i första hand bedömts med utgångspunkt från vilka arter som faktiskt noterats, men även med utgångspunkt från lämpliga substrat och biotoper. För ett mindre antal områden har även det naturgeografiska värdet varit avgörande. En värdering av några geologiska skyddsvärda objekt har gjorts i en särskild studie (Länsstyrelsen 1994). Betydelse för friluftsliv har varit ett stöd vid värderingen men det har aldrig varit ett primärt kriterium. Inget område har tagits med endast på grund av att det har betydelse för friluftsliv. Däremot kan ett område ha uppvärderats något, om det förutom sina biologiska värden även har betydelse för friluftsliv. Av två likvärdiga områden värderas ett större område högre än ett mindre. Storleken har särskilt tillmätts betydelse för naturtyper som hyser arealkrävande arter som t ex flera våtmarksarter. Gemensamt för de flesta högt värderade områden är att ”de har värden som om de försvinner är svåra eller omöjliga att få tillbaka”. Biotoper som i sig är sällsynta i kommunen eller hyser arter som är sällsynta i kommunen har uppgraderats. Detta gäller bl. a. ängs- och hagmarker som är få till antalet i kommunen. De inventeringar som denna rapport bygger på är, som tidigare nämnts, av översiktlig karaktär. Kunskapen är i de flesta fall begränsad men ett stort antal objekt har besökts och utvärderats i fält inför detta program. De objekt som har besökts har en notering om detta bland referenserna. Alla avgränsningar och bedömningar är därför preliminära. Som försiktighetsprincip har därför områden där det kan förväntas sällsynta arter uppvärderats. I samband med t ex exploateringar eller annat som kan påverka ett område bör aktuella förhållanden alltid kontrolleras. Mer ingående undersökningar och fördjupningar kan då bli nödvändiga. Ny kunskap eller ändrade referensramar kan innebära att ett områdes värde eller avgränsning förändras. Naturvärdesbedömning är ingen exakt vetenskap och i varje enskilt fall måste en lång rad aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra. Indelningen i naturvärdesklasser är en bedömning som bygger på känd kunskap om varje område ställd i relation till naturvårdens samlade erfarenheter om naturvärden inom regionen och landet. Viktiga kriterier vid urval och värdering: • Biotoper med stor artrikedom och rödlistade arter. • Hög ekologisk funktion t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser, uppväxtmiljöer och spridningskorridorer. • Naturliga eller kulturskapade biotoper med lång kontinuitet t ex naturskogar, högmossar eller naturbetesmarker. • Miljöer och arter som är ovanliga i landskapet för övrigt. • Områden som är opåverkade av mänskliga ingrepp. Detta gäller inte alltid, t ex odlingslandskapet där viss form av skötsel är en förutsättning för naturvärdenas bevarande. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 8 • • Mångformiga miljöer eller miljöer som bidrar till att skapa mångformighet i ett för övrigt ensidigt landskap. Områden med särpräglade, särskilt tydliga eller vetenskapligtintressanta geologiska formationer. Klassificeringen jämfört med tidigare inventeringar: • Välhävdade och ogödslade ängs- och hagmarker (länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering) med rik flora eller med andra värden, t ex grova hagmarksträd eller rik kryptogamflora, har uppvärderats bl. a. på grund av dess sällsynthet i kommunen. Denna typ av områden har oftast givits minst naturvärdesklass 2. • Vissa skogsbevuxna våtmarker eller små mossar utan dokumenterade värden och som i våtmarksinventeringen givits klass 2 har värderats ner till klass 3. • ”Nyckelbiotoper” (SVS nyckelbiotopsinventering) med rödlistade arter eller förekomst av flera signalarter har oftast givits naturvärdesklass 1 eller 2. Nyckelbiotoper utan dokumenterade värden i form av arter har tillsammans med ”Objekt med naturvärden” oftast givits klass 3. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 9 Schematisk modell för hur landskapet kan indelas efter olika naturvärdeklasser. Figuren är bredast vid basen och smalast i toppen. Detta skall belysa att de klasser som finns längre ner i pyramiden upptar större yta i landskapet än de som återfinns högre upp i Pyramiden. (Ur ”Modell för naturvärdesbedömning” Naturcentrum AB. 2000) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 10 Geologi, naturgeografi och klimat Geologi Den skånska geologin är mycket speciell och starkt skiftande i olika delar av länet. Tornquistzonen med dess horstar och sänkor sträcker sig i ett brett bälte från Simrishamn i sydöst via Ringsjöarna till Torekov på Bjärehalvön i nordost. Den utgör gräns mellan den fennoskandiska urbergsskölden i norr och de yngre sedimentära, ofta kalkstendominerade, berggrunderna i söder. Olika typer av morän dominerar som jordart i länet. I de södra delarna ökar lerinnehållet vilket gör moränen näringsrikare. Tillsammans med klimat och vattentillgång är de geologiska förutsättningarna avgörande för florans och faunans artsammansättning. Perstorps kommun ligger inom ett gnejsområde genombrutet av rikligt med diabasgångar. Gnejsen i Perstorp tillhör de s. k. Sydvästsvenska gnejserna och bildades för ca 1,7 miljarder år sedan. Diabasen är betydligt yngre och bildades under den geologiska tidsperioden perm (345-230 miljoner år sedan). Bland jordarterna är urbergsmoränen klart dominerande och den ger ganska näringsfattiga markförhållanden. Förutom morän finns det även isälvsavlagringar och torv. Det största området med isälvsavlagringar (främst rullstensåsar) följer Bäljane å från Tostarp till Bälinge. Åssystemet börjar egentligen strax norr om Klippan och kan följas genom kommunen till trakten av Bälingesjön, där det viker av mot nordost för att sedan fortsätta långt upp i Småland. Kring sjösystemen sydost om Perstorps tätort finns ytterligare ett område med isälvsavlagringar. På ett flertal platser i kommunen har torvmarker bildats. Torv är organiska avlagringar av framför allt växter och avlagringarna har bildats genom igenväxning av öppet vatten eller genom försumpning av torr mark. Torvmarkerna är spridda i kommunen men några större sammanhängande förekomster finns utmed västra och östra kommungränsen. Torvtäkten var tidigare omfattande i Skåne men förekommer nu endast på ett fåtal platser bl. a. på Rågmyren, Köpinge myr och Smörmyr i Perstorps kommun. Naturgeografi Enligt ”Naturgeografisk regionindelning av Norden” (Nordiska ministerrådet, 1984) tillhör Perstorps kommun Nordöstskånes barrskogslandskap, som omfattar nordöstra halvan av Skåne utom Kristianstadsslätten. Indelningen bygger på uppgifter som används vid bedömning och prioritering av skyddsvärda naturområden. Det finns också en regional indelning i 15 olika regioner. Där hamnar Perstorps kommun i två regioner, den sydligaste delen av kommunen i Skånes centrala mellanbygd och resten av kommunen i Nordvästskånes mellanbygd. Indelning bygger på Nordiska ministerrådets men har en noggrannare upplösning där stor vikt har lagts vid de natur- och kulturföreteelser som är gemensamma inom ett visst område. Nordvästskånes mellanbygd, som upptar större delen av kommunen, karaktäriseras av sina myrmarker. De största naturvärdena beskrivs vara knutna till just denna naturtyp och till det småskaliga odlingslandskapet. Klimat Klimatet påverkas framför allt av ett områdes närhet och höjd över havet. De västra och södra delarna av kommunen ligger på 75-100 m ö h, med några få undantag, medan de norra och östra delarna höjer sig 100-135 m ö h. Trots att kommunen ligger en bit in i landet påverkas klimatet troligen ändå relativt mycket av havets temperaturutjämnande effekter. Perstorps kommun har en årsmedeltemperatur på ca 7,0°C och en årsmedelnederbörd på ca 800 mm. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 11 Den dominerande vindriktningen är, liksom i övriga Skåne, västlig. Här finns dock skillnader i dominerande vindriktning mellan de olika årstiderna. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 12 Natur Perstorps kommun har en areal av 162,7 km2 och av dessa utgörs 159,9 km2 av land och resterande 2,8 km2 av vatten. Av landmassan består 99 km2 av skog, 18,5 km2 av åker, 5,3 km2 av tätorter och 5,2 km2 av betesmarker. Vissa miljöer, som vägar, tomter utanför tättbebyggt område m.fl. har inte kunnat kategoriseras och därför blir den sammanlagda summan av dessa kategorier endast 128 km2. Naturen i Perstorps kommun är varierad, men det är skogsmarken, bestående av både barr och lövskogar, som dominerar i landskapet. Mellan skogarna finns ett stort antal mossar med torvfyndigheter insprängda. De mest opåverkade mossarna hyser höga naturvärden med bl. a. välutvecklad flora och flera skyddsvärda fågelarter. Av det tidigare odlingslandskapet finns idag bara små rester kvar och därför utgör dessa en särskilt skyddsvärd miljö. Två större sjöar, Bälingesjön och Fjällrammsjön, finns i kommunen. De utgör tillsammans med ett sjö- och våtmarksområde sydöst om Perstorps samhälle kommunens största ytvatten. Kommunen avvattnas framför allt av Bäljane å och Perstorpsbäcken för vidare transport till Rönneå och slutligen Skälderviken. Skogslandskapet Skogen är en av de biotoper som påverkats mest de senaste femtio åren. Trakthyggesbruket har tillsammans med plantering av gran på tidigare lövrika marker starkt bidragit till en minskad biologisk mångfald i flera av våra skogar. Detta har varit särskilt påtagligt i södra Sverige där stora områden med lövskog har avverkats och ersatts av mörka och ofta mångfaldsfattiga granplanteringar. De områden med ädellövskog som idag finns kvar och som inte påverkats i någon större utsträckning av skogsbruk hyser därför ofta flera hotade och sällsynta arter. Kommunens yta täcks huvudsakligen av skog. Den absoluta majoriteten av skogen är mer eller mindre rationellt brukad men här och var finns rester av mer bestånd med naturskogskaraktär. Skogen är en viktig resurs både ur biologisk och ekonomisk synvinkel. I Perstorps kommun består skogen till största delen av barrskog. Enligt ÖSI (Översiktlig skogsinventering utförd av skogsvårdsstyrelsen) är granen det vanligaste trädslaget och utgör ca 43 % av virkesförrådet (Skåne totalt 48 %). Därefter följer löv (utom ädellöv) 23 % (18 %), tall 16 % (12 %), bok 10 % (13 %) och övrigt ädellöv 8 % (9 %). De ur biologisk synvinkel värdefulla skogsområden som finns kvar i Perstorps kommun utgörs i dag ofta av mer eller mindre svårtillgängliga bestånd i branter eller i försumpade områden. Här har skogen i flera fall undgått alltför stora skogliga ingrepp och har därför bevarats på sina höga naturvärden. I Perstorp kommun är det i huvudsak ädellövbestånd (främst bokskogar) och alsumpskogar som hyser de högsta naturvärdena. Odlingslandskapet Det svenska odlingslandskapet hyser en enorm mångfald av organismer. Tillsammans med skogen utgör odlingslandskapet den miljö som hyser flest hotade arter i Sverige. I Skåne finns dessutom ett stort antal hotade arter knutna till odlingslandskapet som saknas i övriga delar av landet. Framför allt är det den långa kontinuitet av brukande som bidragit till mångfalden. Flera av våra ängar och betesmarker har nyttjats för ändamålet i hundratals år. Det har gjort att växtsamhällen, med sin speciella fauna knuten till sig, under lång tid anpassat sig till dessa Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 13 miljöer. Floran i det gamla odlingslandskapet är artrik, hävdberoende och kvävekänslig. Odlingslandskapets variation med grova träd, blommande ängar, åkerrenar, vattensamlingar, betesmarker o s v bidrar också till att ett stort antal arter med olika krav kan förekomma inom ett relativt begränsat område. Flera skogslevande arter beroende av grova ädellövträd finns även i odlingslandskapet. Många arter har där nu sin huvudsakliga förekomst då grova träd i skogsmark blivit allt sällsyntare. Framför allt är det vid gods, herrgårdar och andra liknande miljöer med gamla grova ädellövträd som dessa arter har hittat en sista utpost. Gustavsborgsområdet i sydöstra delen av kommunen är en gods- och herrgårdsliknande miljö med förekomst av flera sällsynta arter. Betesmarken i Kåshässle tillhör kommunens högst rankade med flera i kommunen sällsynta arter, bla. Jungfrulin. I Perstorps kommun är annars den skogliga dominansen påtaglig och de delar av odlingslandskapet som klarat sig undan granplanteringar, eller andra för miljön negativa ingrepp, är idag få och hårt trängda. Många naturbetesmarker har försvunnit genom uppodling och skogsplantering, eller därför att betet har upphört. Några sammanhängande områden med odlingslandskap kan dock urskiljas, i väster Oderljunga – Tostarp, i norr Bälinge, i nordost Löndala – Karsholm och i de centrala delarna Källstorp – Månstorp. Här finns fortfarande värdefulla betesmarker och andra värdefulla småmiljöer knutna till den äldre markanvändningen. Vid ängs- och hagmarksinventeringen 1988 noterades 13 objekt i Perstorps kommun varav två i klass 2, nio i klass 3 och två i klass 4, samtliga betesmarker. Det rör sig om totalt 37,8 hektar vilket är en försvinnande liten areal jämfört med motsvarande odlingslandskaps utbredning för bara 100 år sedan. För att få en överblick över vilket värde dessa objekt har idag, drygt tio år efter inventeringen, har ängs- och hagmarkerna återinventerats under sommaren 2002 i kommunal regi. De som fortfarande har kvar naturvärde finns med i detta program, medan andra har tagits bort då de ej längre hävdas eller har planterats igen. Om det finns ytterligare värdefulla ängs- och hagmarker som förbisetts vet vi inget om. Förutom ängs- och hagmarksinventeringen finns få uppgifter om värdefulla områden i Perstorps Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 14 kommuns odlingslandskap. Det som finns är uppgifter från länsstyrelsen om den betesmark för vilken brukaren erhållit EU-bidrag för naturvärde men eftersom inte alla markägare söker bidrag finns det fler betesmarker med samma värde som inte dokumenterats. Våtmarker I norra Skåne finns ett stort antal våtmarker, varav huvuddelen finns i skogsmark. Detta gäller också i Perstorps kommun och våtmarkerna utgörs huvudsakligen av mossar. En stor del av mossarna i kommunen har bildats genom att låglänta områden under fuktiga perioder försumpats. Dessa mossar består huvudsakligen av vitmosstorv. Mossarna får endast tillskott av näring från luften och är därför ofta mycket näringsfattiga. Vissa mossar omges av laggkärr som genom tillskott av näring från omgivande fastmark blir något näringsrikare. Även dråg kan bildas på en mosse. Det är områden med kraftig ytavrinning med ofta extra tillförsel av näring. Varshulta mosse Mossarna utgör en mycket speciell miljö och ett stort antal arter förekommer nästan uteslutande på mossarna. De mest variationsrika mossarna med dråg, laggkärr och gärna någon göl är ofta de mest värdefulla. Trots att så gott som samtliga mossar i kommunen är påverkade av dikning eller torvbrytning, som är de största hoten, finns ofta stora värden kvar. Två karaktäristiska arter knutna till mossar är orre och myrlilja. En annan välkänd våtmarkstyp i kommunen är karpdammarna. De är ett påtagligt inslag i naturmiljön runt Perstorps samhälle. Gustavsborgsområdet med sina dammsystem är ett utmärkt exempel på detta. Perstorp var under många år centrum för karpodling i vårt land. Fiskodlingarna hade sin största omfattning under första världskriget och några år därefter. Vid denna tid fanns ca 100 fiskdammar i sydöstra delen av kommunen och huvuddelen av dem tillhörde Gustavsborgs säteri. På 1950-talet lades fiskodlingen ner och dammarna utnyttjas idag bl. a. till att förse Perstorps AB med kylvatten. Karpfisket kvarstår dock idag som ett av Europas finaste. Karpdammarna har idag även en viktig roll för många arter då stora arealer naturliga våtmarker har dikats ut det senaste århundradet. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 15 Sjöar och vattendrag Så gott som hela kommunen avvattnas till Skälderviken via Rönneå. De dominerande avrinningsområdena är Bäljane å och Perstorpsbäcken. Bäljane å har sin upprinning i Bälingesjön och går från norr till söder genom nästan hela kommunen. Perstorpsbäcken sträcker från öster till väster i kommunens södra del där den passerar Perstorps samhälle. Söder om Tostarp löper den samman med Bäljane å som sedan fortsätter in i Klippans kommun. De allra sydligaste delarna av kommunen, med Gustavsborgsområdet, avvattnas via Ybbarpsån till Rönneå. I de södra delarna av kommunen har det, i spåren av en del fiskdammar bildats flera mer eller mindre sammanhängande sjöar. Fem av dessa, Tranesjön, Henrikstorpssjön, Ybbarpssjön, Lille sjö och Store sjö, ligger i Perstorps kommun. Längst i norr finns ytterliggare två större sjöar, Bälingesjön och Fjällrammsjön. Mellan sjöarna i norr och dammsystemen i söder finns, som tidigare nämnts, ett stort antal fiskdammar. Bälingesjön är kommunens enda badsjö. En god bebyggd miljö Naturen i tätorten är en fråga som blivit allt mer aktuell de senaste åren. Flera kommuner upprättar nu grönstrukturplaner som ska bevara och utveckla de värdefulla grönområdena i de bebyggda miljöerna. Tätorter, industrimiljöer och andra av människan kraftigt konstlade områden ryms inom den urbana miljön. Huvuddelen av dessa områden hyser få arter men vissa är idag viktiga för ett flertal djur- och växtarter. Urbana miljöer erbjuder ofta ett stort antal småmiljöer på en relativt begränsad yta. Det gör att artrikedomen kan vara stor trots bristen på ”riktig” natur. Framför allt är det miljöer som parker, alléer, dammar, äldre trädgårdar och vissa ruderatmarker (överblivna ytor som vägkanter, bangårdar och rivningstomter m.fl.) som är mest värdefulla. Fladdermössen är en artgrupp som idag ofta återfinns i tätortmiljöer med gamla byggnader eller ihåliga träd. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 16 I närheten till Perstorp finns flera tätortsnära naturområden. Ett naturreservat, Uggleskogen finns i direkt anslutning till tätorten. Det finns också ett tätortsnära våtmarksområde, Perstorps reningsdammar som är ett omtyckt strövområde. Bredvid reningsdammarna finns resterna av den i Skåne sällsynta naturtypen ljunghed, som är i behov av restaurering. Strax söder om Perstorp finns ett stort naturområde, Gustavsborgsområdet, med vacker skog och flera fina fågelsjöar. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 17 Rödlistade arter I den svenska rödlistan finns en förteckning över de arter som bedöms löpa risk att försvinna från landet. Arterna placeras i olika kategorier som speglar utdöenderisken. I resultatlistan nedan och i objektskatalogen är kategorin noterad för samtliga rödlistade arter enligt Gärdenfors (2005). Nedanstående kategorier används med sina förkortningar för de rödlistade arterna i denna presentation. Rödlistningskategorier enligt Rödlistade arter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005) RE Försvunnen En art är Försvunnen när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom landet (regionen) har dött eller försvunnit från landet (regionen). CR Akut hotad En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt vissa kriterier för kategorin. EN Stark hotad En art tillhör kategorin Starkt hotad om den inte uppfyller något av kriterierna för Akut, men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd i en nära framtid enligt vissa kriterier för kategorin. VU Sårbar En art tillhör kategorin Sårbar om den inte uppfyller något av kriterierna för Akut hotad eller Starkt hotad, men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv enligt vissa kriterier för kategorin. NT Missgynnad En art tillhör kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna för Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för Sårbar. DD Kunskapsbrist Till denna kategori förs arter om vars utbredning och/eller populationsstatus man inte har tillräckliga kunskaper för att vare sig göra en direkt eller indirekt bedömning av utdöenderisken. Enligt tillämpningsreglerna bör det dock finnas misstankar om att arten kan vara hotad eller t.o.m. försvunnen. Kunskapen om de hotade arterna i kommunen är liksom övrig naturinformation relativt begränsad. Det finns i dagsläget endast enstaka aktuella noteringar av naturvärden från kommunen. Dessa kommer huvudsakligen från enstaka specialinventeringar eller från skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Troligen finns många fler sällsynta och särskilt skyddsvärda arter att upptäcka. Nedan följer en lista på de rödlistade arter som är kända från kommunen. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 18 Namn Lavar: Liten lundlav Rosa lundlav Liten sönderfallslav Klosterlav Dvärgbägarlav Bokkantlav Stor knopplav Bokvårtlav Grå skärelav Sydlig blekspik Ädelkronlav Lunglav Fåglar: Nattskärra Skogsduva Mindre hackspett Kärlväxter: Mosippa Hårginst Svampar: Tårticka Fiskar: Ål Limniska kräftdjur: Flodkräfta Vetenskapligt namn Antal aktuella lokaler Hotkategori Bacidia phacodes Bacidia rosella Bactrospora corticola Biatoridium monasteriense Cladonia parasitica Lecanora glabrata Mycobilimbia pilularis Pyrenula nitida Schismatomma decolorans Scerophora amabilis Pachyphiale carneola Lobaria pulmonaria 2 2 1 1 3 4 1 4 1 1 1 NT NT VU NT NT NT NT NT NT VU VU Caprimulgus europaeus Columba oenas Dendrocopus minor ? ? ? VU NT NT Anemone vernalis Genista pilosa 1 1 VU NT Inonotus dryadeus 1 EN Anguilla anguilla 3 CR Astacus astacus 1 EN Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 19 Naturvårdsrelaterad lagstiftning Den 1 januari 1999 trädde den nya miljölagstiftningen, miljöbalken, i kraft. Här har lagstiftarna försökt att samla all miljörelaterad lagstiftning. I miljöbalken finns den lagstiftning som reglerar skydd av naturen i kapitel 7 och 8 i den 2:a av de sju avdelningarna. Hänvisningar finns i slutet av texterna nedan. En påtaglig del som rör naturvårdsarbetet och som ligger utanför miljöbalken, utgörs av skogsvårdslagen.. De huvudsakliga skyddsformerna i miljöbalken för skydd av naturen presenteras kortfattat nedan: Nationalpark Statligt ägda områden kan efter riksdagens medgivande förklaras som nationalpark av regeringen. Det rör sig oftast om större sammanhängande områden. I Skåne är Dalby söderskog, Stenshuvud och Söderåsen nationalparker. (7 kap. 2 §). Naturreservat Länsstyrelsen eller en kommun får förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat för att bevara, vårda och skydda värdefulla naturmiljöer eller arter. Även friluftslivet är en faktor som vägs in. Till ett naturreservatsbeslut fogas ett antal föreskrifter bl. a. om de inskränkningar i allemansrätten som ofta uppstår vid beslutande av naturreservat. Naturreservat är idag den vanligaste skyddsformen. I Perstorps kommun finns det kommunala naturreservatet Uggleskogen. (7 kap. 4 §) Naturminne Naturminne är en relativt ovanlig skyddsform idag. Länsstyrelsen eller kommunen kan förklara ett särpräglat naturföremål som naturminne, om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. På samma sätt som med naturreservat ska ett beslut innehålla föreskrifter. Naturminne användes tidigare mest för att skydda mycket stora träd, flyttblock och dylikt. Skyddsformen är, trots att den endast berör mindre objekt, ibland att föredra. (7 kap. 10 §) Biotopskyddsområde Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får förklara mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. (7 kap. 11 §) I förordningen om områdesskydd finns bilagor som listar de områden som är biotopskyddade eller som får pekas ut som biotopskyddade områden av skogsvårdsstyrelsen. Följande miljöer utgör, på vissa premisser, biotopskyddsområden: 1. Alléer 2. Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark 3. Odlingsrösen i jordbruksmark 4. Pilevallar 5. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark 6. Stenmurar i jordbruksmark 7. Åkerholmar Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 20 Följande biotoper i skogsmark får förklaras som biotopskyddsområde av skogsvårdsstyrelsen: 1. Brandfält 2. Lövbrännor 3. Äldre naturskogsartade skogar 4. Örtrika allundar 5. Ravinskogar 6. Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark 7. Örtrika sumpskogar 8. Äldre sandskogar 9. Äldre betespräglad skog 10. Kalkmarksskogar 11. Rik- och kalkkärr 12. Alkärr 13. Hassellundar och hasselrika skogar 14. Källor med omgivande våtmarker 15. Myrholmar 16. Ras- eller bergbranter 17. Mark med mycket gamla träd 18. Strand- eller svämskogar Djur- och växtskyddsområde Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig inom ett område där skydd för en djur- eller växtart behövs. Ett exempel där denna skyddsform används är vid utpekande av fågelskyddsområden. (7 kap. 12 §) Strandskyddsområde Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. Det omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Området får av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. (17 kap. 3 §) Särskilt skydds- eller bevarandeområde – Natura 2000 Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde. Medlemsländerna i den Europeiska unionen bygger ett nätverk kallat Natura 2000. Där skall ingå värdefulla naturområden som är av särskilt intresse ur naturvårdssynpunkt. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. EG-direktiven är en form av EU-lagar som medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa på nationell nivå. Direktiven binder medlemsstaterna till ett visst mål men ger de nationella myndigheterna rätt att välja hur målen ska uppnås. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 21 De områden som föreslås som Natura 2000 objekt ska skötas och skyddas från verksamheter som negativt kan påverka bevarandestatusen av den naturmiljö eller de arter som avsikten är att skydda. I Perstorps kommun finns två Natura 2000 områden utsedda. Det är Uggleskogen i den östra utkanten av Perstorps samhälle samt Varshultamyren i kommunens västra del. (7 kap. 28 §) Särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter Denna lagstiftning reglerar fridlysning. Ett stort antal arter är idag fridlysta i Sverige. Naturvårdsverket fridlyser arter men även länsstyrelsen kan fridlysa arter regionalt. I bilagor till artskyddsförordningen finns de fridlysta arterna listade. (8 kap. 1 och 2 §§) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 22 Objektskatalog Förklaringar till kartor och text: Kartor: Alla områdena i objektskatalogen har ritats in på en kombinerad ekonomisk och topografisk karta. Naturtyperna skiljs åt genom olika färg medan objektstyperna har olika mönster. Naturtyper: Våtmark Vatten Åkermark Blåmyr Öppen mark Hygge Skog Objektstyper: Naturreservat Betesmark Nyckelbiotop Våtmark, mosse Objekt med naturvärde Övriga områden Kartorna har ritats i olika skalor beroende på objektets storlek. Mindre områden har oftast skala 1: 10 000 medan större områden kan ha mellan 1: 20 000 och 1: 40 000. En mätstock har lagts in på varje karta för att man enkelt skall kunna beräkna avstånd. Med naturvårdsprogrammet följer en översiktskarta där samtliga objekt är markerade med det nummer det fått i objektskatalogen. Översiktskartan visar med olika mönster vilken naturvärdesklass objektet tillhör. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 23 Text: Textavsnitten är indelade i olika avsnitt enligt nedan: Naturtyper: Beskriver översiktligt vilken slags natur som finns inom området. Det kan vara t.ex. bokskog, betesmark eller mosse. Areal: Anger hur stor areal i hektar området innefattar. Naturvärdeklass: Varje objekt har bedömts efter hur värdefullt det är ur naturvårdssynpunkt och delats in i fyra klasser: 1 = Högsta naturvärde 2 = Mycket höga naturvärden 3 = Höga naturvärden 4 = Vissa naturvärden (En utförligare beskrivning finns i avsnittet Urval och klassificering under rubriken Metodik.) För sjöar finns även angett vattensystem, djup, pH-värde, siktdjup och biologiska värden där information finns. Befintligt skydd: Det finns ett antal olika former av skydd för naturområden (se under rubriken Naturvårdsrelaterad lagstiftning). I de fall objektet har något av dessa skydd anges det här. Beskrivning: Här beskrivs området med text. Rödlistade arter: I de fall objektet innehåller rödlistade arter anges de här med svenskt namn, latinsk namn samt hotkategori (se även under rubriken Rödlistade arter). Källor: Här anges varifrån informationen kommer. Förkortningarna utläses enligt följande: BÖ: Från Bjäre till Österlen Ä-H: Ängs och hagmarksinventeringen MYR: Myrinventering i Kristianstads län VÅT: Våtmarksinventeringen GRUS: Grus och morän i Kristianstads län. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 24 Förteckning över utvalda objekt: 1. Per-Turs................................................................................................................................................... 27 2. Maglemyren............................................................................................................................................. 28 3. Bälingesjön.............................................................................................................................................. 29 4. Bälinge..................................................................................................................................................... 31 5. Mosse väster om Fjällrammsjön.............................................................................................................. 33 6. Fjällrammsjön ......................................................................................................................................... 34 7. Lille sjö .................................................................................................................................................... 36 8. Bäljane å.................................................................................................................................................. 37 9. Gästgivaregården i Ulvs.......................................................................................................................... 38 10. Örahultsmyren....................................................................................................................................... 39 11. Örahult .................................................................................................................................................. 40 12. Mossekomplex norr om Varshult ........................................................................................................... 41 13. Alkärr vid Hagstad ................................................................................................................................ 42 14. Ådala ..................................................................................................................................................... 43 15. Ådala västra........................................................................................................................................... 44 16. Ådala östra ............................................................................................................................................ 45 17. Amnabygget ........................................................................................................................................... 46 18. Mosse väster om Varshult...................................................................................................................... 47 19. Varshultamossen.................................................................................................................................... 48 20. Hagstadsjön........................................................................................................................................... 50 21. Häljalt.................................................................................................................................................... 52 22. Karsholm ............................................................................................................................................... 53 23. Oderbäcken............................................................................................................................................ 54 24. Varshultamyren ..................................................................................................................................... 55 25. Ädellövbestånd väster om Oderljunga................................................................................................... 56 26. Mosse norr om Gökamossen.................................................................................................................. 58 27. Gökamossen........................................................................................................................................... 59 28. Toarp ..................................................................................................................................................... 60 29. Oderljunga............................................................................................................................................. 61 30. Övre Månstorp....................................................................................................................................... 63 31. Bälinge – Hagstad - Toarp - Söndrahult ............................................................................................... 65 32. Rullstensås vid Bäljane å....................................................................................................................... 67 33. Harholma............................................................................................................................................... 68 34. Ås nordväst om Vingaborgsmossen ....................................................................................................... 70 35. Kåshässle 1............................................................................................................................................ 71 36. Kåshässle 2............................................................................................................................................ 73 37. Naturskog nordväst om Hägnaden ........................................................................................................ 75 38. Hägnaden .............................................................................................................................................. 76 39. Alsumpskog sydväst om Troedsberga .................................................................................................... 77 40. Troedsberga........................................................................................................................................... 78 41. Brännestads mosse ................................................................................................................................ 79 42. Källstorp................................................................................................................................................ 80 43. Alkärr öster om Källstorp...................................................................................................................... 81 44. Bokskog söder om Köpingemyr ............................................................................................................. 82 45. Liten lövsumpskog norr om Spjutseröd ................................................................................................. 83 46. Gammal bokskog nordost om Spjutseröd .............................................................................................. 84 47. Frodig alsumpskog norr om Spjutseröd ................................................................................................ 85 48. Gamla alar nordväst om Spjutseröd...................................................................................................... 86 49. Alsumpskog vid Björkvik ....................................................................................................................... 87 50. Odlingslandskap i Pantaryd .................................................................................................................. 88 51. Tostarp................................................................................................................................................... 90 52. Mosse nordväst om Ebbarp ................................................................................................................... 91 53. Åmod...................................................................................................................................................... 92 54. Ebbarp västra ........................................................................................................................................ 93 55. Perstorpsbäcken .................................................................................................................................... 94 56. Alkärr längs Perstorpsbäcken ............................................................................................................... 95 57. Ebbarp östra.......................................................................................................................................... 96 58. Reningsdammarna................................................................................................................................. 97 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 25 59. Uggleskogen .......................................................................................................................................... 98 60. Stockholm 1 ......................................................................................................................................... 100 61. Stockholm 2 ......................................................................................................................................... 101 62. Bosarp Henrikstorpssjön ..................................................................................................................... 103 63. Bosarp by............................................................................................................................................. 104 64. Bosarp Tranesjön ................................................................................................................................ 105 65. Gamla ädellövträd vid Bosarp............................................................................................................. 106 66. Bosarp östra ........................................................................................................................................ 107 67. Ybbarpssjön /Henriksstorpssjön /Tranesjön........................................................................................ 108 68. Björstorps mosse ................................................................................................................................. 110 69. Ybbarpsån............................................................................................................................................ 111 70. Bergbrant med bok sydost om Björstorps mosse ................................................................................. 112 71. Store sjö............................................................................................................................................... 113 72. Gustavsborg......................................................................................................................................... 115 73.”Mulleskogen” Spjutseröd ................................................................................................................... 118 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 26 1. Per-Turs Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 1,0 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Området är en ogödslad gräs- och rished med ganska mycket ljung. Gamla, breda stenmurar omgärdar delar av området, vilket tyder på att betesmarken troligtvis har lång kontinuitet i hävd. Marken har tyvärr inte betats på de senaste åren men de vilda djuren, älg och rådjur har hindrat att den helt växt igen. De gräs som dominerar är rödven och kruståtel. Bland örterna finns rikligt med blodrot och smultron. Andra förekommande arter är bland annat röllika, stenmåra, gråfibbla, ängsviol, blåsuga, teveronika, vitsippa, ängskovall. På de hedliknande områdena växer rikligt med lingon, blåbär och ljung. Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0077 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 27 2. Maglemyren Naturtyper: Mosse Areal: 84 ha varav 34,7 ha i Perstorps kommun Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Svagt välvd mosse bestående av dels en central höljemosse med dominans av vitag och ljungtuvor dels omgivande ristuvmosse samt dråg och laggar med dominans av ängsull och myrlilja. Delar av mossen, varav en intressant fastmarksholme, ligger i Örkelljunga kommun. Mossen är lokalt påverkad av dränering. I området häckar sannolikt tjäder, trana, spillkråka och korp. Även skogssnäppa, järnsparv och trädkrypare finns i området och i dess närmaste omgivning. Rödlistade arter: Källor: BÖ: 13 MYR: 28 VÅT: 03C-7J-01 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 28 3. Bälingesjön Naturtyper: Sjö Areal: 47 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Vattensystem: Rönne å Djup: 5,3 m pH: 6,5 - 7 Siktdjup: >1 m Biologiska observationer: Fågel: Grågås, gräsand, skäggdopping, knipa, fiskmås, storskrake Fisk: abborre, gädda, gös (inplanterad), ål, sutare, karp, mört, braxen Övrigt: flodkräfta Beskrivning: Bälingesjön ligger i den norra delen av Perstorps kommun. Kring sjöns norra ände ligger byn Bälinge. Omgivningarna består mestadels av lövskog med inslag av blandskog men i norra delen runt byn finns även odlad mark och betesmark. Bälingesjön är kommunens enda badsjö med kommunal badplats. Det är en källsjö med få tillflöden och avvattnas via Ulabäcken, som sedermera byter namn till Bäljane å, några km söderut. Sjön är ganska flikig och har flera öar och grund. Sjösänkning har förekommit vid två tillfällen, dels under 1880- talet, dels 1915-20. Sammanlagt har vattenståndet sänkts 1,15 m under den ursprungliga nivån. I sjön växer en hel del vass vilket har varit ett problem och vassen har därför klippts ett flertal gånger. Igenväxningen beror på att sjön är relativt näringsrik. Sjön har ett naturligt pH strax under 7, har aldrig kalkats och har god buffertförmåga. Vattnet är något färgat och har stundtals varit mycket brunt. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 29 Den vanligaste växten vid sjöstranden är bladvass. Förutom denna kantas sjön även av sjösäv, flaskstarr, sjöfräken, smalkaveldun, topplösa och knappsäv. Bland vattenväxterna kan nämnas notblomster, vattenklöver, braxengräs, vattenpest, strandpryl, vit och gul näckros samt den inplanterade sjöranunkeln. g 109,50 Per-T 105,2 Lille sjö hultsstugan 125 Bälingesjön Sjöbygget Sjöhem 120 0 350 700 Meter Rödlistade arter: Flodkräfta Astacus astacus (EN), Ål anguilla anguilla (CR) Källor: B S Sötvattenskonsult Persson, Mats. Bälingesjöns fiskevårdsområde Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsverket.1999.Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag, Rapport 4913. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 30 4. Bälinge Naturtyper: Lokaler för mosippa och fjällkåpa. Areal: 28 ha Naturvärdeklass: 1 Befintligt skydd: Mosippans växtplats är skyddad som naturminne. Beskrivning: Området vid Bälingesjöns nordöstra sida är lokal för två växter som är mycket ovanliga i Skåne. Strax söder om väg 24 i Bälinge finns mosippans enda växtplats i Skåne. Mosippan är sällsynt och fridlyst i hela Sverige. Den trivs bäst på torr mager mark tex. på rullstensåsar och i gles motallskog. I närheten av badplatsen växer en annan raritet, nämligen fjällkåpa Alchemilla alpina. Den växer allmänt längs fjällkedjan ner till norra Halland och på spridda lokaler i södra Sverige. Bälinge är fjällkåpans sydligaste växtplats och den enda i Skåne. Troligt är att fjällkåpan inte på ett naturligt sätt fått sin växtplats här men inte dess då mindre intressant är att den fortfarande finns kvar och trivs på dessa sydliga breddgrader. Lokal för mosippa Lokal för fjällkåpa Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 31 Rödlistade arter: Mosippa Anemone vernalis (VU). Källor: Sigbo, Leif Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 32 5. Mosse väster om Fjällrammsjön Naturtyper: Mosse Areal: 78 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Svagt välvd och öppen mosse med tydlig tuva-hölja struktur. Mossen är relativt kraftigt påverkad av väg och dränering. Värdet höjs dock av storleken och mossens närhet till Fjällrammsjön. Orre finns i området liksom korp. Bland växterna på mossen kan man finna ljung, klockljung och hjortron. På Fjällrammsmossen växer bla. ljung, klockljung och hjortron. Rödlistade arter: Källor: MYR: 99 VÅT: 03D 7A 01 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 33 6. Fjällrammsjön Naturtyper: Sjö Areal: 31 ha. Naturvärde: 3 Befintligt skydd: Saknas Vattensystem: Rönne å Djup: pH: 6,6 Siktdjup: 0,55 m Biologiska observationer: Fågel: häger, trana, skogssnäppa, knipa, gräsand, kanadagås, grågås Fisk: abborre, braxen, gös, gädda Beskrivning: Fjällrammsjön ligger liksom Bälingesjön i kommunens norra del. Där slutar emellertid alla likheter. Fjällrammsjön omges till största delen av skog och gränsar intill en mosse. Ett fåtal hus ligger intill sjön som är ganska otillgänglig. I den norra delen av sjön växer rikligt med vass och andra vattenväxter och sjön är här mycket grund och utgör ett lämpligt habitat för fåglar. Den södra delen har en ganska stor öppen vattenyta och betydligt mindre växtlighet. Det finns en liten naturlig strand men sjön är ganska brun och igen direkt badsjö. Liksom Bälingesjön har Fjällrammsjön aldrig kalkats och buffertförmågan är ännu ganska god. Sjön är näringsrik och särskilt rik på fosfor, medan kvävehalterna är måttliga. Sjöns främsta tillgångar är dess otillgänglighet och lämplighet som häckningsplats för fågel. Utsikt över Fjällrammsjön en mulen höstdag Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 34 Rödlistade arter: Källor: Holmer, Fredrik. 1995. Inventering av sjöarna i Hässleholms kommun sommaren 1995. Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag, Rapport 4913. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 35 7. Lille sjö Naturtyper: Våtmark Areal: 7 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Lille sjö ligger strax söder om Bälingesjön och är det våtmarkskomplex där Bäljaneå har sitt upprinnelseområde. Våtmarken består av 1 ha topogent kärr, 4 ha mad vid sjö och 2 ha vegetationsrikt vattenområde. Området kan förväntas ha ett rikt fågelliv och en inventering av området vore därför intressant. Rödlistade arter: Källor: VÅT: 03C 7J 09 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 36 8. Bäljane å Naturtyper: Vattendrag Areal: Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Bäljane å har sin upprinning i Bälingesjön och går från norr till söder genom nästan hela kommunen. Vid Oderljunga blir ån bredare då den här slår följe med Oderbäcken. Ån rinner sedan längs hela Toarps vattenskyddsområde där Perstorps vattentäkter finns, vilket är en viktig anledning att skydda vattnet från föroreningar. I Bäljane å vid Hyllstofta, precis vid kommungränsen, finns öring, lax och elritsa. Elritsan är en liten fisk som har mycket stora krav på sin livsmiljö. Den finns bara i klart, rinnande vatten och nästan enbart i de allra finaste och mest opåverkade vattendragen. Längre uppströms, vid Oderljunga kan man hitta öring och mört. Bäljane å vid Oderljunga mölla. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne.1999. Fiskfaunan i skånska vattendrag - förekomst under 1960respektive 1990-tal. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 37 9. Gästgivaregården i Ulvs Naturtyper: Betesmark, betad skog Areal: 15,0 Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Området tillhör de som fanns med i ängs- och hagmarksinventeringen från 1988. Hela fastigheten med skog, kärr, gamla åkrar och sjöstränder har betats. Det är ett intressant objekt på grund av den stora arealen och att det är ovanligt med betad skog i kommunen. De senaste åren har dock en det förändringar skett i området. En granskog har avverkats och nyplanterats och därmed har stängslet flyttats så att endast halva området, den södra delen, betats de senare åren. Den öppna betesmarken är välhävdad medan övrig mark är svagt hävdad. Ett litet område, en kulle med en del lövträd har en fin flora med bland annat blåsuga, gökärt, blodrot, smultron, ängsviol, röllika och maj- och teveronika. Området tillhör numera den lägsta naturvärdesklassen och riskerar att försvinna vid en kommande revidering om hävden av hela området inte upptas inom de närmaste åren. Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0036 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 38 10. Örahultsmyren Naturtyper: Mosse Areal: 63 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Myrkomplex bestående av svagt välvda och glest trädbevuxna mosseytor. Fältskiktet domineras av ris och tuvull. I mossen finns välutbildade dråg och laggkärr där det omväxlande dominerar flaskstarr, blåtåtel och myrlilja. Enstaka diken samt några äldre torvgravar i norra delen är den påverkan som finns. Myren har ett rikt fågelliv med bland annat tjäder, trana, skogssnäppa, skogsduva, spillkråka, gröngöling, korp och trädkrypare. Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (VU) Källor: BÖ: 10b MYR: 100 VÅT: 03C-7J-02 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 39 11. Örahult Naturtyper: Betesmark Areal: 2,0 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Strax väster om bebyggelsen i Örahult finns en gammal blockrik utmark med enbevuxna backar, fuktängar och kärrmarker samt gles blandskog av gran, tall ek och björk. Området har tidigare varit mycket värdefullt och betesmarken tillhörde vid ängs- och hagmarksinventeringen ett av de två högst klassade objekten i kommunen. Vegetationstypen var varierad men dominerades av en gräshed med inslag av fattigkärr. Bland växterna hittades hävdgynnade arter som stagg, knägräs, borsttåg, stenmåra, gökärt och blodrot. Idag är området sedan ett antal år ohävdat och huvuddelen av naturvärdena har försvunnit. Hävden har nyligen upptagits. Möjligen kan detta rädda en del av de arter som fanns här tidigare. Rödlistade arter: Källor: BÖ: 10a Ä o H: 65-0021 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 40 12. Mossekomplex norr om Varshult Naturtyper: Mosse Areal: 267,8 ha varav 163,6 ha i Perstorps kommun Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Svagt välvda mossar i ett stort mossekomplex där enskilda mosseytor skiljs åt av dräneringsdiken. De båda mossarna i söder är lokalt kraftigt påverkade med bl. a. pågående torvbrytning och liksom resten av objektet löper stora delar in i Örkelljunga kommun. De mer nordliga mosseytorna är mindre påverkade med fina dråg och laggkärr. I laggkärren växer gott om tuvull och myrlilja. Områdets storlek gör det extra värdefullt för vilt och fågelliv. Rödlistade arter: Källor: BÖ: 11 MYR: 27, 101, 102 VÅT: 03C-7J-05, 03C-7J-03 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 41 13. Alkärr vid Hagstad Naturtyper: Alkärr Areal: 0,3 Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Objekt med naturvärde Beskrivning: Ett litet, fuktigt område som genomsilas av vatten större delen av året. Skogen består huvudsakligen av grov al med begynnande sockelbildning. På alarna växer bl. a. den mindre allmänna laven glansfläck. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 7J (50) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 42 14. Ådala Naturtyper: Kärr och åsar Areal: 1,2 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Här finns ett varierat område med intressanta geologiska formationer. Alldeles nordost om bebyggelsen i Hagstad finns mycket vackra åssystem där höjderna är bevuxna med bokskog. Detta område övergår österut i ett kärr med mjukmattor och bäckdråg som är Bäljaneå’s övre lopp (se objekt 20). Kärret är sänkt och igenvuxet men innehåller ändå en del botaniska och ornitologiska värden. Norr om kärret finns ett längre åsparti med lövskog, främst ek och bok. På träden växer bl. a. gammelgranslav. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Rödlistade arter: Källor: BÖ: 9 NBI: 03C 7J (53) VÅT: 03C-6J-04 GRUS: 5370 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 43 15. Ådala västra Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 3,0 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en kuperad, öppen betesmark i Skingeröd. Skiftet är välbetat av nötkreatur. Floran är relativt varierad, hävdgynnad och saknar spår av kvävepåverkan. Intill stenbundna partier växer rikligt med gråfibbla och stenmåra. Övrig flora utgörs av liten blåklocka, blodrot och rödven och på fuktiga partier växer glest med veketåg och tuvtåtel. Utmed norra skiftesgränsen växer solitära ekar. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 66A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 44 16. Ådala östra Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 2,5 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en fuktig, öppen betesmark i Skingeröd. Skiftet ingår tillsammans med intilliggande skiften i en stor betesfålla för nötkreatur. Floran är varierad och hävdgynnad. Här växer rödven, blodrot, stenmåra, liten blåklocka, lingon och rikligt med gråfibbla och ärenpris på steniga partier. På fuktiga partier växer veketåg och tuvtåtel i glesa bestånd. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 68A och 69A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 45 17. Amnabygget Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 0,4 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Betesmark med åtgärdsplan i Amnabygget Nötkreatur betar området i Amnabygget. Här betas även intilliggande bokskog. Beskrivning: Skiftet är en öppen betesmark i Amnabygget som är beläget nordost om Häljalt. Skiftet sambetas med intilliggande skogsmark med bla. bokskog. Floran är relativt varierad och är hävdgynnad. Inga spår finns av kvävepåverkan. Här växer rödven, blodrot, kråkvicker, gråfibbla, nysört, stenmåra, brunört, röllika, ljung, lingon och veketåg. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 21A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 46 18. Mosse väster om Varshult Naturtyper: Mosse Areal: 27 ha Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Objektet består av en svagt välvd, öppen mosse med ett större kärr i östra delen. Mossen är starkt påverkad av dikning men delar av kärret är fortfarande intakt. Uppgifter om arter saknas varför en inventering vore intressant. Rödlistade arter: Källor: MYR: 103 VÅT: 03C-6I-04 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 47 19. Varshultamossen Naturtyper: Mosse Areal: 100 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Varshultamossen är relativt stort och till största delen öppet mossekomplex med välvda och svagt välvda mosseytor samt relativt stora laggkärr och dråg. Vissa ornitologiska värden är kända bl. a. spelplats för orre och eventuellt tillfällig häckning av ljungpipare. Sannolikt häckande är även tjäder, spillkråka, kattuggla, duvhök och korp. Storspov, knipa och skogsduva har synts till i området. Mossen är lokalt kraftigt dikad framför allt i kantzonerna. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 48 Rödlistade arter: Källor: BÖ: 8 MYR: 98 VÅT: 03C-6J-01 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Jarl, Gunnar. Anteckningar om fågelobservationer i Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 49 20. Hagstadsjön Naturtyp: Våtmark (topogent kärr) Areal: 7 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Hagstadsjön ligger i Ådala 1,5 km NV om Häljalt. Sjön är sänkt och nu helt igenväxt och ett topogent kärr har bildats. Mjukmattor och bäckdråg förekommer också. Delen öppen vattenyta är 1-5 %. Den dominerande växtligheten består av bladvass. Sjön omges till största delen av skog men även en del åker- och betesmark. Sjön har ett intressant fågelliv med arter som trana, storspov, enkelbeckasin och skogssnäppa. I området vid sjön finns även skogsduva, spillkråka, gröngöling och steglits. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 50 Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (NT) Källor: VÅT: 03C 6J 04 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 51 21. Häljalt Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 1,49 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en kuperad betesmark i Häljalt. Floran är relativt varierad och är hävdgynnad. I artlistan finns bl. a gråfibbla, stenmåra, ärenpris, kråkvicker, gökärt, äkta johannesört, rödven, bergssyra och liten blåklocka. På fuktiga partier växer veketåg och tuvtåtel. Träd- och buskskiktet består av björk, ek, syren och slån. Marken var på ekonomiska kartan från 192030-talet betecknad som åkermark. Sedan åkermarksbruket upphörde har mossa vandrat in från omkringliggande skogsmark. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 4A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 52 22. Karsholm Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 1,65 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet ligger i Karsholm i kommunens östra del och består av en öppen betesmark med en ekbacke. Floran är relativt varierad och hävdgynnad. Här växer bla. gråfibbla, stenmåra, bergssyra, krypven, rödven, blodrot, smultron och blåbär. Välbetad veketåg och tuvtåtel förekommer på fuktiga partier. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 57A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 53 23. Oderbäcken Naturtyper: Vattendrag Areal: Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Oderbäcken rinner från den östra mellersta delen av kommunen och mynnar i Bäljane å, vid Oderljunga. Bäcken är ofta stark dikad speciellt i upprinningsområdet där man dikat ut sank åkermark. Nedre delen av bäcken kommer att tillhöra Toarps vattenskyddsområde. Uppgifter om bäckens kemi och biologi saknas. Rödlistade arter: Källor: - Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 54 24. Varshultamyren Naturtyper: Mosse Areal: Totalt 159,5 ha, varav i Perstorp 153,3 ha Naturvärdesklass: 1 Befintligt skydd: Riksintresse för naturvården. Natura-2000 område. Ingår i Myrskyddsplan för Sverige. Beskrivning: Varshultamyren är ett mycket värdefullt myrkomplex i den västra delen av kommunen. Det nordvästligaste partiet av mossen ligger i Klippans kommun. Mossen består av svagt välvda och öppna mosseytor, stora dråg och laggkärr. Norr om vägen som delar mossen finns en göl med ett omgivande gungfly. Här växer bl. a. tuvull, vitag, sileshårsarter och den sällsynta växten kallgräs. Övriga mosseytor dominerar av risvegetation. I söder finns ett stort drågkärr som helt domineras av myrlilja. I laggpartierna förekommer riklig med bladvass och kärrsilja. Mossen är lokalt påverkad med hård dikning i den östra kanten och som tidigare nämnts en väg som skär genom den. Fågellivet är intressant med bland annat orre, tjäder, spillkråka, och korp. Området är upptaget som Riksintresse för naturvården samt Natura-2000 område. Området ingår dessutom i Myrskyddsplan för Sverige. Rödlistade arter: Källor: MYR: 104 VÅT: 03C-6I-03 BÖ: 6 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 55 25. Ädellövbestånd väster om Oderljunga Naturtyper: Ädellövskog Areal: 4,7 ha Naturvärdesklass: 1 Befintligt skydd: Saknas. I området finns två objekt som klassificerats som nyckelbiotoper samt ett objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Objektet består av ett åsområde med flera mycket värdefulla bestånd av ädellövskog. Vegetationen är hedartad med vitsippa, skogsstjärna och liljekonvalj. I området finns tre objekt upptagna i nyckelbiotopsinventeringen. Området är kuperat med äldre ädellövskog på höjderna och mer trivial skog i de lägre, fuktigare partierna. Stora delar av området har troligen hävdats tidigare. I den södra delen finns en bokskogsbrant, med inslag av avenbok, samt en lundartad ädellövskog med ekar, lindar och bokar på de övre, mer flacka partierna. Brantens sydläge och närheten till Bäljane å skapar gynnsamma förhållanden för flera intressanta arter, inte minst bland insekterna. På de gamla bokarna och avenbokarna i branten trivs flera sällsynta arter. Här finns bl. a. rosa lundlav, liten lundlav, bokkantlav, bokvårtlav, gulnål, havstulpanlav och lunglav. Bland de rödlistade arterna har bokkantlaven och bokvårtlaven stora förekomster. De finns nog på närmare 50 träd i de södra delarna av området medan övriga arter endast förekommer på enstaka träd. Även flera tämligen ovanliga mossor som fällmossa, trädporella, platt fjädermossa och guldlockmossa växer på träden. På de övre, flackare partierna växer den mindre allmänna korallaven på några grova ekar. Det finns relativt gott om död ved i området särskilt i branten där det står flera gamla bokhögstubbar och ligger en del lågor. På högstubbarna växer gott om fnösketicka, en svamp som utnyttjas av flera insektsarter bl. a. av den sällsynta skalbaggen bredhuvad mögelbagge som finns i området. Högstubbe med tickor Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 56 Norrut löper en tydlig rullstensås vars sträckning genom skogen dock avbryts av täktveksamhet på några ställen. På åsen växer medelgrova ekar och i den norra delen ökar inslaget av bok och lind. Skogen är i dessa partier relativt gles och öppen och på åssluttningarna växer enstaka gamla hasselbuketter. På några bokar växer bokvårtlav och bokkantlav. Inslaget av död ved är litet men enstaka lågor och högstubbar med fnösketickor finns. På dessa har bl. a. den mindre allmänna skalbaggen Mycetophagus atomarius hittats krypande. Den rödlistade dvärgbägarlaven växer sparsamt på ekstubbar utmed åsen. Bokbranten i söder fortsätter österut utmed ån och blir här flackare. Trädskiktet är yngre och övergår successivt till att innehålla mer ek, lind, ask och al samtidigt som bok och avenbok minskar. Närmast bäcken finns en del död ved och i de fuktiga partierna växer bl. a. kärrfibbla. Norr om ån, på de torrare partierna, finns gott om medelgrov ek och lind. Liksom i den norra delen av området, växer även här den rödlistade dvärgbägarlaven sparsamt på gamla ekstubbar. Området är mycket värdefullt och framtida undersökningar kommer säkert att visa på fler intressanta arter. Rödlistade arter: Liten lundlav Bacidia phacodes (VU), rosa lundlav Bacidia rosella (NT), dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT), Bokkantlav Lecanora glabrata (NT), lunglav Lobaria Pulmonaria (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT). Källor: NBI: 03C 6J (01, 50, 51) Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 57 26. Mosse norr om Gökamossen Naturtyper: Mosse Areal: 40 ha, varav 16,2 ha i Perstorps kommun. Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Detta är en svagt välvd och övervägande öppen mosse. Kommungränsen skär rakt genom mossen så att den sydöstra delen hamnar i Perstorps kommun och resten i Klippans kommun. Påverkan är relativt svag med dikning i norra delen. Dråg finns i norra delen och i den östra kanten finns laggpartier. Uppgifter om områdets flora och fauna saknas och en inventering av området skulle vara intressant. Rödlistade arter: Källor: MYR: 105 VÅT: 03C-6I-02 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 58 27. Gökamossen Naturtyper: Mosse Areal: 53 ha Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Mossen ligger i västra delen av kommunen, nära kommungränsen. Den är uppdelad i två mosseplan avdelade av ett sumpskogsparti. Så kallade dråg- och laggpartier finns i den södra delen. Ingreppen i mossen är stora med kraftig dikning och vägar genom eller alldeles i kanten av mossen. De fågelarter som synts till i området är bland annat tjäder, skogsduva, ringduva och spillkråka. Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (VU Källor: MYR: 97 VÅT: 03C-6I-01 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 59 28. Toarp Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 2,5 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Objektet ligger i Toarp, väster om Oderljunga. Det består av åsryggar och kullar omgivna av tidigare gödslad åker. Åsarna är trädbevuxna med lövträd som ek, asp, rönn och björk. Barrträd i form av gran och tall förekommer i få exemplar. Några enbuskar utgör buskskiktet. Vegetationen är här svag pga. krontäckningen. Dock växer det på en slänt flera exemplar av svinrot. I artlistan finns även gökärt, grässtjärnblomma, kärringtand, fyrkantig johannesört, röllika och teveronika. Kullarna har lämnats obrukade på grund av att de är svårbrukade och steniga. Den sten som har plockats ur åkern har också lagts här och bildar små odlingsrösen. Vegetationen består av gräshedsvegetation med rödven, ljung, lingon, blodrot, ärenpris, gulmåra, stenmåra, revfibbla, blåmunkar, liten blåklocka och vårbrodd. Betesmarken är de senaste åren ohävdad men det är stor sannolikhet att hävden kommer att upptas. Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0239 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs-och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 60 29. Oderljunga Naturtyper: Öppen betesmark Areal: 0, 8 ha, 1,0 ha resp 0,3 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Objektet består av tre öppna betesmarker i Oderljunga. De är relativt välbetade av hästar och består av både fuktiga partier och en del torrare mark. De fuktiga delarna domineras av veketåg med inslag av harstarr och tuvtåtel. Övrig flora utgörs mestadels av rödven, blodrot, kråkvicker, nysört, fyrkantig johannesört, brunört och åkervädd. Små partier är svagt kvävepåverkade och har en flora av diverse klöverarter, smörblommor, röllika och bredbladiga gräsarter. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 61 Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 13A, 15A och 16A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 62 30. Övre Månstorp Naturtyper: Grova ädellövträd Areal: 3,1 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Vid Övre Månstorp, strax norr om vägen mot Skäggestorp, finns en betad hagmark. I hagmarken finns flera spärrgreniga ekar varav en del med grova stammar. Här finns också rönn, asp och björk. Uppgifter om sällsynta arter saknas från området men många ovanliga arter är knutna till grova solexponerade ekar. Här finns goda förutsättningar att på sikt gynna grova ekar till förmån för flora och fauna. Fortsatt betesdrift är en förutsättning för att området inte ska bli igenväxt. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 63 Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 6A (52) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 64 31. Bälinge – Hagstad - Toarp - Söndrahult Naturtyper: Åsar Areal: Naturvärdeklass: 4 Befintligt skydd: Delvis vattenskyddsområde. Beskrivning: Åssystemet tar sin början vid Söndrahult vid gränsen till Klippans kommun. Detta är kommunens största sammanhängande åssystem och består av två åssystem, ett från NNO och ett från öster som möts här. Åsnätet är omgivet av ett åsgrusbälte med småskaliga isälvsavlagringar. Området hyser en stor variation i naturtyper och ett delvis imponerande åsnät med välformade åsar och kullar. Området är representativt för de breda stråken med isälvsavlagringar inom regionen och ännu relativt opåverkat av täktverksamhet. I området finns en av nordvästra Skånes största grundvattenfyndigheter i isälvsavlagringar och Perstorp tätorts huvudvattentäkt. Genom området slingrar sig Bäljane å (objekt nr.8). Vattentäkten och närheten till ån gör området extra skyddsvärt. Längre norrut, mellan Toarp och Hagstad fortsätter åssystemet norrut. Även här är åsarna mäktiga, välformade och relativt orörda. På åsen finns dessutom biologiska värden i form av nyckelbiotoper och objekt med naturvärde (se objekt nr. 25). Vegetationen domineras här av lövskog. Mellan Hagstad och Ådala finns ett område som i Grus och moräninventeringen fått ett samlat naturvärde klass 1. Detta innebär att området ur naturvårdssynpunkt har särskilt stort värde och inte kan upplåtas för täkt. Området visar mycket vackra och välutbildade åsryggar i huvudsak klädda med högvuxen bokskog. Längre norrut, öster om Örahult och längs med Bälingsjöns västra sida finns ytterligare ett område som bedömts ha samlat naturvärde klass 1 i Grus- och moräninventeringen. Detta område består av något lägre åsryggar med fin lövskog som domineras av bok. I somliga utdikade åsgropar finns intressant sumpskog. Närheten till Bälingesjön (objekt nr. 3) och det höga läget ger en fin naturupplevelse. Området är betydelsefullt ur natursynpunkt dels genom sin grundvattenförekomst, dels har åsryggarna geologiskt värde och dels finns det flera områden med värdefull natur uppe på åsarna. Det stora sammanhängande området är glest befolkat och i stor utsträckning relativt orört. Detta ger stora förutsättningar för naturupplevelser och området lämpar sig väl för tex inrättandet av en vandringsled. Samtliga nedanstående objekt med högre naturvärdesklass är belägna innanför områdets gränser: 3, 7-9, 14-16, 20, 25, 28, 29, 31 och 32. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 65 Rödlistade arter: Se respektive delobjekt. Källor: GRUS: 5320, 5340, 5370, Perstorps kommun, Tekniska kontoret, Vattenskyddsområde Toarp – Skyddsbehov. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 66 32. Rullstensås vid Bäljane å Naturtyper: Ädellövträd Areal: 0,5 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Väster om ån finns ett kuperat område med flera medelgrova till klena ekar på en av höjderna. Bland ekarna växer också björk, asp och lind. Idag finns inga höga naturvärden noterade men bra förutsättningar för att på sikt få fram grova ädellövträd till gagn för den biologiska mångfalden. Närheten till ån höjer områdets värde. På några av ekarna växer den mindre allmänna laven rostfläck. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 6J (53) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 67 33. Harholma Naturtyper: Trädbevuxen betesmark Areal: 2,0 ha Naturvärdesklass: 1 Befintligt skydd: Saknas Alsumpskog med kabbleka Björk / ekhage i Harholma Beskrivning: Betesmarken är en alsumpskog och björk/ekhage med ogödslad gräshed/fuktäng. Den är glest bevuxen med ek, al, björk och bok. Krontäckningen gör att grässvålen bitvis är ganska svag. Området genomkorsas av en åsrygg och genom området rinner en liten bäck. Vegetationen är mycket omväxlande på grund av att både torra och fuktiga partier finns. I de fuktiga partierna växer flera olika starr- och tågarter bland annat harstarr, stjärnstarr, syltåg och veketåg. Andra växter som trivs i det fuktiga området är bäckbräsma, kärrviol och kabbleka. På de friska partierna finns växter som grönvit nattviol, prästkrage, blodrot, humleblomster, rödklöver och brunört. De högst belägna områdena är ganska torra och här växer till exempel rödven, liten blåklocka, stenmåra, smultron, ljung, ärenpris, vårbrodd och gråfibbla. Trädskiktet består av ett fåtal ganska vidkroniga ekar samt al, björk och bok. Buskskiktet är nästan obefintligt. Artsammansättningen visar på en ogödslad betsmark som är relativt välhävdad. Området betas av nöt och har troligen lång kontinuitet. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 68 Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0121 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 69 34. Ås nordväst om Vingaborgsmossen Naturtyper: Ädellövskog Areal: 2,6 ha, varav 1,7 ha i Perstorps kommun Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Den del som ligger i Perstorps kommun, 1,7 ha, är biotopskyddsområde. Området är klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Här har vi ett relativt orört ädellövskogsparti på en rullstensås. Objektet ligger i gränsen mellan Perstorps och Klippans kommuner. Här växer ek, bok och avenbok. Flera av träden är senvuxna och särskilt avenbokarna är gamla och hyser en intressant lavflora. Bokkantlav och bokvårtlav, två rödlistade arter som växer på träden, är karaktäristiska för värdefulla ädellövskogar med bok och/eller avenbok. Gröngöling samt den mindre allmänna stenknäcken finns i området. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Rödlistade arter: Bokkantlav Lecanora glabrata (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT) Källor: NBI: 03C 5I (01) Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 70 35. Kåshässle 1 Naturtyper: Enefälad Areal: 0,8 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Objektet består av en enefälad belägen utmed en åsrygg. Området är välhävdat och betas av hästar men är något kvävepåverkad på små partier. Betesmarken är något kuperad och de högre områdena är ganska torra och magra medan de lägre partierna är friska. Betesindikerande art är backtimjan. Vegetationen i övrigt består av bland annat röllika, gökärt, blodrot, teveronika, rödven, fyrkantig johannesört, gråfibbla, smultron, stenmåra, ärenpris, brunört och rikligt med skogsklöver. Betesmarken saknar träd men här finns buskage av en. Området skiljer sig något från Ängs- och hagmarksinventeringen där även åsryggen ingick men då denna på grund av utebliven hävd förvandlats till snårskog har vi inte tagit med åsryggen i objektet. Backtimjan kräver ett bra betestryck. Den försvinner snabbt om marken gödslas. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 71 Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0149 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 72 36. Kåshässle 2 Naturtyper: Enefälad Areal: 4,8 ha Naturvärdeklass: 1 Befintligt skydd: Området har åtgärdsplan, i övrigt saknas skydd. Björkdunge i Kåshässle Kåshässle 2 betas av får. Beskrivning: Området är en gammal enefälad med en åsrygg belägen vid Kåshässle nordväst om Perstorp. Åsen är ganska tätt bevuxen med främst unga björkar men även tall och ek i mindre exemplar förekommer. Buskskiktet består av en. Runt åsen finns en välhävdad öppen betesmark som betas av får och hyser flera betesindikerande växtarter. Området tillhör de finaste betesmarkerna i kommunen. Vegetationen består av gräshedsvegetation och saknar tydliga spår av kvävepåverkan. Betesindikerande arter är backtimjan, jungfrulin, svinrot och knägräs. Det är arter med få kända förekomster i kommunen. I övrigt finns arter som röllika, gråfibbla, gökärt, stenmåra, käringtand, blodrot, blåsuga, ärenpris, brunört, skogsklöver, lingon, rödven, fårsvingel, vårbrodd, ängsviol, stagg och trådklöver. Jungfrulin är känslig både för gödsling och svagt betestryck och är ganska ovanlig i skånska naturbetsesmarker. Svinrot är även den ganska ovanlig i skånska naturbetesmarker. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 73 Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0150 BÖ: 5 Länsstyrelsen Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 2A Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 74 37. Naturskog nordväst om Hägnaden Naturtyper: Lövnaturskog, lövsumpskog Areal: 3,9 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: En mer eller mindre orörd löv- och tallskog med stora mängder död ved både i form av lågor och högstubbar. Lövträden består huvudsakligen av björk och ek. På de döda och döende träden växer gott om olika vedsvampar. Den stora mängden död ved och vedsvamparna tyder på att området kan vara värdefullt för den lägre faunan med organismer som skalbaggar, steklar m.fl. I området häckar den sällsynta mindre hackspetten som gynnas av den stora mängden död ved. Ett mycket intressant område där en undersökning av tex. skalbaggsfaunan troligtvis skulle kunna visa på många intressanta och sällsynta arter. Rödlistade arter: Mindre hackspett Picoides minor (VU) Källor: NBI: 03C 5J (55) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 75 38. Hägnaden Naturtyper: Grova ädellövträd Areal: 2,1 ha Naturvärdesklass: 1 Befintligt skydd: Saknas. Området består av två nyckelbiotoper samt ett objekt med naturvärde enligt Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Runt gården finns flera mycket grova ädellövträd bl. a. ekar och bokar. Många träd står invuxna i tät vegetation och skulle behöva röjas fram. Här finns såväl levande som döda träd varav många dessutom är ihåliga. Träden är vidkroniga och har troligen växt upp i en öppen miljö, kanske i en välhävdad betesmark. Grova och ihåliga ädellövträd i odlingslandskapet är mycket värdefulla för flera hotade organismer. I de ihåliga träden kan man förvänta sig förekomst av hotade skalbaggar och andra insekter. På de gamla träden växer flera sällsynta lavar. Grå skärelav, gulpudrad spiklav och sotlav växer på de grova ekarna medan bokvårtlav, bokkantlav och den mycket sällsynta ädelkronlaven växer på de gamla bokarna. På bokarna växer dessutom den mindre allmänna mossan platt fjädermossa. Bland fåglarna syns gröngöling och steglits. Rödlistade arter: Grå skärelav Schismatomma decolorans (NT), bokkantlav Lecanora glabrata (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT), ädelkronlav Pachyphiale carneola (VU). Källor: Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. NBI: 03C 5J (02, 03, 50) Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 76 39. Alsumpskog sydväst om Troedsberga Naturtyper: Alkärr Areal: 0,4 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Strax öster om en traktorväg som går söderut från Hägnaden finns ett alkärrsparti med en del äldre alar på socklar. En liten bäck rinner genom området som troligen varit mer vattendränkt tidigare. Här växer bl. a. bäckbräsma och på alarna växer laven glansfläck. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 5J (51) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 77 40. Troedsberga Naturtyper: Betesmark Areal: 2,1 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en välhävdad betesmark i Troedsberga, nordväst om Perstorp. Solitära ekar växer vid resterna av en gammal stenmur och på stenbundna partier. Floran är varierad och hävdgynnad och bär inga tydliga spår av kvävepåverkan. Här växer bl.a ärenpris, stenmåra, gråfibbla, rödven och liten blåklocka. Betas av nötkreatur. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 3A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 78 41. Brännestads mosse Naturtyper: Mosse, gammal bokskog Areal: Mosse 37 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Brännestads mosse, norr om Perstorps samhälle, är en svagt välvd mosse med ett centralt beläget, öppet mosseplan. I nordväst och öster är mosseytorna skogsbevuxna. Laggpartier förekommer framför allt i den norra halvan. På mossen kan man ibland se tjäder. Väster om mossen är marken kuperad och här finns äldre bokskogar med gott om död ved. Flera av träden är ihåliga och på många av dem växer tickor. Det är bra förutsättningar för ett rikt insektsliv knutet till träden. Bland de ovanligare arterna som hittats finns havstulpanlaven, en lav som gärna växer på gamla bokar i fuktiga miljöer. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Rödlistade arter: Källor: MYR: 96 NBI: 03C 5J (52, 53) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 79 42. Källstorp Naturtyper: Öppen betesmark, ekhage, fägata, björksumpskog Areal: 3,2 ha resp. 4,0 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Del av den öppna betesmarken i Källstorp Vacker betad ekhage med vitsippor. Beskrivning: Källstorp (a) är ett litet skifte i form av en fägata som leder från gården till skifte (b) och slås därför samman med detta. Källstorp (a) är ett varierat skifte som framförallt i den norra delen har en fin flora med bl.a. gråfibbla, gulmåra, gökärt, stagg och stenmåra. I södra delen finns en ekhage som bör glesas ut så att man på sikt får en ekhage med några få vidkroniga ekar. Skifte (c) är en relativt stor betesmark som framför allt i den norra delen har en fin flora. Här växer bl.a. svinrot, gråfibbla, gulmåra, gökblomster, gökärt, stagg och stenmåra. I den södra delen finns en ekhage och ett litet kärr med björkar. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 3A, 7A och 10A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 80 43. Alkärr öster om Källstorp Naturtyper: Alkärr Areal: 0,4 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Detta objekt består av ett litet alkärr med mycket vatten. På de bukettformiga alstammarna växer bl. a. laven glansfläck och i de blöta partierna växer missne. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (55) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 81 44. Bokskog söder om Köpingemyr Naturtyper: Bokskog Areal: 1,0 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Detta är ett mindre bokskogsbestånd söder om Köpingemyr. Flera av träden är gamla och det finns relativt gott om högstubbar och lågor. Den döda veden ger goda förutsättningar för flera sällsynta skalbaggsarter. Några av bokarna är dessutom ihåliga och innehåller mulm, ett substrat som flera hotade insektsarter är beroende av. Mossfloran är rik på flera av träden och här finns krävande arter som platt fjädermossa och fällmossa. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (54) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 82 45. Liten lövsumpskog norr om Spjutseröd Naturtyper: Lövsumpskog Areal: 0,4 ha Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Objektet är ett litet sumpskogsbestånd med al, glasbjörk, tall, ek och brakved. Sumpskogsområden är generellt värdefulla men inga specifika naturvärden är kända från detta område. Om det lämnas för fri utveckling kan det utvecklas och på sikt bli värdefullt. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (57) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 83 46. Gammal bokskog nordost om Spjutseröd Naturtyper: Bokskog Areal: 0,2 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Ett litet bestånd med äldre bokskog som i norr gränsar till en före detta fiskdamm. I skogen finns gott om död ved, både lågor och högstubbar. Död ved gynnar en stor mängd organismer och är en bristvara i dagens skogar. Ytterligare inventeringar kan troligtvis visa på flera intressanta arter. Rödlistade arter: Källor: NBI: 903D 5A (53) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 84 47. Frodig alsumpskog norr om Spjutseröd Naturtyper: Alsumpskog Areal: 1,6 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: En mycket blöt och frodig sumpskog där al dominerar i trädskiktet. I det frodiga fältskiktet växer strandklo, svalting, kärrsilja, småvänderot, mannagräs och kärrviol tillsammans med flera ormbunksarter. Här finns också ytterligare arter som bäckbräsma och rikligt med missne. På de gamla alarna växer lavarna rostfläck och glansfläck. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (03) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 85 48. Gamla alar nordväst om Spjutseröd Naturtyper: Gamla träd Areal: 0,3 Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Ett litet och tidigare dikat område med några gamla alar. Gamla alar utnyttjas ofta av hålbyggande fåglar och utgör därför ett viktigt substrat. Den mindre allmänna växten lopplummer förekommer i området. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (56) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 86 49. Alsumpskog vid Björkvik Naturtyper: Alsumpskog Areal: 1,2 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Området utgörs av alsumpskog där några av träden står på höga socklar. Tillgången på död ved är god då området är mer eller mindre orört sedan länge. Här växer bl. a. rankstarr och blåmossa. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (52) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 87 50. Odlingslandskap i Pantaryd Naturtyper: Annan hagmark, grova ekar, betesmark, sumpskog Areal: 1,5 ha skog samt 3,2 ha betesmark Naturvärdeklass: 1 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns för betesmarken, i övrigt saknas skydd. Delar av området är klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Betesmarken i området var med i ängs- och hagmarksinventeringen men har även åtgärdsplan. Området med åtgärdsplan skiljer sig något från det ursprungliga området men är lika stort. Beskrivning: Vid Pantaryd i sydvästra den av kommunen finns ett varierat odlingslandskap. Här finns både värdefulla trädbärande marker och betesmarker. Öster och söder om gården finns flera grova ekar med en värdefull kryptogamflora där sotlaven är en av de mindre allmänna arterna. Knägräs och grönvit nattviol hör till de mer intressanta kärlväxterna. Öster om detta område finns en aldominerad sumpskog med en rik kärlväxtflora. Kärrfibbla och småvänderot är två mindre allmänna arter som växer här. Området med betesmark består av en enefälad med frivuxna träd, främst ek och björk. Betesmarken är något svagt hävdad av hästar. Bitvis finns täta buskage av en, hassel och slån. På grund av krontäckningen, buskagen och svag hävd är grässvålen bitvis lös. Vegetationen saknar helt spår av kvävepåverkan. Flera av arterna har minskat i antal sedan den förra inventeringen förmodligen på grund av dålig hävd och för lite ljus. Vegetationen består av gräshedsvegetation med inslag av rishedsvegetation. Området är något kuperat och marken är torr till frisk. I artlistan finns bland annat rödven, vårbrodd, röllika, stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, brunört, blåsuga, ärenpris, ljung, blåbär, smultron och lingon. Flera hävdgynnade arter hittades, knägräs, jungfrulin, backtimjan och knölsmörblomma är väl värda att nämnas. Bland lavarna finns den ovanliga sotlaven, en art som nästan uteslutande är knuten till grova ekar, och den rödlistade dvärgbägarlaven som växer på gamla ekstubbar. Trädskiktet består av björk och ek men även rönn, asp och vildapel. Det bitvis täta buskskiktet består främst av en och hassel. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 88 De grova ädellövträden och det varierade landskapet med flera mindre allmänna arter gör området värdefullt och skyddsvärt. Eventuellt häckar mindre hackspett i området då ett gammalt bohål har hittats. Betesmark och nyckelbiotop i Pantaryd Rödlistade arter: Dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT). Källor: NBI:03C 5J (04) Sigbo. Leif. 2000. Floran i Perstorp. Pantaryd. Stencil. Ä o H: 65-0153 Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Länsstyerlsen Skåne. Åtgärdsplan för betesmark 4A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 89 51. Tostarp Naturtyper: Grova ädellövträd, betesmark Areal: 1,4 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Mellan bebyggelsen i Tostarp finns en höjd med äldre och relativt grova ädellövträd. Det är främst ek, bok och avenbok som växer här. Odlingsrösen tyder på att området tidigare har varit odlat, åtminstone delvis. Förekomsten av storrams tyder på att marken är lite näringsrikare. På de gamla träden växer mindre allmänna lavar som rostfläck och havstulpanlav. Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 5J (05) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 90 52. Mosse nordväst om Ebbarp Naturtyper: Mosse Areal: 64 ha Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Mosse med svagt välvt och öppet mosseplan. I nordväst och i öster är mossen mer skogsbevuxen. Lagg förekommer på den norra halvan. Mossen dräneras via en bäck till Perstorpsbäcken vidare till Rönneå. Äldre torvtäkter finns i den östra och södra delen. Rödlistade arter: Källor: MYR: 95 VÅT: 03C-5J-01 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 91 53. Åmod Naturtyper: Annan hagmark Areal: 1,7 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en liten, svagt kuperad betesmark väster om Ebbarp. Marken är stenbunden och i området finns en ekbacke. På den nordvästra delen växer gökärt, stenmåra, gråfibbla och teveronika. I ekbacken i den sydvästra delen växer gråfibbla och stenmåra. Mitt i objektet finns ett fuktigare parti med veketåg. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 75A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 92 54. Ebbarp västra Naturtyper: Annan hagmark Areal: 4,9 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Området är en relativt stor betesmark i Ebbarp. Här finns en varierad och hävdgynnad flora som innehåller bl.a blåsuga, stenmåra, humleblomster, svartkämpar och gökärt. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 17A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 93 55. Perstorpsbäcken Naturtyper: Vattendrag Areal: Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Perstorpsbäcken rinner från öster till väster i södra delen av kommunen. På sin väg passerar den Perstorps tätort. Söder om Tostarp löper Perstorpsbäcken samman med Bäljane å och fortsätter vidare in i Klippans kommun. Tillsammans mynnar de så småningom i Rönne å mellan Klippan och Kvidinge. Perstorpsbäcken har sitt upprinningsområde i ett myrrikt landskap vilket påverkar vattenkvaliteten. pH-värdet är vintertid ofta mycket lågt, neremot 5,0 (2001-09-18) men bäcken kalkas inte. Vattnet är starkt färgat av humus och är näringsrik med mycket höga kvävehalter och höga fosforhalter. Bäcken passerar Perstorps tätort och är dessutom recipient för avloppsreningsverket. Avloppsreningsverkets påverkan leder till att pH-värde och näringshalter höjs märkbart. Kommunen har, för att minska näringshalterna i det renade avloppsvattnet, anlagt en våtmark genom vilken vattnet leds före utsläppet i Perstorpsbäcken. De fiskarter som hittats i bäcken är öring, ål, sutare och lake. Nedströms Perstorps tätort kan man även finna lax men denna hindras att ta sig uppströms då ett antal vandringshinder stoppar dess vidare färd. Det är viktigt att man genom att ta bort hindren eller ger laxen möjlighet att på annat sätt ta sig förbi dessa för att få lax även uppströms Perstorp, då det här finns fina lek- och uppväxtområden. Rödlistade arter: Ål anguilla anguilla (CR) Källor: Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontrollprogram 2000. Ekologgruppen. 2002. Rönne å – vattenkontrollprogram 2001. Eklövs Fiske och Fiskevård. 2003. Fiskevårdsplan för Smålarpsån, Vedbybäcken och Perstorpsbäcken 2003, Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 94 56. Alkärr längs Perstorpsbäcken Naturtyper: Alkärr Areal: 1,7 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Detta objekt utgörs av ett alkärrsparti utmed Perstorpsbäcken, strax öster om bäckens utlopp i Bäljane å. Bäcken är här kraftigt meandrande (slingrande) med flera förgreningar och öar. En del död ved har börjat bildas i alkärret och i de fuktiga fastmarkspartierna växer bl. a. kärrfibbla och bäckbräsma. Området översvämmas tidvis vilket påskyndar bildningen av död ved. På alarna växer den mindre allmänna laven glansfläck. I två smådammar i närheten häckar sångsvan. Sannolikt häckande är även trana och skogssnäppa. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 5J (54) Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 95 57. Ebbarp östra Naturtyper: Annan hagmark Areal: 4,5 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd Beskrivning: Skiftet är en välhävdad naturbetesmark i Ebbarp. Floran är varierad och hävdgynnad. Här växer bl.a blodrot, gråfibbla, stenmåra, kråkvicker, liten blåklocka, rödven, blåbär och lingon. En gammal stenmur finns inom området och den kantas av solitära ekar och björkar. Området betas av hästar. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 5A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 96 58. Reningsdammarna Naturtyper: Våtmark, ljunghedrest Areal: 16 ha Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: I västra delen av Perstorps samhälle har det anlagts ett antal reningsdammar som ytterligare renar vattnet från reningsverket. Dammarna kantas av bladvass och kaveldun och runt dem finns grusade vallar att gå på. På gångarna kan man se den gröna sandjägaren, en drygt centimeterstor, grön och snabbspringande skalbagge. Runt dammarna finns mestadels yngre björkbestånd men enstaka medelgamla björkar, ekar och tallar finns också. Väster om dammarna finns rester av en ljunghed som nu håller på att växa igen med sly. Bland ljungen växer den sällsynta hårginsten, en vacker gulblommig växt som tidigare förekom på de utbredda ljunghedarna i främst Skåne och Halland. I Halland finns den fortfarande på flera platser men i Skåne finns endast ett fåtal aktuella lokaler. I dessa torra partier trivs också trädlärkan. Även den en art som minskat i utbredning men sommartid hörs den sjunga här och häckar troligen i området. Fågellivet i de anlagda dammarna är rikt med smådopping, sothöna, och mindre strandpipare, rörhöna, skogssnäppa, fisktärna, knölsvan och knipa som några exempel på häckande arter. Dammarna utnyttjas också regelbundet av fiskgjusen. I vassarna sjunger både rör- och sävsångare under sommarkvällarna. Sävsparv, buskskvätta och enkelbeckasin är andra fåglar som trivs vid dammarna. Dammarna är också viktiga som rastplats för flera sjöfåglar och andra fåglar som trivs vid vatten tex. forsärla. Rödlistade arter: Hårginst Genista pilosa (NT). Källor: Malmqvist, Andreas. 2001. Reningsdammarnas djurliv. Perstorps kommun. Stencil. Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 97 59. Uggleskogen Naturtyper: Bokskog Areal: 36,7 ha Naturvärdesklass: 1 Befintligt skydd: Naturreservat, delvis Natura 2000-område. Beskrivning: Alldeles i utkanten av Perstorps samhälle ligger Naturreservatet Uggleskogen. Reservatet utgörs huvudsakligen av en äldre hedbokskog. Flera av bokarna är gamla och några är ihåliga vilket har gynnat många sällsynta arter. Rakt genom den centrala delen löper en bäck som kantas av lövskog främst bestående av björk, al och vide. De många stenmurarna som löper genom reservatet vittnar om ett tidigare mer öppet landskap. Topografin är bitvis kuperad med bokbeväxta sluttningar. I området finns ett par små ängsrester som ännu ej beskogats. De hävdas inte idag men förutsättningar finns för att återuppta hävden. Längst i nordväst finns en liten damm. Skogsduva, gröngöling, spillkråka och större hackspett är några av de hålträdshäckande fåglar som finns i reservatet. På de gamla bokarna i sydöst finns flera rödlistade lavar bl. a. bokvårtlav, bokkantlav och lunglav samt mindre allmänna arter som havstulpanlav, dvärgtufs och grynig filtlav. På några gamla ekstubbar i området växer den rödlistade dvärgbägarlaven. Även mossfloran är värdefull och på de gamla bokstammarna växer platt fjädermossa, klippfrullania, guldlockmossa och stenporella. Den rödlistade lunglaven på bok i Uggleskogen Fältskiktet i bokskogen tyder på en ganska mager jordmån med arter som blåbär, vitsippa, kruståtel, ekorrbär och skogsstjärna. På lite rikare mark i norr finns bl. a. gulplister. Här växer förutom bok även avenbok, alm, lind och ask. I ett kärrparti i den norra delen växer grönvit nattviol. Reservatet genomkorsas av flera stigar som gör det lätt att ta sig fram och gör området till ett populärt område för friluftsliv. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 98 Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT), bokkantlav Lecanora glabrata (NT), liten lundlav Bacidia phacodes (VU), stor knopplav Mycobilimbia pilularis (NT), dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT) lunglav Lobaria pulmonaria (NT) Källor: NBI: 03D 5A (01, 50) Malmqvist, Andreas. 2001. Skötselplan för naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun. Förslag. Stencil. Natura 2000 SE0420315 Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 99 60. Stockholm 1 Naturtyper: Öppen hagmark Areal: 1,0 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Området består av gammal hagmark med en mosaik av rödven/stagghed och fuktäng. Trädskiktet består av vackra frivuxna ekar och ett fåtal björkar och enar. Genom området rinner en bäck. Betesmarken betas av hästar och är välhävdad. Området har troligtvis en lång kontinuitet och saknar helt spår av kvävepåverkan. Vegetationen är artrik och innehåller bland annat rödven, vårbrodd, stagg, röllika, liten blåklocka, stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, ljung och krypvide. Betesindikerande arter är knägräs och borsttåg. Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0110 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 100 61. Stockholm 2 Naturtyper: Annan hagmark Areal: 5,2 ha Naturvärdeklass: 1 Befintligt skydd: Saknas Grönvit nattviol Beskrivning: Området består av två enefälader med fuktiga partier och en liten skogstjärn emellan. Kring fäladerna finns en hel del träd, mest björk och tall. Den öppna marken är välhävdad och innehåller flera betesindikerande arter medan de trädbevuxna delarna har en ganska lös grässvål. Den södra delen av hagmarken sluttar mot söder och är den torraste och artrikaste delen. I den norra fäladen är marken friskare. Genom området rinner en bäck. Betesmarken har troligen lång kontinuitet och saknar helt spår av kvävepåverkan Vegetationen är varierad och artrik och består av rished av ljungtyp, gräshed av rödventyp och fuktäng av tuvtåteltyp och är det största objektet i inventeringen. I artlistan hittar man bland annat rödven, röllika, smultron, stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, ärenpris, kråkbär, lingon, vårbrodd, ljung, brunört, trådklöver, rödklöver och harstarr. Betesindikerande arter är knölsmörblomma, backnejlika, och grönvit nattviol. Trädskiktet består av björk, tall och gran. I buskskiktet hittar man en, gråvide och vildapel. Betesmarken har troligtvis lång kontinuitet och betas av nöt. Stengärden indikerar på betesbruk. Området har en betydande areal av ogödslad grässvål och varierade vegetationstyper. Områdets närhet till bebyggelse gör att människor gärna promenerar genom området på den lilla skogsväg som leder genom betesmarken varför området även har ett visst värde för friluftslivet. Intill betesmarken finns en liten skogstjärn där knipa häckar årligen. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 101 Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0111 Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 102 62. Bosarp Henrikstorpssjön Naturtyper: Öppen hagmark Areal: 0,7 ha resp. 0,2 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en öppen fodermark i byn Bosarp strax söder om Perstorp. Marken är välbetad och hyser en flora som tyder på en mager jordmån. Här växer bl.a gråfibbla, rödven, ärenpris, stenmåra och mindre mängder tuvtåtel. Den södra delen av skiftet utgörs av en mer hedartad flora där även fårsvingel och lingon växer. Träd- och buskskiktet består av bok, gran, en och björnbär. Utmed den nordöstra gränsen förekommer några björkar. På den gamla ekonomiska kartan från 1930-talet är området utmärkt som åker. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 1A och 2A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 103 63. Bosarp by Naturtyper: Annan hagmark Areal: 0,5 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en trädrik betesmark i Bosarp. Området utgörs av ett par kullar som omringas av gammal åker. Marken är mager och mycket stenbunden. De växter som finns är hävdgynnade och består av arter som fårsvingel, stenmåra, gråfibbla, gökärt, smultron och ljung. I träd- och buskskiktet förekommer framförallt björk och en. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 35A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 104 64. Bosarp Tranesjön Naturtyper: Öppen fodermark Areal: 0,59 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Alldeles intill Tranesjön ligger betesmarken som betas av nötboskap Blåsuga växer rikligt på denna betesmark i Bosarp Beskrivning: Skiftet är en öppen fodermark som ligger i Bosarp söder om Perstorp. Området gränsar i öster till Tranesjön. Marken är välbetad och hyser en flora som visar att marken är förhållandevis mager. Här växer bl a fårsvingel, ljung, gråfibbla, blåsuga och ärenpris. På de lite fuktigare partierna i öster och väster finns veketåg. I norr avgränsas betesmarken av träd. I trädskiktet förekommer tall, björk, bok och ek. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 35B. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 105 65. Gamla ädellövträd vid Bosarp Naturtyper: Ädellövträd Areal: 0,6 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Ett mindre parti med äldre ädellövträd. Här finns bl. a. ek, lind, bok och avenbok. Gamla ädellövträd är ofta värdefulla ur biologisk synpunkt. I ett fragmenterat landskap är alla äldre lövträd viktiga för den biologiska mångfalden. Om träden bevaras och får växa sig riktigt stora kommer de att utgöra en mycket viktig miljö för flera arter under en lång tid framöver. På de gamla träden växer bl. a. den mindre allmänna laven rostfläck. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03D 5A (51) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 106 66. Bosarp östra Naturtyper: Öppen hagmark Areal: 0,7 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd. Beskrivning: Skiftet är en liten, stenbunden betesmark med två gamla gårdsruiner. Marken saknar spår av kvävepåverkan och har en hävdpåverkad vegetation. Floran består av smalbladiga gräs, gråfibbla, gulmåra, liten blåklocka och svartkämpar. Betesmarken är mycket välhävdad av hästar och vegetationen består av mycket lågväxta exemplar av de olika arterna. Området är därför ovanligt i sitt slag. Rödlistade arter: Källor: Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska värden i betesmarker, Skifte 9A. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 107 67. Ybbarpssjön /Henriksstorpssjön /Tranesjön Naturtyper: Sjö Areal: 100 ha Naturvärdeklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Vattensystem: Rönne å Djup: Siktdjup: pH: 6,4-6,9 Biologiska observationer: Fågel: Knipa, fiskgjuse, ormvråk, kungsfiskare, sothöna, gräsand, grågås, kanadagås, brun kärrhök, drillsnäppa, gök, rörhöna, rörsångare, skäggdopping, sävsångare, sångsvan. Fisk: abborre, braxen, sutare, karp, gädda, ål, sarv, mört, lake, regnbåge Beskrivning: Sjöarna ingår i ett större sjösystem som har sin början i Hässleholms kommun och är strängt reglerat eftersom vattnet används som kylvatten till Perstorps industripark. Systemet är försurningsdrabbat men kalkas uppströms. Buffertförmågan är god. Sjöarna är näringsrika med höga halter av både kväve och fosfor. Någon ordentlig undersökning av sjöarna har inte gjorts, därför vet man mycket lite om dessa. Vattenkemiska prover tas emellertid 6 ggr årligen vid Ybbarpssjöns utflöde då det ingår i Rönneås kontrollprogram. Sjöarna är en omtyckt häckningsplats för flera sjöfågelarter och används flitigt som rastplats för exempelvis gäss under vår och höst. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 108 Rödlistade arter: Ål Anguilla anguilla (CR) Källor: Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Andersson, Tommy. Perstorps Sportfiskeförening Carpio. Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontroll 2000. Ekologgruppen. 2002. Rönne å – vattenkontroll 2001. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 109 68. Björstorps mosse Naturtyper: Mosse Areal: 200 ha varav 140 ha i Perstorps kommun Naturvärdesklass: 2 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: En svagt välvd mosse med i huvudsak torrt mosseplan. Vegetationen domineras av risvegetation. I mossen finns blötare partier som laggkärr och dråg där det växer flaskstarr, ängsull och myrlilja. I norra kanten finns två dammar omgivna av kärr. De relativt små ingreppen, i form av kraftledningar och diken, tillsammans med mossens mångformighet bidrar till ett värdefullt objekt. Rödlistade arter: Källor: BÖ: 2 MYR: 94 VÅT: 03C-4J-02 Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 110 69. Ybbarpsån Naturtyper: Vattendrag Areal: Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Gustavsborgsområdet och dess sjösystem avvattnas via Ybbarpsån. Liksom de övriga tillhör den Rönne ås´ vattensystem och mynnar i denna vid Herrevadskloster i Klippans kommun. Ån passerar Perstorp AB söder om tätorten och används som recipient för företagets reningsverk. Vattenflödet i ån är kraftigt reglerat, vilket gör att flödena är jämnt fördelade över året, detta för att få så liten påverkan som möjligt på vattenkvaliteten. Avrinningsområdet uppströms Perstorp AB är sjörikt och består till största delen av skogs- och myrmarker. Vattnet är näringsfattigt och humusrikt. Ån kalkas uppströms. Nedströms Ybbarpsjön präglas vattenmiljön av utsläppen från Perstorp AB och blir mycket näringsrik. En ökning av temperatur, salthalt, alkalinitet och halten organiskt material sker också. Röslistade arter: Källor: Holmström, K. 1998. Miljöförhållanden i Ybbarpsån nedströms Perstorp AB. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 111 70. Bergbrant med bok sydost om Björstorps mosse Naturtyper: Bokskog Areal: 1,2 ha Naturvärdesklass: 4 Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: En liten och långsträckt bokbrant utmed Ybbarpsån sydost om Perstorps samhälle. Trädskiktet, som domineras av medelgammal bok, har till viss del gallrats. Om området lämnas orört finns goda förutsättningar för en positiv utveckling av de biologiska värdena. Rödlistade arter: Källor: NBI: 03C 4J (50) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 112 71. Store sjö Naturtyper: Sjö Areal: 48 ha Naturvärdeklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Vattensystem: Rönne å Djup: Siktdjup: pH: 5,95 Biologiska observationer: Fågel: Fiskgjuse Fisk: - Beskrivning: Nedre store sjö tillhör Gustafsborgs säteri och är en typisk skogssjö. Den består av två delar med ett näs emellan. Sjön är rik på öar där det ofta växer pors och andra buskar. På vattenytan syns rikligt med vita näckrosor. Sjön omges av skog, både barrskog, blandskog och en del bok. Den är otillgänglig och det finns ingen allmän bilväg ner till den. Ett fåtal hus finns främst längs den norra sidan där landskapet höjer sig en bit över sjön. Store sjö ingår i samma sjösystem som Ybbarpssjön/ Henrikstorpssjön/Tranesjön men vattnet rinner här åt motsatt håll, från Store damm via Lille sjö till Store sjö och sedan till Ybbarpssjön. Sjön ingick i Riksinventeringen av sjöar och vattendrag 2000 innan dess finns få uppgifter om sjön. Store sjö har ett lågt pH och vattnet bedöms som surt. Dock har sjön en god buffertkapacitet. Fosfor och kvävehalterna bedöms som höga. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 113 Rödlistade arter: Källor: Jarl, Gunnar, Fågelobservationer i Perstorps kommun. Sveriges lantbruksuniversitet, Riksinventering 2000, vattenkemi i sjöar. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag, Rapport 4913. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 114 72. Gustavsborg Naturtyper: Herrgårdsmiljö, sjö- och våtmarkskomplex, grova ädellövträd, gamla bokskogar. Areal: 800 ha Naturvärdesklass: 1-4 Befintligt skydd: Saknas. I området finns ett objekt som klassificerats som nyckelbiotop samt ett objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Beskrivning: Väster om Lille sjö ligger Gustavsborg, den enda gården med herrgårdskaraktär i Perstorps kommun. Området är stort och mycket varierat med flera intressanta och värdefulla biotoper bland annat en nyckelbiotop och ett objekt med naturvärde från skogsvårdsstyrelsens inventering. Särskilt påtagligt är den stora mängden grova träd. Strax norr om gården finns en liten ekhage med ett tiotal mycket grova ekar. Här finns bl. a. den rödlistade svampen tårticka samt den sällsynta rödpalpade rödrocken, en skalbagge som lever bland mulm i ihåliga träd. Båda arterna är mer eller mindre uteslutande knutna till gamla ekar. Söder om gården finns ytterligare grova träd, förutom ekar även almar, hästkastanjer, bokar och lindar samt flera gamla hasselbuskar. Träden står både öppet och mer igenväxt. På en mycket grov alm i en betesmark, där glasbruket tidigare låg, växer de rödlistade arterna rosa lundlav och klosterlav och på en ek vid sjöstranden växer den sällsynta laven liten sönderfallslav, även den rödlistad. I de grova ihåliga träden trivs dessutom såväl skogsduva som nötväcka, spillkråka och gröngöling. Söder om Lille sjö höjer sig en bokskogsbrant. Skogen är rationellt skött men i norra delen i branten ner mot betesmarken finns ett litet bestånd med äldre bokar. Här växer havstulpanlav och i de gamla träden trivs den sällsynta skalbaggen bredhuvad mögelbagge. Från Gustafsborgs säteri har man utsikt över Lille sjö. Övriga miljöer består av ett sjö- och våtmarkssystem med omgivande skogsmark. Stora delar av skogsmarken är planterad med gran men det finns också bestånd med äldre bokpartier, en miljö som ofta är mycket skyddsvärd. Den varierande skogsmiljön bjuder på flera intressanta fågelarter. Under sommarnätter kan man höra den sällsynta nattskärrans karaktäristiska Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 115 surrande spelläte. Den häckar troligen årligen i området. Mer tillfälligt häckar även pärluggla och sparvuggla. Sommartid kan man få se fiskgjusens våghalsiga störtdykningar på jakt efter fisk i Lille sjö. Flera arter av sjöfågel trivs också bra i sjösystemet. Sannolikt häckar trana, fisktärna, grågås, kanadagås, sångsvan, knipa, skäggdopping och sothöna i Gustavsborgsområdets sjöar. Utmed bäcken mellan Lille sjö och Store damm (Store damm ligger i Hässleholms kommun) finns en värdefull sumpskog. Det är ett bäckdråg kantat av klibbal och gammal bok högre upp på slänterna. I de fuktiga partierna växer rikligt med bl. a. skärmstarr, missne och bäckbräsma. På de grova träden finns sparsamma förekomster av den fuktighetskrävande havstulpanlaven. Strax söder om Store sjö finns en svagt välvd och skogsbevuxen mosse utan några kärr. Mossen kallas Rosenhulta mosse och är ca 48 ha stor. Mossen hyser inga kända högre naturvärden och den är påverkad av diverse ingrepp som diken, kraftledning och en väg som korsar den. Det område som redovisas på kartan innehåller såväl områden som saknar naturvärden som områden med höga naturvärden. Det är önskvärt att ytterligare inventeringar utförs i området för att bättre kunna kartlägga vilka delar av området som är speciellt värdefulla och vilka sällsynta arter som finns. Rödlistade arter: Nattskärra Caprimulgus europaeus (VU), Skogsduva Columba oenas (VU), tårticka Inonotus dryadeus (EN), rosa lundlav Bacidia rosella (NT), klosterlav Biatoridium monasteriense (NT), liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU). Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 116 Källor: NBI: 03D 4A (03), 03D 4A (04) BÖ: 1 MYR: 93 Närmare till naturen i Skåne- skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2003:60. Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 117 73.”Mulleskogen” Spjutseröd Naturtyper: Blandskog, bokskog, våtmark Areal: 27 ha Naturvärdesklass: 3 Befintligt skydd: Saknas Beskrivning: Området är beläget norr om Linjevägen i kanten av Perstorps tätort. Det är ett intressant område både för natur-, kultur- och friluftsliv. Området kan bindas ihop med Uggleskogen med en smal arm i sydöstra hörnet och bildar därigenom ett större sammanhängande naturområde och kan fungera som spridningskorridor för Uggleskogens arter. ”Mulleskogen” skiljer sig från Uggleskogen då den förutom bokskog även innehåller blandskog med träd av skiftande ålder. I östra kanten finns en ung ekskog som på sikt kan bli en intressant miljö. Tillsammans innehåller de båda områdena åtta dammar som tidigare använts för karpodling. Två av dammarna har restaurerats medan övriga är i behov av restaurering. Restaurerad karpdamm i Mulleskogen. Området har inte inventerats och därför saknas kända naturvärden. I en av dammarna har dock knipa observerats vid flera tillfällen och den är sannolikt häckande i området. Kommande inventeringar kan visa på en del intressanta arter och området har stor potential att i framtiden bli ett värdefullt naturområde. Områdets betydelse för tätortsnära friluftsliv samt de för kommunen viktiga kulturella värdena i form av karpdammar, bidrar till områdets bevarandevärde. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 118 Rödlistade arter: Källor: Plan- och miljökontoret, Perstorps kommun. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 119 Strategier och åtgärder för det kommunala naturvårdsarbetet • • • • • • Skogslandskapet Odlingslandskapet Våtmarker Sjöar och vattendrag En god bebyggd miljö Information, utbildning och turism Naturvårdsarbetet i Perstorps kommun ska ha sin grund i de nationella miljömålen ”levande skogar”, ”ett rikt odlingslandskap”, ”levande sjöar och vattendrag”,”myllrande våtmarker” och ”en god bebyggd miljö”. En annan viktig fråga är informationen kring naturvårdsfrågor som motiverar en strategi för information, utbildning och turism. I denna del av Naturvårdsprogrammet ges riktlinjer till det fortsatta naturvårdsarbetet i Perstorps kommun. Kunskapen om kommunens natur är i dagsläget begränsad mestadels till tidigare undersökningar utförda av bl. a. Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. De flesta av dessa är mer än 10 år gamla. Dessutom saknas uppgifter om naturen från stora delar av kommunen och från vissa naturtyper. Kommunen behöver hela tiden ha en uppdaterad bild av sin natur för att kunna bedriva ett bra naturvårdsarbete. Det är också viktigt för att kunna ge saklig och aktuell information till allmänheten om de vackra och värdefulla naturområdena som finns i kommunen. Vissa områden har goda förutsättningar att hysa höga naturvärden och det är därför viktigt att inventera dessa. Vilka områden det rör sig om framgår av tabellen med åtgärdsinsatser under respektive rubrik. I detta åtgärdsprogram ges inga förslag till områden som bör skyddas som naturreservat. På grund av att underlagsmaterialet inte är heltäckande blir osäkerheten alltför stor för en bra bedömning. Förslag på prioriterade naturtyper tas däremot upp. Naturtyper som bör värnas särskilt Det finns några speciella naturtyper i kommunen som bör värnas särskilt. Det gäller både naturtyper som är överrepresenterade i kommunen, och som kommunen därför kan ha ett regionalt ansvar för, och sådana som är sällsynta och underrepresenterade i kommunen. De uppräknade naturtyperna är de som framkommit vid sammanställningen av naturvårdsprogrammet. Möjligen finns fler biotoper där särskild hänsyn bör tas. Nedanstående naturtyper ska kommunen särskilt beakta vid åtgärder som kan påverka dem negativt. Mera information om dessa naturtyper finns under respektive landskapstyp. • Ängs- och betesmarker. Värdefulla ängs- och betesmarker är underrepresenterade i kommunen och behöver därför särskild uppmärksamhet. • Mossar. De norra, centrala delarna av Skåne hyser en stor andel av mossförekomsterna i länet. Här har Perstorps kommun ett visst regionalt ansvar med sina många värdefulla mossar. • Grova ädellövträd. Många sällsynta arter är knutna till gamla, grova träd. Träden har ofta växt upp i ett öppet odlingslandskap, en idag sällsynt miljö i kommunen. Troligtvis är denna trädtyp ovanlig i kommunen och därför extra skyddsvärd. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 120 • Äldre ädellövskogsbestånd. Dessa utgör en sällsynt miljö i kommunen. Framför allt rör det sig om äldre bokbestånd men även äldre bestånd med andra ädellövträd finns i kommunen. Dessa miljöer hyser ofta en mycket speciell flora och fauna och är generellt mycket artrika. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 121 Skogslandskapet De nationella miljömålen uttalar att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet innebär att: • • • • • • • • • • • • • Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Djur och växter har under miljoner år levt i och anpassats till skogens naturliga miljö. Arterna har specialiserats och gett upphov till många olika ekosystem. Under lång tid har även människan påverkat skogen i varierande omfattning men under det senaste seklet har påverkan blivit alltmer omfattande. Skogslandskapet har förändrats och det moderna skogsbruket har till stora delar konkurrerat ut känsliga ekosystem och de arter som lever i dem. För att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapet är det viktigt att de skogar som hittills undanhållits från modernt skogsbruk förblir orörda och att man inom skogsbruket tar hänsyn till värdefull natur. Särskilda ansvarsområden i Perstorps kommun Skogen är den överlägset största naturtypen i Perstorps kommun och utgör >60 % av den totala ytan. Dominerande trädslag är granen som utgör 43 % av skogsarealen. Perstorps kommun är ingen betydande skogsägare med sina 230 ha (2 %) utan den allra största delen är privatägd. De två största markägarna är Gustafsborgs säteri och OD Krooks Donation, varav den senare förvaltas av Region Skåne, som tillsammans äger 22 % av skogsmarken i kommunen har här ett stort ansvar. Den typ av skogsmark som bör prioriteras i kommunen är äldre ädellövskogsbestånd. Detta är en sällsynt miljö i Perstorps kommun. Framför allt rör det sig om äldre bokbestånd men även äldre bestånd med andra ädellövträd finns i kommunen. Dessa miljöer hyser ofta en mycket speciell flora och fauna och är generellt mycket artrika. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 122 Det är ett nationellt miljömål att minst 5% av den produktiva skogsmarken skall vara skyddad i naturreservat eller motsvarande år 2010. I Perstorps kommun finns ca 9900 ha skogsmark och 5% motsvarar 445 ha. De områden som i första hand bör avsättas är de nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som är kända. I Perstorps kommun fanns i december 2004 13 st nyckelbiotoper registrerade i Skogsvårdsstyrelsens register med en sammanlagd area på 14,6 ha. Antalet objekt med naturvärden var något fler med 18 st med en sammanlagd area på 17,6 ha. Som framgår av tabellen nedan finns det i nuläget endast 69,6 ha skog som har kända naturvärden eller som redan är skyddad, vilket motsvarar 0,7 % av skogsmarken i kommunen. Det är med andra ord lång väg kvar för att uppnå det nationella miljömålet i Perstorps kommun. Skog med kända naturvärden: Skog i naturreservat Skog i biotopskydd Nyckelbiotoper Objekt med naturvärden Areal 35,8 ha 1,7 ha 14,6 ha 17,6 ha Procent 0,4 % 0,02 % 0,1 % 0,2 % Summa: 69,6 ha 0,7 % Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 123 Kommunal strategi: Åtgärder: Förslag på ansvarig: Tidsplan: Att skötseln av den kommunägda skogen ligger i framkant vad gäller naturvård i enlighet med de nationella miljömålen. En skogsbrukspolicy skall upprättas för skötseln av kommunägd skogsmark i enlighet med delmål 5 för södra Götaland. Detta skall genomföras genom att en inventering görs över samtliga kommunala grönområden och skogsmark. för att fastställa de biologiska värden som finns. Med utgångspunkt från detta kan man dela in områdena efter om de skall avsättas för naturvård, skogsbruk eller friluftsliv och rekreation. Skötselplaner skall upprättas för varje område så att lämpliga skötselåtgärder vidtas för att främja den naturtyp som bestämts att området skall avsättas för. Vid kommunal skogskötsel skall äldre lövrik skog och äldre skog bibehållas. Vid nyplantering av skog skall lövskog prioriteras. Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar inte skadas. Informera markägarna till de objekt som finns med i naturvårdsprogrammet. Kommunstyrelsen, tekniska kontoret 2006 Kommunstyrelsen, tekniska kontoret Fortlöpande med start 2006. Plan- och miljönämnden 2006- Fördjupad inventering av Gustavsborgsområdet. Detta är ett av de områden i kommunen med höga naturvärden men med mycket få uppgifter. Den varierade miljön med bl. a. flera grova träd bör noggrannare inventeras på lavar, vedsvampar och hålträdslevande skalbaggar. Inventera jätteträd och stora träd som på sikt kan bli jätteträd. Jätteträd kallas de träd som har en diameter i brösthöjd på minst 1 meter d. v. s. en omkrets av minst 3,14 meter. Plan- och miljönämnden 2007 Plan- och miljönämnden 2006-2010 Att uppmärksamma och verka för bevarande av skyddsvärda skogsmiljöer redovisade i naturvårdsprogrammet Antalet grova träd skall öka i kommunen i enlighet med delmål 2a för Södra Götaland. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 124 Odlingslandskapet De nationella miljömålen uttalar att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det nationella miljökvalitetsmålet innebär att: • • • • • • • Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Odlingslandskapets utseende och mångfald är resultatet av flera tusen år av uppodling och hävd. Det enda sättet att på lång sikt garantera ett fortsatt rikt odlingslandskap är en levande landsbygd där jordbruk och djurhållning lönar sig. De artrikaste delarna av odlingslandskapet är ängs- betes- och slåttermarker. Brynmarker och vägkanter är andra små artrika biotoper. Det moderna jordbruket är ett stort hot mot dessa områden då gödsling och användandet av bekämpningsmedel konkurrerar ut känsliga arter, både bland växter och djur. Trots detta är ett levande jordbruk en förutsättning och grunden till att ett levande odlingslandskap finns. Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun Odlingslandskapet i Perstorps kommun uppgår till 23,7 km2 vilket motsvarar 15% av den totala ytan. Odlingsmarken delas sedan in i åker (18,5 km2) och betesmark (5,2 km2). Värdefulla ängs- och betesmarker är underrepresenterade i kommunen och behöver därför särskild uppmärksamhet. Perstorps Kommun äger inga värdefulla ängs- eller betesmarker utan alla dessa områden är privatägda. De viktigaste insatserna måste därför läggas på information till markägarna. Viktigt är också att man informerar om möjligheterna att söka bidrag både för bete och för en eventuell restaurering av ängs- eller betesmarken. Ofta är den största anledningen till att ängs- och betesmarker försvinner att det råder brist på betesdjur. I Perstorps kommun finns en hel del hästgårdar och dessa är ofta avstyckade gårdar med begränsad betesareal. Kommunen skulle här kunna fungera som en förmedlare av betesdjur till markägare och vice versa. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 125 Kommunal strategi: Åtgärder: Förslag på ansvarig: Tidsplan: Att uppmärksamma och verka för skydd och skötsel av värdefulla ängs-och betesmarker i kommunen Informera markägarna som har värdefulla ängs- och betesmarker om markens naturvärden samt att det finns möjlighet att söka bidrag för restaurering och skötsel Använda en för artrik flora anpassad metod för vägkantsslåtter. Plan- och miljönämnden 2006 Ta fram en skötselplan för lokaler för mosippa och fjällkåpa. Kommunstyrelsen Naturvärdesinventering av området väster om reningsdammarna. Här finns bl. a. ett bestånd av den sällsynta och i Skåne fridlysta växten hårginst. Den växer bland ljungen väster om grusvägen som går in mot reningsdammarna. En inventering är en bra start på eventuella fortsatta naturvårdsåtgärder i området. Kärlväxter och utvalda insektsgrupper (skalbaggar) skulle vara lämpliga att inventera. Kommunstyrelsen, tekniska kontoret i samarbete med plan- och miljönämnden. Att verka för att arealen hävdad slåttermark i kommunen ökar. Bevara växtlokaler för den rödlistade arten mosippa samt för fjällkåpa. Att bevara den för kommunen ovanliga naturtypen ljunghed med den sällsynta växten hårginst som finns väster om reningsdammarna. Kommunstyrelsen Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 2005-2006 NIP-projekt. 126 Myllrande våtmarker De nationella miljömålen uttalar att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet innebär att: • • • • • • I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering. torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas. I Skåne återstår endast omkring 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen. De flesta våtmarkerna har försvunnit genom att man har dikat ut såväl skog som odlingsmark. Våtmarkerna är viktiga livsmiljöer för många hotade växter och djur. När nya våtmarker anläggs flyttar olika djur snabbt dit – ett tecken på att våtmarkerna behövs. Våtmarkerna är dessutom viktiga för att minska utsläppen av bla. kväve och fosfor som orsakar övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun De norra centrala delarna av Skåne hyser en stor andel av mossförekomsterna i länet. Här har Perstorps kommun ett visst regionalt ansvar med sina många värdefulla mossar. De flesta mossarna i Perstorps kommun är relativt orörda och har goda förutsättningar att innehålla ett rikt djur- och växtliv. Den viktigaste åtgärden är att mossarna förblir orörda och att de undantas från torvbrytning, dikning, nya skogsbilvägar och andra störningar. Ett annat område som är intressant är reningsdammarna, som anlagts för att ytterligare rena vattnet från Perstorps avloppsreningsverk. Området har lockat till sig flera fågelarter och kan på sikt bli ett intressant område för fågelskådare. Man får dock ej glömma att det är avloppsvatten som finns i dammarna varför området ej skall utnyttjas som utflyktsområde. Kring Gustavsborg men även norr om Perstorps samhälle finns ett stort antal dammar för karpodling som anlades på 1870-talet. I slutet på 1920-talet gjordes försök att anlägga större dammar vilket visade sig vara olönsamt och fiskodlingen lades ner på 1950-talet. Det största dammarna bildar i dag ett strängt reglerat sjösystem som förser Perstorp AB med kylvatten. Dammarna som en gång byggdes i kommersiellt syfte spelar i dag en viktig roll både vad gäller natur- och kulturvärde. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 127 Kommunal strategi: Åtgärder: Förslag på ansvarig: Tidsplan: Att uppmärksamma och verka för bevarande av skyddsvärda våtmarker redovisade i naturvårdsprogrammet. Informera markägarna till de objekt som finns med i naturvårdsprogrammet. Plan- och miljönämnden 2006 Informationsinsatser för att minska antalet nya bilskogsvägar och undvika skador på våtmarker. En skötselplan över reningsdammsområdet skall upprättas. Området är värdefullt både för sin flora och fauna och dess lättillgänglighet höjer värdet ytterligare Restaurera de karpdammar som är belägna inom kommunägd mark. Söka NIP-bidrag för projektet. Plan- och miljönämnden 2008 Kommunstyrelsen 2006 Kommunstyrelsen genom tekniska kontoret i samarbete med plan- och miljönämnden. 2006-2007 I Perstorps kommun skall det finnas våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 128 Sjöar och vattendrag De nationella miljömålen uttalar att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall värnas samtidigt som förutsättningar för friluftsliv beaktas. Miljökvalitetsmålet innebär att: • • • • • • • • • • • Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt som möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag. Ett naturligt vattendrag eller en sjö är viktiga inslag i naturen då många växter och djur är beroende av vatten för sin överlevnad. Idag finns det få opåverkade sjöar och vattendrag i Skåne och det är därför viktigt att bevara de som finns kvar samt se till att de övriga inte ytterligare påverkas. Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun I Perstorps kommun finns sjöarna koncentrerade till de norra och södra delarna. Ingen av sjöarna har inventerats under de senaste decennierna och vi vet därför mycket lite om dem. Det vore därför intressant med en inventering av sjöar och vattendrag för att kunna upptäcka eventuella sällsynta arter och miljöer. I vattendragen i kommunen finns goda förutsättningar för bra lekplatser och uppväxtmiljöer för lax och öring. I dag finns ingen lax i Perstorpsbäcken uppströms Perstorp på grund av ett antal vandringshinder som hindrar fiskens vandring för att nå dessa platser. Perstorps kommun har här ett stort ansvar och en god möjlighet att skapa bättre förutsättningar för en ökad laxförekomst i Rönneå-systemet. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 129 Kommunal strategi: Åtgärder: Förslag på ansvarig: Tidsplan: Att öka kunskapen om vilka sjöar och vattendrag som är skyddsvärda i kommunen. Att säkerställa vandringsmöjligheter för laxfiskar i våra vattendrag. .Inventering av djur och växter i och kring sjöar och vattendrag. Kommunstyrelsen 2008 Identifiering av vandringshinder utan vattendomar i kommunens vattendrag. I Perstorpsbäcken finns ett par kända vandringshinder som skall undanröjas eller där nya vandringsvägar för laxfiskar skall skapas Utreda vilka områden kring Perstorpssjöarna som är lämpliga för friluftsliv och vilka områden som är störningskänsliga. Sätta ut fågeltorn på lämpliga platser för att locka fler fågelintresserade till området kring Perstorpssjöarna. Kommunstyrelsen, tekniska kontoret 2005-2006 Kommunstyrelsen i samarbete med Plan- och miljönämnden 2009-2010 Kommunstyrelsen, tekniska kontoret 2010 Att utveckla natur- och rekreationsområden i anslutning till vattenområden. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 130 En god bebyggd miljö I beskrivningen av de nationella miljömålen för en "god bebyggd miljö" finns några punkter som särskilt berör naturvårdsarbetet: • • • • • Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras. De gröna områdena i den bebyggda miljön har de senaste åren minskat kraftigt och splittrats upp. Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. En noggrann planering behövs för att höja kvaliteten hos naturområden i och nära tätorter. Särskilda ansvarsområden för Perstorps Kommun: Kring Perstorps tätort finns mycket tillgänglig och värdefull natur. Inte minst finns ett naturreservat, Uggleskogen, i omedelbar närhet till bebyggelsen. Därför är det viktigt att man vid framtagande av detaljplaner tar hänsyn till den tätortsnära naturen och ser den som en tillgång. I en tid då grönområdena för en alltmer tynande tillvaro i städer och samhällen kan tätortsnära natur i framtiden vara ett bra sätt att marknadsföra kommunen på för att öka inflyttningen till orten. Kommunen har stor möjlighet att påverka den tätortsnära naturen då 95 ha parkmark inom detaljplanerat område finns i kommunens ägo. De viktigaste insatserna under den närmsta perioden är att skaffa mer information om de grönområden och naturområden som finns i anslutning till bebyggelsen. Utifrån denna kunskap kan man sedan ta fram en grönstruktursplan. Ett intressant område att inventera är Spjutserödsområdet norr om Linjevägen i Perstorp som redan nu används för rekreation men där naturvärdena inte är kända. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 131 Kommunal strategi: Åtgärder: Att förbättra informationsmaterialet om Uggleskogen. Undersöka möjligheten att inrätta kommunalt naturreservat ”Mulleskogen” norr om Linjevägen. Att all fysisk planering och samhällsbyggande grundas på planer och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utökas och andelen hårdgjord yta inte ökas Att öka allmänhetens möjligheter till rekreation och naturupplevelser i närområdet. Förslag på ansvarig: Tidsplan: Kommunstyrelsen i samarbete med Plan- och miljönämnden Kommunstyrelsen i samarbete med Plan- och miljönämnden 2006 En kartläggning av kommunens tätortsnära grönområden skall göras. Genom denna skall en grönstruktursplan tas fram. Plan- och miljönämnden 2006-2007 Vid framtagande av detaljplaner skall kompensationsåtgärder redovisas om planen medför intrång i natur- och kulturområden. Att förutom på kommunal mark även stimulera privata markägare att öka den allemansrättsligt tillgängliga marken nära tätorter genom tex fler stigar och gångbara kanter i jordbruksmark och skog. Särskild vikt skall läggas vid Spjutserödsområdet norr om Linjevägen. Plan- och miljönämnden 2006- Kommunstyrelsen 2006-2007 Söka NIP-bidrag för inventering och upprättande av skötselplan mm. för området. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 2006-2008 132 Information, utbildning och turism Naturvårdsverket har vid sidan av de nationella miljömålen föreslagit som sektorsmål för området ”friluftsliv och naturturism” att: • • • • • Landets främsta områden för friluftsliv/naturturism i fjäll och skog, kust och hav, sjöar och vattendrag och de för friluftsliv lämpade tätortsnära områdena bevaras, vårdas och utvecklas, till år 2010, på sådant sätt att de kan utnyttjas för dessa ändamål inom ramen för en hållbar samhällsutveckling. Alla invånare bör ha goda möjligheter att idka friluftsliv i en varierad och rik naturmiljö till vardags, under helger och semestrar. Tillgång till fria, tätortsnära områden är lika viktiga delar av en god tätortsnära miljö som funktionella trafiksystem och bostäder. Landskapet och naturen ger förutsättningar för en utbyggnad av friluftsliv och turism men detta måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Samhället bör prioritera det enkla, naturnära och icke resurskrävande friluftslivet som bygger på allemansrättens grund. Information om hänsyn till naturen, till de i skog och mark yrkesverksamma och till olika friluftsutövare måste utökas. Förståelsen hos turister för våra natur- och kulturvärden bör främjas. Information om de områden som har kända naturvärden är viktig för att naturvårdsprogrammet skall vara ett meningsfullt dokument. För att uppnå de mål som har satts och att de värdefulla områdena skall bevaras och skötas på rätt sätt är det viktigt att dokumentet når ut till alla markägare och andra intressenter. Varje markägare skall därför få information om vilka naturvärden som finns på just deras marker. Allmänhetens kunskap om värdefull natur i Perstorps kommun skall underlättas genom en enkel broschyr som tar upp de områden som är särskilt lämpliga för besök samt vilka företeelser som är särskilt typiska för Perstorp. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 133 Kommunal strategi: Åtgärder: Förslag på ansvarig: Tidsplan: Att kunskapen om och tillgängligheten till värdefulla och besöksvärda naturområden i kommunen är god. Guide till Naturen i Perstorps kommun. En enkel broschyr där både invånarna i kommunen och turister lockas att besöka ett antal utvalda naturområden. Broschyren blir en mycket förkortad och populariserad version av naturvårdsprogrammet. Naturvårdsprogrammet skall finnas tillgängligt på Internet. Kommunen bör löpande uppdatera naturvårdsprogrammet då ny information tillkommer. Naturvårdprogrammet bör uppdateras varje mandatperiod, dvs vart 4:e år. Området kring reningsdammarna kan tillsammans med Uggleskogen bl. a. utnyttjas i studiesammanhang för att visa på olika typer av biotoper. Kommunstyrelsen i samarbete med Plan- och miljönämnden samt eventuellt barn- och utbildningsnämnden/fritid 2006 Att kommunens skolor engageras i naturvårdsarbetet. 2006 Plan- och miljönämnden 2010 osv. Plan- och miljönämnden tillsammans med Barnoch utbildningsnämnden 2007- Att ideella föreningar och enskilda engageras i naturvårdsarbetet. 2006- Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 134 Ordförklaringar Biotop Naturtyp, område med enhetlig ekologisk struktur, tex. mosse, tallhed, blåbärsgranskog (S). Dråg Kärrstråk orsakat av fastmarksvattenflöde över en mosseyta (MYR) Enefälad Buskrik utmark (gammal allmänning som nyttjades för bla bete) med främst en, som bildats genom överexploatering av utmarksskogar. (Ä-H) Gungfly Flytande växtmatta bestående av främst vitmossor som växt ut över en vattenyta (MYR) Göl Mindre vattensamling på mosse. Gölen omges av torvmark och är ofta vegetationslös. (MYR) Hagmark Inhägnade, idag betade inägomarker (gammal åker och äng) (Ä-H) Hölja Fuktig fördjupning mellan tuvor på mosseplanet (MYR) Kärr Myr som i någon form mottar fastmarksvatten. Efter pH och vegetation indelas kärren i rikkärr och fattigkärr. De förra uppvisar ett högre pH och en rikare flora än den senare. (MYR) Lagg Zon av kärrnatur mellan mosse och fastmark. Laggen utgör gräns för fastmarksvattnets påverkan. (MYR) Låga Dött liggande träd (S). Lövbränna Område med lövträd som uppkommit efter brand (S). Mosse Myr som inte mottar något fastmarksvatten. Närings- och vattenbehov tillgodoses genom nederbörden. Brist på ett flertalväxtnäringsämnen råder. (MYR) Mulm Rödbrunt trämjöl innuti ihåliga träd som bildats då stammen murknat på grund av olika rötsvampar. Många sällsynta insekter lever i mulm. (S) Myr Geografiskt begränsat ekosystem med ett vanligtvis högt grundvatten och torvjordarter vilka kan variera betydligt i mäktighet mellan olika myrtyper. Vegetationen består av vanligtvis torvbildande växtsamhällen anpassande till ovanstående förhållanden. (MYR) Myrkomplex Mosaik av kärr- och mossepartier (MYR) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 135 Nyckelbiotop Livsmiljö för rödlistade arter. En från naturvårddynpunkt särskilt skyddsvärd miljö (biotop) där det kan förväntas förekomma rödlistade arter (S). Torv Organogena jordarter bildade genom ofullständig nedbrytning av växtrester på platser med vattendränkt mark. (MYR) Torvmark Mark med torvtäcke överstigande 40 cm. Till torvmark räknas också dränerade myrar, utan ursprunglig vegetation, som utnyttjas för jordbruk och skogsproduktion. (MYR) Tuva Upphöjda torrare partier på mosseplan eller i kärr (MYR) Sumpskog Skog som växer på torv eller våt fastmark med antingen rörligt eller stillastående markvatten. Sumpskogarna kan delas in i fuktskogar och kärrskogar beroende på om de påverkas av rörligt markvatten eller försörjs med vatten och näringsämnen från omgivande marker, samt mosseskogar vilka huvudsakligen påverkas av nederbördsvatten (S). Äng Inägomark där den dominerande hävdformen fortfarande är eller till helt nyligen har varit slåtter. (Ä-H) Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 136 Litteraturförteckning Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1983. Myrar i Kristianstads län. Anders Johansson. 1989. Katalog över inventerade våtmarker i Kristianstads län. Länsstyrelsen i Kristianstads län. Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1993. Ängs- och hagmarker i Kristianstads län. Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1996. Från Bjäre till Österlen, Skånska natur- och kulturmiljöer. Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1994. Grus och morän i Kristianstads län . Inventeringsområde: NV länsdelen. Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun. Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun. Gärdenfors, U ed. 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU i samarbete med Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Skåne. Information om betesmarker med EU-stöd för högt naturvärde. Länsstyrelsen i Skåne län, 2003, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i utveckling 2003:62. Lindmark, G, 1985. Miljövårdsprogram, Sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Kristianstads län. Ekologgruppen. 2002. Rönne å - vattenkontroll 2001. Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontroll 2000. Holmström, K, 1998. Miljöförhållanden iYbbarpsån nedströms Perstorps AB. Ekologgruppen, Landskrona. Åbjörnsson, K, Brönmark, C, Eklöv, A, 1999. Fiskfaunan i skånska vattendrag – förekomst under 1960- respektive 1990-tal. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad. B S Sötvattenkonsult, 1982. Begränsad limnologisk undersökning av Bälingesjön, inom Perstorps kommun, sommaren 1982. Mossberg, B. Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Skogsstyrelsen. 2000. Signalarter; indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen förlag Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 137 Daniel, Esko. 1982. Perstorps historia i förhistorien – Hur bergarter och jordarter bildades. Perstorps kulturnämnd. SLU:s hemsida, vattendatabaserna. www.slu.se Holmer, Fredrik. 1995. Inventering av sjöarna i Hässleholms kommun sommaren 1995. Hässleholms kommun. Länsstyrelsen i Skåne, Vattenkemi i åar from. 1984. www.m.lst.se Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering Tell, Mats. Fåglar i Perstorps Kommun, stencil. 2002. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket förlag. Naturvårdsprogram för Perstorps Kommun, Remissupplaga 1997-05-21. Miljönämnden Perstorp Naturvårdsprogram för Linköpings kommun, Linköpings kommun, 2003. Lilja, Nils. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Material lånat av Göingebygdens biologiska förening. Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps Kommun. Material lånat av Göingebygdens biologiska förening. Närmare till naturen i Skåne- skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård. Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2003:60. Myrskyddsplan för Sverige. 1994. Naturvårdsverket. Vattenskyddsområde Toarp – Skyddsbehov. Tekniska kontoret, Perstorps kommun. Muntliga källor: Persson, Mats. Bälingesjöns Fiskevårdsområde. Andersson, Tommy. Perstorps Sportfiskeförening Carpio. Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14 138