NATURVÅRDS- PROGRAM Perstorps Kommun 2005-2010

NATURVÅRDSPROGRAM
Perstorps Kommun
2005-2010
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
Förord
Vid infarterna till Perstorps samhälle finns sedan ett antal år välkomstskyltar uppsatta som
hälsar besökande välkomna till en storslagen natur med bokskogar och sjöar. Framlagt förslag
till naturvårdsprogram visar på ett stort antal (73) skyddsvärda naturområden innehållande
bokskogar, sjöar men även ängs- och hagmarker mm. Vissa områden är svåra för gemene man
att hitta och uppskatta på egen hand medan andra är desto mer tillgängliga.
Alla områdena är viktiga att bevara och helst utveckla. Det är allas vårt ansvar att hjälpas åt
att vårda detta arv till kommande generationer. I takt med att nya värdefulla områden
upptäcks bör programmet uppdateras så att det hålls levande. Reviderat program bör antas
minst en gång per mandatperiod.
Kommunens strategier och åtgärder finns redovisade i ett särskilt kapitel i programmet.
Tätortsnära natur i form av sjösystemet i söder med dess bokskogar, Mulleskogen,
våtmarkerna i anslutning till reningsverket och inte minst naturreservatet Uggleskogen är
något vi särskilt skall värna om och utveckla. Kommunen har för avsikt att undersöka
möjligheterna till att utvidga Uggleskogen med ett nytt område – skogen norr om Linjevägen
även kallad Mulleskogen.
Det är vår bestämda uppfattning att en av de största tillgångarna som Perstorps kommun har
är dess naturrikedom. Tätortsnära natur är och kommer framöver att vara en viktig faktor när
kommunen marknadsför sig som attraktiv boendeort. Samtidigt anser vi det mycket viktigt att
vi bihåller och helst utvecklar en öppen och levande landsbygd.
Avslutningsvis vill vi tacka alla dem som hjälpt till att göra detta naturvårdsprogram. Särskilt
vill vi tacka de två huvudskribenterna Annika Svitzer /Reimer, plan- och miljökontoret och
Andreas Malmqvist, Naturcentrum som sammanställt programmet.
Bo Dahlqvist
Ordf i plan- och miljönämnden
Arnold Andréasson
Ordf i kommunstyrelsen
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
2
Innehållsförteckning
FÖRORD.................................................................................................................................... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ................................................................................................. 3
INLEDNING.............................................................................................................................. 4
Programmets uppbyggnad, syfte och utveckling ........................................................................................... 4
Nationella miljömål ....................................................................................................................................... 5
METODIK ................................................................................................................................. 6
Ängs- och hagmarksinventeringen ................................................................................................................ 6
Nyckelbiotopsinventeringen........................................................................................................................... 6
Myrar i Kristianstads län .............................................................................................................................. 6
Inventering av våtmarker i Kristianstads län ................................................................................................ 7
Grus och morän i Kristianstads län............................................................................................................... 7
Övrigt underlagsmaterial .............................................................................................................................. 7
URVAL OCH KLASSIFICERING .............................................................................................................................. 8
GEOLOGI, NATURGEOGRAFI OCH KLIMAT .................................................................. 11
Geologi ........................................................................................................................................................ 11
Naturgeografi .............................................................................................................................................. 11
Klimat .......................................................................................................................................................... 11
NATUR .................................................................................................................................... 13
Skogslandskapet .......................................................................................................................................... 13
Odlingslandskapet ....................................................................................................................................... 13
Våtmarker.................................................................................................................................................... 15
Sjöar och vattendrag ................................................................................................................................... 16
En god bebyggd miljö.................................................................................................................................. 16
RÖDLISTADE ARTER........................................................................................................... 18
NATURVÅRDSRELATERAD LAGSTIFTNING................................................................. 20
OBJEKTSKATALOG ............................................................................................................. 23
FÖRKLARINGAR TILL KARTOR OCH TEXT: ......................................................................................................... 23
FÖRTECKNING ÖVER UTVALDA OBJEKT:............................................................................................................ 25
STRATEGIER OCH ÅTGÄRDER FÖR DET KOMMUNALA NATURVÅRDSARBETET
................................................................................................................................................ 120
Naturtyper som bör värnas särskilt ........................................................................................................... 120
SKOGSLANDSKAPET ........................................................................................................................................ 122
ODLINGSLANDSKAPET .................................................................................................................................... 125
MYLLRANDE VÅTMARKER .............................................................................................................................. 127
SJÖAR OCH VATTENDRAG ............................................................................................................................... 129
EN GOD BEBYGGD MILJÖ ................................................................................................................................. 131
INFORMATION, UTBILDNING OCH TURISM ....................................................................................................... 133
ORDFÖRKLARINGAR ........................................................................................................ 135
LITTERATURFÖRTECKNING ........................................................................................... 137
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
3
Inledning
Naturen i Perstorps kommun är varierad och inom kommungränsen trängs skogar, ett
småbrutet odlingslandskap och vida, nästan norrlandspräglade, myrar med varandra. Mellan
dessa hittar också andra värdefulla miljöer en plats. Att bevara, skydda och sköta våra
naturmiljöer är en fråga som berör hela samhället. Trots alla natur- och miljöproblem finns
det fortfarande mycket värdefullt att värna om. Den minskning av artrika och känsliga
naturtyper som skett de senaste årtiondena gör det mer angeläget än någonsin att skaffa sig en
bra bild över kommunens värdefulla naturområden.
Programmets uppbyggnad, syfte och utveckling
Detta naturvårdsprogram är uppbyggt av tre delar:
• Övergripande fakta som rör geologi, natur, lagstiftning m.m.
• Objektskatalogen som beskriver de olika värdefulla naturobjekten i kommunen.
• Strategier och åtgärder som ger riktlinjer för hur det fortsatta naturvårdsarbetet kan
bedrivas i kommunen.
Objektskatalogen är i dagsläget endast översiktlig. Ett fåtal inventeringar ligger till grund för
de uppgifter som finns sammanställda. Det innebär att det med all säkerhet finns ett stort antal
”nya” spännande områden att upptäcka och många fler sällsynta arter under det fortsatta
naturvårdsarbetet i kommunen. Med detta som bakgrund måste också framhållas att
programmets värde för den fysiska planeringen växer med fortsatta inventeringsinsatser i
kommunen. Platser och områden som idag saknas i objektskatalogen kan vid fortsatta
undersökningar visa sig vara verkliga pärlor.
De huvudsakliga syftena med Perstorps kommuns naturvårdprogram är:
• att utgöra en grundläggande dokumentation över värdefulla naturområden i kommunen
• att ge riktlinjer för det fortsatta naturvårdsarbetet i kommunen
• att efter klassificering peka ut särskilt värdefulla och skyddsvärda naturområden
• att vara ett underlag vid kommunens arbete med översiktsplan och övrig fysisk planering
• att sprida kunskap och bidra till naturintresset i kommunen
Ett naturvårdsprogram är ingen statisk produkt utan ett levande dokument. Det innebär att
arbetet med programmet inte avstannar med denna pappersprodukt. Förutom att arbeta efter
de riktlinjer som ges i Strategier och åtgärder bör även objektskatalogen, efterhand som ny
information framkommer, löpande uppdateras. Görs detta så sparas mycket tid vid en
kommande revidering. Naturvårdsprogrammet bör produceras som reviderad utgåva varje
mandatperiod, dvs. vart fjärde år.
Perstorps kommun har varken befogenhet eller resurser att genomföra alla de åtgärder som är
önskvärda. Ansvaret delas av markägare, brukare, kommun och andra myndigheter.
Samförstånd är en förutsättning för ett lyckat resultat. Genom att bevara och sköta dessa
områden på rätt sätt kan vi bevara ett natur- och kulturarv till kommande generationer och slå
vakt om den biologiska mångfalden.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
4
Nationella miljömål
Sveriges riksdag har beslutat om 15 nationella miljömål. Till nästa generation ska vi kunna
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen har blivit
riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Detta
naturvårdsprogram är ett viktigt arbete mot flera av riksdagens uppsatta miljömål.
De 15 nationella miljömålen är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans, levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
De nationella miljömålen ska ge ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär och
därigenom vara vägledande vid tillämpning av bestämmelserna i miljöbalken. Miljöbalkens
mål är av grundläggande betydelse för att tolka de materiella bestämmelserna i miljöbalken
inte minst de allmänna hänsynsreglerna. I miljöbalkens andra kapitel finns ett antal allmänna
hänsynsregler som ger uttryck för bl.a. försiktighetsprincipen, principen att det är förorenaren
som skall betala, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig
lokalisering av verksamheter och åtgärder.
Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har
enligt riksdagens uttalande ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella
miljö- och folkhälsomålen. Kommunerna har genom sin närhet till dig som medborgare i en
kommun en viktig uppgift i att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Dialogen är
viktig såväl för att informera om och förankra miljömålen som för att genomföra de åtgärder
som krävs för att vi ska kunna nå miljömålen.
I november 2005 beslutade regeringen om ett 16:e miljömål – Ett rikt växt- och djurliv.
Eftersom naturvårdsprogrammet då var färdigställt har vi avstått ifrån att arbeta in detta
miljömål i programmet.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
5
Metodik
I dagsläget saknas ofta aktuellt underlagsmaterial från de beskrivna områdena. Arbetet med
objektskatalogen är i första hand en revidering av ett äldre förslag till naturvårdsprogram
(Perstorps kommun 1997). Informationen har framför allt hämtats från länsstyrelsens
myrinventering, våtmarksinventering och ängs- och hagmarksinventering samt
skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Dessutom har uppgifter om rödlistade arter
(se nedan) i kommunen inarbetats i texterna om de olika områdena.
Ängs- och hagmarksinventeringen
En ängs- och hagmarksinventering genomfördes av länsstyrelsen 1987-1988 i Skåne för att
användas för planering och åtgärder för att bevara de mest värdefulla delarna av det gamla
odlingslandskapet. Ängs- och hagmarkerna klassificerades i fyra olika klasser:
Klass 1 =
Klass 2 =
Klass 3 =
Klass 4 =
Högsta värde
Mycket högt värde
Högt värde
Visst bevarandevärde
Inventeringen har varit grunden för den information som finns om odlingslandskapet i
kommunen. Den genomfördes 1988 och uppgifterna om objekten har några år på nacken och
stämmer kanske inte överens med dagens verklighet. Kommunen har därför genomfört en
egen inventering av de gamla ängs- och hagmarksobjekten för att uppdatera materialet (se
nedan). Under åren 2002-2004 har länsstyrelsen i Skåne deltagit i den nationella
inventeringen av ängs- och betesmarker i som kan ge besked om hur situationen ser ut idag.
Informationen fanns dock ej tillgänglig när detta program skrevs.
Nyckelbiotopsinventeringen
Skogsvårdsstyrelserna i Sverige genomförde 1993 - 1998 en inventering av nyckelbiotoper på
den privata skogsmarken. Skogsbolag och andra stora markägare genomförde också denna
inventering på sina marker. Syftet har varit att hitta bestånd med höga naturvärden och där det
finns förutsättningar för rödlistade arter. De värdefulla objekten är indelade i två kategorier,
Nyckelbiotoper och Objekt med naturvärden. Generellt kan sägas att nyckelbiotoperna håller
en något högre klass än objekt med naturvärden. En officiell slutrapportering har gjorts men
fortfarande hittas nya nyckelbiotoper av skogsvårdsstyrelserna.
Myrar i Kristianstads län
Länsstyrelsen i Kristianstads län genomförde 1983 en översiktlig naturvårdsinventering av
länets torvmarker. Samtliga torvmarker större än 20 ha ingick i inventeringen. Rapporten
innehåller uppgifter främst av intresse för exploatering bl. a. läge, areal, medeldjup och
humifieringsgrad. Vissa uppgifter om växter och djur finns med från de ur naturvårdspunkt
mer värdefulla objekten. Myrarna klassificerades i fyra olika klasser:
1.
2.
3.
4.
Myrar med mycket höga naturvärden. Bör under inga omständigheter exploateras
Myrar med höga naturvärden. Bör in i det längsta undantas från exploatering.
Myrar med vissa naturvärden. Exploatering bör kunna tillåtas men särskild hänsyn bör tas.
Myrar med låga naturvärden. Exploatering kan vanligtvis tillåtas efter prövning av
täktansökan.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
6
Inventering av våtmarker i Kristianstads län
Denna inventering presenterar f.d. Kristianstads läns våtmarker med syfte att skapa ett bättre
planeringsunderlag vid naturvårdsärenden. Inventeringen, som utfördes på uppdrag av
länsstyrelsen, genomfördes under 1983 och 1984. Den ska ses som en komplettering till
Myrinventeringen och den behandlar såväl torvbildande som icke torvbildande våtmarker.
Objekt med naturvärden klassificerades liksom myrinventeringen i 4 olika klasser med
avseende på framför allt orördhet, storlek, mångformighet och kontakt med öppet vatten.
Grus och morän i Kristianstads län
Inventeringen av naturgrus i f.d. Kristianstads län syftade till att få en översikt över
tillgångarna av naturgrus, som är en icke förnyelsebar naturresurs och genomfördes 19861990. I samband med inventeringen gjordes en klassning av geovetenskapliga värden samt ett
samlat naturvärde. Naturvärdet erhölls genom en sammanvägning av geovetenskapligt-,
biologiskt- och hydrologiskt värde, värde för landskapsbild och friluftsliv och delades in i 3
olika klasser. I första hand klassades områdena efter lämplighet för täktverksamhet, varför
t.ex. värde för friluftsliv och landskapsbild höjde det samlade naturvärdet trots att inga kända
naturvärden finns. Därför har endast ett fåtal av dessa områden, där kända naturvärden finns,
tagits med i naturvårdsprogrammet.
Myrskyddsplan för Sverige
Myrskyddsplan för Sverige kom till 1994 på initiativ av Naturvårdsverket och grundar sig på
Länsstyrelsernas våtmarksinventeringar, se ovan. Myrskyddsplanen är en nationell
skyddsplan som dels beskriver vilka myrar som hittills skyddats och som dels innehåller en
prioritering av vilka områden som bör skyddas de närmaste 15-20 åren och är en omfattande
kartläggning av landets mest värdefulla myrar. Målet är att samtliga myrar i planen skall
bevaras för framtiden.
Övrigt underlagsmaterial
Under framtagandet av naturvårdsprogrammet har omfattande inventeringar utförts då ett stort
antal av objekten besökts och utvärderats i fält. Kommunen har bland annat gjort en egen
uppdatering av den gamla ängs- och hagmarksinventeringen, där de gamla objekten
inventerats och klassats efter sin nuvarande status. Från länsstyrelsen har information erhållits
om de ängs- och betesmarker där brukaren är berättigad till EU-bidrag med tilläggsersättning
pga. områdets höga naturvärden. Dessa områden finns också med i naturvårdsprogrammet.
Anledningen till detta är att arealen betesmark i kommunen är så liten att varje område är
viktigt.
En liten fågelinventering har genomförts där vissa utvalda områden i kommunen inventerats.
Denna inventering är dock bristfällig pga. tidsbrist och betydligt fler fågelarter kan väntas
finnas i dessa områden. Flera privatpersoner och naturskyddsföreningar har bidragit med
uppgifter. Det har dock rört sig om begränsade områden eller speciella organismgrupper.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
7
Urval och klassificering
Alla områden är naturvärdesbedömda efter en fyrgradig skala efter Naturcentrum AB ”Modell
för naturvärdesbedömning” (se sidan 9). Klassificeringen skall betraktas som ett genomsnitt
för varje område. Det betyder att ett område som givits naturvärdesklass 2 kan rymma delar
med såväl högre som lägre klass. Vid klassificeringen har områdenas biologiska värden varit
avgörande. Det biologiska värdet har i första hand bedömts med utgångspunkt från vilka arter
som faktiskt noterats, men även med utgångspunkt från lämpliga substrat och biotoper. För ett
mindre antal områden har även det naturgeografiska värdet varit avgörande. En värdering av
några geologiska skyddsvärda objekt har gjorts i en särskild studie (Länsstyrelsen 1994).
Betydelse för friluftsliv har varit ett stöd vid värderingen men det har aldrig varit ett primärt
kriterium. Inget område har tagits med endast på grund av att det har betydelse för friluftsliv.
Däremot kan ett område ha uppvärderats något, om det förutom sina biologiska värden även
har betydelse för friluftsliv.
Av två likvärdiga områden värderas ett större område högre än ett mindre. Storleken har
särskilt tillmätts betydelse för naturtyper som hyser arealkrävande arter som t ex flera
våtmarksarter.
Gemensamt för de flesta högt värderade områden är att ”de har värden som om de försvinner
är svåra eller omöjliga att få tillbaka”. Biotoper som i sig är sällsynta i kommunen eller hyser
arter som är sällsynta i kommunen har uppgraderats. Detta gäller bl. a. ängs- och hagmarker
som är få till antalet i kommunen.
De inventeringar som denna rapport bygger på är, som tidigare nämnts, av översiktlig
karaktär. Kunskapen är i de flesta fall begränsad men ett stort antal objekt har besökts och
utvärderats i fält inför detta program. De objekt som har besökts har en notering om detta
bland referenserna. Alla avgränsningar och bedömningar är därför preliminära. Som
försiktighetsprincip har därför områden där det kan förväntas sällsynta arter uppvärderats. I
samband med t ex exploateringar eller annat som kan påverka ett område bör aktuella
förhållanden alltid kontrolleras. Mer ingående undersökningar och fördjupningar kan då bli
nödvändiga. Ny kunskap eller ändrade referensramar kan innebära att ett områdes värde eller
avgränsning förändras.
Naturvärdesbedömning är ingen exakt vetenskap och i varje enskilt fall måste en lång rad
aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra. Indelningen i naturvärdesklasser är en
bedömning som bygger på känd kunskap om varje område ställd i relation till naturvårdens
samlade erfarenheter om naturvärden inom regionen och landet.
Viktiga kriterier vid urval och värdering:
• Biotoper med stor artrikedom och rödlistade arter.
• Hög ekologisk funktion t ex viktiga reproduktionsområden, rastplatser, uppväxtmiljöer
och spridningskorridorer.
• Naturliga eller kulturskapade biotoper med lång kontinuitet t ex naturskogar, högmossar
eller naturbetesmarker.
• Miljöer och arter som är ovanliga i landskapet för övrigt.
• Områden som är opåverkade av mänskliga ingrepp. Detta gäller inte alltid, t ex
odlingslandskapet där viss form av skötsel är en förutsättning för naturvärdenas
bevarande.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
8
•
•
Mångformiga miljöer eller miljöer som bidrar till att skapa mångformighet i ett för övrigt
ensidigt landskap.
Områden med särpräglade, särskilt tydliga eller vetenskapligtintressanta geologiska
formationer.
Klassificeringen jämfört med tidigare inventeringar:
• Välhävdade och ogödslade ängs- och hagmarker (länsstyrelsens ängs- och
hagmarksinventering) med rik flora eller med andra värden, t ex grova hagmarksträd eller
rik kryptogamflora, har uppvärderats bl. a. på grund av dess sällsynthet i kommunen.
Denna typ av områden har oftast givits minst naturvärdesklass 2.
• Vissa skogsbevuxna våtmarker eller små mossar utan dokumenterade värden och som i
våtmarksinventeringen givits klass 2 har värderats ner till klass 3.
• ”Nyckelbiotoper” (SVS nyckelbiotopsinventering) med rödlistade arter eller förekomst av
flera signalarter har oftast givits naturvärdesklass 1 eller 2. Nyckelbiotoper utan
dokumenterade värden i form av arter har tillsammans med ”Objekt med naturvärden”
oftast givits klass 3.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
9
Schematisk modell för hur landskapet kan indelas efter olika naturvärdeklasser. Figuren är bredast vid basen och
smalast i toppen. Detta skall belysa att de klasser som finns längre ner i pyramiden upptar större yta i landskapet än
de som återfinns högre upp i Pyramiden.
(Ur ”Modell för naturvärdesbedömning” Naturcentrum AB. 2000)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
10
Geologi, naturgeografi och klimat
Geologi
Den skånska geologin är mycket speciell och starkt skiftande i olika delar av länet.
Tornquistzonen med dess horstar och sänkor sträcker sig i ett brett bälte från Simrishamn i
sydöst via Ringsjöarna till Torekov på Bjärehalvön i nordost. Den utgör gräns mellan den
fennoskandiska urbergsskölden i norr och de yngre sedimentära, ofta kalkstendominerade,
berggrunderna i söder. Olika typer av morän dominerar som jordart i länet. I de södra delarna
ökar lerinnehållet vilket gör moränen näringsrikare. Tillsammans med klimat och
vattentillgång är de geologiska förutsättningarna avgörande för florans och faunans
artsammansättning.
Perstorps kommun ligger inom ett gnejsområde genombrutet av rikligt med diabasgångar.
Gnejsen i Perstorp tillhör de s. k. Sydvästsvenska gnejserna och bildades för ca 1,7 miljarder
år sedan. Diabasen är betydligt yngre och bildades under den geologiska tidsperioden perm
(345-230 miljoner år sedan). Bland jordarterna är urbergsmoränen klart dominerande och den
ger ganska näringsfattiga markförhållanden. Förutom morän finns det även isälvsavlagringar
och torv. Det största området med isälvsavlagringar (främst rullstensåsar) följer Bäljane å från
Tostarp till Bälinge. Åssystemet börjar egentligen strax norr om Klippan och kan följas
genom kommunen till trakten av Bälingesjön, där det viker av mot nordost för att sedan
fortsätta långt upp i Småland. Kring sjösystemen sydost om Perstorps tätort finns ytterligare
ett område med isälvsavlagringar.
På ett flertal platser i kommunen har torvmarker bildats. Torv är organiska avlagringar av
framför allt växter och avlagringarna har bildats genom igenväxning av öppet vatten eller
genom försumpning av torr mark. Torvmarkerna är spridda i kommunen men några större
sammanhängande förekomster finns utmed västra och östra kommungränsen. Torvtäkten var
tidigare omfattande i Skåne men förekommer nu endast på ett fåtal platser bl. a. på Rågmyren,
Köpinge myr och Smörmyr i Perstorps kommun.
Naturgeografi
Enligt ”Naturgeografisk regionindelning av Norden” (Nordiska ministerrådet, 1984) tillhör
Perstorps kommun Nordöstskånes barrskogslandskap, som omfattar nordöstra halvan av
Skåne utom Kristianstadsslätten. Indelningen bygger på uppgifter som används vid
bedömning och prioritering av skyddsvärda naturområden. Det finns också en regional
indelning i 15 olika regioner. Där hamnar Perstorps kommun i två regioner, den sydligaste
delen av kommunen i Skånes centrala mellanbygd och resten av kommunen i Nordvästskånes
mellanbygd. Indelning bygger på Nordiska ministerrådets men har en noggrannare upplösning
där stor vikt har lagts vid de natur- och kulturföreteelser som är gemensamma inom ett visst
område. Nordvästskånes mellanbygd, som upptar större delen av kommunen, karaktäriseras
av sina myrmarker. De största naturvärdena beskrivs vara knutna till just denna naturtyp och
till det småskaliga odlingslandskapet.
Klimat
Klimatet påverkas framför allt av ett områdes närhet och höjd över havet. De västra och södra
delarna av kommunen ligger på 75-100 m ö h, med några få undantag, medan de norra och
östra delarna höjer sig 100-135 m ö h. Trots att kommunen ligger en bit in i landet påverkas
klimatet troligen ändå relativt mycket av havets temperaturutjämnande effekter. Perstorps
kommun har en årsmedeltemperatur på ca 7,0°C och en årsmedelnederbörd på ca 800 mm.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
11
Den dominerande vindriktningen är, liksom i övriga Skåne, västlig. Här finns dock skillnader
i dominerande vindriktning mellan de olika årstiderna.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
12
Natur
Perstorps kommun har en areal av 162,7 km2 och av dessa utgörs 159,9 km2 av land och
resterande 2,8 km2 av vatten. Av landmassan består 99 km2 av skog, 18,5 km2 av åker, 5,3
km2 av tätorter och 5,2 km2 av betesmarker. Vissa miljöer, som vägar, tomter utanför
tättbebyggt område m.fl. har inte kunnat kategoriseras och därför blir den sammanlagda
summan av dessa kategorier endast 128 km2.
Naturen i Perstorps kommun är varierad, men det är skogsmarken, bestående av både barr och
lövskogar, som dominerar i landskapet. Mellan skogarna finns ett stort antal mossar med
torvfyndigheter insprängda. De mest opåverkade mossarna hyser höga naturvärden med bl. a.
välutvecklad flora och flera skyddsvärda fågelarter. Av det tidigare odlingslandskapet finns
idag bara små rester kvar och därför utgör dessa en särskilt skyddsvärd miljö.
Två större sjöar, Bälingesjön och Fjällrammsjön, finns i kommunen. De utgör tillsammans
med ett sjö- och våtmarksområde sydöst om Perstorps samhälle kommunens största ytvatten.
Kommunen avvattnas framför allt av Bäljane å och Perstorpsbäcken för vidare transport till
Rönneå och slutligen Skälderviken.
Skogslandskapet
Skogen är en av de biotoper som påverkats mest de senaste femtio åren. Trakthyggesbruket
har tillsammans med plantering av gran på tidigare lövrika marker starkt bidragit till en
minskad biologisk mångfald i flera av våra skogar. Detta har varit särskilt påtagligt i södra
Sverige där stora områden med lövskog har avverkats och ersatts av mörka och ofta
mångfaldsfattiga granplanteringar. De områden med ädellövskog som idag finns kvar och
som inte påverkats i någon större utsträckning av skogsbruk hyser därför ofta flera hotade och
sällsynta arter.
Kommunens yta täcks huvudsakligen av skog. Den absoluta majoriteten av skogen är mer
eller mindre rationellt brukad men här och var finns rester av mer bestånd med
naturskogskaraktär. Skogen är en viktig resurs både ur biologisk och ekonomisk synvinkel. I
Perstorps kommun består skogen till största delen av barrskog. Enligt ÖSI (Översiktlig
skogsinventering utförd av skogsvårdsstyrelsen) är granen det vanligaste trädslaget och utgör
ca 43 % av virkesförrådet (Skåne totalt 48 %). Därefter följer löv (utom ädellöv) 23 % (18
%), tall 16 % (12 %), bok 10 % (13 %) och övrigt ädellöv 8 % (9 %).
De ur biologisk synvinkel värdefulla skogsområden som finns kvar i Perstorps kommun
utgörs i dag ofta av mer eller mindre svårtillgängliga bestånd i branter eller i försumpade
områden. Här har skogen i flera fall undgått alltför stora skogliga ingrepp och har därför
bevarats på sina höga naturvärden. I Perstorp kommun är det i huvudsak ädellövbestånd
(främst bokskogar) och alsumpskogar som hyser de högsta naturvärdena.
Odlingslandskapet
Det svenska odlingslandskapet hyser en enorm mångfald av organismer. Tillsammans med
skogen utgör odlingslandskapet den miljö som hyser flest hotade arter i Sverige. I Skåne finns
dessutom ett stort antal hotade arter knutna till odlingslandskapet som saknas i övriga delar av
landet. Framför allt är det den långa kontinuitet av brukande som bidragit till mångfalden.
Flera av våra ängar och betesmarker har nyttjats för ändamålet i hundratals år. Det har gjort
att växtsamhällen, med sin speciella fauna knuten till sig, under lång tid anpassat sig till dessa
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
13
miljöer. Floran i det gamla odlingslandskapet är artrik, hävdberoende och kvävekänslig.
Odlingslandskapets variation med grova träd, blommande ängar, åkerrenar, vattensamlingar,
betesmarker o s v bidrar också till att ett stort antal arter med olika krav kan förekomma inom
ett relativt begränsat område.
Flera skogslevande arter beroende av grova ädellövträd finns även i odlingslandskapet.
Många arter har där nu sin huvudsakliga förekomst då grova träd i skogsmark blivit allt
sällsyntare. Framför allt är det vid gods, herrgårdar och andra liknande miljöer med gamla
grova ädellövträd som dessa arter har hittat en sista utpost. Gustavsborgsområdet i sydöstra
delen av kommunen är en gods- och herrgårdsliknande miljö med förekomst av flera sällsynta
arter.
Betesmarken i Kåshässle tillhör kommunens högst rankade med flera i
kommunen sällsynta arter, bla. Jungfrulin.
I Perstorps kommun är annars den skogliga dominansen påtaglig och de delar av
odlingslandskapet som klarat sig undan granplanteringar, eller andra för miljön negativa
ingrepp, är idag få och hårt trängda. Många naturbetesmarker har försvunnit genom uppodling
och skogsplantering, eller därför att betet har upphört. Några sammanhängande områden med
odlingslandskap kan dock urskiljas, i väster Oderljunga – Tostarp, i norr Bälinge, i nordost
Löndala – Karsholm och i de centrala delarna Källstorp – Månstorp. Här finns fortfarande
värdefulla betesmarker och andra värdefulla småmiljöer knutna till den äldre
markanvändningen.
Vid ängs- och hagmarksinventeringen 1988 noterades 13 objekt i Perstorps kommun varav
två i klass 2, nio i klass 3 och två i klass 4, samtliga betesmarker. Det rör sig om totalt 37,8
hektar vilket är en försvinnande liten areal jämfört med motsvarande odlingslandskaps
utbredning för bara 100 år sedan. För att få en överblick över vilket värde dessa objekt har
idag, drygt tio år efter inventeringen, har ängs- och hagmarkerna återinventerats under
sommaren 2002 i kommunal regi. De som fortfarande har kvar naturvärde finns med i detta
program, medan andra har tagits bort då de ej längre hävdas eller har planterats igen. Om det
finns ytterligare värdefulla ängs- och hagmarker som förbisetts vet vi inget om. Förutom
ängs- och hagmarksinventeringen finns få uppgifter om värdefulla områden i Perstorps
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
14
kommuns odlingslandskap. Det som finns är uppgifter från länsstyrelsen om den betesmark
för vilken brukaren erhållit EU-bidrag för naturvärde men eftersom inte alla markägare söker
bidrag finns det fler betesmarker med samma värde som inte dokumenterats.
Våtmarker
I norra Skåne finns ett stort antal våtmarker, varav huvuddelen finns i skogsmark. Detta gäller
också i Perstorps kommun och våtmarkerna utgörs huvudsakligen av mossar. En stor del av
mossarna i kommunen har bildats genom att låglänta områden under fuktiga perioder
försumpats. Dessa mossar består huvudsakligen av vitmosstorv. Mossarna får endast tillskott
av näring från luften och är därför ofta mycket näringsfattiga. Vissa mossar omges av
laggkärr som genom tillskott av näring från omgivande fastmark blir något näringsrikare.
Även dråg kan bildas på en mosse. Det är områden med kraftig ytavrinning med ofta extra
tillförsel av näring.
Varshulta mosse
Mossarna utgör en mycket speciell miljö och ett stort antal arter förekommer nästan
uteslutande på mossarna. De mest variationsrika mossarna med dråg, laggkärr och gärna
någon göl är ofta de mest värdefulla. Trots att så gott som samtliga mossar i kommunen är
påverkade av dikning eller torvbrytning, som är de största hoten, finns ofta stora värden kvar.
Två karaktäristiska arter knutna till mossar är orre och myrlilja.
En annan välkänd våtmarkstyp i kommunen är karpdammarna. De är ett påtagligt inslag i
naturmiljön runt Perstorps samhälle. Gustavsborgsområdet med sina dammsystem är ett
utmärkt exempel på detta. Perstorp var under många år centrum för karpodling i vårt land.
Fiskodlingarna hade sin största omfattning under första världskriget och några år därefter. Vid
denna tid fanns ca 100 fiskdammar i sydöstra delen av kommunen och huvuddelen av dem
tillhörde Gustavsborgs säteri. På 1950-talet lades fiskodlingen ner och dammarna utnyttjas
idag bl. a. till att förse Perstorps AB med kylvatten. Karpfisket kvarstår dock idag som ett av
Europas finaste. Karpdammarna har idag även en viktig roll för många arter då stora arealer
naturliga våtmarker har dikats ut det senaste århundradet.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
15
Sjöar och vattendrag
Så gott som hela kommunen avvattnas till Skälderviken via Rönneå. De dominerande
avrinningsområdena är Bäljane å och Perstorpsbäcken. Bäljane å har sin upprinning i
Bälingesjön och går från norr till söder genom nästan hela kommunen. Perstorpsbäcken
sträcker från öster till väster i kommunens södra del där den passerar Perstorps samhälle.
Söder om Tostarp löper den samman med Bäljane å som sedan fortsätter in i Klippans
kommun. De allra sydligaste delarna av kommunen, med Gustavsborgsområdet, avvattnas via
Ybbarpsån till Rönneå.
I de södra delarna av kommunen har det, i spåren av en del fiskdammar bildats flera mer eller
mindre sammanhängande sjöar. Fem av dessa, Tranesjön, Henrikstorpssjön, Ybbarpssjön,
Lille sjö och Store sjö, ligger i Perstorps kommun. Längst i norr finns ytterliggare två större
sjöar, Bälingesjön och Fjällrammsjön. Mellan sjöarna i norr och dammsystemen i söder finns,
som tidigare nämnts, ett stort antal fiskdammar.
Bälingesjön är kommunens enda badsjö.
En god bebyggd miljö
Naturen i tätorten är en fråga som blivit allt mer aktuell de senaste åren. Flera kommuner
upprättar nu grönstrukturplaner som ska bevara och utveckla de värdefulla grönområdena i de
bebyggda miljöerna. Tätorter, industrimiljöer och andra av människan kraftigt konstlade
områden ryms inom den urbana miljön. Huvuddelen av dessa områden hyser få arter men
vissa är idag viktiga för ett flertal djur- och växtarter. Urbana miljöer erbjuder ofta ett stort
antal småmiljöer på en relativt begränsad yta. Det gör att artrikedomen kan vara stor trots
bristen på ”riktig” natur.
Framför allt är det miljöer som parker, alléer, dammar, äldre trädgårdar och vissa
ruderatmarker (överblivna ytor som vägkanter, bangårdar och rivningstomter m.fl.) som är
mest värdefulla. Fladdermössen är en artgrupp som idag ofta återfinns i tätortmiljöer med
gamla byggnader eller ihåliga träd.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
16
I närheten till Perstorp finns flera tätortsnära naturområden. Ett naturreservat, Uggleskogen
finns i direkt anslutning till tätorten. Det finns också ett tätortsnära våtmarksområde, Perstorps
reningsdammar som är ett omtyckt strövområde. Bredvid reningsdammarna finns resterna av
den i Skåne sällsynta naturtypen ljunghed, som är i behov av restaurering. Strax söder om
Perstorp finns ett stort naturområde, Gustavsborgsområdet, med vacker skog och flera fina
fågelsjöar.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
17
Rödlistade arter
I den svenska rödlistan finns en förteckning över de arter som bedöms löpa risk att försvinna
från landet. Arterna placeras i olika kategorier som speglar utdöenderisken. I resultatlistan
nedan och i objektskatalogen är kategorin noterad för samtliga rödlistade arter enligt
Gärdenfors (2005). Nedanstående kategorier används med sina förkortningar för de rödlistade
arterna i denna presentation.
Rödlistningskategorier enligt Rödlistade arter i Sverige 2005 (Gärdenfors 2005)
RE Försvunnen
En art är Försvunnen när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista individen
som är potentiellt kapabel till reproduktion inom landet (regionen) har dött eller
försvunnit från landet (regionen).
CR Akut hotad
En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper en extremt stor risk att dö ut i
vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt vissa kriterier för kategorin.
EN Stark hotad
En art tillhör kategorin Starkt hotad om den inte uppfyller något av kriterierna
för Akut, men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt tillstånd i en nära
framtid enligt vissa kriterier för kategorin.
VU Sårbar
En art tillhör kategorin Sårbar om den inte uppfyller något av kriterierna för
Akut hotad eller Starkt hotad, men ändå löper mycket stor risk att dö ut i vilt
tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv enligt vissa kriterier för kategorin.
NT Missgynnad
En art tillhör kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något av kriterierna
för Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar, men är nära att uppfylla kriterierna för
Sårbar.
DD Kunskapsbrist
Till denna kategori förs arter om vars utbredning och/eller populationsstatus man
inte har tillräckliga kunskaper för att vare sig göra en direkt eller indirekt
bedömning av utdöenderisken. Enligt tillämpningsreglerna bör det dock finnas
misstankar om att arten kan vara hotad eller t.o.m. försvunnen.
Kunskapen om de hotade arterna i kommunen är liksom övrig naturinformation relativt
begränsad. Det finns i dagsläget endast enstaka aktuella noteringar av naturvärden från
kommunen. Dessa kommer huvudsakligen från enstaka specialinventeringar eller från
skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Troligen finns många fler sällsynta och
särskilt skyddsvärda arter att upptäcka. Nedan följer en lista på de rödlistade arter som är
kända från kommunen.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
18
Namn
Lavar:
Liten lundlav
Rosa lundlav
Liten sönderfallslav
Klosterlav
Dvärgbägarlav
Bokkantlav
Stor knopplav
Bokvårtlav
Grå skärelav
Sydlig blekspik
Ädelkronlav
Lunglav
Fåglar:
Nattskärra
Skogsduva
Mindre hackspett
Kärlväxter:
Mosippa
Hårginst
Svampar:
Tårticka
Fiskar:
Ål
Limniska kräftdjur:
Flodkräfta
Vetenskapligt namn
Antal aktuella
lokaler
Hotkategori
Bacidia phacodes
Bacidia rosella
Bactrospora corticola
Biatoridium monasteriense
Cladonia parasitica
Lecanora glabrata
Mycobilimbia pilularis
Pyrenula nitida
Schismatomma decolorans
Scerophora amabilis
Pachyphiale carneola
Lobaria pulmonaria
2
2
1
1
3
4
1
4
1
1
1
NT
NT
VU
NT
NT
NT
NT
NT
NT
VU
VU
Caprimulgus europaeus
Columba oenas
Dendrocopus minor
?
?
?
VU
NT
NT
Anemone vernalis
Genista pilosa
1
1
VU
NT
Inonotus dryadeus
1
EN
Anguilla anguilla
3
CR
Astacus astacus
1
EN
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
19
Naturvårdsrelaterad lagstiftning
Den 1 januari 1999 trädde den nya miljölagstiftningen, miljöbalken, i kraft. Här har
lagstiftarna försökt att samla all miljörelaterad lagstiftning. I miljöbalken finns den
lagstiftning som reglerar skydd av naturen i kapitel 7 och 8 i den 2:a av de sju avdelningarna.
Hänvisningar finns i slutet av texterna nedan. En påtaglig del som rör naturvårdsarbetet och
som ligger utanför miljöbalken, utgörs av skogsvårdslagen.. De huvudsakliga skyddsformerna
i miljöbalken för skydd av naturen presenteras kortfattat nedan:
Nationalpark
Statligt ägda områden kan efter riksdagens medgivande förklaras som
nationalpark av regeringen. Det rör sig oftast om större
sammanhängande områden. I Skåne är Dalby söderskog, Stenshuvud
och Söderåsen nationalparker. (7 kap. 2 §).
Naturreservat
Länsstyrelsen eller en kommun får förklara ett mark- eller
vattenområde som naturreservat för att bevara, vårda och skydda
värdefulla naturmiljöer eller arter. Även friluftslivet är en faktor som
vägs in. Till ett naturreservatsbeslut fogas ett antal föreskrifter bl. a.
om de inskränkningar i allemansrätten som ofta uppstår vid beslutande
av naturreservat. Naturreservat är idag den vanligaste skyddsformen. I
Perstorps kommun finns det kommunala naturreservatet Uggleskogen.
(7 kap. 4 §)
Naturminne
Naturminne är en relativt ovanlig skyddsform idag. Länsstyrelsen eller
kommunen kan förklara ett särpräglat naturföremål som naturminne,
om det behöver skyddas eller vårdas särskilt. På samma sätt som med
naturreservat ska ett beslut innehålla föreskrifter. Naturminne
användes tidigare mest för att skydda mycket stora träd, flyttblock och
dylikt. Skyddsformen är, trots att den endast berör mindre objekt,
ibland att föredra. (7 kap. 10 §)
Biotopskyddsområde Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får
förklara mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för
hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda
som biotopskyddsområde. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas
verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. (7 kap.
11 §) I förordningen om områdesskydd finns bilagor som listar de
områden som är biotopskyddade eller som får pekas ut som
biotopskyddade områden av skogsvårdsstyrelsen.
Följande miljöer utgör, på vissa premisser, biotopskyddsområden:
1. Alléer
2. Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
3. Odlingsrösen i jordbruksmark
4. Pilevallar
5. Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
6. Stenmurar i jordbruksmark
7. Åkerholmar
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
20
Följande biotoper i skogsmark får förklaras som biotopskyddsområde
av skogsvårdsstyrelsen:
1. Brandfält
2. Lövbrännor
3. Äldre naturskogsartade skogar
4. Örtrika allundar
5. Ravinskogar
6. Mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark
7. Örtrika sumpskogar
8. Äldre sandskogar
9. Äldre betespräglad skog
10. Kalkmarksskogar
11. Rik- och kalkkärr
12. Alkärr
13. Hassellundar och hasselrika skogar
14. Källor med omgivande våtmarker
15. Myrholmar
16. Ras- eller bergbranter
17. Mark med mycket gamla träd
18. Strand- eller svämskogar
Djur- och
växtskyddsområde
Länsstyrelsen eller kommunen får meddela föreskrifter som
inskränker rätten till jakt eller fiske eller allmänhetens eller
markägarens rätt att uppehålla sig inom ett område där skydd för en
djur- eller växtart behövs. Ett exempel där denna skyddsform
används är vid utpekande av fågelskyddsområden. (7 kap. 12 §)
Strandskyddsområde Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Syftet
med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens
friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. Det omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter
från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde).
Området får av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer utvidgas till högst 300 meter från strandlinjen, om det
behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften. (17 kap. 3 §)
Särskilt skydds- eller
bevarandeområde –
Natura 2000
Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde.
Medlemsländerna i den Europeiska unionen bygger ett nätverk kallat
Natura 2000. Där skall ingå värdefulla naturområden som är av
särskilt intresse ur naturvårdssynpunkt. Natura 2000 har tillkommit
med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. EG-direktiven är en form
av EU-lagar som medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa på nationell
nivå. Direktiven binder medlemsstaterna till ett visst mål men ger de
nationella myndigheterna rätt att välja hur målen ska uppnås.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
21
De områden som föreslås som Natura 2000 objekt ska skötas och
skyddas från verksamheter som negativt kan påverka
bevarandestatusen av den naturmiljö eller de arter som avsikten är att
skydda. I Perstorps kommun finns två Natura 2000 områden utsedda.
Det är Uggleskogen i den östra utkanten av Perstorps samhälle samt
Varshultamyren i kommunens västra del.
(7 kap. 28 §)
Särskilda bestämmelser
om skydd för djur- och
växtarter
Denna lagstiftning reglerar fridlysning. Ett stort antal arter är idag
fridlysta i Sverige. Naturvårdsverket fridlyser arter men även
länsstyrelsen kan fridlysa arter regionalt. I bilagor till
artskyddsförordningen finns de fridlysta arterna listade.
(8 kap. 1 och 2 §§)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
22
Objektskatalog
Förklaringar till kartor och text:
Kartor:
Alla områdena i objektskatalogen har ritats in på en kombinerad ekonomisk och topografisk
karta. Naturtyperna skiljs åt genom olika färg medan objektstyperna har olika mönster.
Naturtyper:
Våtmark
Vatten
Åkermark
Blåmyr
Öppen mark
Hygge
Skog
Objektstyper:
Naturreservat
Betesmark
Nyckelbiotop
Våtmark, mosse
Objekt med
naturvärde
Övriga områden
Kartorna har ritats i olika skalor beroende på objektets storlek. Mindre områden har oftast
skala 1: 10 000 medan större områden kan ha mellan 1: 20 000 och 1: 40 000. En mätstock
har lagts in på varje karta för att man enkelt skall kunna beräkna avstånd.
Med naturvårdsprogrammet följer en översiktskarta där samtliga objekt är markerade med det
nummer det fått i objektskatalogen. Översiktskartan visar med olika mönster vilken
naturvärdesklass objektet tillhör.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
23
Text:
Textavsnitten är indelade i olika avsnitt enligt nedan:
Naturtyper: Beskriver översiktligt vilken slags natur som finns inom området. Det kan vara
t.ex. bokskog, betesmark eller mosse.
Areal: Anger hur stor areal i hektar området innefattar.
Naturvärdeklass: Varje objekt har bedömts efter hur värdefullt det är ur naturvårdssynpunkt
och delats in i fyra klasser:
1 = Högsta naturvärde
2 = Mycket höga naturvärden
3 = Höga naturvärden
4 = Vissa naturvärden
(En utförligare beskrivning finns i avsnittet Urval och klassificering under rubriken Metodik.)
För sjöar finns även angett vattensystem, djup, pH-värde, siktdjup och biologiska värden där
information finns.
Befintligt skydd: Det finns ett antal olika former av skydd för naturområden (se under
rubriken Naturvårdsrelaterad lagstiftning). I de fall objektet har något av dessa skydd anges
det här.
Beskrivning: Här beskrivs området med text.
Rödlistade arter: I de fall objektet innehåller rödlistade arter anges de här med svenskt namn,
latinsk namn samt hotkategori (se även under rubriken Rödlistade arter).
Källor: Här anges varifrån informationen kommer. Förkortningarna utläses enligt följande:
BÖ: Från Bjäre till Österlen
Ä-H: Ängs och hagmarksinventeringen
MYR: Myrinventering i Kristianstads län
VÅT: Våtmarksinventeringen
GRUS: Grus och morän i Kristianstads län.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
24
Förteckning över utvalda objekt:
1. Per-Turs................................................................................................................................................... 27
2. Maglemyren............................................................................................................................................. 28
3. Bälingesjön.............................................................................................................................................. 29
4. Bälinge..................................................................................................................................................... 31
5. Mosse väster om Fjällrammsjön.............................................................................................................. 33
6. Fjällrammsjön ......................................................................................................................................... 34
7. Lille sjö .................................................................................................................................................... 36
8. Bäljane å.................................................................................................................................................. 37
9. Gästgivaregården i Ulvs.......................................................................................................................... 38
10. Örahultsmyren....................................................................................................................................... 39
11. Örahult .................................................................................................................................................. 40
12. Mossekomplex norr om Varshult ........................................................................................................... 41
13. Alkärr vid Hagstad ................................................................................................................................ 42
14. Ådala ..................................................................................................................................................... 43
15. Ådala västra........................................................................................................................................... 44
16. Ådala östra ............................................................................................................................................ 45
17. Amnabygget ........................................................................................................................................... 46
18. Mosse väster om Varshult...................................................................................................................... 47
19. Varshultamossen.................................................................................................................................... 48
20. Hagstadsjön........................................................................................................................................... 50
21. Häljalt.................................................................................................................................................... 52
22. Karsholm ............................................................................................................................................... 53
23. Oderbäcken............................................................................................................................................ 54
24. Varshultamyren ..................................................................................................................................... 55
25. Ädellövbestånd väster om Oderljunga................................................................................................... 56
26. Mosse norr om Gökamossen.................................................................................................................. 58
27. Gökamossen........................................................................................................................................... 59
28. Toarp ..................................................................................................................................................... 60
29. Oderljunga............................................................................................................................................. 61
30. Övre Månstorp....................................................................................................................................... 63
31. Bälinge – Hagstad - Toarp - Söndrahult ............................................................................................... 65
32. Rullstensås vid Bäljane å....................................................................................................................... 67
33. Harholma............................................................................................................................................... 68
34. Ås nordväst om Vingaborgsmossen ....................................................................................................... 70
35. Kåshässle 1............................................................................................................................................ 71
36. Kåshässle 2............................................................................................................................................ 73
37. Naturskog nordväst om Hägnaden ........................................................................................................ 75
38. Hägnaden .............................................................................................................................................. 76
39. Alsumpskog sydväst om Troedsberga .................................................................................................... 77
40. Troedsberga........................................................................................................................................... 78
41. Brännestads mosse ................................................................................................................................ 79
42. Källstorp................................................................................................................................................ 80
43. Alkärr öster om Källstorp...................................................................................................................... 81
44. Bokskog söder om Köpingemyr ............................................................................................................. 82
45. Liten lövsumpskog norr om Spjutseröd ................................................................................................. 83
46. Gammal bokskog nordost om Spjutseröd .............................................................................................. 84
47. Frodig alsumpskog norr om Spjutseröd ................................................................................................ 85
48. Gamla alar nordväst om Spjutseröd...................................................................................................... 86
49. Alsumpskog vid Björkvik ....................................................................................................................... 87
50. Odlingslandskap i Pantaryd .................................................................................................................. 88
51. Tostarp................................................................................................................................................... 90
52. Mosse nordväst om Ebbarp ................................................................................................................... 91
53. Åmod...................................................................................................................................................... 92
54. Ebbarp västra ........................................................................................................................................ 93
55. Perstorpsbäcken .................................................................................................................................... 94
56. Alkärr längs Perstorpsbäcken ............................................................................................................... 95
57. Ebbarp östra.......................................................................................................................................... 96
58. Reningsdammarna................................................................................................................................. 97
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
25
59. Uggleskogen .......................................................................................................................................... 98
60. Stockholm 1 ......................................................................................................................................... 100
61. Stockholm 2 ......................................................................................................................................... 101
62. Bosarp Henrikstorpssjön ..................................................................................................................... 103
63. Bosarp by............................................................................................................................................. 104
64. Bosarp Tranesjön ................................................................................................................................ 105
65. Gamla ädellövträd vid Bosarp............................................................................................................. 106
66. Bosarp östra ........................................................................................................................................ 107
67. Ybbarpssjön /Henriksstorpssjön /Tranesjön........................................................................................ 108
68. Björstorps mosse ................................................................................................................................. 110
69. Ybbarpsån............................................................................................................................................ 111
70. Bergbrant med bok sydost om Björstorps mosse ................................................................................. 112
71. Store sjö............................................................................................................................................... 113
72. Gustavsborg......................................................................................................................................... 115
73.”Mulleskogen” Spjutseröd ................................................................................................................... 118
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
26
1. Per-Turs
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 1,0 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Området är en ogödslad gräs- och rished med ganska mycket ljung. Gamla, breda stenmurar
omgärdar delar av området, vilket tyder på att betesmarken troligtvis har lång kontinuitet i
hävd. Marken har tyvärr inte betats på de senaste åren men de vilda djuren, älg och rådjur har
hindrat att den helt växt igen. De gräs som dominerar är rödven och kruståtel. Bland örterna
finns rikligt med blodrot och smultron. Andra förekommande arter är bland annat röllika,
stenmåra, gråfibbla, ängsviol, blåsuga, teveronika, vitsippa, ängskovall. På de hedliknande
områdena växer rikligt med lingon, blåbär och ljung.
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0077
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
27
2. Maglemyren
Naturtyper: Mosse
Areal: 84 ha varav 34,7 ha i Perstorps kommun
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Svagt välvd mosse bestående av dels en central höljemosse med dominans av vitag och
ljungtuvor dels omgivande ristuvmosse samt dråg och laggar med dominans av ängsull och
myrlilja. Delar av mossen, varav en intressant fastmarksholme, ligger i Örkelljunga kommun.
Mossen är lokalt påverkad av dränering.
I området häckar sannolikt tjäder, trana, spillkråka och korp. Även skogssnäppa, järnsparv
och trädkrypare finns i området och i dess närmaste omgivning.
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 13
MYR: 28
VÅT: 03C-7J-01
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
28
3. Bälingesjön
Naturtyper: Sjö
Areal: 47 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Vattensystem: Rönne å
Djup: 5,3 m
pH: 6,5 - 7
Siktdjup: >1 m
Biologiska observationer:
Fågel:
Grågås, gräsand, skäggdopping,
knipa, fiskmås, storskrake
Fisk:
abborre, gädda, gös (inplanterad), ål,
sutare, karp, mört, braxen
Övrigt:
flodkräfta
Beskrivning:
Bälingesjön ligger i den norra delen av Perstorps kommun. Kring sjöns norra ände ligger byn
Bälinge. Omgivningarna består mestadels av lövskog med inslag av blandskog men i norra
delen runt byn finns även odlad mark och betesmark.
Bälingesjön är kommunens enda badsjö med kommunal badplats. Det är en källsjö med få
tillflöden och avvattnas via Ulabäcken, som sedermera byter namn till Bäljane å, några km
söderut.
Sjön är ganska flikig och har flera öar och grund. Sjösänkning har förekommit vid två
tillfällen, dels under 1880- talet, dels 1915-20. Sammanlagt har vattenståndet sänkts 1,15 m
under den ursprungliga nivån. I sjön växer en hel del vass vilket har varit ett problem och
vassen har därför klippts ett flertal gånger. Igenväxningen beror på att sjön är relativt
näringsrik. Sjön har ett naturligt pH strax under 7, har aldrig kalkats och har god
buffertförmåga. Vattnet är något färgat och har stundtals varit mycket brunt.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
29
Den vanligaste växten vid sjöstranden är bladvass. Förutom denna kantas sjön även av sjösäv,
flaskstarr, sjöfräken, smalkaveldun, topplösa och knappsäv. Bland vattenväxterna kan nämnas
notblomster, vattenklöver, braxengräs, vattenpest, strandpryl, vit och gul näckros samt den
inplanterade sjöranunkeln.
g
109,50
Per-T
105,2
Lille sjö
hultsstugan
125
Bälingesjön
Sjöbygget
Sjöhem
120
0
350
700
Meter
Rödlistade arter: Flodkräfta Astacus astacus (EN), Ål anguilla anguilla (CR)
Källor:
B S Sötvattenskonsult
Persson, Mats. Bälingesjöns fiskevårdsområde
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsverket.1999.Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag,
Rapport 4913.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
30
4. Bälinge
Naturtyper: Lokaler för mosippa och fjällkåpa.
Areal: 28 ha
Naturvärdeklass: 1
Befintligt skydd: Mosippans växtplats är skyddad som naturminne.
Beskrivning:
Området vid Bälingesjöns nordöstra sida är lokal för två växter som är mycket ovanliga i
Skåne. Strax söder om väg 24 i Bälinge finns mosippans enda växtplats i Skåne. Mosippan är
sällsynt och fridlyst i hela Sverige. Den trivs bäst på torr mager mark tex. på rullstensåsar och
i gles motallskog.
I närheten av badplatsen växer en annan raritet, nämligen fjällkåpa Alchemilla alpina. Den
växer allmänt längs fjällkedjan ner till norra Halland och på spridda lokaler i södra Sverige.
Bälinge är fjällkåpans sydligaste växtplats och den enda i Skåne. Troligt är att fjällkåpan inte
på ett naturligt sätt fått sin växtplats här men inte dess då mindre intressant är att den
fortfarande finns kvar och trivs på dessa sydliga breddgrader.
Lokal för mosippa
Lokal för fjällkåpa
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
31
Rödlistade arter: Mosippa Anemone vernalis (VU).
Källor:
Sigbo, Leif
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
32
5. Mosse väster om Fjällrammsjön
Naturtyper: Mosse
Areal: 78 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Svagt välvd och öppen mosse med tydlig tuva-hölja struktur. Mossen är relativt kraftigt
påverkad av väg och dränering. Värdet höjs dock av storleken och mossens närhet till
Fjällrammsjön. Orre finns i området liksom korp. Bland växterna på mossen kan man finna
ljung, klockljung och hjortron.
På Fjällrammsmossen växer bla. ljung, klockljung och hjortron.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 99
VÅT: 03D 7A 01
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
33
6. Fjällrammsjön
Naturtyper: Sjö
Areal: 31 ha.
Naturvärde: 3
Befintligt skydd: Saknas
Vattensystem: Rönne å
Djup: pH: 6,6
Siktdjup: 0,55 m
Biologiska observationer:
Fågel:
häger, trana, skogssnäppa, knipa,
gräsand, kanadagås, grågås
Fisk:
abborre, braxen, gös, gädda
Beskrivning:
Fjällrammsjön ligger liksom Bälingesjön i kommunens norra del. Där slutar emellertid alla
likheter. Fjällrammsjön omges till största delen av skog och gränsar intill en mosse. Ett fåtal
hus ligger intill sjön som är ganska otillgänglig. I den norra delen av sjön växer rikligt med
vass och andra vattenväxter och sjön är här mycket grund och utgör ett lämpligt habitat för
fåglar.
Den södra delen har en ganska stor öppen vattenyta och betydligt mindre växtlighet. Det finns
en liten naturlig strand men sjön är ganska brun och igen direkt badsjö. Liksom Bälingesjön
har Fjällrammsjön aldrig kalkats och buffertförmågan är ännu ganska god. Sjön är näringsrik
och särskilt rik på fosfor, medan kvävehalterna är måttliga. Sjöns främsta tillgångar är dess
otillgänglighet och lämplighet som häckningsplats för fågel.
Utsikt över Fjällrammsjön en mulen höstdag
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
34
Rödlistade arter: Källor:
Holmer, Fredrik. 1995. Inventering av sjöarna i Hässleholms kommun sommaren 1995.
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag,
Rapport 4913.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
35
7. Lille sjö
Naturtyper: Våtmark
Areal: 7 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Lille sjö ligger strax söder om Bälingesjön och är det våtmarkskomplex där Bäljaneå har sitt
upprinnelseområde. Våtmarken består av 1 ha topogent kärr, 4 ha mad vid sjö och 2 ha
vegetationsrikt vattenområde. Området kan förväntas ha ett rikt fågelliv och en inventering av
området vore därför intressant.
Rödlistade arter: Källor:
VÅT: 03C 7J 09
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
36
8. Bäljane å
Naturtyper: Vattendrag
Areal:
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Bäljane å har sin upprinning i Bälingesjön och går från norr till söder genom nästan hela
kommunen. Vid Oderljunga blir ån bredare då den här slår följe med Oderbäcken. Ån rinner
sedan längs hela Toarps vattenskyddsområde där Perstorps vattentäkter finns, vilket är en
viktig anledning att skydda vattnet från föroreningar.
I Bäljane å vid Hyllstofta, precis vid kommungränsen, finns öring, lax och elritsa. Elritsan är
en liten fisk som har mycket stora krav på sin livsmiljö. Den finns bara i klart, rinnande vatten
och nästan enbart i de allra finaste och mest opåverkade vattendragen. Längre uppströms, vid
Oderljunga kan man hitta öring och mört.
Bäljane å vid Oderljunga mölla.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne.1999. Fiskfaunan i skånska vattendrag - förekomst under 1960respektive 1990-tal.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
37
9. Gästgivaregården i Ulvs
Naturtyper: Betesmark, betad skog
Areal: 15,0
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Området tillhör de som fanns med i ängs- och hagmarksinventeringen från 1988. Hela
fastigheten med skog, kärr, gamla åkrar och sjöstränder har betats. Det är ett intressant objekt
på grund av den stora arealen och att det är ovanligt med betad skog i kommunen. De senaste
åren har dock en det förändringar skett i området. En granskog har avverkats och nyplanterats
och därmed har stängslet flyttats så att endast halva området, den södra delen, betats de senare
åren. Den öppna betesmarken är välhävdad medan övrig mark är svagt hävdad.
Ett litet område, en kulle med en del lövträd har en fin flora med bland annat blåsuga, gökärt,
blodrot, smultron, ängsviol, röllika och maj- och teveronika.
Området tillhör numera den lägsta naturvärdesklassen och riskerar att försvinna vid en
kommande revidering om hävden av hela området inte upptas inom de närmaste åren.
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0036
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
38
10. Örahultsmyren
Naturtyper: Mosse
Areal: 63 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Myrkomplex bestående av svagt välvda och glest trädbevuxna mosseytor. Fältskiktet
domineras av ris och tuvull. I mossen finns välutbildade dråg och laggkärr där det
omväxlande dominerar flaskstarr, blåtåtel och myrlilja. Enstaka diken samt några äldre
torvgravar i norra delen är den påverkan som finns. Myren har ett rikt fågelliv med bland
annat tjäder, trana, skogssnäppa, skogsduva, spillkråka, gröngöling, korp och trädkrypare.
Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (VU)
Källor:
BÖ: 10b
MYR: 100
VÅT: 03C-7J-02
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
39
11. Örahult
Naturtyper: Betesmark
Areal: 2,0 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Strax väster om bebyggelsen i Örahult finns en gammal blockrik utmark med enbevuxna
backar, fuktängar och kärrmarker samt gles blandskog av gran, tall ek och björk. Området har
tidigare varit mycket värdefullt och betesmarken tillhörde vid ängs- och
hagmarksinventeringen ett av de två högst klassade objekten i kommunen. Vegetationstypen
var varierad men dominerades av en gräshed med inslag av fattigkärr. Bland växterna hittades
hävdgynnade arter som stagg, knägräs, borsttåg, stenmåra, gökärt och blodrot.
Idag är området sedan ett antal år ohävdat och huvuddelen av naturvärdena har försvunnit.
Hävden har nyligen upptagits. Möjligen kan detta rädda en del av de arter som fanns här
tidigare.
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 10a
Ä o H: 65-0021
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
40
12. Mossekomplex norr om Varshult
Naturtyper: Mosse
Areal: 267,8 ha varav 163,6 ha i Perstorps kommun
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Svagt välvda mossar i ett stort mossekomplex där enskilda mosseytor skiljs åt av
dräneringsdiken. De båda mossarna i söder är lokalt kraftigt påverkade med bl. a. pågående
torvbrytning och liksom resten av objektet löper stora delar in i Örkelljunga kommun. De mer
nordliga mosseytorna är mindre påverkade med fina dråg och laggkärr. I laggkärren växer
gott om tuvull och myrlilja. Områdets storlek gör det extra värdefullt för vilt och fågelliv.
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 11
MYR: 27, 101, 102
VÅT: 03C-7J-05, 03C-7J-03
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
41
13. Alkärr vid Hagstad
Naturtyper: Alkärr
Areal: 0,3
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Objekt med naturvärde
Beskrivning:
Ett litet, fuktigt område som genomsilas av vatten större delen av året. Skogen består
huvudsakligen av grov al med begynnande sockelbildning. På alarna växer bl. a. den mindre
allmänna laven glansfläck.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 7J (50)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
42
14. Ådala
Naturtyper: Kärr och åsar
Areal: 1,2 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Här finns ett varierat område med intressanta geologiska formationer. Alldeles nordost om
bebyggelsen i Hagstad finns mycket vackra åssystem där höjderna är bevuxna med bokskog.
Detta område övergår österut i ett kärr med mjukmattor och bäckdråg som är Bäljaneå’s övre
lopp (se objekt 20). Kärret är sänkt och igenvuxet men innehåller ändå en del botaniska och
ornitologiska värden. Norr om kärret finns ett längre åsparti med lövskog, främst ek och bok.
På träden växer bl. a. gammelgranslav.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 9
NBI: 03C 7J (53)
VÅT: 03C-6J-04
GRUS: 5370
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
43
15. Ådala västra
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 3,0 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en kuperad, öppen betesmark i Skingeröd. Skiftet är välbetat av nötkreatur. Floran
är relativt varierad, hävdgynnad och saknar spår av kvävepåverkan. Intill stenbundna partier
växer rikligt med gråfibbla och stenmåra. Övrig flora utgörs av liten blåklocka, blodrot och
rödven och på fuktiga partier växer glest med veketåg och tuvtåtel. Utmed norra
skiftesgränsen växer solitära ekar.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 66A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
44
16. Ådala östra
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 2,5 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en fuktig, öppen betesmark i Skingeröd. Skiftet ingår tillsammans med intilliggande
skiften i en stor betesfålla för nötkreatur. Floran är varierad och hävdgynnad. Här växer
rödven, blodrot, stenmåra, liten blåklocka, lingon och rikligt med gråfibbla och ärenpris på
steniga partier. På fuktiga partier växer veketåg och tuvtåtel i glesa bestånd.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 68A och 69A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
45
17. Amnabygget
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 0,4 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Betesmark med åtgärdsplan i Amnabygget
Nötkreatur betar området i Amnabygget. Här
betas även intilliggande bokskog.
Beskrivning:
Skiftet är en öppen betesmark i Amnabygget som är beläget nordost om Häljalt. Skiftet
sambetas med intilliggande skogsmark med bla. bokskog. Floran är relativt varierad och är
hävdgynnad. Inga spår finns av kvävepåverkan. Här växer rödven, blodrot, kråkvicker,
gråfibbla, nysört, stenmåra, brunört, röllika, ljung, lingon och veketåg.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 21A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
46
18. Mosse väster om Varshult
Naturtyper: Mosse
Areal: 27 ha
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Objektet består av en svagt välvd, öppen mosse med ett större kärr i östra delen. Mossen är
starkt påverkad av dikning men delar av kärret är fortfarande intakt. Uppgifter om arter
saknas varför en inventering vore intressant.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 103
VÅT: 03C-6I-04
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
47
19. Varshultamossen
Naturtyper: Mosse
Areal: 100 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Varshultamossen är relativt stort och till största delen öppet mossekomplex med välvda och
svagt välvda mosseytor samt relativt stora laggkärr och dråg. Vissa ornitologiska värden är
kända bl. a. spelplats för orre och eventuellt tillfällig häckning av ljungpipare. Sannolikt
häckande är även tjäder, spillkråka, kattuggla, duvhök och korp. Storspov, knipa och
skogsduva har synts till i området. Mossen är lokalt kraftigt dikad framför allt i kantzonerna.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
48
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 8
MYR: 98
VÅT: 03C-6J-01
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Jarl, Gunnar. Anteckningar om fågelobservationer i Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
49
20. Hagstadsjön
Naturtyp: Våtmark (topogent kärr)
Areal: 7 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Hagstadsjön ligger i Ådala 1,5 km NV om Häljalt. Sjön är sänkt och nu helt igenväxt och ett
topogent kärr har bildats. Mjukmattor och bäckdråg förekommer också. Delen öppen
vattenyta är 1-5 %. Den dominerande växtligheten består av bladvass. Sjön omges till största
delen av skog men även en del åker- och betesmark.
Sjön har ett intressant fågelliv med arter som trana, storspov, enkelbeckasin och skogssnäppa.
I området vid sjön finns även skogsduva, spillkråka, gröngöling och steglits.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
50
Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (NT)
Källor:
VÅT: 03C 6J 04
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
51
21. Häljalt
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 1,49 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en kuperad betesmark i Häljalt. Floran är relativt varierad och är hävdgynnad. I
artlistan finns bl. a gråfibbla, stenmåra, ärenpris, kråkvicker, gökärt, äkta johannesört, rödven,
bergssyra och liten blåklocka. På fuktiga partier växer veketåg och tuvtåtel. Träd- och
buskskiktet består av björk, ek, syren och slån. Marken var på ekonomiska kartan från 192030-talet betecknad som åkermark. Sedan åkermarksbruket upphörde har mossa vandrat in från
omkringliggande skogsmark.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 4A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
52
22. Karsholm
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 1,65 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet ligger i Karsholm i kommunens östra del och består av en öppen betesmark med en
ekbacke. Floran är relativt varierad och hävdgynnad. Här växer bla. gråfibbla, stenmåra,
bergssyra, krypven, rödven, blodrot, smultron och blåbär. Välbetad veketåg och tuvtåtel
förekommer på fuktiga partier.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 57A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
53
23. Oderbäcken
Naturtyper: Vattendrag
Areal:
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Oderbäcken rinner från den östra mellersta delen av kommunen och mynnar i Bäljane å, vid
Oderljunga. Bäcken är ofta stark dikad speciellt i upprinningsområdet där man dikat ut sank
åkermark. Nedre delen av bäcken kommer att tillhöra Toarps vattenskyddsområde. Uppgifter
om bäckens kemi och biologi saknas.
Rödlistade arter: Källor: -
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
54
24. Varshultamyren
Naturtyper: Mosse
Areal: Totalt 159,5 ha, varav i Perstorp 153,3 ha
Naturvärdesklass: 1
Befintligt skydd: Riksintresse för naturvården. Natura-2000 område. Ingår i Myrskyddsplan
för Sverige.
Beskrivning:
Varshultamyren är ett mycket värdefullt myrkomplex i den västra delen av kommunen. Det
nordvästligaste partiet av mossen ligger i Klippans kommun. Mossen består av svagt välvda
och öppna mosseytor, stora dråg och laggkärr. Norr om vägen som delar mossen finns en göl
med ett omgivande gungfly. Här växer bl. a. tuvull, vitag, sileshårsarter och den sällsynta
växten kallgräs. Övriga mosseytor dominerar av risvegetation.
I söder finns ett stort drågkärr som helt domineras av myrlilja. I laggpartierna förekommer
riklig med bladvass och kärrsilja. Mossen är lokalt påverkad med hård dikning i den östra
kanten och som tidigare nämnts en väg som skär genom den. Fågellivet är intressant med
bland annat orre, tjäder, spillkråka, och korp.
Området är upptaget som Riksintresse för naturvården samt Natura-2000 område. Området
ingår dessutom i Myrskyddsplan för Sverige.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 104
VÅT: 03C-6I-03
BÖ: 6
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
55
25. Ädellövbestånd väster om Oderljunga
Naturtyper: Ädellövskog
Areal: 4,7 ha
Naturvärdesklass: 1
Befintligt skydd: Saknas. I området finns två objekt som klassificerats som nyckelbiotoper
samt ett objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Objektet består av ett åsområde med flera mycket värdefulla bestånd av ädellövskog.
Vegetationen är hedartad med vitsippa, skogsstjärna och liljekonvalj. I området finns tre
objekt upptagna i nyckelbiotopsinventeringen. Området är kuperat med äldre ädellövskog på
höjderna och mer trivial skog i de lägre, fuktigare partierna. Stora delar av området har
troligen hävdats tidigare.
I den södra delen finns en bokskogsbrant, med inslag av avenbok, samt en lundartad
ädellövskog med ekar, lindar och bokar på de övre, mer flacka partierna. Brantens sydläge
och närheten till Bäljane å skapar gynnsamma förhållanden för flera intressanta arter, inte
minst bland insekterna. På de gamla bokarna och avenbokarna i branten trivs flera sällsynta
arter. Här finns bl. a. rosa lundlav, liten lundlav, bokkantlav, bokvårtlav, gulnål, havstulpanlav
och lunglav. Bland de rödlistade arterna har bokkantlaven och bokvårtlaven stora
förekomster. De finns nog på närmare 50 träd i de södra delarna av området medan övriga
arter endast förekommer på enstaka träd. Även flera tämligen ovanliga mossor som fällmossa,
trädporella, platt fjädermossa och guldlockmossa växer på träden. På de övre, flackare
partierna växer den mindre allmänna korallaven på några grova ekar.
Det finns relativt gott om död ved i området särskilt i branten där det står flera gamla
bokhögstubbar och ligger en del lågor. På högstubbarna växer gott om fnösketicka, en svamp
som utnyttjas av flera insektsarter bl. a. av den sällsynta skalbaggen bredhuvad mögelbagge
som finns i området.
Högstubbe med tickor
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
56
Norrut löper en tydlig rullstensås vars sträckning genom skogen dock avbryts av
täktveksamhet på några ställen. På åsen växer medelgrova ekar och i den norra delen ökar
inslaget av bok och lind. Skogen är i dessa partier relativt gles och öppen och på
åssluttningarna växer enstaka gamla hasselbuketter. På några bokar växer bokvårtlav och
bokkantlav. Inslaget av död ved är litet men enstaka lågor och högstubbar med fnösketickor
finns. På dessa har bl. a. den mindre allmänna skalbaggen Mycetophagus atomarius hittats
krypande. Den rödlistade dvärgbägarlaven växer sparsamt på ekstubbar utmed åsen.
Bokbranten i söder fortsätter österut utmed ån och blir här flackare. Trädskiktet är yngre och
övergår successivt till att innehålla mer ek, lind, ask och al samtidigt som bok och avenbok
minskar. Närmast bäcken finns en del död ved och i de fuktiga partierna växer bl. a.
kärrfibbla. Norr om ån, på de torrare partierna, finns gott om medelgrov ek och lind. Liksom i
den norra delen av området, växer även här den rödlistade dvärgbägarlaven sparsamt på
gamla ekstubbar.
Området är mycket värdefullt och framtida undersökningar kommer säkert att visa på fler
intressanta arter.
Rödlistade arter: Liten lundlav Bacidia phacodes (VU), rosa lundlav Bacidia rosella (NT),
dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT), Bokkantlav Lecanora glabrata (NT), lunglav
Lobaria Pulmonaria (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT).
Källor:
NBI: 03C 6J (01, 50, 51)
Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps
kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
57
26. Mosse norr om Gökamossen
Naturtyper: Mosse
Areal: 40 ha, varav 16,2 ha i Perstorps kommun.
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Detta är en svagt välvd och övervägande öppen mosse. Kommungränsen skär rakt genom
mossen så att den sydöstra delen hamnar i Perstorps kommun och resten i Klippans kommun.
Påverkan är relativt svag med dikning i norra delen. Dråg finns i norra delen och i den östra
kanten finns laggpartier. Uppgifter om områdets flora och fauna saknas och en inventering av
området skulle vara intressant.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 105
VÅT: 03C-6I-02
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
58
27. Gökamossen
Naturtyper: Mosse
Areal: 53 ha
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Mossen ligger i västra delen av kommunen, nära kommungränsen. Den är uppdelad i två
mosseplan avdelade av ett sumpskogsparti. Så kallade dråg- och laggpartier finns i den södra
delen. Ingreppen i mossen är stora med kraftig dikning och vägar genom eller alldeles i
kanten av mossen.
De fågelarter som synts till i området är bland annat tjäder, skogsduva, ringduva och
spillkråka.
Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (VU
Källor:
MYR: 97
VÅT: 03C-6I-01
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
59
28. Toarp
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 2,5 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Objektet ligger i Toarp, väster om Oderljunga. Det består av åsryggar och kullar omgivna av
tidigare gödslad åker. Åsarna är trädbevuxna med lövträd som ek, asp, rönn och björk.
Barrträd i form av gran och tall förekommer i få exemplar. Några enbuskar utgör buskskiktet.
Vegetationen är här svag pga. krontäckningen. Dock växer det på en slänt flera exemplar av
svinrot. I artlistan finns även gökärt, grässtjärnblomma, kärringtand, fyrkantig johannesört,
röllika och teveronika.
Kullarna har lämnats obrukade på grund av att de är svårbrukade och steniga. Den sten som
har plockats ur åkern har också lagts här och bildar små odlingsrösen. Vegetationen består av
gräshedsvegetation med rödven, ljung, lingon, blodrot, ärenpris, gulmåra, stenmåra, revfibbla,
blåmunkar, liten blåklocka och vårbrodd. Betesmarken är de senaste åren ohävdad men det är
stor sannolikhet att hävden kommer att upptas.
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0239
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs-och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
60
29. Oderljunga
Naturtyper: Öppen betesmark
Areal: 0, 8 ha, 1,0 ha resp 0,3 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Objektet består av tre öppna betesmarker i Oderljunga. De är relativt välbetade av hästar och
består av både fuktiga partier och en del torrare mark. De fuktiga delarna domineras av
veketåg med inslag av harstarr och tuvtåtel. Övrig flora utgörs mestadels av rödven, blodrot,
kråkvicker, nysört, fyrkantig johannesört, brunört och åkervädd. Små partier är svagt
kvävepåverkade och har en flora av diverse klöverarter, smörblommor, röllika och
bredbladiga gräsarter.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
61
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 13A, 15A och 16A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
62
30. Övre Månstorp
Naturtyper: Grova ädellövträd
Areal: 3,1 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Vid Övre Månstorp, strax norr om vägen mot Skäggestorp, finns en betad hagmark. I
hagmarken finns flera spärrgreniga ekar varav en del med grova stammar. Här finns också
rönn, asp och björk. Uppgifter om sällsynta arter saknas från området men många ovanliga
arter är knutna till grova solexponerade ekar. Här finns goda förutsättningar att på sikt gynna
grova ekar till förmån för flora och fauna. Fortsatt betesdrift är en förutsättning för att
området inte ska bli igenväxt.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
63
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 6A (52)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
64
31. Bälinge – Hagstad - Toarp - Söndrahult
Naturtyper: Åsar
Areal:
Naturvärdeklass: 4
Befintligt skydd: Delvis vattenskyddsområde.
Beskrivning:
Åssystemet tar sin början vid Söndrahult vid gränsen till Klippans kommun. Detta är
kommunens största sammanhängande åssystem och består av två åssystem, ett från NNO och
ett från öster som möts här. Åsnätet är omgivet av ett åsgrusbälte med småskaliga
isälvsavlagringar. Området hyser en stor variation i naturtyper och ett delvis imponerande
åsnät med välformade åsar och kullar. Området är representativt för de breda stråken med
isälvsavlagringar inom regionen och ännu relativt opåverkat av täktverksamhet. I området
finns en av nordvästra Skånes största grundvattenfyndigheter i isälvsavlagringar och Perstorp
tätorts huvudvattentäkt. Genom området slingrar sig Bäljane å (objekt nr.8). Vattentäkten och
närheten till ån gör området extra skyddsvärt.
Längre norrut, mellan Toarp och Hagstad fortsätter åssystemet norrut. Även här är åsarna
mäktiga, välformade och relativt orörda. På åsen finns dessutom biologiska värden i form av
nyckelbiotoper och objekt med naturvärde (se objekt nr. 25). Vegetationen domineras här av
lövskog. Mellan Hagstad och Ådala finns ett område som i Grus och moräninventeringen fått
ett samlat naturvärde klass 1. Detta innebär att området ur naturvårdssynpunkt har särskilt
stort värde och inte kan upplåtas för täkt. Området visar mycket vackra och välutbildade
åsryggar i huvudsak klädda med högvuxen bokskog. Längre norrut, öster om Örahult och
längs med Bälingsjöns västra sida finns ytterligare ett område som bedömts ha samlat
naturvärde klass 1 i Grus- och moräninventeringen. Detta område består av något lägre
åsryggar med fin lövskog som domineras av bok. I somliga utdikade åsgropar finns intressant
sumpskog. Närheten till Bälingesjön (objekt nr. 3) och det höga läget ger en fin
naturupplevelse.
Området är betydelsefullt ur natursynpunkt dels genom sin grundvattenförekomst, dels har
åsryggarna geologiskt värde och dels finns det flera områden med värdefull natur uppe på
åsarna. Det stora sammanhängande området är glest befolkat och i stor utsträckning relativt
orört. Detta ger stora förutsättningar för naturupplevelser och området lämpar sig väl för tex
inrättandet av en vandringsled.
Samtliga nedanstående objekt med högre naturvärdesklass är belägna innanför områdets
gränser: 3, 7-9, 14-16, 20, 25, 28, 29, 31 och 32.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
65
Rödlistade arter: Se respektive delobjekt.
Källor:
GRUS: 5320, 5340, 5370,
Perstorps kommun, Tekniska kontoret, Vattenskyddsområde Toarp – Skyddsbehov.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
66
32. Rullstensås vid Bäljane å
Naturtyper: Ädellövträd
Areal: 0,5 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Väster om ån finns ett kuperat område med flera medelgrova till klena ekar på en av höjderna.
Bland ekarna växer också björk, asp och lind. Idag finns inga höga naturvärden noterade men
bra förutsättningar för att på sikt få fram grova ädellövträd till gagn för den biologiska
mångfalden. Närheten till ån höjer områdets värde. På några av ekarna växer den mindre
allmänna laven rostfläck.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 6J (53)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
67
33. Harholma
Naturtyper: Trädbevuxen betesmark
Areal: 2,0 ha
Naturvärdesklass: 1
Befintligt skydd: Saknas
Alsumpskog med kabbleka
Björk / ekhage i Harholma
Beskrivning:
Betesmarken är en alsumpskog och björk/ekhage med ogödslad gräshed/fuktäng. Den är glest
bevuxen med ek, al, björk och bok. Krontäckningen gör att grässvålen bitvis är ganska svag.
Området genomkorsas av en åsrygg och genom området rinner en liten bäck.
Vegetationen är mycket omväxlande på grund av att både torra och fuktiga partier finns. I de
fuktiga partierna växer flera olika starr- och tågarter bland annat harstarr, stjärnstarr, syltåg
och veketåg. Andra växter som trivs i det fuktiga området är bäckbräsma, kärrviol och
kabbleka.
På de friska partierna finns växter som grönvit nattviol, prästkrage, blodrot, humleblomster,
rödklöver och brunört. De högst belägna områdena är ganska torra och här växer till exempel
rödven, liten blåklocka, stenmåra, smultron, ljung, ärenpris, vårbrodd och gråfibbla.
Trädskiktet består av ett fåtal ganska vidkroniga ekar samt al, björk och bok. Buskskiktet är
nästan obefintligt.
Artsammansättningen visar på en ogödslad betsmark som är relativt välhävdad. Området
betas av nöt och har troligen lång kontinuitet.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
68
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0121
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
69
34. Ås nordväst om Vingaborgsmossen
Naturtyper: Ädellövskog
Areal: 2,6 ha, varav 1,7 ha i Perstorps kommun
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Den del som ligger i Perstorps kommun, 1,7 ha, är biotopskyddsområde.
Området är klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Här har vi ett relativt orört ädellövskogsparti på en rullstensås. Objektet ligger i gränsen
mellan Perstorps och Klippans kommuner. Här växer ek, bok och avenbok. Flera av träden är
senvuxna och särskilt avenbokarna är gamla och hyser en intressant lavflora. Bokkantlav och
bokvårtlav, två rödlistade arter som växer på träden, är karaktäristiska för värdefulla
ädellövskogar med bok och/eller avenbok. Gröngöling samt den mindre allmänna
stenknäcken finns i området.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Rödlistade arter: Bokkantlav Lecanora glabrata (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT)
Källor:
NBI: 03C 5I (01)
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
70
35. Kåshässle 1
Naturtyper: Enefälad
Areal: 0,8 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Objektet består av en enefälad belägen utmed en åsrygg. Området är välhävdat och betas av
hästar men är något kvävepåverkad på små partier. Betesmarken är något kuperad och de
högre områdena är ganska torra och magra medan de lägre partierna är friska.
Betesindikerande art är backtimjan. Vegetationen i övrigt består av bland annat röllika,
gökärt, blodrot, teveronika, rödven, fyrkantig johannesört, gråfibbla, smultron, stenmåra,
ärenpris, brunört och rikligt med skogsklöver. Betesmarken saknar träd men här finns buskage
av en.
Området skiljer sig något från Ängs- och hagmarksinventeringen där även åsryggen ingick
men då denna på grund av utebliven hävd förvandlats till snårskog har vi inte tagit med
åsryggen i objektet.
Backtimjan kräver ett bra betestryck. Den försvinner snabbt om marken gödslas.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
71
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0149
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
72
36. Kåshässle 2
Naturtyper: Enefälad
Areal: 4,8 ha
Naturvärdeklass: 1
Befintligt skydd: Området har åtgärdsplan, i övrigt saknas skydd.
Björkdunge i Kåshässle
Kåshässle 2 betas av får.
Beskrivning:
Området är en gammal enefälad med en åsrygg belägen vid Kåshässle nordväst om Perstorp.
Åsen är ganska tätt bevuxen med främst unga björkar men även tall och ek i mindre exemplar
förekommer. Buskskiktet består av en. Runt åsen finns en välhävdad öppen betesmark som
betas av får och hyser flera betesindikerande växtarter. Området tillhör de finaste
betesmarkerna i kommunen.
Vegetationen består av gräshedsvegetation och saknar tydliga spår av kvävepåverkan.
Betesindikerande arter är backtimjan, jungfrulin, svinrot och knägräs. Det är arter med få
kända förekomster i kommunen. I övrigt finns arter som röllika, gråfibbla, gökärt, stenmåra,
käringtand, blodrot, blåsuga, ärenpris, brunört, skogsklöver, lingon, rödven, fårsvingel,
vårbrodd, ängsviol, stagg och trådklöver.
Jungfrulin är känslig både för gödsling och svagt betestryck och är ganska ovanlig i skånska naturbetsesmarker.
Svinrot är även den ganska ovanlig i
skånska naturbetesmarker.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
73
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0150
BÖ: 5
Länsstyrelsen Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 2A
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
74
37. Naturskog nordväst om Hägnaden
Naturtyper: Lövnaturskog, lövsumpskog
Areal: 3,9 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
En mer eller mindre orörd löv- och tallskog med stora mängder död ved både i form av lågor
och högstubbar. Lövträden består huvudsakligen av björk och ek. På de döda och döende
träden växer gott om olika vedsvampar. Den stora mängden död ved och vedsvamparna tyder
på att området kan vara värdefullt för den lägre faunan med organismer som skalbaggar,
steklar m.fl. I området häckar den sällsynta mindre hackspetten som gynnas av den stora
mängden död ved.
Ett mycket intressant område där en undersökning av tex. skalbaggsfaunan troligtvis skulle
kunna visa på många intressanta och sällsynta arter.
Rödlistade arter: Mindre hackspett Picoides minor (VU)
Källor:
NBI: 03C 5J (55)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
75
38. Hägnaden
Naturtyper: Grova ädellövträd
Areal: 2,1 ha
Naturvärdesklass: 1
Befintligt skydd: Saknas. Området består av två nyckelbiotoper samt ett objekt med
naturvärde enligt Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Runt gården finns flera mycket grova ädellövträd bl. a. ekar och bokar. Många träd står
invuxna i tät vegetation och skulle behöva röjas fram. Här finns såväl levande som döda träd
varav många dessutom är ihåliga. Träden är vidkroniga och har troligen växt upp i en öppen
miljö, kanske i en välhävdad betesmark. Grova och ihåliga ädellövträd i odlingslandskapet är
mycket värdefulla för flera hotade organismer. I de ihåliga träden kan man förvänta sig
förekomst av hotade skalbaggar och andra insekter.
På de gamla träden växer flera sällsynta lavar. Grå skärelav, gulpudrad spiklav och sotlav
växer på de grova ekarna medan bokvårtlav, bokkantlav och den mycket sällsynta
ädelkronlaven växer på de gamla bokarna. På bokarna växer dessutom den mindre allmänna
mossan platt fjädermossa. Bland fåglarna syns gröngöling och steglits.
Rödlistade arter: Grå skärelav Schismatomma decolorans (NT), bokkantlav Lecanora
glabrata (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT), ädelkronlav Pachyphiale carneola (VU).
Källor:
Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps
kommun.
NBI: 03C 5J (02, 03, 50)
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
76
39. Alsumpskog sydväst om Troedsberga
Naturtyper: Alkärr
Areal: 0,4 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Strax öster om en traktorväg som går söderut från Hägnaden finns ett alkärrsparti med en del
äldre alar på socklar. En liten bäck rinner genom området som troligen varit mer vattendränkt
tidigare. Här växer bl. a. bäckbräsma och på alarna växer laven glansfläck.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 5J (51)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
77
40. Troedsberga
Naturtyper: Betesmark
Areal: 2,1 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en välhävdad betesmark i Troedsberga, nordväst om Perstorp. Solitära ekar växer
vid resterna av en gammal stenmur och på stenbundna partier. Floran är varierad och
hävdgynnad och bär inga tydliga spår av kvävepåverkan. Här växer bl.a ärenpris, stenmåra,
gråfibbla, rödven och liten blåklocka. Betas av nötkreatur.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 3A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
78
41. Brännestads mosse
Naturtyper: Mosse, gammal bokskog
Areal: Mosse 37 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Brännestads mosse, norr om Perstorps samhälle, är en svagt välvd mosse med ett centralt
beläget, öppet mosseplan. I nordväst och öster är mosseytorna skogsbevuxna. Laggpartier
förekommer framför allt i den norra halvan. På mossen kan man ibland se tjäder. Väster om
mossen är marken kuperad och här finns äldre bokskogar med gott om död ved. Flera av
träden är ihåliga och på många av dem växer tickor. Det är bra förutsättningar för ett rikt
insektsliv knutet till träden. Bland de ovanligare arterna som hittats finns havstulpanlaven, en
lav som gärna växer på gamla bokar i fuktiga miljöer.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 96
NBI: 03C 5J (52, 53)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
79
42. Källstorp
Naturtyper: Öppen betesmark, ekhage, fägata, björksumpskog
Areal: 3,2 ha resp. 4,0 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Del av den öppna betesmarken i Källstorp
Vacker betad ekhage med vitsippor.
Beskrivning:
Källstorp (a) är ett litet skifte i form av en fägata som leder från gården till skifte (b) och slås
därför samman med detta. Källstorp (a) är ett varierat skifte som framförallt i den norra delen
har en fin flora med bl.a. gråfibbla, gulmåra, gökärt, stagg och stenmåra. I södra delen finns
en ekhage som bör glesas ut så att man på sikt får en ekhage med några få vidkroniga ekar.
Skifte (c) är en relativt stor betesmark som framför allt i den norra delen har en fin flora. Här
växer bl.a. svinrot, gråfibbla, gulmåra, gökblomster, gökärt, stagg och stenmåra. I den södra
delen finns en ekhage och ett litet kärr med björkar.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 3A, 7A och 10A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
80
43. Alkärr öster om Källstorp
Naturtyper: Alkärr
Areal: 0,4 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Detta objekt består av ett litet alkärr med mycket vatten. På de bukettformiga alstammarna
växer bl. a. laven glansfläck och i de blöta partierna växer missne.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (55)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
81
44. Bokskog söder om Köpingemyr
Naturtyper: Bokskog
Areal: 1,0 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Detta är ett mindre bokskogsbestånd söder om Köpingemyr. Flera av träden är gamla och det
finns relativt gott om högstubbar och lågor. Den döda veden ger goda förutsättningar för flera
sällsynta skalbaggsarter. Några av bokarna är dessutom ihåliga och innehåller mulm, ett
substrat som flera hotade insektsarter är beroende av. Mossfloran är rik på flera av träden och
här finns krävande arter som platt fjädermossa och fällmossa.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (54)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
82
45. Liten lövsumpskog norr om Spjutseröd
Naturtyper: Lövsumpskog
Areal: 0,4 ha
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Objektet är ett litet sumpskogsbestånd med al, glasbjörk, tall, ek och brakved.
Sumpskogsområden är generellt värdefulla men inga specifika naturvärden är kända från detta
område. Om det lämnas för fri utveckling kan det utvecklas och på sikt bli värdefullt.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (57)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
83
46. Gammal bokskog nordost om Spjutseröd
Naturtyper: Bokskog
Areal: 0,2 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Ett litet bestånd med äldre bokskog som i norr gränsar till en före detta fiskdamm. I skogen
finns gott om död ved, både lågor och högstubbar. Död ved gynnar en stor mängd organismer
och är en bristvara i dagens skogar. Ytterligare inventeringar kan troligtvis visa på flera
intressanta arter.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 903D 5A (53)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
84
47. Frodig alsumpskog norr om Spjutseröd
Naturtyper: Alsumpskog
Areal: 1,6 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
En mycket blöt och frodig sumpskog där al dominerar i trädskiktet. I det frodiga fältskiktet
växer strandklo, svalting, kärrsilja, småvänderot, mannagräs och kärrviol tillsammans med
flera ormbunksarter. Här finns också ytterligare arter som bäckbräsma och rikligt med missne.
På de gamla alarna växer lavarna rostfläck och glansfläck.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (03)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
85
48. Gamla alar nordväst om Spjutseröd
Naturtyper: Gamla träd
Areal: 0,3
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Ett litet och tidigare dikat område med några gamla alar. Gamla alar utnyttjas ofta av
hålbyggande fåglar och utgör därför ett viktigt substrat. Den mindre allmänna växten
lopplummer förekommer i området.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (56)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
86
49. Alsumpskog vid Björkvik
Naturtyper: Alsumpskog
Areal: 1,2 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Området utgörs av alsumpskog där några av träden står på höga socklar. Tillgången på död
ved är god då området är mer eller mindre orört sedan länge. Här växer bl. a. rankstarr och
blåmossa.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (52)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
87
50. Odlingslandskap i Pantaryd
Naturtyper: Annan hagmark, grova ekar, betesmark, sumpskog
Areal: 1,5 ha skog samt 3,2 ha betesmark
Naturvärdeklass: 1
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns för betesmarken, i övrigt saknas skydd. Delar av området
är klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Betesmarken i området var med i ängs- och hagmarksinventeringen men har även
åtgärdsplan. Området med åtgärdsplan skiljer sig något från det ursprungliga området men är
lika stort.
Beskrivning:
Vid Pantaryd i sydvästra den av kommunen finns ett varierat odlingslandskap. Här finns både
värdefulla trädbärande marker och betesmarker. Öster och söder om gården finns flera grova
ekar med en värdefull kryptogamflora där sotlaven är en av de mindre allmänna arterna.
Knägräs och grönvit nattviol hör till de mer intressanta kärlväxterna. Öster om detta område
finns en aldominerad sumpskog med en rik kärlväxtflora. Kärrfibbla och småvänderot är två
mindre allmänna arter som växer här.
Området med betesmark består av en enefälad med frivuxna träd, främst ek och björk.
Betesmarken är något svagt hävdad av hästar. Bitvis finns täta buskage av en, hassel och slån.
På grund av krontäckningen, buskagen och svag hävd är grässvålen bitvis lös. Vegetationen
saknar helt spår av kvävepåverkan. Flera av arterna har minskat i antal sedan den förra
inventeringen förmodligen på grund av dålig hävd och för lite ljus.
Vegetationen består av gräshedsvegetation med inslag av rishedsvegetation. Området är något
kuperat och marken är torr till frisk. I artlistan finns bland annat rödven, vårbrodd, röllika,
stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, brunört, blåsuga, ärenpris, ljung, blåbär, smultron och
lingon. Flera hävdgynnade arter hittades, knägräs, jungfrulin, backtimjan och
knölsmörblomma är väl värda att nämnas.
Bland lavarna finns den ovanliga sotlaven, en art som nästan uteslutande är knuten till grova
ekar, och den rödlistade dvärgbägarlaven som växer på gamla ekstubbar.
Trädskiktet består av björk och ek men även rönn, asp och vildapel. Det bitvis täta buskskiktet
består främst av en och hassel.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
88
De grova ädellövträden och det varierade landskapet med flera mindre allmänna arter gör
området värdefullt och skyddsvärt. Eventuellt häckar mindre hackspett i området då ett
gammalt bohål har hittats.
Betesmark och nyckelbiotop i Pantaryd
Rödlistade arter: Dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT).
Källor:
NBI:03C 5J (04)
Sigbo. Leif. 2000. Floran i Perstorp. Pantaryd. Stencil.
Ä o H: 65-0153
Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps
kommun.
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Länsstyerlsen Skåne. Åtgärdsplan för betesmark 4A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
89
51. Tostarp
Naturtyper: Grova ädellövträd, betesmark
Areal: 1,4 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som nyckelbiotop i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Mellan bebyggelsen i Tostarp finns en höjd med äldre och relativt grova ädellövträd. Det är
främst ek, bok och avenbok som växer här. Odlingsrösen tyder på att området tidigare har
varit odlat, åtminstone delvis. Förekomsten av storrams tyder på att marken är lite
näringsrikare. På de gamla träden växer mindre allmänna lavar som rostfläck och
havstulpanlav.
Området kan möjligen vara undervärderat. Ytterligare undersökningar i området skulle
troligen innebära att fler sällsynta arter kan påvisas.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 5J (05)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
90
52. Mosse nordväst om Ebbarp
Naturtyper: Mosse
Areal: 64 ha
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Mosse med svagt välvt och öppet mosseplan. I nordväst och i öster är mossen mer
skogsbevuxen. Lagg förekommer på den norra halvan. Mossen dräneras via en bäck till
Perstorpsbäcken vidare till Rönneå. Äldre torvtäkter finns i den östra och södra delen.
Rödlistade arter: Källor:
MYR: 95
VÅT: 03C-5J-01
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
91
53. Åmod
Naturtyper: Annan hagmark
Areal: 1,7 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en liten, svagt kuperad betesmark väster om Ebbarp. Marken är stenbunden och i
området finns en ekbacke. På den nordvästra delen växer gökärt, stenmåra, gråfibbla och
teveronika. I ekbacken i den sydvästra delen växer gråfibbla och stenmåra. Mitt i objektet
finns ett fuktigare parti med veketåg.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 75A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
92
54. Ebbarp västra
Naturtyper: Annan hagmark
Areal: 4,9 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Området är en relativt stor betesmark i Ebbarp. Här finns en varierad och hävdgynnad flora
som innehåller bl.a blåsuga, stenmåra, humleblomster, svartkämpar och gökärt.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 17A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
93
55. Perstorpsbäcken
Naturtyper: Vattendrag
Areal:
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Perstorpsbäcken rinner från öster till väster i södra delen av kommunen. På sin väg passerar
den Perstorps tätort. Söder om Tostarp löper Perstorpsbäcken samman med Bäljane å och
fortsätter vidare in i Klippans kommun. Tillsammans mynnar de så småningom i Rönne å
mellan Klippan och Kvidinge.
Perstorpsbäcken har sitt upprinningsområde i ett myrrikt landskap vilket påverkar
vattenkvaliteten. pH-värdet är vintertid ofta mycket lågt, neremot 5,0 (2001-09-18) men
bäcken kalkas inte. Vattnet är starkt färgat av humus och är näringsrik med mycket höga
kvävehalter och höga fosforhalter. Bäcken passerar Perstorps tätort och är dessutom recipient
för avloppsreningsverket. Avloppsreningsverkets påverkan leder till att pH-värde och
näringshalter höjs märkbart. Kommunen har, för att minska näringshalterna i det renade
avloppsvattnet, anlagt en våtmark genom vilken vattnet leds före utsläppet i Perstorpsbäcken.
De fiskarter som hittats i bäcken är öring, ål, sutare och lake. Nedströms Perstorps tätort kan
man även finna lax men denna hindras att ta sig uppströms då ett antal vandringshinder
stoppar dess vidare färd. Det är viktigt att man genom att ta bort hindren eller ger laxen
möjlighet att på annat sätt ta sig förbi dessa för att få lax även uppströms Perstorp, då det här
finns fina lek- och uppväxtområden.
Rödlistade arter: Ål anguilla anguilla (CR)
Källor:
Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontrollprogram 2000.
Ekologgruppen. 2002. Rönne å – vattenkontrollprogram 2001.
Eklövs Fiske och Fiskevård. 2003. Fiskevårdsplan för Smålarpsån, Vedbybäcken och
Perstorpsbäcken 2003, Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
94
56. Alkärr längs Perstorpsbäcken
Naturtyper: Alkärr
Areal: 1,7 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Detta objekt utgörs av ett alkärrsparti utmed Perstorpsbäcken, strax öster om bäckens utlopp i
Bäljane å. Bäcken är här kraftigt meandrande (slingrande) med flera förgreningar och öar. En
del död ved har börjat bildas i alkärret och i de fuktiga fastmarkspartierna växer bl. a.
kärrfibbla och bäckbräsma. Området översvämmas tidvis vilket påskyndar bildningen av död
ved. På alarna växer den mindre allmänna laven glansfläck.
I två smådammar i närheten häckar sångsvan. Sannolikt häckande är även trana och
skogssnäppa.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 5J (54)
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
95
57. Ebbarp östra
Naturtyper: Annan hagmark
Areal: 4,5 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd
Beskrivning:
Skiftet är en välhävdad naturbetesmark i Ebbarp. Floran är varierad och hävdgynnad. Här
växer bl.a blodrot, gråfibbla, stenmåra, kråkvicker, liten blåklocka, rödven, blåbär och lingon.
En gammal stenmur finns inom området och den kantas av solitära ekar och björkar. Området
betas av hästar.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 5A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
96
58. Reningsdammarna
Naturtyper: Våtmark, ljunghedrest
Areal: 16 ha
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
I västra delen av Perstorps samhälle har det anlagts ett antal reningsdammar som ytterligare
renar vattnet från reningsverket. Dammarna kantas av bladvass och kaveldun och runt dem
finns grusade vallar att gå på. På gångarna kan man se den gröna sandjägaren, en drygt
centimeterstor, grön och snabbspringande skalbagge.
Runt dammarna finns mestadels yngre björkbestånd men enstaka medelgamla björkar, ekar
och tallar finns också. Väster om dammarna finns rester av en ljunghed som nu håller på att
växa igen med sly. Bland ljungen växer den sällsynta hårginsten, en vacker gulblommig växt
som tidigare förekom på de utbredda ljunghedarna i främst Skåne och Halland. I Halland
finns den fortfarande på flera platser men i Skåne finns endast ett fåtal aktuella lokaler. I
dessa torra partier trivs också trädlärkan. Även den en art som minskat i utbredning men
sommartid hörs den sjunga här och häckar troligen i området.
Fågellivet i de anlagda dammarna är rikt med smådopping, sothöna, och mindre strandpipare,
rörhöna, skogssnäppa, fisktärna, knölsvan och knipa som några exempel på häckande arter.
Dammarna utnyttjas också regelbundet av fiskgjusen. I vassarna sjunger både rör- och
sävsångare under sommarkvällarna. Sävsparv, buskskvätta och enkelbeckasin är andra fåglar
som trivs vid dammarna. Dammarna är också viktiga som rastplats för flera sjöfåglar och
andra fåglar som trivs vid vatten tex. forsärla.
Rödlistade arter: Hårginst Genista pilosa (NT).
Källor:
Malmqvist, Andreas. 2001. Reningsdammarnas djurliv. Perstorps kommun. Stencil.
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
97
59. Uggleskogen
Naturtyper: Bokskog
Areal: 36,7 ha
Naturvärdesklass: 1
Befintligt skydd: Naturreservat, delvis Natura 2000-område.
Beskrivning:
Alldeles i utkanten av Perstorps samhälle ligger Naturreservatet Uggleskogen. Reservatet
utgörs huvudsakligen av en äldre hedbokskog. Flera av bokarna är gamla och några är ihåliga
vilket har gynnat många sällsynta arter. Rakt genom den centrala delen löper en bäck som
kantas av lövskog främst bestående av björk, al och vide. De många stenmurarna som löper
genom reservatet vittnar om ett tidigare mer öppet landskap. Topografin är bitvis kuperad
med bokbeväxta sluttningar. I området finns ett par små ängsrester som ännu ej beskogats. De
hävdas inte idag men förutsättningar finns för att återuppta hävden. Längst i nordväst finns en
liten damm.
Skogsduva, gröngöling, spillkråka och större hackspett är några av de hålträdshäckande fåglar
som finns i reservatet. På de gamla bokarna i sydöst finns flera rödlistade lavar bl. a.
bokvårtlav, bokkantlav och lunglav samt mindre allmänna arter som havstulpanlav, dvärgtufs
och grynig filtlav. På några gamla ekstubbar i området växer den rödlistade dvärgbägarlaven.
Även mossfloran är värdefull och på de gamla bokstammarna växer platt fjädermossa,
klippfrullania, guldlockmossa och stenporella.
Den rödlistade lunglaven på bok i Uggleskogen
Fältskiktet i bokskogen tyder på en ganska mager jordmån med arter som blåbär, vitsippa,
kruståtel, ekorrbär och skogsstjärna. På lite rikare mark i norr finns bl. a. gulplister. Här växer
förutom bok även avenbok, alm, lind och ask. I ett kärrparti i den norra delen växer grönvit
nattviol. Reservatet genomkorsas av flera stigar som gör det lätt att ta sig fram och gör
området till ett populärt område för friluftsliv.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
98
Rödlistade arter: Skogsduva Columba oenas (NT), bokvårtlav Pyrenula nitida (NT),
bokkantlav Lecanora glabrata (NT), liten lundlav Bacidia phacodes (VU), stor knopplav
Mycobilimbia pilularis (NT), dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT) lunglav Lobaria
pulmonaria (NT)
Källor:
NBI: 03D 5A (01, 50)
Malmqvist, Andreas. 2001. Skötselplan för naturreservatet Uggleskogen i Perstorps kommun.
Förslag. Stencil.
Natura 2000 SE0420315
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
99
60. Stockholm 1
Naturtyper: Öppen hagmark
Areal: 1,0 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning: Området består av gammal hagmark med en mosaik av rödven/stagghed och
fuktäng. Trädskiktet består av vackra frivuxna ekar och ett fåtal björkar och enar. Genom
området rinner en bäck.
Betesmarken betas av hästar och är välhävdad. Området har troligtvis en lång kontinuitet och
saknar helt spår av kvävepåverkan.
Vegetationen är artrik och innehåller bland annat rödven, vårbrodd, stagg, röllika, liten
blåklocka, stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, ljung och krypvide. Betesindikerande arter är
knägräs och borsttåg.
Rödlistade arter: Källor: Ä o H: 65-0110
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
100
61. Stockholm 2
Naturtyper: Annan hagmark
Areal: 5,2 ha
Naturvärdeklass: 1
Befintligt skydd: Saknas
Grönvit nattviol
Beskrivning:
Området består av två enefälader med fuktiga partier och en liten skogstjärn emellan. Kring
fäladerna finns en hel del träd, mest björk och tall. Den öppna marken är välhävdad och
innehåller flera betesindikerande arter medan de trädbevuxna delarna har en ganska lös
grässvål. Den södra delen av hagmarken sluttar mot söder och är den torraste och artrikaste
delen. I den norra fäladen är marken friskare. Genom området rinner en bäck. Betesmarken
har troligen lång kontinuitet och saknar helt spår av kvävepåverkan
Vegetationen är varierad och artrik och består av rished av ljungtyp, gräshed av rödventyp
och fuktäng av tuvtåteltyp och är det största objektet i inventeringen. I artlistan hittar man
bland annat rödven, röllika, smultron, stenmåra, gråfibbla, gökärt, blodrot, ärenpris, kråkbär,
lingon, vårbrodd, ljung, brunört, trådklöver, rödklöver och harstarr. Betesindikerande arter är
knölsmörblomma, backnejlika, och grönvit nattviol.
Trädskiktet består av björk, tall och gran. I buskskiktet hittar man en, gråvide och vildapel.
Betesmarken har troligtvis lång kontinuitet och betas av nöt. Stengärden indikerar på
betesbruk. Området har en betydande areal av ogödslad grässvål och varierade
vegetationstyper. Områdets närhet till bebyggelse gör att människor gärna promenerar genom
området på den lilla skogsväg som leder genom betesmarken varför området även har ett visst
värde för friluftslivet. Intill betesmarken finns en liten skogstjärn där knipa häckar årligen.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
101
Rödlistade arter: Källor:
Ä o H: 65-0111
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
102
62. Bosarp Henrikstorpssjön
Naturtyper: Öppen hagmark
Areal: 0,7 ha resp. 0,2 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en öppen fodermark i byn Bosarp strax söder om Perstorp. Marken är välbetad och
hyser en flora som tyder på en mager jordmån. Här växer bl.a gråfibbla, rödven, ärenpris,
stenmåra och mindre mängder tuvtåtel. Den södra delen av skiftet utgörs av en mer hedartad
flora där även fårsvingel och lingon växer. Träd- och buskskiktet består av bok, gran, en och
björnbär. Utmed den nordöstra gränsen förekommer några björkar.
På den gamla ekonomiska kartan från 1930-talet är området utmärkt som åker.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 1A och 2A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
103
63. Bosarp by
Naturtyper: Annan hagmark
Areal: 0,5 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en trädrik betesmark i Bosarp. Området utgörs av ett par kullar som omringas av
gammal åker. Marken är mager och mycket stenbunden. De växter som finns är hävdgynnade
och består av arter som fårsvingel, stenmåra, gråfibbla, gökärt, smultron och ljung. I träd- och
buskskiktet förekommer framförallt björk och en.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 35A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
104
64. Bosarp Tranesjön
Naturtyper: Öppen fodermark
Areal: 0,59 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Alldeles intill Tranesjön ligger betesmarken
som betas av nötboskap
Blåsuga växer rikligt på denna
betesmark i Bosarp
Beskrivning:
Skiftet är en öppen fodermark som ligger i Bosarp söder om Perstorp. Området gränsar i öster
till Tranesjön. Marken är välbetad och hyser en flora som visar att marken är förhållandevis
mager. Här växer bl a fårsvingel, ljung, gråfibbla, blåsuga och ärenpris. På de lite fuktigare
partierna i öster och väster finns veketåg. I norr avgränsas betesmarken av träd. I trädskiktet
förekommer tall, björk, bok och ek.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 35B.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
105
65. Gamla ädellövträd vid Bosarp
Naturtyper: Ädellövträd
Areal: 0,6 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Ett mindre parti med äldre ädellövträd. Här finns bl. a. ek, lind, bok och avenbok. Gamla
ädellövträd är ofta värdefulla ur biologisk synpunkt. I ett fragmenterat landskap är alla äldre
lövträd viktiga för den biologiska mångfalden. Om träden bevaras och får växa sig riktigt
stora kommer de att utgöra en mycket viktig miljö för flera arter under en lång tid framöver.
På de gamla träden växer bl. a. den mindre allmänna laven rostfläck.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03D 5A (51)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
106
66. Bosarp östra
Naturtyper: Öppen hagmark
Areal: 0,7 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Åtgärdsplan finns, i övrigt saknas skydd.
Beskrivning:
Skiftet är en liten, stenbunden betesmark med två gamla gårdsruiner. Marken saknar spår av
kvävepåverkan och har en hävdpåverkad vegetation. Floran består av smalbladiga gräs,
gråfibbla, gulmåra, liten blåklocka och svartkämpar. Betesmarken är mycket välhävdad av
hästar och vegetationen består av mycket lågväxta exemplar av de olika arterna. Området är
därför ovanligt i sitt slag.
Rödlistade arter: Källor:
Länsstyrelsen i Skåne. Åtgärdsplan för bevarande av biologisk mångfald ich kulturhistoriska
värden i betesmarker, Skifte 9A.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
107
67. Ybbarpssjön /Henriksstorpssjön /Tranesjön
Naturtyper: Sjö
Areal: 100 ha
Naturvärdeklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Vattensystem: Rönne å
Djup: Siktdjup: pH: 6,4-6,9
Biologiska observationer:
Fågel:
Knipa, fiskgjuse, ormvråk, kungsfiskare,
sothöna, gräsand, grågås, kanadagås,
brun kärrhök, drillsnäppa, gök,
rörhöna, rörsångare, skäggdopping,
sävsångare, sångsvan.
Fisk:
abborre, braxen, sutare, karp,
gädda, ål, sarv, mört, lake, regnbåge
Beskrivning:
Sjöarna ingår i ett större sjösystem som har sin början i Hässleholms kommun och är strängt
reglerat eftersom vattnet används som kylvatten till Perstorps industripark. Systemet är
försurningsdrabbat men kalkas uppströms. Buffertförmågan är god. Sjöarna är näringsrika
med höga halter av både kväve och fosfor. Någon ordentlig undersökning av sjöarna har inte
gjorts, därför vet man mycket lite om dessa. Vattenkemiska prover tas emellertid 6 ggr årligen
vid Ybbarpssjöns utflöde då det ingår i Rönneås kontrollprogram.
Sjöarna är en omtyckt häckningsplats för flera sjöfågelarter och används flitigt som rastplats
för exempelvis gäss under vår och höst.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
108
Rödlistade arter: Ål Anguilla anguilla (CR)
Källor:
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Andersson, Tommy. Perstorps Sportfiskeförening Carpio.
Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontroll 2000.
Ekologgruppen. 2002. Rönne å – vattenkontroll 2001.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
109
68. Björstorps mosse
Naturtyper: Mosse
Areal: 200 ha varav 140 ha i Perstorps kommun
Naturvärdesklass: 2
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
En svagt välvd mosse med i huvudsak torrt mosseplan. Vegetationen domineras av
risvegetation. I mossen finns blötare partier som laggkärr och dråg där det växer flaskstarr,
ängsull och myrlilja. I norra kanten finns två dammar omgivna av kärr. De relativt små
ingreppen, i form av kraftledningar och diken, tillsammans med mossens mångformighet
bidrar till ett värdefullt objekt.
Rödlistade arter: Källor:
BÖ: 2
MYR: 94
VÅT: 03C-4J-02
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
110
69. Ybbarpsån
Naturtyper: Vattendrag
Areal:
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning:
Gustavsborgsområdet och dess sjösystem avvattnas via Ybbarpsån. Liksom de övriga tillhör
den Rönne ås´ vattensystem och mynnar i denna vid Herrevadskloster i Klippans kommun.
Ån passerar Perstorp AB söder om tätorten och används som recipient för företagets
reningsverk.
Vattenflödet i ån är kraftigt reglerat, vilket gör att flödena är jämnt fördelade över året, detta
för att få så liten påverkan som möjligt på vattenkvaliteten. Avrinningsområdet uppströms
Perstorp AB är sjörikt och består till största delen av skogs- och myrmarker. Vattnet är
näringsfattigt och humusrikt. Ån kalkas uppströms. Nedströms Ybbarpsjön präglas
vattenmiljön av utsläppen från Perstorp AB och blir mycket näringsrik. En ökning av
temperatur, salthalt, alkalinitet och halten organiskt material sker också.
Röslistade arter: Källor:
Holmström, K. 1998. Miljöförhållanden i Ybbarpsån nedströms Perstorp AB.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
111
70. Bergbrant med bok sydost om Björstorps mosse
Naturtyper: Bokskog
Areal: 1,2 ha
Naturvärdesklass: 4
Befintligt skydd: Saknas. Klassificerat som objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens
nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
En liten och långsträckt bokbrant utmed Ybbarpsån sydost om Perstorps samhälle.
Trädskiktet, som domineras av medelgammal bok, har till viss del gallrats. Om området
lämnas orört finns goda förutsättningar för en positiv utveckling av de biologiska värdena.
Rödlistade arter: Källor:
NBI: 03C 4J (50)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
112
71. Store sjö
Naturtyper: Sjö
Areal: 48 ha
Naturvärdeklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Vattensystem: Rönne å
Djup: Siktdjup: pH: 5,95
Biologiska observationer:
Fågel:
Fiskgjuse
Fisk: -
Beskrivning:
Nedre store sjö tillhör Gustafsborgs säteri och är en typisk skogssjö. Den består av två delar
med ett näs emellan. Sjön är rik på öar där det ofta växer pors och andra buskar. På vattenytan
syns rikligt med vita näckrosor. Sjön omges av skog, både barrskog, blandskog och en del
bok. Den är otillgänglig och det finns ingen allmän bilväg ner till den. Ett fåtal hus finns
främst längs den norra sidan där landskapet höjer sig en bit över sjön. Store sjö ingår i samma
sjösystem som Ybbarpssjön/ Henrikstorpssjön/Tranesjön men vattnet rinner här åt motsatt
håll, från Store damm via Lille sjö till Store sjö och sedan till Ybbarpssjön. Sjön ingick i
Riksinventeringen av sjöar och vattendrag 2000 innan dess finns få uppgifter om sjön. Store
sjö har ett lågt pH och vattnet bedöms som surt. Dock har sjön en god buffertkapacitet. Fosfor
och kvävehalterna bedöms som höga.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
113
Rödlistade arter: Källor:
Jarl, Gunnar, Fågelobservationer i Perstorps kommun.
Sveriges lantbruksuniversitet, Riksinventering 2000, vattenkemi i sjöar.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag,
Rapport 4913.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
114
72. Gustavsborg
Naturtyper: Herrgårdsmiljö, sjö- och våtmarkskomplex, grova ädellövträd, gamla bokskogar.
Areal: 800 ha
Naturvärdesklass: 1-4
Befintligt skydd: Saknas. I området finns ett objekt som klassificerats som nyckelbiotop samt
ett objekt med naturvärde i Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering.
Beskrivning:
Väster om Lille sjö ligger Gustavsborg, den enda gården med herrgårdskaraktär i Perstorps
kommun. Området är stort och mycket varierat med flera intressanta och värdefulla biotoper
bland annat en nyckelbiotop och ett objekt med naturvärde från skogsvårdsstyrelsens
inventering. Särskilt påtagligt är den stora mängden grova träd. Strax norr om gården finns en
liten ekhage med ett tiotal mycket grova ekar. Här finns bl. a. den rödlistade svampen tårticka
samt den sällsynta rödpalpade rödrocken, en skalbagge som lever bland mulm i ihåliga träd.
Båda arterna är mer eller mindre uteslutande knutna till gamla ekar.
Söder om gården finns ytterligare grova träd, förutom ekar även almar, hästkastanjer, bokar
och lindar samt flera gamla hasselbuskar. Träden står både öppet och mer igenväxt. På en
mycket grov alm i en betesmark, där glasbruket tidigare låg, växer de rödlistade arterna rosa
lundlav och klosterlav och på en ek vid sjöstranden växer den sällsynta laven liten
sönderfallslav, även den rödlistad. I de grova ihåliga träden trivs dessutom såväl skogsduva
som nötväcka, spillkråka och gröngöling. Söder om Lille sjö höjer sig en bokskogsbrant.
Skogen är rationellt skött men i norra delen i branten ner mot betesmarken finns ett litet
bestånd med äldre bokar. Här växer havstulpanlav och i de gamla träden trivs den sällsynta
skalbaggen bredhuvad mögelbagge.
Från Gustafsborgs säteri har man utsikt över Lille sjö.
Övriga miljöer består av ett sjö- och våtmarkssystem med omgivande skogsmark. Stora delar
av skogsmarken är planterad med gran men det finns också bestånd med äldre bokpartier, en
miljö som ofta är mycket skyddsvärd. Den varierande skogsmiljön bjuder på flera intressanta
fågelarter. Under sommarnätter kan man höra den sällsynta nattskärrans karaktäristiska
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
115
surrande spelläte. Den häckar troligen årligen i området. Mer tillfälligt häckar även pärluggla
och sparvuggla. Sommartid kan man få se fiskgjusens våghalsiga störtdykningar på jakt efter
fisk i Lille sjö. Flera arter av sjöfågel trivs också bra i sjösystemet. Sannolikt häckar trana,
fisktärna, grågås, kanadagås, sångsvan, knipa, skäggdopping och sothöna i
Gustavsborgsområdets sjöar.
Utmed bäcken mellan Lille sjö och Store damm (Store damm ligger i Hässleholms kommun)
finns en värdefull sumpskog. Det är ett bäckdråg kantat av klibbal och gammal bok högre upp
på slänterna. I de fuktiga partierna växer rikligt med bl. a. skärmstarr, missne och
bäckbräsma. På de grova träden finns sparsamma förekomster av den fuktighetskrävande
havstulpanlaven.
Strax söder om Store sjö finns en svagt välvd och skogsbevuxen mosse utan några kärr.
Mossen kallas Rosenhulta mosse och är ca 48 ha stor. Mossen hyser inga kända högre
naturvärden och den är påverkad av diverse ingrepp som diken, kraftledning och en väg som
korsar den.
Det område som redovisas på kartan innehåller såväl områden som saknar naturvärden som
områden med höga naturvärden. Det är önskvärt att ytterligare inventeringar utförs i området
för att bättre kunna kartlägga vilka delar av området som är speciellt värdefulla och vilka
sällsynta arter som finns.
Rödlistade arter: Nattskärra Caprimulgus europaeus (VU), Skogsduva Columba oenas (VU),
tårticka Inonotus dryadeus (EN), rosa lundlav Bacidia rosella (NT), klosterlav Biatoridium
monasteriense (NT), liten sönderfallslav Bactrospora corticola (VU).
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
116
Källor:
NBI: 03D 4A (03), 03D 4A (04)
BÖ: 1
MYR: 93
Närmare till naturen i Skåne- skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård.
Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2003:60.
Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps
kommun.
Tell, Mats. 2002. Fågelinventering inför naturvårdsprogram. Perstorps kommun.
Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
117
73.”Mulleskogen” Spjutseröd
Naturtyper: Blandskog, bokskog, våtmark
Areal: 27 ha
Naturvärdesklass: 3
Befintligt skydd: Saknas
Beskrivning: Området är beläget norr om Linjevägen i kanten av Perstorps tätort. Det är ett
intressant område både för natur-, kultur- och friluftsliv. Området kan bindas ihop med
Uggleskogen med en smal arm i sydöstra hörnet och bildar därigenom ett större
sammanhängande naturområde och kan fungera som spridningskorridor för Uggleskogens
arter. ”Mulleskogen” skiljer sig från Uggleskogen då den förutom bokskog även innehåller
blandskog med träd av skiftande ålder. I östra kanten finns en ung ekskog som på sikt kan bli
en intressant miljö. Tillsammans innehåller de båda områdena åtta dammar som tidigare
använts för karpodling. Två av dammarna har restaurerats medan övriga är i behov av
restaurering.
Restaurerad karpdamm i Mulleskogen.
Området har inte inventerats och därför saknas kända naturvärden. I en av dammarna har
dock knipa observerats vid flera tillfällen och den är sannolikt häckande i området.
Kommande inventeringar kan visa på en del intressanta arter och området har stor potential att
i framtiden bli ett värdefullt naturområde. Områdets betydelse för tätortsnära friluftsliv samt
de för kommunen viktiga kulturella värdena i form av karpdammar, bidrar till områdets
bevarandevärde.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
118
Rödlistade arter: Källor: Plan- och miljökontoret, Perstorps kommun.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
119
Strategier och åtgärder för det kommunala
naturvårdsarbetet
•
•
•
•
•
•
Skogslandskapet
Odlingslandskapet
Våtmarker
Sjöar och vattendrag
En god bebyggd miljö
Information, utbildning och turism
Naturvårdsarbetet i Perstorps kommun ska ha sin grund i de nationella miljömålen ”levande
skogar”, ”ett rikt odlingslandskap”, ”levande sjöar och vattendrag”,”myllrande våtmarker”
och ”en god bebyggd miljö”. En annan viktig fråga är informationen kring naturvårdsfrågor
som motiverar en strategi för information, utbildning och turism.
I denna del av Naturvårdsprogrammet ges riktlinjer till det fortsatta naturvårdsarbetet i
Perstorps kommun. Kunskapen om kommunens natur är i dagsläget begränsad mestadels till
tidigare undersökningar utförda av bl. a. Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. De flesta av
dessa är mer än 10 år gamla. Dessutom saknas uppgifter om naturen från stora delar av
kommunen och från vissa naturtyper. Kommunen behöver hela tiden ha en uppdaterad bild av
sin natur för att kunna bedriva ett bra naturvårdsarbete. Det är också viktigt för att kunna ge
saklig och aktuell information till allmänheten om de vackra och värdefulla naturområdena
som finns i kommunen. Vissa områden har goda förutsättningar att hysa höga naturvärden och
det är därför viktigt att inventera dessa. Vilka områden det rör sig om framgår av tabellen med
åtgärdsinsatser under respektive rubrik.
I detta åtgärdsprogram ges inga förslag till områden som bör skyddas som naturreservat. På
grund av att underlagsmaterialet inte är heltäckande blir osäkerheten alltför stor för en bra
bedömning. Förslag på prioriterade naturtyper tas däremot upp.
Naturtyper som bör värnas särskilt
Det finns några speciella naturtyper i kommunen som bör värnas särskilt. Det gäller både
naturtyper som är överrepresenterade i kommunen, och som kommunen därför kan ha ett
regionalt ansvar för, och sådana som är sällsynta och underrepresenterade i kommunen. De
uppräknade naturtyperna är de som framkommit vid sammanställningen av
naturvårdsprogrammet. Möjligen finns fler biotoper där särskild hänsyn bör tas. Nedanstående
naturtyper ska kommunen särskilt beakta vid åtgärder som kan påverka dem negativt.
Mera information om dessa naturtyper finns under respektive landskapstyp.
•
Ängs- och betesmarker. Värdefulla ängs- och betesmarker är underrepresenterade i
kommunen och behöver därför särskild uppmärksamhet.
•
Mossar. De norra, centrala delarna av Skåne hyser en stor andel av mossförekomsterna i
länet. Här har Perstorps kommun ett visst regionalt ansvar med sina många värdefulla
mossar.
•
Grova ädellövträd. Många sällsynta arter är knutna till gamla, grova träd. Träden har ofta
växt upp i ett öppet odlingslandskap, en idag sällsynt miljö i kommunen. Troligtvis är
denna trädtyp ovanlig i kommunen och därför extra skyddsvärd.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
120
•
Äldre ädellövskogsbestånd. Dessa utgör en sällsynt miljö i kommunen. Framför allt rör
det sig om äldre bokbestånd men även äldre bestånd med andra ädellövträd finns i
kommunen. Dessa miljöer hyser ofta en mycket speciell flora och fauna och är generellt
mycket artrika.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
121
Skogslandskapet
De nationella miljömålen uttalar att skogens och skogsmarkens värde för biologisk
produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet innebär att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.
Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls.
Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.
Skogarnas naturliga hydrologi värnas.
Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.
Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena
bevaras och förstärks.
Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning
värnas.
Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.
Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara.
Hotade arter och naturtyper skyddas.
Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och livskraftiga
bestånd.
Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga
utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras.
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska
mångfalden introduceras inte.
Djur och växter har under miljoner år levt i och anpassats till skogens naturliga miljö. Arterna
har specialiserats och gett upphov till många olika ekosystem. Under lång tid har även
människan påverkat skogen i varierande omfattning men under det senaste seklet har
påverkan blivit alltmer omfattande. Skogslandskapet har förändrats och det moderna
skogsbruket har till stora delar konkurrerat ut känsliga ekosystem och de arter som lever i
dem. För att bevara den biologiska mångfalden i skogslandskapet är det viktigt att de skogar
som hittills undanhållits från modernt skogsbruk förblir orörda och att man inom skogsbruket
tar hänsyn till värdefull natur.
Särskilda ansvarsområden i Perstorps kommun
Skogen är den överlägset största naturtypen i Perstorps kommun och utgör >60 % av den
totala ytan. Dominerande trädslag är granen som utgör 43 % av skogsarealen.
Perstorps kommun är ingen betydande skogsägare med sina 230 ha (2 %) utan den allra
största delen är privatägd. De två största markägarna är Gustafsborgs säteri och OD Krooks
Donation, varav den senare förvaltas av Region Skåne, som tillsammans äger 22 % av
skogsmarken i kommunen har här ett stort ansvar.
Den typ av skogsmark som bör prioriteras i kommunen är äldre ädellövskogsbestånd. Detta är
en sällsynt miljö i Perstorps kommun. Framför allt rör det sig om äldre bokbestånd men även
äldre bestånd med andra ädellövträd finns i kommunen. Dessa miljöer hyser ofta en mycket
speciell flora och fauna och är generellt mycket artrika.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
122
Det är ett nationellt miljömål att minst 5% av den produktiva skogsmarken skall vara skyddad
i naturreservat eller motsvarande år 2010. I Perstorps kommun finns ca 9900 ha skogsmark
och 5% motsvarar 445 ha. De områden som i första hand bör avsättas är de nyckelbiotoper
och objekt med naturvärden som är kända. I Perstorps kommun fanns i december 2004 13 st
nyckelbiotoper registrerade i Skogsvårdsstyrelsens register med en sammanlagd area på 14,6
ha. Antalet objekt med naturvärden var något fler med 18 st med en sammanlagd area på 17,6
ha. Som framgår av tabellen nedan finns det i nuläget endast 69,6 ha skog som har kända
naturvärden eller som redan är skyddad, vilket motsvarar 0,7 % av skogsmarken i kommunen.
Det är med andra ord lång väg kvar för att uppnå det nationella miljömålet i Perstorps
kommun.
Skog med kända naturvärden:
Skog i naturreservat
Skog i biotopskydd
Nyckelbiotoper
Objekt med naturvärden
Areal
35,8 ha
1,7 ha
14,6 ha
17,6 ha
Procent
0,4 %
0,02 %
0,1 %
0,2 %
Summa:
69,6 ha 0,7 %
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
123
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Att skötseln av den
kommunägda skogen ligger
i framkant vad gäller
naturvård i enlighet med de
nationella miljömålen.
En skogsbrukspolicy skall
upprättas för skötseln av
kommunägd skogsmark i enlighet
med delmål 5 för södra Götaland.
Detta skall genomföras genom att
en inventering görs över samtliga
kommunala grönområden och
skogsmark. för att fastställa de
biologiska värden som finns. Med
utgångspunkt från detta kan man
dela in områdena efter om de skall
avsättas för naturvård, skogsbruk
eller friluftsliv och rekreation.
Skötselplaner skall upprättas för
varje område så att lämpliga
skötselåtgärder vidtas för att främja
den naturtyp som bestämts att
området skall avsättas för.
Vid kommunal skogskötsel skall
äldre lövrik skog och äldre skog
bibehållas. Vid nyplantering av
skog skall lövskog prioriteras.
Skogsmarken skall brukas på ett
sådant sätt att fornlämningar inte
skadas och skador på övriga kända
värdefulla kulturlämningar inte
skadas.
Informera markägarna till de objekt
som finns med i
naturvårdsprogrammet.
Kommunstyrelsen,
tekniska kontoret
2006
Kommunstyrelsen,
tekniska kontoret
Fortlöpande
med start
2006.
Plan- och miljönämnden
2006-
Fördjupad inventering av
Gustavsborgsområdet. Detta är ett
av de områden i kommunen med
höga naturvärden men med mycket
få uppgifter. Den varierade miljön
med bl. a. flera grova träd bör
noggrannare inventeras på lavar,
vedsvampar och hålträdslevande
skalbaggar.
Inventera jätteträd och stora träd
som på sikt kan bli jätteträd.
Jätteträd kallas de träd som har en
diameter i brösthöjd på minst 1
meter d. v. s. en omkrets av minst
3,14 meter.
Plan- och miljönämnden
2007
Plan- och miljönämnden
2006-2010
Att uppmärksamma och
verka för bevarande av
skyddsvärda skogsmiljöer
redovisade i
naturvårdsprogrammet
Antalet grova träd skall öka
i kommunen i enlighet med
delmål 2a för Södra
Götaland.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
124
Odlingslandskapet
De nationella miljömålen uttalar att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för
biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska
mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det nationella miljökvalitetsmålet
innebär att:
•
•
•
•
•
•
•
Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så
låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas.
Odlingslandskapet brukas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den
biologiska mångfalden gynnas.
Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och
vattenmiljöer.
Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång,
traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.
Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras.
Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer och
spridningsvägar säkerställda.
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska
mångfalden introduceras inte.
Odlingslandskapets utseende och mångfald är resultatet av flera tusen år av uppodling och
hävd. Det enda sättet att på lång sikt garantera ett fortsatt rikt odlingslandskap är en levande
landsbygd där jordbruk och djurhållning lönar sig. De artrikaste delarna av odlingslandskapet
är ängs- betes- och slåttermarker. Brynmarker och vägkanter är andra små artrika biotoper.
Det moderna jordbruket är ett stort hot mot dessa områden då gödsling och användandet av
bekämpningsmedel konkurrerar ut känsliga arter, både bland växter och djur. Trots detta är ett
levande jordbruk en förutsättning och grunden till att ett levande odlingslandskap finns.
Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun
Odlingslandskapet i Perstorps kommun uppgår till 23,7 km2 vilket motsvarar 15% av den
totala ytan. Odlingsmarken delas sedan in i åker (18,5 km2) och betesmark (5,2 km2).
Värdefulla ängs- och betesmarker är underrepresenterade i kommunen och behöver därför
särskild uppmärksamhet. Perstorps Kommun äger inga värdefulla ängs- eller betesmarker
utan alla dessa områden är privatägda. De viktigaste insatserna måste därför läggas på
information till markägarna. Viktigt är också att man informerar om möjligheterna att söka
bidrag både för bete och för en eventuell restaurering av ängs- eller betesmarken. Ofta är den
största anledningen till att ängs- och betesmarker försvinner att det råder brist på betesdjur.
I Perstorps kommun finns en hel del hästgårdar och dessa är ofta avstyckade gårdar med
begränsad betesareal. Kommunen skulle här kunna fungera som en förmedlare av betesdjur
till markägare och vice versa.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
125
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Att uppmärksamma och
verka för skydd och skötsel
av värdefulla ängs-och
betesmarker i kommunen
Informera markägarna som har
värdefulla ängs- och betesmarker
om markens naturvärden samt att
det finns möjlighet att söka bidrag
för restaurering och skötsel
Använda en för artrik flora
anpassad metod för vägkantsslåtter.
Plan- och miljönämnden
2006
Ta fram en skötselplan för lokaler
för mosippa och fjällkåpa.
Kommunstyrelsen
Naturvärdesinventering av området
väster om reningsdammarna. Här
finns bl. a. ett bestånd av den
sällsynta och i Skåne fridlysta
växten hårginst. Den växer bland
ljungen väster om grusvägen som
går in mot reningsdammarna. En
inventering är en bra start på
eventuella fortsatta
naturvårdsåtgärder i området.
Kärlväxter och utvalda
insektsgrupper (skalbaggar) skulle
vara lämpliga att inventera.
Kommunstyrelsen,
tekniska kontoret i
samarbete med plan- och
miljönämnden.
Att verka för att arealen
hävdad slåttermark i
kommunen ökar.
Bevara växtlokaler för den
rödlistade arten mosippa
samt för fjällkåpa.
Att bevara den för
kommunen ovanliga
naturtypen ljunghed med
den sällsynta växten
hårginst som finns väster
om reningsdammarna.
Kommunstyrelsen
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
2005-2006
NIP-projekt.
126
Myllrande våtmarker
De nationella miljömålen uttalar att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i
landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet
innebär att:
•
•
•
•
•
•
I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och
bevarade kulturhistoriska värden.
Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga
utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska
mångfalden introduceras inte.
Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den
biologiska mångfalden.
Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering. torvtäkter, vägbyggen och annan
exploatering.
Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.
I Skåne återstår endast omkring 10 % av den ursprungliga våtmarksarealen. De flesta
våtmarkerna har försvunnit genom att man har dikat ut såväl skog som odlingsmark.
Våtmarkerna är viktiga livsmiljöer för många hotade växter och djur. När nya våtmarker
anläggs flyttar olika djur snabbt dit – ett tecken på att våtmarkerna behövs. Våtmarkerna är
dessutom viktiga för att minska utsläppen av bla. kväve och fosfor som orsakar övergödning
av vattendrag, sjöar och hav.
Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun
De norra centrala delarna av Skåne hyser en stor andel av mossförekomsterna i länet. Här har
Perstorps kommun ett visst regionalt ansvar med sina många värdefulla mossar.
De flesta mossarna i Perstorps kommun är relativt orörda och har goda förutsättningar att
innehålla ett rikt djur- och växtliv. Den viktigaste åtgärden är att mossarna förblir orörda och
att de undantas från torvbrytning, dikning, nya skogsbilvägar och andra störningar.
Ett annat område som är intressant är reningsdammarna, som anlagts för att ytterligare rena
vattnet från Perstorps avloppsreningsverk. Området har lockat till sig flera fågelarter och kan
på sikt bli ett intressant område för fågelskådare. Man får dock ej glömma att det är
avloppsvatten som finns i dammarna varför området ej skall utnyttjas som utflyktsområde.
Kring Gustavsborg men även norr om Perstorps samhälle finns ett stort antal dammar för
karpodling som anlades på 1870-talet. I slutet på 1920-talet gjordes försök att anlägga större
dammar vilket visade sig vara olönsamt och fiskodlingen lades ner på 1950-talet. Det största
dammarna bildar i dag ett strängt reglerat sjösystem som förser Perstorp AB med kylvatten.
Dammarna som en gång byggdes i kommersiellt syfte spelar i dag en viktig roll både vad
gäller natur- och kulturvärde.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
127
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Att uppmärksamma och
verka för bevarande av
skyddsvärda våtmarker
redovisade i
naturvårdsprogrammet.
Informera markägarna till de objekt
som finns med i
naturvårdsprogrammet.
Plan- och miljönämnden
2006
Informationsinsatser för att minska
antalet nya bilskogsvägar och
undvika skador på våtmarker.
En skötselplan över
reningsdammsområdet skall
upprättas. Området är värdefullt
både för sin flora och fauna och
dess lättillgänglighet höjer värdet
ytterligare
Restaurera de karpdammar som är
belägna inom kommunägd mark.
Söka NIP-bidrag för projektet.
Plan- och miljönämnden
2008
Kommunstyrelsen
2006
Kommunstyrelsen genom
tekniska kontoret i
samarbete med plan- och
miljönämnden.
2006-2007
I Perstorps kommun skall
det finnas våtmarker av
varierande slag, med
bevarad biologisk mångfald
och bevarade
kulturhistoriska värden.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
128
Sjöar och vattendrag
De nationella miljömålen uttalar att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att
deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk
mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion
skall värnas samtidigt som förutsättningar för friluftsliv beaktas. Miljökvalitetsmålet innebär
att:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för
biologisk mångfald.
Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald
introduceras inte.
Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad
och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt.
Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan
fortleva i livskraftiga bestånd.
Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan
fortsätta att brukas.
I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden
och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så
långt som möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.
Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller
hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden.
Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga
utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och
kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).
Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.
Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.
Ett naturligt vattendrag eller en sjö är viktiga inslag i naturen då många växter och djur är
beroende av vatten för sin överlevnad. Idag finns det få opåverkade sjöar och vattendrag i
Skåne och det är därför viktigt att bevara de som finns kvar samt se till att de övriga inte
ytterligare påverkas.
Särskilda ansvarsområden för Perstorps kommun
I Perstorps kommun finns sjöarna koncentrerade till de norra och södra delarna. Ingen av
sjöarna har inventerats under de senaste decennierna och vi vet därför mycket lite om dem.
Det vore därför intressant med en inventering av sjöar och vattendrag för att kunna upptäcka
eventuella sällsynta arter och miljöer.
I vattendragen i kommunen finns goda förutsättningar för bra lekplatser och uppväxtmiljöer
för lax och öring. I dag finns ingen lax i Perstorpsbäcken uppströms Perstorp på grund av ett
antal vandringshinder som hindrar fiskens vandring för att nå dessa platser. Perstorps
kommun har här ett stort ansvar och en god möjlighet att skapa bättre förutsättningar för en
ökad laxförekomst i Rönneå-systemet.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
129
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Att öka kunskapen om vilka
sjöar och vattendrag som är
skyddsvärda i kommunen.
Att säkerställa
vandringsmöjligheter för
laxfiskar i våra vattendrag.
.Inventering av djur och växter i
och kring sjöar och vattendrag.
Kommunstyrelsen
2008
Identifiering av vandringshinder
utan vattendomar i kommunens
vattendrag. I Perstorpsbäcken finns
ett par kända vandringshinder som
skall undanröjas eller där nya
vandringsvägar för laxfiskar skall
skapas
Utreda vilka områden kring
Perstorpssjöarna som är lämpliga
för friluftsliv och vilka områden
som är störningskänsliga.
Sätta ut fågeltorn på lämpliga
platser för att locka fler
fågelintresserade till området kring
Perstorpssjöarna.
Kommunstyrelsen,
tekniska kontoret
2005-2006
Kommunstyrelsen i
samarbete med Plan- och
miljönämnden
2009-2010
Kommunstyrelsen,
tekniska kontoret
2010
Att utveckla natur- och
rekreationsområden i
anslutning till
vattenområden.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
130
En god bebyggd miljö
I beskrivningen av de nationella miljömålen för en "god bebyggd miljö" finns några punkter
som särskilt berör naturvårdsarbetet:
•
•
•
•
•
Natur- och grönområden med närhet till bebyggelse och med god tillgänglighet värnas så
att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.
Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.
Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.
Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till
användningsområdet.
Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och
kulturlandskapet bevaras.
De gröna områdena i den bebyggda miljön har de senaste åren minskat kraftigt och splittrats
upp. Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. En noggrann
planering behövs för att höja kvaliteten hos naturområden i och nära tätorter.
Särskilda ansvarsområden för Perstorps Kommun:
Kring Perstorps tätort finns mycket tillgänglig och värdefull natur. Inte minst finns ett
naturreservat, Uggleskogen, i omedelbar närhet till bebyggelsen. Därför är det viktigt att man
vid framtagande av detaljplaner tar hänsyn till den tätortsnära naturen och ser den som en
tillgång. I en tid då grönområdena för en alltmer tynande tillvaro i städer och samhällen kan
tätortsnära natur i framtiden vara ett bra sätt att marknadsföra kommunen på för att öka
inflyttningen till orten. Kommunen har stor möjlighet att påverka den tätortsnära naturen då
95 ha parkmark inom detaljplanerat område finns i kommunens ägo.
De viktigaste insatserna under den närmsta perioden är att skaffa mer information om de
grönområden och naturområden som finns i anslutning till bebyggelsen. Utifrån denna
kunskap kan man sedan ta fram en grönstruktursplan. Ett intressant område att inventera är
Spjutserödsområdet norr om Linjevägen i Perstorp som redan nu används för rekreation men
där naturvärdena inte är kända.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
131
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Att förbättra
informationsmaterialet om
Uggleskogen.
Undersöka möjligheten att
inrätta kommunalt
naturreservat
”Mulleskogen” norr om
Linjevägen.
Att all fysisk planering och
samhällsbyggande grundas
på planer och strategier för
hur grön- och
vattenområden i tätorter och
tätortsnära områden skall
bevaras och utökas och
andelen hårdgjord yta inte
ökas
Att öka allmänhetens
möjligheter till rekreation
och naturupplevelser i
närområdet.
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Kommunstyrelsen i
samarbete med Plan- och
miljönämnden
Kommunstyrelsen i
samarbete med Plan- och
miljönämnden
2006
En kartläggning av kommunens
tätortsnära grönområden skall
göras. Genom denna skall en
grönstruktursplan tas fram.
Plan- och miljönämnden
2006-2007
Vid framtagande av detaljplaner
skall kompensationsåtgärder
redovisas om planen medför
intrång i natur- och kulturområden.
Att förutom på kommunal mark
även stimulera privata markägare
att öka den allemansrättsligt
tillgängliga marken nära tätorter
genom tex fler stigar och gångbara
kanter i jordbruksmark och skog.
Särskild vikt skall läggas vid
Spjutserödsområdet norr om
Linjevägen.
Plan- och miljönämnden
2006-
Kommunstyrelsen
2006-2007
Söka NIP-bidrag för inventering
och upprättande av skötselplan
mm. för området.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
2006-2008
132
Information, utbildning och turism
Naturvårdsverket har vid sidan av de nationella miljömålen föreslagit som sektorsmål för
området ”friluftsliv och naturturism” att:
•
•
•
•
•
Landets främsta områden för friluftsliv/naturturism i fjäll och skog, kust och hav, sjöar
och vattendrag och de för friluftsliv lämpade tätortsnära områdena bevaras, vårdas och
utvecklas, till år 2010, på sådant sätt att de kan utnyttjas för dessa ändamål inom ramen
för en hållbar samhällsutveckling.
Alla invånare bör ha goda möjligheter att idka friluftsliv i en varierad och rik naturmiljö
till vardags, under helger och semestrar.
Tillgång till fria, tätortsnära områden är lika viktiga delar av en god tätortsnära miljö som
funktionella trafiksystem och bostäder.
Landskapet och naturen ger förutsättningar för en utbyggnad av friluftsliv och turism men
detta måste ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Samhället bör prioritera det enkla, naturnära
och icke resurskrävande friluftslivet som bygger på allemansrättens grund.
Information om hänsyn till naturen, till de i skog och mark yrkesverksamma och till olika
friluftsutövare måste utökas. Förståelsen hos turister för våra natur- och kulturvärden bör
främjas.
Information om de områden som har kända naturvärden är viktig för att
naturvårdsprogrammet skall vara ett meningsfullt dokument. För att uppnå de mål som har
satts och att de värdefulla områdena skall bevaras och skötas på rätt sätt är det viktigt att
dokumentet når ut till alla markägare och andra intressenter. Varje markägare skall därför få
information om vilka naturvärden som finns på just deras marker.
Allmänhetens kunskap om värdefull natur i Perstorps kommun skall underlättas genom en
enkel broschyr som tar upp de områden som är särskilt lämpliga för besök samt vilka
företeelser som är särskilt typiska för Perstorp.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
133
Kommunal
strategi:
Åtgärder:
Förslag på
ansvarig:
Tidsplan:
Att kunskapen om och
tillgängligheten till
värdefulla och besöksvärda
naturområden i kommunen
är god.
Guide till Naturen i Perstorps
kommun. En enkel broschyr där
både invånarna i kommunen och
turister lockas att besöka ett antal
utvalda naturområden. Broschyren
blir en mycket förkortad och
populariserad version av
naturvårdsprogrammet.
Naturvårdsprogrammet skall finnas
tillgängligt på Internet.
Kommunen bör löpande uppdatera
naturvårdsprogrammet då ny
information tillkommer.
Naturvårdprogrammet bör
uppdateras varje mandatperiod, dvs
vart 4:e år.
Området kring reningsdammarna
kan tillsammans med Uggleskogen
bl. a. utnyttjas i studiesammanhang för att visa på olika
typer av biotoper.
Kommunstyrelsen i
samarbete med Plan- och
miljönämnden samt
eventuellt barn- och
utbildningsnämnden/fritid
2006
Att kommunens skolor
engageras i
naturvårdsarbetet.
2006
Plan- och miljönämnden
2010 osv.
Plan- och miljönämnden
tillsammans med Barnoch utbildningsnämnden
2007-
Att ideella föreningar och
enskilda engageras i
naturvårdsarbetet.
2006-
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
134
Ordförklaringar
Biotop
Naturtyp, område med enhetlig ekologisk struktur, tex. mosse, tallhed,
blåbärsgranskog (S).
Dråg
Kärrstråk orsakat av fastmarksvattenflöde över en mosseyta (MYR)
Enefälad
Buskrik utmark (gammal allmänning som nyttjades för bla bete) med
främst en, som bildats genom överexploatering av utmarksskogar.
(Ä-H)
Gungfly
Flytande växtmatta bestående av främst vitmossor som växt ut över en
vattenyta (MYR)
Göl
Mindre vattensamling på mosse. Gölen omges av torvmark och är ofta
vegetationslös. (MYR)
Hagmark
Inhägnade, idag betade inägomarker (gammal åker och äng) (Ä-H)
Hölja
Fuktig fördjupning mellan tuvor på mosseplanet (MYR)
Kärr
Myr som i någon form mottar fastmarksvatten. Efter pH och
vegetation indelas kärren i rikkärr och fattigkärr. De förra uppvisar ett
högre pH och en rikare flora än den senare. (MYR)
Lagg
Zon av kärrnatur mellan mosse och fastmark. Laggen utgör gräns för
fastmarksvattnets påverkan. (MYR)
Låga
Dött liggande träd (S).
Lövbränna
Område med lövträd som uppkommit efter brand (S).
Mosse
Myr som inte mottar något fastmarksvatten. Närings- och vattenbehov
tillgodoses genom nederbörden. Brist på ett flertalväxtnäringsämnen
råder. (MYR)
Mulm
Rödbrunt trämjöl innuti ihåliga träd som bildats då stammen murknat
på grund av olika rötsvampar. Många sällsynta insekter lever i mulm.
(S)
Myr
Geografiskt begränsat ekosystem med ett vanligtvis högt grundvatten
och torvjordarter vilka kan variera betydligt i mäktighet mellan olika
myrtyper. Vegetationen består av vanligtvis torvbildande
växtsamhällen anpassande till ovanstående förhållanden. (MYR)
Myrkomplex
Mosaik av kärr- och mossepartier (MYR)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
135
Nyckelbiotop
Livsmiljö för rödlistade arter. En från naturvårddynpunkt särskilt
skyddsvärd miljö (biotop) där det kan förväntas förekomma rödlistade
arter (S).
Torv
Organogena jordarter bildade genom ofullständig nedbrytning av
växtrester på platser med vattendränkt mark. (MYR)
Torvmark
Mark med torvtäcke överstigande 40 cm. Till torvmark räknas också
dränerade myrar, utan ursprunglig vegetation, som utnyttjas för
jordbruk och skogsproduktion. (MYR)
Tuva
Upphöjda torrare partier på mosseplan eller i kärr (MYR)
Sumpskog
Skog som växer på torv eller våt fastmark med antingen rörligt eller
stillastående markvatten. Sumpskogarna kan delas in i fuktskogar och
kärrskogar beroende på om de påverkas av rörligt markvatten eller
försörjs med vatten och näringsämnen från omgivande marker, samt
mosseskogar vilka huvudsakligen påverkas av nederbördsvatten (S).
Äng
Inägomark där den dominerande hävdformen fortfarande är eller till
helt nyligen har varit slåtter. (Ä-H)
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
136
Litteraturförteckning
Länsstyrelsen i Kristianstads län, 1983. Myrar i Kristianstads län.
Anders Johansson. 1989. Katalog över inventerade våtmarker i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1993. Ängs- och hagmarker i Kristianstads län.
Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1996. Från Bjäre till Österlen, Skånska natur- och
kulturmiljöer.
Länsstyrelsen i Kristianstads län. 1994. Grus och morän i Kristianstads län .
Inventeringsområde: NV länsdelen.
Malmqvist, Andreas. 2002. Naturvärdesbedömning inför naturvårdsprogram. Perstorps
kommun.
Reimer, Annika. 2002. Återinventering av ängs- och hagmarker. Perstorps kommun.
Gärdenfors, U ed. 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU i samarbete
med Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen i Skåne. Information om betesmarker med EU-stöd för högt naturvärde.
Länsstyrelsen i Skåne län, 2003, Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram, Skåne i
utveckling 2003:62.
Lindmark, G, 1985. Miljövårdsprogram, Sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen i Kristianstads
län.
Ekologgruppen. 2002. Rönne å - vattenkontroll 2001.
Ekologgruppen. 2001. Rönne å – vattenkontroll 2000.
Holmström, K, 1998. Miljöförhållanden iYbbarpsån nedströms Perstorps AB.
Ekologgruppen, Landskrona.
Åbjörnsson, K, Brönmark, C, Eklöv, A, 1999. Fiskfaunan i skånska vattendrag – förekomst
under 1960- respektive 1990-tal. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad.
B S Sötvattenkonsult, 1982. Begränsad limnologisk undersökning av Bälingesjön, inom
Perstorps kommun, sommaren 1982.
Mossberg, B. Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den nordiska floran. Wahlström &
Widstrand, Stockholm.
Skogsstyrelsen. 2000. Signalarter; indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer.
Skogsstyrelsen förlag
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
137
Daniel, Esko. 1982. Perstorps historia i förhistorien – Hur bergarter och jordarter bildades.
Perstorps kulturnämnd.
SLU:s hemsida, vattendatabaserna. www.slu.se
Holmer, Fredrik. 1995. Inventering av sjöarna i Hässleholms kommun sommaren 1995.
Hässleholms kommun.
Länsstyrelsen i Skåne, Vattenkemi i åar from. 1984. www.m.lst.se
Skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering
Tell, Mats. Fåglar i Perstorps Kommun, stencil. 2002.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket förlag.
Naturvårdsprogram för Perstorps Kommun, Remissupplaga 1997-05-21. Miljönämnden
Perstorp
Naturvårdsprogram för Linköpings kommun, Linköpings kommun, 2003.
Lilja, Nils. Fågelobservationer i Perstorps kommun. Material lånat av Göingebygdens
biologiska förening.
Jarl, Gunnar. Fågelobservationer i Perstorps Kommun. Material lånat av Göingebygdens
biologiska förening.
Närmare till naturen i Skåne- skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård.
Länsstyrelsen i Skåne län. Skåne i utveckling 2003:60.
Myrskyddsplan för Sverige. 1994. Naturvårdsverket.
Vattenskyddsområde Toarp – Skyddsbehov. Tekniska kontoret, Perstorps kommun.
Muntliga källor:
Persson, Mats. Bälingesjöns Fiskevårdsområde.
Andersson, Tommy. Perstorps Sportfiskeförening Carpio.
Naturvårdsprogram, Perstorps kommun, 2006-02-14
138