Parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Parkeringstillstånd
för rörelsehindrade
HANDBOK FÖR ALLA BERÖRDA
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Förord
Det är en svår och grannlaga uppgift att pröva frågor som rör
parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH). Denna skrift har
tagits fram för att tillgodose behovet aven handledning för alla led
i arbetet med PRH. Skriften riktar sig till:
• ledamöterna i beslutande nämnd,
• de handläggare som bereder och administrerar
tillståndsgivningen,
• gatukontorets personal, som svarar för parkeringsplanering,
• parkeringsvakter och polis, som övervakar efterlevnad och
beivrar missbruk.
Boken utgavs i en första version av Svenska Kommunförbundet i
november 1996. Föreliggande reviderade upplaga har tagits fram
redan efter tre år med anledning av de förändringar i regler och
rutiner som redovisas i Trafikförordningen (TrF), som trädde i
kraft 1 oktober 1999 samt Vägverkets därtill kopplade föreskrifter
(VVFS 1999:176).
Det viktigaste skälet till revideringen av regelsystemet är att
staterna som omfattas av EES-avtalet (dvs EU-staterna samt Norge,
Island och Lichtenstein) utfärdat gemensamma rekommendationer
om ett nytt tillståndsbevis med internationell giltighet. Sverige har
antagit dessa rekommendationer som föreskrifter och nya parkeringstillstånd ska enligt de nya reglerna tillhandahållas av kommunerna senast från 1 maj 2000 efter hand som tidigare tillstånd förfaller.
Svenska Kommunförbundet i april 2000
© Svenska Kommunförbundet 2000 . Andra reviderade upplagan
Adress: 11882 Stockholm . Tfn 08·772 41 00 . E-post: [email protected]
ISBN: 91-7099-906-6 . Tryckeri: Litohuset AB, Stockholm-Årsta
Text: Valter Brandberg och Tora Yngveson . Revidering: Ylva Nordling Kroon
Omslag: Karin Gissberg . Form & teknisk produktion: Björn Hårdstedt
Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Innehåll
Förord
1
Innehåll
2
1. Vem kan få "PRH"?
3
Lagstiftningen
Erfarenheter och råd
Vägledande principer...
Stora skillnader i praxis.................
Råd om tillämpningen
Gångförmåga och gångavstånd
Fobi som medicinskt skäl....
Svårigheter att bära
.
Magproblem som medicinskt skäl.
Närhet till arbetsplats
PRH som passagerare...
Barn
.
.
..
.
..
3
4
.
4
.. 5
. 7
.
8
.
9
.
10
11
12
.. 13
13
2. Var och hur gäller PRH?
15
Lagstiftningen
Erfarenheter och råd
..
Giltighetstid
Undantag för visst ändamal
Tidsbegränsning av parkeringen..
Befrielse från parkeringsavgift
PRHs giltighet på kvartersmark
Internationella regler för PRHs giltighet..
..
15
16
16
16
17
18
18
. 18
.......
..
..
3. Reserverade platser
20
Antal platser.
Utformning av parkeringsplatser
..
4. Handläggning av tillståndsgivningen
Lagstiftningen
..
Erfarenheter och råd
..
Utformning av beslut
Ansökningsblankett
Dataprogram
..
Sekretess.
Hantering av tillståndsbeviset (kortet)
Nytt serienummer vid förlorat eller stulet kort
Spärrlista
..
Läkarintyg
.
Kommunen kan inte ta betalt för PRH
Samråd mellan kommuner
23
.
.......................... 23
...24
... 25
.. 26
..
..
27
..
27
..
28
................
.. 28
....... 28
28
...29
30
..
.
.
..
.
..
..
..
5. Tillståndsbevisets utformning
31
Lagstiftningen
Förändringar...
Erfarenheter och råd
Förbättrad säkerhet mot missbruk och förfalskning
Tillverkning av korlen
..
6. Missbruk, förfalskningar och stöld
Missbruk
Förfalskningar
Stölder
31
.. .. 31
..
32
.. 32
..
33
35
..
..
2
20
20
.. .. 35
.. 36
36
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
l. Vem kan få "PRH"?
Lagstiftningen
Ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) enligt trafiklagstiftningens definitioner är ett bevis om tillstånd att parkera
med undantag från de parkeringsregleringar som meddelats i
lokala trafikföreskrifter (LTF).
I Trafikförordningen (TrF 1998: 1276), 13 kap 8 § finns de grundläggande reglerna för PRH. Där anges bl.a. följande om möjligheterna att ge sådana undantag:
Särskilda undantag tör rörelsehindrade
8 § För rörelsehindrade personer kan utfärdas ett särskilt
parkeringstillstånd. Tillståndet kan utfärdas både till rörelsehindrade
som själva kör motordrivna fordon och till andra rörelsehindrade som
regelbundet behöver hjälp av förare utanför fordonet. Frågor om parkeringstillstånd prövas av den kommun där den sökande är folkbokförd
eller om den sökande inte är folkbokförd i riket, där han eller hon vistas.
Ett parkeringstillstånd gäller i hela landet och ger
1. rätt att parkera under högst tre timmar där parkering enligt en lokal
trafikföreskrift är förbjuden eller tillåten under kortare tid än tre timmar,
2. rätt att parkera under högst 24 timmar där parkering enligt en lokal
trafikföreskrift är tillåten under mer än tre men mindre än 24 timmar,
3. rätt att parkera på parkeringsplatser som genom lokala trafikföreskrifter reserverats för rörelsehindrade med parkeringstillstånd.
Viss längsta uppställningstid som föreskrivits för sådan plats skall
iakttas, samt
4. rätt att parkera under högst tre timmar på gågata.
Parkeringstillstånd ger inte rätt att parkera på en plats som föreskrivits
vara avsedd för ett visst ändamål eller fordonsslag.
Ett parkeringstillstånd skall gälla under viss tid, dock längst tre år.
Enligt tidigare bestämmelser kunde PRH även ges för visst ändamål. Sådana tillstånd utfärdades huvudsakligen för att underlätta
parkering i samband med transport av rörelsehindrade från och till
olika slag av institutioner. Tillstånden kopplades då ofta till ett
eller flera fordon. Enligt den nya lagstiftningen ska emellertid ett
3
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
PRH vara direkt knutet till en viss person. Om undantag från LTF
behövs för ovannämnda transporter så kan det ske med stöd av
TrF 13 kap 3 § och 4 § för "andra med särskilt behov av att parkera
i arbetet".
En annan förändring är att det inte längre är möjligt att utfärda tillstånd med viss geografisk begränsning. Alla PRH ska fortsättningsvis vara rikstäckande.
Kompletterande regler för tillståndsgivningen ges i Vägverkets
föreskrifter (VVFS) (tidigare Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter).
I VVFS 1999:176 anges i 2 kap 1 § följande:
2 kap. Förutsättningar tör parkeringstillstånd
1 § Avgörande för om parkeringstillstånd för rörelsehindrad skall utfärdas skall vara om sökande har ett funktionshinder som medför att han
eller hon endast med betydande svårighet kan förflytta sig till fots och
om han eller hon i övrigt uppfyller kraven för parkeringstillstånd i 13 kap
8 § trafikförordningen (1998:1276).
Allmänt råd
Föreligger svårigheter att bedöma sökandens möjligheter att förflytta sig
till fots bör läkarintyg krävas av sökanden. I fråga om rörelsehinder som
beror på psykiatriskt tillstånd bör läkarintyget vara utfärdat aven läkare
med specialistkompetens i psykiatri."
Erfarenheter och råd
Nedan redovisas vägledande principer med kommentarer samt
citat från protokoll som klargör myndigheternas prövning av
överklagandeärenden. Underlaget för texten har huvudsakligen
hämtats från skrifter som utarbetats av Trafiksäkerhetsverket och
senare Vägverket före de regeländringar som genomförts 1999 och
2000. Dessa skrifter är emellertid till stora delar aktuella och ger
fortfarande god vägledning.
Vägledande principer
• Personer som behöver bil för förflyttningar och som har ett
rörelsehinder som medför att de inte på egen hand kan förflytta
sig mellan de parkeringsplatser som normalt finns tillgängliga
och vanligt förekommande målpunkter bör få PRH för att göra
det möjligt att parkera nära målpunkten.
• Rörelsehindret som sådant ska vara det enda kriteriet för PRH.
Orsaken till rörelsehindret eller den sökandes ålder bör inte
4
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
inverka på bedömningen. Inte heller bör tillståndsgivningen
påverkas av om den sökande har färd~änst eller s k bilstöd (för
anpassning av fordonet) .
• PRH bör inte utfärdas för dem som har ett kortvarigt rörelsehinder.
• Tilldelningen av PRH bör ej vara alltför generös (till personer
med måttliga rörelsehinder) eftersom ett stort antal PRH innebär
att konkurrensen om de särskilt reserverade platserna ökar.
Inte sällan kommer ansökningar om PRH från personer som av
andra skäl än ett rörelsehinder vill ha undantag från parkeringsbestämmelser. Det kan till exempel handla om en person, utan
några egentliga gångsvårigheter, som av något skäl inte kan
använda kollektiva färdmedel utan måste använda bil, parkera på
vissa platser och med hänsyn till andra funktionshinder inte kan
erlägga avgift. Behovet av undantag från vissa bestämmelser kan i
sådana fall vara lika stort för den enskilde som vid ett rörelsehinder. I sådana fall är det lämpligt att i första hand pröva om
sökandens behov kan tillgodoses på annat sätt än genom PRH.
Stora skillnader i praxis
Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller prövningen av ärenden om PRH. Detta framgår bland annat av tabell 1
på följande sida, som grundas på statistik från år 1997. Där redovisas tillståndsgivningen i de tre storstäderna plus 38 slumpvis utvalda kommuner vilka ordnats efter antal PRH per tusen invånare.
Av tabellen framgår att det finns mycket stora skillnader när det
gäller antalet PRH och andelen ansökningar som bifalles. Dessa
skillnader följer inget enkelt mönster.
Kommunens rätt, när det gäller rörelsehindrade, att utfärda ett
undantag som gäller hela riket är unik. I alla andra fall av myndighetsutövning måste kommunen hålla sig inom det egna "reviret",
medan kommunövergripande eller rikstäckande myndighetsutövning är förbehållen statliga myndigheter.
Det finns goda skäl att särbehandla tillståndsgivningen på detta
sätt då den förutsätter en ingående och detaljerad prövning av
varje enskilt fall. Handläggningen skulle sannolikt kräva betydligt
större resurser än vad som nu behövs om t ex Länsstyrelsen skulle
svara för PRH. Kvaliteten skulle knappast förbättras.
5
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Tabell 1. Statistik
om PRH i ett 40-tal
kommuner. Observera att listan är
ett urval av kommuner. ordnade i
grupper baserade
på "PRH-täthet".
"Ansökningar" i
högra kolumnen
avser såväl ansökningar om nya
tillstånd som om
förlängningar av
tidigare tillstånd.
Kommun
Antal PRH per
Antal Invånare Antal PRH
tuse~nv
Ansökningar
som bifölls 1995
Älvkarleby
Munkfors
Bjurholm
Kil
Malå
Oxelösund
Laholm
Karlskrona
Kalix
Hudiksvall
9000
5000
3000
12000
4000
12000
23000
60000
19000
38000
300
150
70
220
70
200
372
965
300
594
33
33
24
18
18
17
16
16
16
15
100%
Ängelholm
Vara
Borlänge
Nynäshamn
Eda
Klippan
Ale
Surahammar
Mörbyiånga
37000
17000
48000
23000
9000
16000
25000
11000
14000
420
190
550
260
100
180
279
120
150
11
11
11
11
11
11
11
11
11
89%
95%
97%
92%
100%
100%
94%
100%
100%
Strängnäs
Sotenäs
Vingåker
Solna
Eksjö
Gävle
Jönköping
Ockelbo
Växjö
Orsa
29000
10000
10000
55000
18000
91000
116000
6000
73000
7000
302
102
102
570
184
943
1200
65
750
75
10
10
10
10
10
10
10
10
10
10
94%
86%
100%
74%
97%
85%
89%
92%
95%
83%
Göteborg
Malmö
454000
248000
4242
2250
9
9
85%
94%
Stockholm
718000
5350
7
*
Sollefteå
Höör
Övertorneå
Norrköping
Västervik
Älmhult
Järfälla
Fagersta
Botkyrka
Örebro
24000
14000
6000
124000
39000
16000
59000
13000
71000
121000
140
80
35
650
170
67
235
50
200
331
6
6
6
5
4
4
4
4
3
3
83%
79%
100%
93%
92%
82%
82%
77%
77%
46%
*Beslutas av respektive stadsdelsnämnd
6
50%
84%
100%
100%
100%
98%
100%
99%
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Men den unika kommunala rättigheten innebär också ett unikt
ansvar - större än när det gäller annan, lokal dispensgivning - att
eftersträva enhetlig praxis, kontroll och uppföljning av verksamheten.
Mot denna bakgrund är det förvånande att skillnaderna är så stora
som tabell 1 visar. Bristen på enhetlighet ger särskilt tydliga
jämlikhetsproblem inom storstadsregionerna. Där tillämpar ofta
huvudkommunen en restriktiv tillståndsgivning - särskilt i centrala stadsdelar. Samtidigt har vissa kranskommuner en generös
tillståndsgivning och ger därmed sina rörelsehindrade pendlare en
förmånligare situation än övriga.
Situationen är naturligtvis likartad om det skiljer i tillståndspraxis
mellan centralkommun och pendlingskommuner i länen utanför
storstadsregionerna.
De råd som kan ges, med hänsyn till ovanstående, är att:
• eftersträva enhetlig bedömning,
• få till stånd regelbundna (årsvisa) samråd mellan regionens
kommuner för avstämning av tillståndspraxis,
• ta del av nationell statistik på området,
• följa praxis i överklagningsärenden om PRH frän länsstyrelsen
och Vägverket.
Råd om tillämpningen
I det följande redovisas förtydliganden och exempel som kan vara
till vägledning när det gäller de principiella grunderna för kommunernas tillståndsgivning och som kan främja enhetlighet i
bedömningen.
Som stöd för bedömningen definieras tre typer av rörelsehinder.
A: Nedsatt motorisk rörelseförmåga
Till denna typ hör skada eller sjukdom som innebär svårighet att
förflytta sig och som ofta är lätt att konstatera. Typiska fall är
förlamningar, svårare förslitningsskador i leder, reumatiska sjukdomar samt smärta. Men det finns också många andra medicinska
skäl till nedsatt motorisk rörelseförmåga.
7
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
B: Andra medicinska skäl än nedsatt motorisk rörelseförmåga
De skäl som här avses är sjukdomar som påverkar andning och cirkulation. Sådana rörelsehinder är vanligen inte direkt synliga.
Typiska fall är grav kärlkramp i hjärtat (angina pectoris), åderförkalkning i benens pulsådror (claudicato intermittens), svårare
astma samt andra svårare kroniska lungsjukdomar. Rörelsehindret
är här en indirekt följd av sjukdomen.
C: Psykiska problem
De vanligaste problemen är fobier som innebär att en person inte
kan gå över öppna ytor (torgskräck), eller inte kan avlägsna sig för
långt från en känd omgivning som t. ex. den egna bilen. Rörelsehindret är normalt inte synligt. Det medför oförmåga att kunna
förflytta sig mellan fordon och målpunkt om avståndet blir för
långt.
Gångförmåga och gångavstånd
Oavsett om anledningen till rörelsehindret är av typ A, B eller C
kan bedömningen av behovet av PRH göras på likartat sätt. Avgörande ska vara den sökandes begränsade förmåga att gå mellan
parkeringsplats och tänkbara målpunkter för normala aktiviteter i
samhället. Vid bedömning av gångförmågan förutsätts den
sökande använda normala gånghjälpmedel som exempelvis rullstol, rullator, kryckor eller käpp.
Det första problemet är att avgöra vilket avstånd mellan parkeringsplats och målpunkt som är normalt och ska utgöra utgångspunkt för bedömningen. Tillgången på parkeringsplatser varierar
mycket mellan olika orter. I mindre och medelstora samhällen kan
man i regel hitta en parkeringsplats inom 100-150 meter från de
viktigaste målpunkterna. I större samhällen kan avståndet bli
större. Dock måste beaktas att tillståndet ska vara rikstäckande.
En rimlig, mera generell utgångspunkt kan vara att gångavståndet
från parkeringsplatser i de flesta tätorters centrala delar i regel inte
överstiger 100-200 meter. För personer som inte klarar av att gå en
sådan sträcka ens med förflyttningshjälpmedel är ett PRH nödvändigt när bil används för förflyttningar. I dessa fall finns normalt
inga tillämpningsproblem.
Det finns emellertid många personer som utan större problem kan
gå något hundratal meter men sedan får problem på längre
8
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
sträckor. I dessa fall måste man göra en noggrannare prövning av
det enskilda fallet. Har den sökande ett arbete som kräver körningar med bil? Kan problemen kanske lösas på annat sätt än med
PRH bör detta övervägas.
Fobi som medicinskt skäl
Det är svårt att bedöma rörelsehinder som är en följd av fobier.
Här krävs normalt att en läkare med specialistkompetens i psykiatri utfärdat ett intyg där han utförligt beskriver problemen och hur
de påverkar gångförmågan.
Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut 29.4.1991 (förkortat).
NN har till stöd för överklagande anfört att hans fobiska besvär gör att
han har ett rörelsehinder som medför att han inte utan betydande svårigheter kan förflytta sig till fots.
E, docent i allmän psykiatri, har i ett läkarintyg uttalat bland annat följande. NN lider av ett paniksyndrom. Tillståndet utmärks bl a av svåra
fobier för allmänna kommunikationsmedel samt öppna platser. Ett slopande av hans parkeringstillstånd riskerar att göra honom till en individ
som pga sitt handikapp inte förmår lämna bostaden. En svårighet vid
bedömningen av handikappets verkningar vid allvarlig ångestsjukdom
med fobiska symtom kan vara, att fobier av lättare slag är utomordentligt vanliga och av så ringa intensitet att de kan övervinnas med en måttlig viljeansträngning. Från dessa lättare tillstånd måste dock särskiljas
den typ av allvarlig, invalidiserande sjukdom som är aktuell i NNs fall.
Påståendet att "Fobiska besvär inte kan anses vara sådant rörelsehinder att det innebär betydande gångsvårigheter" ter sig för en fackman
med erfarenheter från fobiträning förvånande. E har upprepade gånger
under sådan träning med patienter upplevt situationer där vederbörande stått paralyserad av skräck under kanske en halvtimme.
Avgörande för om ett parkeringstillstånd skall meddelas är ... om
rörelsehindret medför betydande svårigheter för sökanden att förflytta
sig till fots. En sålunda nedsatt gångförmåga är en nödvändig men
också - när sökanden själv för fordonet - en tillräcklig förutsättning
för parkeringstillstånd.
Prövningen kan schematiskt sägas ske i två steg. I det första skall sökandens hälsotillstånd, som orsak till rörelsehindret, utredas och klargöras och i det andra skall bedömas huruvida dessa förhållanden medför
sådan begränsning av gångförmågan som krävs för parkeringstillstånd.
Det finns generellt sett inget utrymme för att omedelbart lägga en viss
medicinsk diagnos till grund för avgörandet. Risken är då att gångförmågan - som relevant rekvisit i varje enskilt fall - inte blir prövad.
9
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
När det gäller psykiska sjukdomstillstånd - fobier, ångestneuroser eller liknande - kan dessa enligt verkets mening inte avfärdas generellt
på den grunden att gångförmågan aldrig påverkas. Det skall åter poängteras att gångförmågan - eller brist på sådan - är det avgörande
rekvisitet. En fobi som yttrar sig så att sökanden inte kan åka med kollektiva färdmedel, påverkar uppenbarligen inte gångförmågan i den mening som avses här. Inte heller psykiska störningar som yttrar sig i allmän nervositet i vissa trafiksituationer eller liknande, är förhållanden
som berör gångförmågan. Det torde däremot finnas fall av sådan svår
ångestneuros att gångförmågan - att ta sig till och från fordonet - påverkas. Svårigheten ligger naturligtvis i bedömningen härav. Enbart ett
påstående att så är fallet kan uppenbarligen inte tas för gott. Det medicinska underlaget är i dessa fall särskilt viktigt och kravet bör vara att
sökanden styrker förhållandet med ett intyg utfärdat av läkare med specialistkompetens i psykiatri. Vidare bör krävas att intyget utförligt penetrerar de psykiska besvären med ett klart uttalande i frågan om detta
påverkar gångförmågan och i vilken utsträckning.
Av det åberopade läkarintyget framgår enligt trafiksäkerhetsverkets uppfattning att NN har en svår ångestneuros med fobier vilka medför betydande svårigheter att förflytta sig till fots. Överklagandet skall därför
bifallas och ärendet visas åter till trafiknämnden för meddelande av tillstånd.
Svårigheter att bära
För den som saknar förmåga att bära och själv är bilförare kan
detta funktionshinder vara jämförbart med rörelsehinder. Enbart svårighet att bära hmga varor kan emellertid normalt inte
anses motivera ett PRH.
Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut 1.10.1990 (förkortat).
NN har i överklagandet vidhållit sin begäran att parkeringstillstånd skall
gälla hela året och anger bl a att han inte orkar bära matkassar. MH
har lämnat följande beskrivning av NNs bestyr vid matinköp. "För det
fall NN själv skall göra sina matinköp måste han parkera bilen där han
kan finna en ledig parkeringsplats. Härefter måste han gå till
biljettautomaten och köpa biljett varefter han får återvända till bilen för
att lägga biljetten där. Därefter får han promenera till närmaste affär
(ibland flera kvarter bort) och utföra sina matinköp. Han får då begära
att få lämna matkassarna i affären då han inte orkar bära dem till bilen
varefter han får promenera iväg och hämta bilen och sedan försöka parkera utanför ingången oavsett om det är parkeringsförbud eller ej. Sedan får han draga ut varorna till bilen".
10
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Trafiksäkerhetsverket har vid ett antal tillfällen prövat ansökningar ...
där sökande har haft rörelsehinder som varit beroende av svårigheter
vid bärande av saker. I ärendet ... uttalade trafiksäkerhetsverket bland
annat. "Verkets föreskrifter ... talar uttryckligen om att rörelsehindret,
oavsett orsaken därtill, skall avse gångförmågan. Motivet till detta är
att det saknas skäl att medge parkering närmare den plats föraren ämnar ta sig till än vad han själv kan gå. Är det fråga om uppställning för
på- eller avlastning, som enligt vägtrafikkungörelsen inte är parkering,
kan detta ske så nära slutmålet det är möjligt varefter fordonet parkeras på annan plats och föraren återvänder till fots. Vad nu har sagts
torde också ha varit lagstiftarens utgångspunkt när begreppet rörelsehindrad fördes in i vägtrafikkungörelsen.
Sammanfattningsvis kan därför sägas att tillstånd bör medges den som
på grund av bristande förmåga att utom fordonet självständigt förflytta
sig, har behov av att kunna ställa upp sitt fordon i nära anslutning till
bostaden, arbetsplatsen, serviceinrättningar mm. För att inte undergräva möjligheten att bruka ett parkeringstillstånd i den utsträckning
som rörelsehindret motiverar, skall tillståndet förbehållas de som har
ett kvalificerat handikapp. - - - Överklagandet skall därför lämnas utan
bifall.
Magproblem som medicinskt skäl
Problem med mage och tarmar (tarminfektion) har i flera fall
angivits som skäl i ansökan om PRH. Det handlar då om bilförare som får akut behov aven toalett och behöver stanna på
första bästa plats där en sådan finns tillgänglig. Uppställningstiden torde i de flesta fall vara relativt kort. Dessa problem har
inte ansetts vara en grund för PRH. Ett av skälen är att sådana
magproblem inte är ett rörelsehinder. Ett annat är att bestämmelserna i TrF 11 kap 5 §, punkt 6 bör vara tillämpliga i dessa
fall. Om en parkeringsanmärkning utfärdas bör man därför
kunna få rättelse.
Utdrag ur trafiksäkerhetsverkets beslut 16.11.1990 (förkortat).
NN har överklagat och åberopat olika läkarintyg.
Av läkarintygen framgår att NN sedan många år lider aven besvärlig
tarmsjukdom (Morbus Crohn). Han får då hastigt påkommande
trängningar till avföring och måste omgående uppsöka en toalett.
Enligt 160 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) får undantag medges om
det behövs av särskild skäl. Bestämmelsen är tillämplig även vid prövning enligt 159 a § vägtrafikkungörelsen av frågor om undantag för
rörelsehindrade från parkeringsbestämmelser.
11
Parkeringstil1stand tör rörelsehindrade
I Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter sägs i punkten 1.5: "Avgörande för
om parkeringstillstånd skall utfärdas skall vara om rörelsehindret medför att en person inte utan betydande svårigheter kan förflytta sig till
fots." Verkets föreskrifter talar uttryckligen om att rörelsehindret. oavsett orsaken därtill, skall avse gångförmåga.
Verket har full förståelse för de problem som sjukdomen förorsakar
men av läkarintygen och klagandens uppgifter är det enligt verkets uppfattning inte styrkt att sjukdomen bereder stadigvarande betydande
svårigheter att förflytta sig till fots. Mot bakgrund härav finner verket
inte skäl att ändra Länsstyrelsens beslut. Överklagandet skall därför
lämnas utan bifall.
Trafiksäkerhetsverket vill samtidigt fästa sökandens uppmärksamhet
på att polismyndigheterna och domstolarna i ärenden om befrielse från
betalningsansvar enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift i
begränsad utsträckning tillåter sig att pröva frågan utifrån de allmänna
straffrättsliga principerna om ansvarsfrihet bland annat på grund av nöd
Uämför rättsfall 50 i Rättsfall från hovrätterna 1980).
Närhet till arbetsplats
Ibland förekommer det att en person har ett rörelsehinder (dock
inte av den omfattning att det berättigar till PRH) och har svårt att
få parkeringsplats inom rimligt avstånd från sin arbetsplats. Det
kan också gälla en person som har psykiska problem som medför
att han inte kan använda kollektiva färdmedel utan måste använda
bil. I dessa fall är problemet vanligen lokalt. En åtgärd bör då vara
att pröva om problemet kan lösas genom ett undantag från lokala
trafikföreskrifter om parkering enligt TrF 13 kap 3 och 4 §§.
Utdrag ur regeringens beslut 1.9.1983.
Verket anför följande. Även om trafiksäkerhetsverket kan ha förståelse
för klagandens problem anser verket det tveksamt att ett rikstäckande
parkeringstillstånd för rörelsehindrade används i de fall där rörelsehindret föreligger i samband med bärande av tunga bördor. En sådan
tillämpning skulle kunna få oöverskådliga konsekvenser. Eftersom det i
här aktuellt fall är fråga om problem i samband med yrkesutövning som
sker inom ett begränsat område, bör det enligt verkets uppfattning finnas möjlighet att utifrån andra synpunkter än enbart rörelsehindret
pröva frågan om parkeringstillstånd. Då behovet av parkeringstillstånd
avser S kommun bör prövning kunna ske såväl med avseende på nyttokort som andra parkeringstillstånd enligt trafiksäkerhetsverkets regler.
Regeringen avslår därför besvären.
12
Parkeringslillsland för rörelsehindrade
PRH som passagerare
PRH kan utfärdas för personer som inte själva är förare utan
enbart medföljer som passagerare. Förordningen medger att PRH
utfärdas i sådana fall om den sökande "regelbundet behöver hjälp
av föraren utanför fordonet". Det kan gälla vid svåra förlamningar,
balansrubbningar av allvarligt slag, vid svår motorisk och psykisk
oro mm.
I de fall PRH inte bedöms erforderligt finns ändå ofta möjlighet för
den som medföljer som passagerare att bli körd fram till en plats
nära målpunkten. Enligt TrF 11 kap 5 §, punkt 6, är det möjligt att
stanna och parkera ett fordon som används för transport av sjuka
eller rörelsehindrade personer där det enligt lokal trafikföreskrift
finns förbud mot stannande eller mot parkering - " om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas". Denna regel
ger passageraren möjlighet till på- och avstigning mycket nära en
målpunkt, ofta närmare än vad som är tillåtet med ett PRH, eftersom ett sådant inte ger rätt att stanna där förbud att stanna eller
parkera gäller enligt LTF. Däremot är det, med hänsyn till trafiksäkerheten, inte möjligt att åberopa denna regel för att stanna på
platser där förbud att stanna eller parkera gäller generellt. Detta
gäller t.ex. inom 10 meter före ett övergångsställe, i en korsning
eller på ett backkrön.
PRH erfordras inte heller för en rörelsehindrad passagerare som
har ett ärende som sträcker sig över en viss tid och som kan klara
sig på egen hand. I en sådan situation kan föraren efter avstigning
nära målet köra bilen till en plats där den kan parkeras i enlighet
med gällande bestämmelser. Efter besöket kan föraren hämta passageraren vid avstigningsplatsen. Förfarandet kan jämföras med
vad som är vanligt vid persontransport med bil.
Barn
Ett speciellt förhållande gäller barn med rörelsehinder. Innan ett
barn har lärt sig gå eller kan gå längre sträckor har barnet ett normalt behov av hjälp från en vuxen för att förflytta sig. I sådana fall
innebär ett rörelsehinder inte en sådan förändring av behovet av
hjälp att ett parkeringstillstånd kan anses befogat. När barnet däremot blir äldre förändras situationen och förhållandet kan jämföras
med vad som gäller för den vuxne som färdas som passagerare.
13
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Vid vilken ålder denna situation inträder är svårt att ange utan
beror mycket på förhållandena i det enskilda fallet.
I vissa fall kan det också för mycket små barn föreligga skäl för
ett parkeringstillstånd. Sådana skäl kan vara att barnet är beroende av speciell och omfattande utrustning och att denna
utrustning är svår att förflytta utanför fordonet.
14
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
2. Var och hur gäller PRH?
Lagstiftningen
Av TrF 13 kap 8 § och tillhörande föreskrifter i VVFS 1999:176
framgår följande:
1. Ett parkeringstillstånd gäller hela landet och ger
• rätt att parkera under högst 3 timmar där parkering enligt en
lokal trafikföreskrift är förbjuden eller tillåten under kortare tid
än 3 timmar,
• rätt att parkera under högst 24 timmar där parkering enligt en
lokal trafikföreskrift är tillåten under mer än 3 timmar men
mindre än 24 timmar,
• rätt att parkera på parkeringsplatser som genom lokala trafikföreskrifter reserverats för rörelsehindrade med parkeringstillstånd. Viss längsta uppställningstid som föreskrivits för sådan
plats skall iakttagas, samt
• rätt att parkera under högst tre timmar på gågata.
2. Ett parkeringstillstånd skall gälla under viss tid, dock längst
tre år.
3. PRH medger inte parkering på sådan kortare vägsträcka som
föreskrivits vara avsedd för visst ändamål eller fordonsslag;
exempelvis på taxi- och lastzoner.
4. PRH utfärdat i Sverige och utformat enligt Europeiska
gemenskapernas modell (se följande kapitel), ger innehavaren
rätt att åtnjuta de parkeringsförmåner som erbjuds av den medlemsstat inom EES där han befinner sig. (EES omfattar staterna
inom EV samt Norge, Island, Schweiz och Lichtenstein.)
5. Ett faktablad om vilka förmåner som gäJJer inom olika EESländer ska på begäran tillhandahållas av den kommun som
utfärdat parkeringstillståndet.
6. I annan stat utfärdat PRH gäller i Sverige med samma villkor
som anges för svenska PRH ovan.
15
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Dessutom anges i "Lag om rätt för kommun att ta ut avgifter"
(KAL) att:
Kommunen har rätt att besluta att rörelsehindrade får befrias från
parkeringsavgifter.
Erfarenheter och råd
• Giltighetstid
Det finns för närvarande ingen statistik som visar andelen utfärdade PRH med olika giltighetstider, men tillgänglig information
tyder på att de allra flesta tillstånden har tre års giltighet. Det viktigaste skälet är naturligtvis att flertalet som söker har permanenta
eller i varje fall långvariga rörelsehinder.
I några enstaka fall finns indikationer på att kommuner väljer den
maximala giltighetstiden för att minska sitt ofta besvärliga arbete
med omprövning och förlängning även i de fall då rörelsehindret
bedöms ha en varaktighet på ett till två år. En sådan praxis kan
givetvis leda till att PRH utnyttjas även efter det att rörelsehindret
upphört eller har blivit så måttligt att det inte skulle motivera ett
PRH. Detta kan minska förtroendet för tillståndsgivningen. Vi vill
därför råda kommunerna att alltid tillämpa kortast möjliga giltighetstider då rörelsehindret bedöms vara övergående och ta på sig
besväret att förlänga sådana tillstånd när det behövs.
När rörelsehindret bedöms ha mindre än sex månaders varaktighet bör man först undersöka om det går att lösa problemet på
andra sätt än med ett kortvarigt PRH. I de fall då parkeringsbehovet i huvudsak finns inom den egna kommunen är det ofta
möjligt att i stället för PRH ge undantag från aktuella lokala trafikföreskrifter om parkering med stöd av TrF 13 kap 4 §. ( Se även
följande avsnitt!). När den sökande behöver parkera regelbundet
nära en målpunkt i en annan kommun kan man söka kontakt med
den kommunen och försöka träffa överenskommelse om att ett
undantag utfärdas för aktuell plats. Alternativt kan ett undantag
som gäller flera kommuner utfärdas av Länsstyrelsen.
• Undantag för visst ändamål
Som tidigare redovisats ger nuvarande lagstiftning inte längre möjlighet att utfärda PRH för "visst ändamål". Ett av de vanligaste
skälen för sådana tillstånd var att underlätta parkering för fordon
16
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
som hämtade eller lämnade rörelsehindrade vid skolor, sjukhus
samt för fordon som transporterar grupper av rörelsehindrade till
olika typer av utflyktsmål. Vid sådana transporter behöver föraren
i regel hjälpa de rörelsehindrade utanför fordonet
Även om undantag från gällande parkeringsregler idag inte kan
ges i form av PRH finns det fortfarande behov av att underlätta
parkering av de typer som anges ovan. Detta kan ske med stöd av
TrF 13 kap. Där framgår att "Undantag kan medges eller föreskrivas om det behövs av särskilda skäl och det kan ske utan fara
för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd
olägenhet." I samma paragraf står vidare att "Undantag ... från
lokala föreskrifter om parkering i en kommun får medges eller
föreskrivas endast för ... andra med särskilda behov att parkera i
arbetet."
Medges undantag enligt 13 kap 3 § ska i beslutet anges vad undantaget gäller. Det innebär bland annat att det klart måste framgå om
t ex parkering är tillåten på de särskilt anordnade parkeringsplatserna för rörelsehindrade, eller att undantaget innebär befrielse
från parkeringsavgift.
Undantag från föreskrifter om stannande och parkering inom en
kommun kan medges av kommunen, för flera kommuner inom ett
län av länsstyrelse och för fler län av Vägverket.
Kommunförbundet överväger att i samverkan med Länsstyrelserna och Vägverket ta fram ett förslag till standardiserad utformning av tillståndsbevis för parkering av fordon som utför transporter av de här aktuella typerna.
• Tidsbegränsning av parkeringen
Reglerna för uppställningstid, 3 respektive 24 timmar, anges på
föregående sida. Tolkningen innebär i de flesta fall knappast något
problem. Några kommuner har emellertid frågat om tidsgränsen
kan sättas till 1 eller 2 timmar på en bilplats som reserverats för
rörelsehindrade. Svaret är att det inte finns något hinder mot detta.
Nackdelen är att en kortare tidsgräns än 3 timmar oftast är opraktisk eftersom den som har ett PRH då kan ställa bilen en längre tid
på en närliggande gatusträcka med parkeringsförbud.
Ett par kommuner har också frågat om PRH kan medge flerdygns
uppställning, exempelvis vid bostaden, även om 24-timmars regle-
17
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
ring gäller i övrigt. Rätt till uppställning en längre tid kan prövas
enligt TrF 13 kap 3 §.
• Befrielse från parkeringsavgift
Enligt KAL kan kommunen besluta att rörelsehindrade får befrias
från parkeringsavgifter.
Under 1997 tog 76 kommuner betalt för parkering på gatumark.
Av dessa hade alla utom sex beslutat om avgiftsbefrielse för trafikanter med PRH. Dessa var: Falun, Härnösand, Skellefteå, Umeå,
Uppsala och Värnamo.
• PRHs giltighet på kvartersmark
De särskilda regler om PRH som redovisas i denna skrift gäller
endast för parkering på gatumark och för sådan parkering på
kvartersmark som regleras med lokala trafikföreskrifter (LTF). För
parkering på kvartersmark utan LTF måste sålunda en rörelsehindrad med PRH följa de villkor för parkering, avgifter, tidsbegränsningar etc som markägaren beslutat och har inga särskilda
förmåner, såvida markägaren inte särskilt beslutat tillämpa samma
regler som på gatumark.
En vanlig och lämplig praxis är att samma regler som gäller på
gatumark tillämpas även för parkeringsplatser på kvartersmark
där kommunen eller ett kommunalt bolag är markägare. Flera
kommuner har också som policy att försöka påverka förvaltarna av
allmänt tillgängliga, större parkeringsanläggningar (varuhus,
sjukhus, statliga myndigheter etc) att tillämpa de regler som gäller
på gatumark.
• Internationella regler för PRHs giltighet
EUs Råd har den 4 juni 1998 utfärdat rekommendationer om parkeringstillstånd för personer med funktionshinder. Sverige har antagit dessa och följande regler grundas på rekommendationerna.
Detta innebär att kortet får en utformning av gemenskapsmodell
men även att det gäller i hela europeiska unionen och att Sverige
godkänner kort utfärdade inom EU. I Vägverkets föreskrifter VVFS
1999:176 innehåller följande regler:
4 kap 1 §: Ett utländskt parkeringstillstånd av gemenskapsmodell i
enlighet med bilaga 1, som är utfärdat i en stat inom EES, ger i Sverige
18
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap 8 § Trafikförordningen .
4 kap 2 §: Även andra utländska parkeringstillstånd med den internationella handikappsymbolen ger samma rätt att parkera som parkeringstillstånd enligt 13 kap 8 § Trafikförordningen om de är utfärdade
på engelska, tyska eller franska eller om de används tillsammans med
en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska,
danska eller norska. Tillståndet gäller dock inte om innehavaren vistats
i Sverige mer än ett år.
12 kap 3 § VVFS 1999:176 anges vidare att kommunen på begäran
ska tillhandahålla en översikt över villkoren för användande av
parkeringstillstånd i de olika medlemsstaterna i Europeiska unionen. Underlag till denna översikt tas fram av kommissionen.
19
Parl<eringstillstand för rörelsehindrade
3. Reserverade platser
Antal platser
Det finns inga regler eller råd om var och hur många reserverade
platser som bör ordnas. Detta beror naturligtvis på att behovet av
sådana platser är mycket olika i kommlmerna. Det är inte heller
antalet rörelsehindrade i kommunen som i första hand avgör, utan
snarare den allmänna tillgången på parkeringsplatser och särskilt
tillgången vid resmål som de rörelsehindrade ofta besöker.
Tabell 2 på nästa sida baseras på statistik från 1997 och visar den
stora spridning som finns mellan ett 40-tal slumpvis utvalda kommuner inom olika storleksklasser plus de tre storstäderna. Tillgången anges i tabellen som antal reserverade platser per tusen invånare. En närmare analys av värdena antyder att huvudorsaken
till spridningen är de skillnader i förutsättningar som nämns ovan.
Sekundära förklaringar kan vara att kommunerna tillämpar olika
policy i denna fråga eller kanske inte närmare har analyserat det
verkliga behovet. Tabellen ger emellertid inte en fullständig bild av
den verkliga parkeringssituationen. Ofta finns både i mindre kommuner och i anslutning till stora målpunkter (affärscentra) god
tillgång på närbelägna parkeringsplatser på kvartersmark varför
reserverade platser inte behövs.
I Göteborg anordnas ibland s k personliga parkeringsplatser för
rörelsehindrade. Detta sker på gatumark och platserna tillkommer
efter ansökan från exempelvis den som bor eller arbetar i närheten.
Även om platserna kallas "personliga" handlar det inte om en
reservation för en viss användare eftersom det saknas lagligt stöd
för sådan. Däremot är parkeringsbehovet på den aktuella platsen
vanligtvis begränsad till en viss persons behov. Systemet fungerar
därför vanligen bra.
Utformning av parkeringsplatser
Vid planering och placering av parkeringsplatser för rörelsehindrade bör man kontrollera att förflyttningen från bilen till aktuella
målpunkter kan ske utan onödiga omvägar och utan hinder av
kantstenar, trappsteg och liknande.
20
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Kommun
l
Antal invånare
Antal reserverade
platser
Platser per
tusen invånare
Jokkmokk
Åsele
Hällefors
Bjurholm
Boxholm
Haninge
Sotenäs
Karlskrona
Mellerud
Orust
7000
4000
9000
3000
6000
66000
10000
60000
10000
15000
45
25
45
15
28
296
35
205
35
50
6,9
6,4
5,3
5,2
5,0
4,5
3,6
3,4
3,4
3,3
Lysekil
Bollnäs
Stockholm
Åmål
Vännäs
Sollefteå
Lessebo
Sölvesborg
Tibro
Malmö
15000
28000
718000
13000
9000
24000
9000
17 000
11 000
248000
20
36
930
17
11
30
11
20
13
289
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,3
1,2
1,2
1,2
1,2
Tierp
Tingsryd
Burlöv
Mariestad
BromöIIa
Boden
Luleå
Hagfors
Grums
Kumla
20000
14000
15000
25000
12000
30000
71000
15000
10000
19000
17
12
12
20
10
24
57
12
8
15
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
0,8
Göteborg
454000
337
0,7
Skövde
Varberg
Huddinge
Söderköping
Eslöv
Linköping
Norberg
Hörby
50000
52000
79000
14000
29000
132000
6000
14000
23000
37000
20
21
30
5
10
45
2
4
6
7
Finspång
Tyresö
21
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,3 .
0,3
0,3
0,3
0,2
Tabell 2. Antal
reserverade parkeringsplatser på
gatumark i ett 40tal kommuner.
Parkeringstil1stand för rörelsehindrade
Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara så breda att bildörrarna kan öppnas helt. Det är allt vanligare att rörelsehindrade använder större bilar, s.k. vans och liknande, vilket
kan motivera extra bred parkeringsyta. Utformningsexemplen
nedan motsvarar en rimlig minimistandard. En vanlig praxis
när reserverade platser anordnas i en befintlig anläggning är
att göra dem dubbelt så breda som övriga platser.
7.37
Uppställning på gatumark
b) Snedparkering 75 respektive 60 grader
e) Snedparkering 45 respektive JO grader
22
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
4. Handläggning av tillståndsgivningen
Lagstiftningen
Följande lagregler berör direkt handläggning av PRH; nämligen Förvaltningslagen, Sekretesslagen, Personuppgiftslagen,
ArkivIagen och det som står i Kommunallagen om delegation.
I Förvaltningslagen står bl a om myndigheters serviceskyldighet, allmänna krav på handläggningen av ärenden, anteckning av uppgifter, parters rätt att ta del av uppgifter och
motivering av beslut.
I Sekretesslagen 7 kap, 4 § står bl a följande:
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga
förhållande, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men .... Med socialtjänst
jämställs ... ärenden om tillstånd ... till parkering för rörelsehindrade ...
Enligt Personuppgiftslagen är integritetsskyddet inte längre
begränsat till ADB-behandling av personuppgifter utan lagstiftningen är oberoende av vilken teknik som används för registerhållning.
I ArkivIagen 6 § står bl a följande:
I arkiwården ingår att myndigheten skall: ... organisera arkivet på ett
sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas ...
avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som skall vara
arkivhandlingar ... verkställa föreskriven gallring i arkivet.
I Kommunallagen 6 kap, 33 § står bl a följande:
En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller
åt en anställd hos kommunen ... att besluta på nämndens vägnar i ett
visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34 §".
I 34 § står bl. a. följande: "I följande slag av ärenden får beslutanderätt
inte delegeras:
3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.
23
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Erfarenheter och råd
Flertalet kommuner har under perioden 1996-99 hanterat ansökan
om PRH enligt punkt 1-9 på följande sida. Vid bifall har därefter
kortet skickats till den sökande med post. Kravet på signatur och
foto enligt den europeiska gemenskapsmodellen har emellertid
medfört att en ny rutin bör införas. Korten bör hämtas personligen
enligt punkt 10 -11 för att möjliggöra kontroll av att rätt person får
tillståndsbeviset och att namn, namnteckning och foto överensstämmer.
När de nya korten införs föreslås sålunda en handläggningsrutin enligt följande:
1. Sökande ringer eller skriver och ber om ansökningsblankett.
Blankett skickas.
2. När ansökan kommer in diarieförs den, varvid namn, person-
3.
4.
5.
6.
nummer och diarienummer förs in i registret (som oftast är
datoriserat). Ärendet registreras som nyansökning eller förlängning. Samtidigt kontrolleras att den sökande är skriven i kommunen.
Observera att ett välliknande foto av den sökande numera ska
ingå i ansökningshandlingarna. Kommunen beslutar huruvida
foto och namnteckning ska begäras in tillsammans med
ansökan, eller om det kan vänta till dess beslut fattats om att
bevilja tillståndet.
Om ansökan gäller förlängning går handläggaren igenom den
gamla akten och bedömer om förlängning kan ske utan närmare utredning eller om förnyat läkarintyg behöver infordras.
Även om rörelsehindret är bestående kan förhållandena ha
ändrats, t ex genom nya behandlingsmetoder, varför det i vissa
fall kan vara lämpligt att kräva ett nytt läkarintyg. I dessa fall
kan interva1Jen mellan förnyade intyg vara längre än tre år.
Vid nyansökan går handläggaren igenom handlingarna och
kontrollerar att inget är fel ifyllt, att inga uppgifter saknas och
att foto finns med eller om det finns uppgifter som verkar
oklara, t ex att den sökandes uppgifter inte överensstämmer
med läkarens.
Ansökningen skickas därefter till förtroendeläkaren, om kommunen anlitar en sådan. Även vissa ansökningar om förlängning kan skickas för utlåtande till förtroendeläkaren.
24
Parkeringstillst<3nd för rörelsehindrade
7. Om handlingarna efter dessa kontroller inte ger tillräckligt
underlag för beslut skickas ett brev till den sökande med detta
besked. Den sökande har då cirka en månad på sig att
inkomma med kompletterande handlingar. Det kan vara en
bättre beskrivning av problemet, ett tydligare skrivet läkarintyg eller att den sökande uppmanas ta kontakt med
förtroendeläkaren för att få en om prövning av dennes första
bedömning. (Vissa förtroendeläkare har gått med på att ta
emot sådana besök).
8. Om handläggaren har PRH på delegation beslutar handläggaren med stöd av inkomna handlingar om bifall eller avslag.
9. Om kommunen valt att inte inhämta foto och producera korten
förrän efter bifall, kontaktas sökande med begäran om fotografi och namnteckning (eventuellt på särskild bilaga till
ansökningsblankett) .
10. Om handläggaren inte har delegation (eller endast får ta beslut
om bifall) redovisar han eller hon sina bedömningar i ett
beslutsunderlag, som överlämnas till nämnden för beslut.
11. Beslut om avslag skickas ut tillsammans med information om
hur och var överklagan kan ske (först hos Länsstyrelsen och i
nästa steg hos Vägverket).
12. Vid bifall meddelas den sökande var kortet kan hämtas.
13. När kortet hämtas kontrolleras den sökandes identitet, att
namnteckningen på baksidan överensstämmer med den på
identitetshandlingen samt att fotot är välliknande. Samtidigt
lämnas information som behövs för att använda kortet.
Utformning av beslut
Bifall till framställningen om parkeringstillstånd är i formell
mening ett beslut om undantag från Lokala Trafikföreskrifter om
parkering som ger tillstånd att parkera enligt vissa villkor. Dessa
villkor bör anges i beslutet.
Exempel på utformning av beslut
Med stöd av 13 kap 8 § Trafikförordningen medges det fordon som
används av Er följande undantag från de lokala trafikföreskrifter
om parkering som gäller i den kommun där parkeringen sker.
1. Parkering får ske under högst 3 timmar där parkering enligt
lokala trafikföreskrifter är förbjuden eller tillåten kortare tid än
25
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
3 timmar. Parkering får dock inte ske på plats som avsetts för
visst ändamål t ex taxizon.
2. Parkering får ske under högst 24 timmar där parkering enligt
lokala trafikföreskrifter är tidsbegränsad till mellan 3 och 24 tim.
3. Parkering får ske under högst 3 timmar på gågata
4. Parkering får ske på plats som enligt lokal trafikföreskrift är
avsedd för rörelsehindrade. Är uppställningstiden begränsad på
sådan plats får parkering inte ske under längre tid.
Undantaget gäller under följande villkor:
1. Parkering enligt detta undantag får ske endast i samband med
att Ni färdas i fordonet.
2. Vid parkering enligt undantaget ska bilagda parkeringstillstånd
vara anbringat på utifrån väl synlig plats innan för fordonets
vindruta.
3. Parkeringstillstånd som missbrukas kan återkallas.
4. Undantaget gäller i hela riket till utgången av ( här anges
månad-år).
5. Efter giltighetstidens utgång ska parkeringstillståndet återställas
tiU kommunen.
6. Om parkeringstillståndet förloras eller stjäls kan nytt parkeringstillstånd erhållas efter ansökan. Har parkeringstillståndet
förlorats eller stulits ska polisanmälan ske och ansökan om nytt
parkeringstillstånd åtföljas av bevis på att polisanmälan skett.
Det är dessutom lämpligt att till beslutet bifoga information t ex
om följande:
•
•
•
•
Avgiftsbestämmelser i hemkommunen.
Serienumrets betydelse.
Spärrning av förlorade och stulna kort.
Användning utomlands.
Ansökningsblankett
Många kommuner använder den ansökningsblankett som säljs av
Kommentus Förlag AB och som tagits fram tillsammans med
Kommunförbundet. Under hösten 1999 har formulärets omarbetats för att stämma med den nya lagstiftningen. Den reviderade
blanketten visas i slutet av handboken.
26
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Flera av de större kommunerna tillhandahåller egna blanketter.
Dessa kan i detaljer skilja sig från Kommentus standardblankett.
Dataprogram
Kommunförbundet har gett ut en särskild rapport om datorstöd
inom Trafiknämndernas arbetsområde, mars 1996. Rapporten
innehåller ett kort avsnitt om datorstöd för PRH-hanteringen. Där
redovisas bl.a. de olika dataprogram som för närvarande används
samt generella råd för val av program.
Sekretess
Enligt Kommunförblmdets bedömning gäller följande:
• Läkarintyg och övriga handlingar i PRH-ärenden är sekretessbelagda och måste förvaras enligt sekretessbestämmelserna.
• Information om vilka personer som har PRH torde däremot inte
omfattas av sekretesskraven.
• När PRH-ärenden behandlas i nämnd bör handlingarna inte
skickas ut i förväg utan delas ut vid mötet, för att sedan samlas
in efter avslutat möte. Alternativt kan handlingarna "hemligstämplas" när de skickas ut. De enskilda nämndledamöterna är
då ansvariga för att de hanteras enligt sekretessreglerna.
• Enligt gällande praxis håller flertalet kommuner datoriserade
register över handikapp tillstånden. Registret får endast innehålla uppgifter om namn, adress, ålder, kön samt tillståndets
giltighetstid. Kommunen är skyldig att anmäla registerhållningen till Datainspektionen. Detta sker i regel genom kommunens personuppgiftsombud.
• För råd och förslag till praktiska rutiner kan det vara lämpligt
att kontakta socialnämnden, som ofta behandlar sekretessbelagda ärenden.
Alla handläggare som hanterar akterna bör underteckna en skriftlig försäkran att de känner till gällande sekretessregler och förbinder sig att följa dem. Arkiverade akter bör förvaras i rum som ska
låsas när handläggarna inte befinner sig där.
27
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Hantering av tillståndsbeviset (kortet)
Tillverkningen av kortet beskrivs närmare i kapitelS.
Kortet är en värdehandling som är stöldbegärlig. Det är därför viktigt att de hanteras enligt strikta säkerhetsrutiner. Bland annat bör
följande beaktas:
• Kortstommar och utskrivna inlagor bör förvaras i kassaskåp.
När utskrift av inlagor sker med datorprogram bör lösenord
krävas.
• Inplastningen görs i en särskild maskin med en plåt, som ger det
föreskrivna säkerhetsmönstret på plasten. Plåten bör förvaras i
låst utrymme.
• De hologram som ska fästas på korten är en viktig säkerhetsdetalj och bör förvaras inlåsta i kassaskåp.
Kommunen bör uppmana sökande av förlängt tillstånd att lämna
in utgångna kort så att underlag för falska kort inte finns tillgängliga.
Nytt serienummer vid förlorat eller stulet kort
Om ett kort rapporteras stulet bör kommunen kräva att tillståndshavaren anmäler stölden hos polisen. Efter bekräftelse av stöldanmälan utfärdas ett nytt kort med ett nytt serienummer.
Om kortet rapporteras förlorat, men omständigheterna är sålunda
att stöld inte misstänks, godtar de flesta kommuner att innehavaren av tillståndet lämnar in en försäkran om att man förlorat
kortet. Även i sådana fall ges det nya kortet ett nytt serienummer.
Spärrlista
De förlorade och stulna tillstånden förs fortlöpande in på en spärrlista. I denna lista registreras innehavarens namn och kortets serienummer (länskod - kommunkod -löpnummer - födelseår - könsbokstav - giltighetsdatum). Spärrlistan distribueras med lämpliga
intervall, t ex en gång i månaden, till alla berörda (polis,
parkeringsvakter, grannkommuner m fl)
Läkarintyg
Det finns inte något generellt kravatt ett läkarintyg ska bifogas vid
ansökan om PRH. I de flesta fall torde läkarintyg dock medfölja
ansökan.
28
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
För att ett läkarintyg ska vara till hjälp vid handläggningen krävs
att innehållet är begripligt för handläggaren. Detta är tyvärr inte
alltid fallet. Visserligen är flertalet läkarintyg numera skrivna på
svenska men ofta på ett sätt som ger föga stöd för handläggarens
bedömning. Det förekommer också att läkaren skriver att den
sökande uppger att han eller hon har någon form av besvär som
innebär svårigheter att gå. Läkarens egen bedömning finns inte
redovisad. Ett sådant läkarintyg är av litet värde i handläggningen.
I socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1981:25) för hälso- och sjukvårdspersonalen om avfattande av intyg mm, sägs bland annat
följande:
Uttalandena i ett intyg skall vara så fullständiga och otvetydiga som
möjligt och bör göra det möjligt för mottagaren att själv bilda sig en
uppfattning om förhållandena. I intyg, som riktar sig till personer som
inte kan förväntas vara insatta i medicinskt fackspråk, skall svenska
uttryckssätt så långt som möjligt användas.
Det är viktigt att det tydligt framgår vad som är utfrågarens egna
uttalanden och vilka uppgifter som härrör från andra personer.
Det finns naturligtvis alltid möjlighet att ta kontakt med den läkare
som utfärdat intyget för att få ett klargörande. I de fall som
kommunen anlitar en förtroendeläkare bör handläggaren alltid
kontakta denne för att få en fackmässig bedömning av ett svårtolkat läkarintyg.
Läkare uppmärksammas på kommunens bedömningsgrunder och
tillämpningsregler genom den information som bör finnas tillsammans med läkarintyget. Dessutom är det bra om handläggarna
får möjlighet att hålla en kort information (5-10 min) på t ex vårdcentralerna i kommunen.
Ett alternativ till förtroendeläkare kan vara ett samarbete med
handikappkonsulent eller motsvarande för bedömningen av
ansökan och läkarintyg.
Kommunen kan inte ta betalt för PRH
För de flesta typer av dispenser har kommunen rätt att ta betalt för
det utredningsarbete som krävs. PRH är dock ett undantag.
Kommunförbundet har gjort en särskild framställning till Regeringen i denna fråga, men fick efter flera förhandlingsomgångar till
slut ett klart nej.
29
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
Samråd mellan kommuner
För att hanteringen av tillståndsgivningen ska vara så enhetlig som
möjligt kan närliggande kommuner ta kontakt med varandra och
diskutera rutinerna. Detta har gjorts i flera regioner med gott
resultat. Handläggare från kommuner, representanter från Länsstyrelsen och förtroendeläkare samlas och diskuterar t ex aktuella
överklagningsärenden (prejudikat), tveksamma fall, läkarnas
formulering av intyg och andra frågor förde enskilda handläggarna. Sådana samråd och avstämningar av rutiner kan t.ex. genomföras varje eller vartannat år.
30
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
5. Tillståndsbevisets utformning
Lagstiftningen
I Vägverkets föreskrifter (VVFS: 1999: 124) redovisas rekommendationerna från EU:s råd i en bilaga med titeln "Bestämmelser om
gemenskapsmodell för parkeringstillstånd för personer med funktionshinder". Det innebär att vad som sägs i bilagan om tillståndsbevisets utformning blir gällande svenska bestämmelser.
Varje medlemsland kan välja en egen nationell detaljutformning av
tillståndsbevisets (kortets) utformning inom ramen för EU:s
bestämmelser. Figuren nedan är hämtad ur VVFS 1999:176 och
visar hur det svenska kortet ska se ut.
De nya föreskrifterna om utformningen av PRH trädde i kraft den
1 maj 2000. Till utgången av juni månad 2000 får dock kommunen
utfärda parkeringstillstånd som utformats enligt tidigare föreskrifter. Kommunen ska dock på begäran tillhandahålla parkeringstillstånd enligt de nya föreskrifterna från 1 maj 2000 - främst till innehavare som behöver PRH enligt gemenskapsmodellen i samband
med resor utomlands.
PRH som utfärdats enligt tidigare föreskrifter gäller den tid som
angivits på kortet.
Förändringar
Text, siffror och symboler har fått andra placeringar pä kortets yta
och färgsättningen är ny. Därvid har myndigheterna tagit hänsyn
till att den väsentligaste informationen - giltighetstid och serie-
Parkeringstillstånd
för rörelsehindrad
o.aa lIIsI6nd . .
~riilllIIt
. . . . dlt pIIlcerlnpfilln*18I' ...... ~
INdltn"""'dir han boIIIn_ sig.
PysiköintHupo
Parkering.kor1
Plrkinggrd
$erienolnmllr
l
9999-o0108-69K
lJIIAnllIlw>
PROVLUNDA KOMMUN
Det svenska kortet. I verkligheten
är kortet 15 cm
brett.
Carte dt .tationMment
Contrlsllgno dl parchegglo
Plthtfttaart
CIrtIo de tsIKionamento
T....... de nlldonamMtnlo
P.ttIUIWIi,
Om ~ tIIRind
'.
anvlInd&, lIkaII det
. . - . . p6 fcJldor.m
frfrN8 dII .. all hm.... lir klart synlig
&A-ttO C1Ta8j.1EO~
Iir_
-31
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
nummer - måste vara lätt av avläsa för parkeringsvakterna. I
övrigt är följande förändringar av särskilt intresse:
• Kortet är större. Inlagans format har ökat från cirka 102 x 72 till
148 x 106 mm.
• I serienumret har markeringen för kvinnor ( bokstaven F)
ändrats till K. Detta är en konsekvens av bestämmelsen att
utfärdarlandets språk ska användas. Serienumret med sina olika
delar bibehålls i övrigt som förut.
• Datum för sista giltighetsdag skrivs, enligt europeisk standard,
i ordningen dag, månad, år och med månadens namn förkortat
till tre bokstäver istället för med månadens nummer.
• Innehavarens namn på baksidan ska kompletteras med namnteckning och foto.
Erfarenheter och råd
Före 1992 fanns mycket enkla krav på kortets utformning. Det
skulle ha handikappsymbolen på framsidan samt uppgifter om
innehavare och utfärdare. Då angavs också nästan alltid på kortets
framsida registreringsnumret på det använda fordonet. Kommunförbundet hade under perioden 1990-92 noterat många problem i
samband med de gamla korten och genomförde därför en omfattande utredning som resulterade i att enhetligt utformade,
inplastade kort med vissa säkerhetsdetaljer infördes. De svenska
erfarenheterna från användningen av dessa kort under perioden
1992-99 har framförts till EU:s råd och i stor utsträckning beaktats
vid utformningen av den nya gemenskapsmodellen.
Förbättrad säkerhet mot missbruk och förfalskning
I EU-rådets rekommendationer sägs att varje medlemsstat själv
föreskriver säkerhetsbestämmelser för att förhindra förfalskning
eller efterbildning av PRH. Vägverket har därför i VVFS 1999:176
föreskrivit att parkeringstillståndet minst ska ha följande skydd
mot förfalskning:
1. Inlagan ska bestå av vattenmärkt, icke fluorescerande papper.
2. Den ljusblå bottnen ska vara försedd med ett mönster av
säkerhetstyp, dock inte rastertryck, och ska tryckas iriserat i
minst två färger.
32
Parkeringstillstand för rörelsehindrade
3. Tillståndet ska vara inplastat. På tillståndets framsida ska plas-
ten vara försedd med ett tydligt reliefmönster som täcker minst
halva framsidan.
4. På framsidan ska finnas ett hologram med minst två växlande
tydligt urskiljbara bilder.
5. På baksidan ska finnas ett för ögat osynligt tryck som
fluorescerar under bestrålning.
6. Tillståndet får förses med streckkod eller annan märkning för
maskinell kontroll.
Tillverkning av korten
När 1992 års korttyp skulle införas tog Kommunförbundet kontakt
med de företag som kunde tillverka inplastade kort som uppfyllde
då gällande krav. Detta ledde till att ett företag, Seri Line AB gick
ut med en offert till alla kommuner och har fram till 1999 levererat
färdiga kort eller inlagor ( för lokal inplastning) till en mycket stor
andel av Sveriges kommuner. På 1992 års korttyp har därför
säkerhetsdetaljerna fått en enhetlig utformning över hela landet,
vilket i hög grad underlättat parkeringsvakternas kontrollarbete särskilt i de fall kortinnehavaren parkerar i många kommuner.
De nya föreskrifterna innebär inte något uttalat krav på att alla
svenska kort har en inlaga med enhetligt bottenmönster, hologrammönster eller reliefmönster i plastytan. Föreskrifterna kräver
endast att sådana typer av förfalskningsskydd används samt att
viss information finns på kortets fram- och baksida med en i huvudsak likformig placering av denna information. Kommunerna
kan sålunda välja mellan olika kortleverantörer - var och en med
sina säkerhetsmönster och sin detaljdesign. När den europeiska
gemenskapsmodellen införs och kommunerna ska upphandla kort
(eller stommar, plastfickor och inplastningsmaskiner för egen korttillverkning) bör följande beaktas:
Flera olika korttyper som alla är rikstäckande försvårar naturligtvis parkeringsvakternas kontroll. Alla måste ha detaljerad kännedom om förekommande "legala" parkeringstillstånd. Detta skulle
innebära betydande problem - särskilt i de tre storstadsregionerna.
Det finns därför skäl att försöka begränsa antalet kortleverantörer.
Det större formatet, det förstärkta förfalskningsskyddet och kravet
på foto och namnteckning kommer att innebära en ökning av
33
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
tillverkningskostnaden. År 1999 var kostnaden cirka 11 kronor per
kort för en kommun som själv tillverkar korten. Detta styckepris
kan väntas öka med cirka 50 %. Därtill kommer engångskostnader
för ny inplastningsmaskin jämte plåt och för uppdaterad programvara samt eventuellt en scanner för överföring av foto och signatur
till inlagan. De kommuner som väljer att beställa färdi.ga kort aven
korttillverkare kan räkna med en kostnad av storleksordningen
40-60 kronor per kort av den nya typen.
Storleksordningen på kostnaden vid övergång till de nya korten
för några typkommuner framgår av tabellen nedan. Den övre
delen av tabellen avser kommuner som tillverkar korten själva.
Den nedre visar kostnaderna om kommunerna köper färdiga kort.
Antal utfärdade
PRH per år
Kortkostnad för
tre år (kr)
Kortkostnad för tre år +
materialkostnad (kr)
400
250
40
6800
4300
1000
14800
12300
9000
200
150
20
8600
6500
900
Ingen materialkostnad
Ingen materialkostnad
Ingen materialkostnad
Av tabellen framgår att alla utom de allra största kommunerna ligger under det gränsvärde som, enligt upphandlingsförordningen,
skulle innebära ett formellt krav på upphandling i konkurrens.
Flertalet kommuner kan därför, om de så önskar, göra en direktupphandling med tidigare leverantör vid övergång till de nya
korten. Det kan dock av principiella skäl finnas anledning att
vända sig till flera leverantörer. Det kan i så fall också vara lämpligt att överväga om kommunerna kan ha fördelar av gemensam
upphandling genom att kommunerna föreslår Kommentus AB att
göra en upphandling för deras räkning.
34
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
6. Missbruk, förfalskningar och stöld
Missbruk
Det förekommer i alla kommuner att kortet används av andra än
den person som fått PRH. Det är ofta en familjemedlem som
"lånar" kortet med eller utan tillståndshavarens vetskap. Sådant
missbruk strider mot reglerna och kan i princip beivras. Kortet är,
som tidigare nämnts personligt och får endast användas när den
rörelsehindrade som har PRH själv kör bilen, eller när han eller
hon medföljer som passagerare om tillståndet medger detta.
Det kan vara svårt för parkeringsvakten att kontrollera sådant
missbruk. Man får ofta följande situation:
• Parkeringsvakten finns i närheten och observerar den person
som kör och parkerar bilen. Parkeringsvakten misstänker missbruk.
• Sedan föraren/passageraren lämnat fordonet tittar parkeringsvakten på kortets framsida och finner att bilförarens ålder och
kön inte stämmer med uppgifterna på kortet.
• Parkeringsvakten gör en anteckning om tid, plats och sina iakttagelser och kontaktar kontoret (per mobiltelefon) för att kontrollera om kortet finns på spärrlistan (se nedan) och om tillståndet avser förare eller passagerare.
• Parkeringsvakten väntar i närheten minst kontrolltiden. Om
samma, enligt kontrollen obehöriga bilförare återvänder ensam
för att köra iväg med bilen utfärdas parkeringsanmärkning och
händelsen rapporteras omedelbart till kontoret.
• Om föraren återvänder med en person som bedöms "stämma"
med uppgifterna i PRH behövs ingen åtgärd och eventuellt
utskriven parkeringsanmärkning makuleras.
En vanlig praxis efter en anmälan från parkeringsvakten om misstänkt missbruk är att handläggaren på kontoret omedelbart ringer
hem till tillståndshavaren. Om denne är hemma så informeras hon
eller han om att en bil med tillståndsbeviset har parkerat och att
föraren utnyttjat det personliga kortet. Om inga särskilda omständigheter kan åberopas så informeras personen om att kortet inte
får användas av andra och att det kan återkallas om det missbrukas.
35
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Vid upprepat missbruk återkallas kortet (och förs upp på spärrlista). Samtidigt meddelas tillståndshavaren att återkallandet kan
överklagas i samma ordning som ansökan, dvs först hos Länsstyrelsen och sedan hos Vägverket.
Förlalskningar
Förfalskningar av olika slag har upptäckts i framförallt storstadsregionerna. I några fall har det handlat om ganska amatörmässiga
försök att kopiera och manipulera kort. De förfalskade stommarna
har haft fel färgnyans och textändringarna har varit oskarpa eller
på annat sätt klumpigt utförda. I andra fall har förfalskningarna
enbart gått ut på att förlänga giltighetstiden. Ingen vet naturligtvis
om de upptäckta fallen bara är "toppen på ett isberg". Det kan
finnas många oupptäckta, skickligare utförda, falska kort i bruk.
De nya korten har som nämnts förstärkt förfalskningsskydd. Detta
har utformats bl.a. med stöd av råd från Statens kriminaltekniska
laboratorium och torde väsentligt försvåra förfalskning och efterbildning av korten. En ytterligare förbättring som tillåts enligt föreskrifterna är att införa streckkod på kortets framsida. Detta skulle
göra kontrollen mycket säker, men förutsätter att parkeringsvakterna utrustas med streckkodsläsare samt en central spärrlista. Försök har visat koden i de flesta fall kan avläsas utan svårighet
genom bilrutan och i den sneda vinkel som kortet normalt får när
det placeras på instrumentpanelens översida.
Ett troligt nästa steg i förbättring av skyddet mot förfalskning och
illegal användning är att förse korten med ett datachip som innehåller all information om tillståndet. Detta kan väntas bli aktuellt
på några års sikt och möter inget hinder enligt reglerna.
Stölder
Inom storstadsområdena s~äls WO-tals kort per år ur parkerade
bilar. Sålunda finns minst 350 parkeringstillstånd, utfärdade av
Stockholms stad, som är stulna eller har förkommit på annat sätt.
Man misstänker på goda grunder att de försvunna korten säljs på
en "svart marknad". Priset varierar naturligtvis från ort till ort. I
Stockholmsregionen har storleksordningen 20 000 kronor nämnts.
Stöldproblemet kompliceras av att polisens möjligheter att ingripa
begränsas av gällande regler och praxis. Svårigheterna består i att
beslagta ett kort som rapporterats stulet och ligger i en bil samt att
36
Parkeringstillständ för rörelsehindrade
ställa bilföraren till ansvar. Därtill kommer att åklagarna har svårt
att driva sådana fall eftersom bevis kravet är högt och ofta inte kan
tillgodoses. Möjligen kan kravet på innehavarens foto och namnteckning på kortets baksida enligt de nya föreskrifterna innebära
någon för bättring i detta avseende. Det avgörande problemet
synes dock vara att polisen sällan kan avsätta tillräckliga resurser
för att hantera kortstölderna.
Kommunförbundet samråder med kommunerna om metoder att
minska stöldproblemet. Som första åtgärd har diskussioner inletts
med polis och åklagare för att få till stånd sådana ändringar av
regler och praxis att ovan beskrivna svårigheter begränsas. Förbundet överväger även, i samråd med kommunerna, att begära en
komplettering av lagstiftningen som ger möjlighet för parkeringsvakterna att få se kortets baksida för att kunna kontrollera
innehavarens identitet.
En annan åtgärd är att försöka göra korten mindre stöldbegärliga.
Detta skulle t ex kunna åstadkommas genom att komplettera korten i storstadsregionerna med ett märke som ska förnyas periodvis
(exempelvis varje kvartal) för att göra kortet giltigt. Detta märke
skulle kunna utgöras aven liten dekal, med unikt mönster, som
fästes på kortet eller på insidan av vindrutan. Med sådana
kvartalsmärken skulle kortens värde som stöldobjekt minska kraftigt eftersom ett stulet kort endast skulle vara användbart i högst
tre månader istället för upp till tre år.
Det finns säkert andra uppslag som kan vara värda att pröva.
Kommunförbundet tar gärna emot ideer och förslag från alla
berörda.
37
ANSÖKAN om poR.ring.·
tilltGnd fil råAlMhindr.
1iI_.o.. _po"'..........
LiKA.INTYG
~~-:t..:==~:",
I6oocIIOt.-o.cI......ood<..d
:r:~~Ei?':~:$~~
0 .... >61. .. 100........ O.... -aI._~ .... """"""" ......... ~..........
=...'7:n.
o.......:.:_
_-=;~~::t-.~
O". . ~ _ N .
............ '
... .....-- ..-""""_ ----_._ . ------_
At6OIt.toN_~Ioo
.............
...-.-. ...,...
----................ '-
.... . .
.-..-...--..--.
~
n".
.....
,~._
-_
~.
-
'"
-
---------------'
~..~;kr:i~~~~I:II:~:i,;:~I::i:=,~:~:d:
W31.1
.'"
1..........I.n .ch ..1II1l.r .m p.rIl.rln'.'III••antl för r....I••hl..t1nul
\lod III '-"-iIopri...... 1ot ..............,
· =-:;~=:::~~~~
gol"
~odI
~pb
o&.udo -.:od. pIotw r~ -.bot od.6 ~
~cb~O{~C.---~-
· ~~~Ji~=~~"::=~
~MIoi60dot.Ot ... """'v .. ~"'PfI"'I"D'..,.d....,...toI~
•
~~clr .....
,..oooal-.....--.....b>lag......
y/!arlil .. ~ ~
.......
~~~~~~_""...,i.
C. .... edKJld.....,~>Io:o
"-"'-d_~
Ioon
*
~~
....a;g.fU-.... ~4~1998
t.6n~
6rkwbwd ..
_codlodoporl..o ...... pIctI_Ot
~,.:.~~=::w.~..:.=.:~
.....
PO~a6'-~..borlpQ_.LIt~~
__. . . .~Ioto._b.. tbdaoof ....... bJogcn~
P6~~
l_ro..npO ........... ~,'""~~
• r"E-Ot"'O>t~..,.dUlpfägladlg6ngl~.dv.hor."O'''II_ ..
10<
"V~Jlnlr,IO<dcn.l_~~'-6np.,n...,~lan~
... ...........,
~ngol:illl6ndglll' ..... PCI'~.."
•
. %.J~:-on"i=~IoIocol . "''UO'''u;kOt~ . .
• ~ad~U;:l:\oobol.p..i60~u6nd~lundcnIogJol.I ... -
.lIndtt-hOg"2·'--'loItddotpac'.... ingOt~ ..... ""3 .... mindI.'""
,,""'-
· ::,~~:;;~.==~~~~;;.:~
• pli pon...;.,g.p"o,. ,._ad b
ar-p6~-
vod ........MUtonI6rlO<doro.r,
u.-,....
tOt'....nondtad
- ' " htJg" ......... -.. 1-....
.underhOg"J_plIg6gato
~pro"jt.:
• =QW~=;;-::::~~i;.~~7.::tt:
".""'TiI.6nIolor._IfMtÖ~.
.1'oo'-""'.....u6nd60:~,~".6r.
"""'"
~l~&I*KW>I90d0i60
_ _ .... OVMddaID.tl!l~~,~~lrond6
• I0Io,
Por'-"""~O{
...."~nbI"""'-.. .pl..\o),~
A_~"'ll~l6rpCIUClg
........ Ot~othlOt...da"e-onc:Icnd6 ........
te-Öf....:l,1NW>
• E.-,
• 1Iondpw-.
bara . . . . . gr.....dIör_~\IIhIbnd.
.....
hor . . ~9ft................. ~~1.o6nd.
• ~~~obI.oo
• E"..bCln ... od- .. lCI"IJioch
...__
~ ..
$*1OI'Ilanka'*"'blt-QW-......
gol"
•
~QW
•
~~Ot .... ........., ..... , - _...
lP.gv~~lOI'I'Ilronho_b~
~=~~~~~-1~-.:r~6<
bJr...... Ir6n • • ........-..... lCcond.Ja"-bb.o1«l
gtundlör~.
... ~
Iör.coMJ,6gat
• ~~-Iorn).IwQW~""llO'Jdgcor."""""_~"'~
K--.beIl..<l ..... ~""'. .u6ndl...~hot."-..,...,....
16riar.....
oUetP""-~~.......oh
...........
r.--IflO'.Ot~*codl
~:'~~~~"'"'-".....dNa
,.".,~
!=e=Ei~bcodl~-::r~:d.~~~
~förlog.
oe·709.s990"'lco..oe-709~9ilO
__
uIbdot.~ ~~lrw-nlilpcol.wo
. . . " .... \ - . n _
M
i
,.bör_..
~ .. ~ ...
"'dot_-w..,.,~ ..1
.......................
1r.w
......
ANSÖKAN om pof~.litlg\.
tilhtilr>dtöorör.t..hinc!,od.
II
I
x
foo'-~_~"""""'Iarcl-",,,,"""""'-ipolo~""'_
~bdopp6.-....c.~ ~~.........x."""".w
~"""""''''''Qnoelooro'''~'''''''''''''''
"""""",,"I.on~
.. _ _ ....
....
~
~~?Z~.4~~~
=::.I::;::....
. . . ,..........- .. bov-~~~lo:'ll-,._ .... ~""'~.... """'""""'..a.,I~SN
Blanketterna
beställs från
Kommentus Förlag.
Parkeringstillstånd
för rörelsehindrade
Detta är en fyllig handledning för alla led i hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Skriften riktar sig till till såväl politiker och handläggare, som till personal på gatukontor, parkeringsvakter och polis. Den behandlar allt från rutiner för tillståndsgivning till regler för efterlevnad. Fler
exemplar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-7095980.
Andra reviderade upplagan (2000). ISBN 91-7099-906-6
~~SVENSKA
KOMMUNFÖRBUNDET