Jonjakten: ämnen
Negativa joner:
Karbonatjoner, CO₃²Karbonatjonen reagerar med syre och bildar gasen CO₂ och vatten. Du kan alltså känna igen
CO₃²- eftersom det börjar brusa och bubbla om du tillsätter syre:
CO₃²- (aq) + 2 H+ (aq) → CO₂ (g) + H₂O (l)
Karbonatjoner är basiska (pH > 12).
Kloridjoner, ClKloridjoner är pH-neutrala och reagerar med silverjoner, Ag+, och bildar silverklorid, AgCl,
som är vitt:
Ag+ (aq) + Cl- (aq) → AgCl (s)
AgCl är mycket svårlösligt i vatten, men kan lösas upp om man tillsätter ammoniaklösning.
Jodidjoner, IJodidjoner liknar kloridjoner och kan också reagera med silverjoner (Ag+) och bildar det fasta
ämnet silverjodid (AgI), som är gult:
Ag+ (aq) + I- (aq) → AgI (s)
AgI är i princip helt olösligt och kan i motsats till AgCl inte lösas upp i ammoniaklösning.
Jodidjoner är pH-neutrala (som kloridjoner).
Sulfatjoner, SO₄2Sulfatjoner är nästan pH-neutrala (mycket svagt basiska). Det kan du se om du tillsätter
strontiumjoner, Sr2+, som då reagerar med sulfatjonerna och bildar strontiumsulfat, SrSO₄:
Sr²+ (aq) + SO₄2- (aq) → SrSO₄ (s)
SrSO₄ är ett vitt ämne som är i princip olösligt.
Det är viktigt att veta att karbonatjoner också kan reagera med strontium och bilda
strontiumkarbonat, SrCO₃, som också är vitt. Det är därför viktigt att testa om det finns
karbonatjoner i din okända lösning innan du testar för sulfat.
Clio Online
av Bonnier Education
Positiva joner:
Kalciumjoner, Ca2+
Ca2+ kan reagera med karbonatjoner, CO₃2-, och bilda det fasta ämnet kalciumkarbonat, CaCO₃,
som är vitt:
Ca2+ (aq) + CO₃2-(aq) → CaCO₃(s)
Ca²+-joner är pH-neutrala.
Natriumjoner, Na+ och kaliumjoner, K+
Natrium och kalium är inte reaktiva och är dessutom pH-neutrala, så de är svåra att hitta.
Lyckligtvis kan du använda uteslutningsmetoden för att komma fram till om det är natrium- eller
kaliumjoner i din okända lösning.
Järnjoner, Fe³+
Om man tillsätter en bas (t.ex. en lösning av NaOH) till en lösning som innehåller Fe³+ så ger det
en rödbrun fällning av järnhydroxid, Fe(OH)₃:
Fe3+ (aq) + 3 OH- (aq) → Fe(OH)₃ (s)
Samma sak händer om man tillsätter ammoniaklösning, då ammoniaklösning också är basisk.
Fe3+-joner är svaga syror när de är lösta i vätska.
Kopparjoner, Cu²+
Kopparjoner är pH-neutrala. De kan reagera med baser, t.ex. natriumhydroxid (NaOH) eller
ammoniaklösning (som också innehåller OH--joner). När det tillsätts OH--joner reagerar
kopparjonerna och bildar kopparhydroxid, Cu(OH)₂, som är ljusblått:
Cu²+ (aq) + 2 OH- (aq) → Cu(OH)₂ (s)
Det kan ibland vara svårt att se att fällningen är ljusblå, då själva lösningen också är blåaktig. Men
om man har tillsatt ammoniaklösning och ser till att tillsätta lite till, så löses kopparhydroxiden
upp igen. Lösningen får en klar, vacker blå färg, då koppar hellre bildar en kemisk förening med
ammoniaken.
Zinkjoner, Zn²+
Zink är ytterligare en neutral atom som reagerar med hydroxidjoner på nästan samma sätt som
koppar och bildar zinkhydroxid, Zn(OH)₂, som är vitt:
Zn²+ (aq) + 2 OH- (aq) → Zn(OH)₂ (s)
Precis som för Cu(OH)₂ kan fällningen av Zn(OH)₂ också lösas upp om du tillsätter mer
ammoniaklösning, men lösningen blir färglös (och inte blå, som med Cu(OH)₂).
Clio Online
av Bonnier Education
