VAD ÄR HAVSFÖRSURNING? En av effekterna av den snabbt ökande mängden koldioxid i atmosfären är global uppvärmning. En annan effekt är att naturen försöker kompensera utsläppen genom att mer koldioxid tas upp av exempelvis växter och havsvatten. Men vad händer med haven då..? Kolcykeln Kol är ett av de vanligaste ämnena på jorden och finns i många former. Det bygger upp diamant, finns som gasen koldioxid och är en mycket viktig ingrediens i alla levande varelsers kroppar. Kol är alltså ett livsviktigt ämne! Kolet kan omvandlas mellan olika former och förflytta sig mellan platser. För att beskriva hur kol flyttar sig mellan sina vanligaste former i naturen brukar man prata om kolcykeln. Koldioxiden i atmosfären både tas upp av och avges från vatten, det går ungefär lika mycket åt varje håll. KOLDIOXID CO2 Om vi människor pumpar upp och bränner olja förändras kolcykeln. Det kol som under miljoner år har samlats i marken som olja släpps snabbt ut i atmosfären i form av koldioxid. 2) Det blir mindre karbonatjoner. Koldioxid finns i olika form beroende på vilket pH havet har. Ungefär hur stor andel de olika formerna utgör kan du se i bilden. Om havets pH ändras så förändrar det vilken form av koldioxid som det kommer att finnas mest av i havet. Vid pH 8.1, som vi har idag, är det bikarbonat som det finns mest av. Havsvattnets pH sjunker ju när mängden vätejoner i vattnet ökar. För att kompensera för den ökade mängden vätejoner kan karbonatjoner ta upp en vätejon och bilda vätekarbonat. Andelen karbonatjoner i havet minskar alltså. Havets pH sjunker. När koldioxid löser sig i havsvatten reagerar det oftast med en vattenmolekyl och bildar kolsyra. Kolsyran – som är just en syra – släpper gärna ifrån sig en vätejon och blir till vätekarbonat. Fler vätejoner i havet betyder att pH sjunker. Koldioxiden tas också upp av växter, både på land och i vatten. De använder kolet för att växa. När växterna dör bryts en del av dem ner och koldioxiden släpps ut i luften igen VATTEN CO2 + H20 1% KOLSYRA H2CO3 VÄTEJON VÄTEKARBONAT H+ + HCO3- KARBONATJON H+ + CO23 8% 91% KALCIUMJON CO32- + Ca2+ KALCIUM-KARBONAT (KALK) CaCO3 En liten del begravs däremot i marken och blir till olja. Lite koldioxid sipprar samtidigt upp ur marken, till exempel vid vulkanutbrott. Det blir svårare att bygga kalkskal. Många djur och andra organismer i havet bygger kalkskal. Kalkskal består av kalciumkarbonat, vilket är en kalciumjon och en karbonatjon som sitter ihop. När det finns färre karbonatjoner i vattnet blir det svårare att bilda kalkskal. Dessutom börjar redan byggda kalkskal lösas upp för att fylla på med karbonatjoner i vattnet istället för de som har försvunnit. Copyright Havsnätverket Väst 2014 NÅGRA VINNARE, MÅNGA FÖRLORARE Cyanobakterier, Nodularia spumigena Taggormstjärna, Ophiothrix fragilis I framtiden kommer havsvattnet att ha ett lägre pH samtidigt som det blir varmare. Detta innebär stora förändringar för livet i havet. En direkt effekt är att det blir svårare för organismer att bilda kalkskal, vilket drabbar tagghudingar, koraller, blötdjur, kräftdjur och andra grupper. Många av dessa djur har viktiga roller i ekosystemet, vilket innebär att andra arter kommer att drabbas indirekt. Tagghudingar är en grupp djur som finns i nästan alla marina ekosystem. Till tagghudingarna hör sjö- och ormstjärnor, sjöborrar och sjögurkor. Många arter av tagghudingar antas vara tåliga mot lägre pH i havet, till exempel verkar många sjöstjärnor växa bättre vid lägre pH. Den vanliga taggormstjärnans larver å andra sidan verkar ha svårt att överleva redan vid lägre minskningar av pH än vad som förutspås. Taggormstjärnan lever i stora kolonier och är en viktig födokälla för många arter av plattfisk Vi vet inte tillräckligt i dagsläget för att göra exakta som vi människor brukar fiska. Om taggormstjärnan förutsägelser om vad som kommer hända. Ekosystem är försvann skulle det förändra ekosystemen på våra havskomplexa. Även om en art klarar sig i de nya förhållande- bottnar.4 na är det inte säkert att den kommer att trivas eftersom den samverkar och är beroende av andra arter, som ju i Våra koldioxidutsläpp påverkar inte bara havens djur, sin tur har egna krav på miljön. Det enda vi vet med god utan också algerna. Vissa alger bildar kalkskal och de säkerhet är att havsförsurningen kommer ha en stor inriskerar att få det tuffare i ett surare hav. För andra alger verkan på det marina livet. Den kan leda till minskad biverkar det gå bättre. Det finns forskning som tyder på ologisk mångfald, utrotade arter och förändrade ekosys- att Östersjöns algblomningar med cyanobakterier skulle tem. Haven kommer inte dö, men bli annorlunda.1 kunna förstärkas och förlängas i framtidens varmare och surare hav. Risken är att de förlängs med så mycket som Hur livet i havet kommer att reagera på en allt surare en månad till år 2100, om koldioxidutsläppen fortsätter miljö varierar från art till art. Forskning har visat att tiatt öka i samma takt som i dag. Cyanobakterierna gör diga livsstadier, såsom embryon och larver, är de som vattnet till en geggig algsoppa och kan också bilda ett generellt drabbas hårdast.2,3 Experiment har visat att gift som är skadligt för människor och djur. Att en organnärbesläktade arter reagerar olika, och man har även ism blir en vinnare i framtidens hav kan alltså ge negatifunnit en variation på individnivå inom samma art. Därför va konsekvenser i ett större perspektiv.5 är det viktigt att man tar hänsyn till hela livscykeln innan man drar slutsatser om hur arten kommer att drabbas.2 Havskräftors embryon har dock i experiment visats vara tåliga mot både försurning och temperaturökning till skillnad mot en del andra kräftdjur. Kanske kommer de att bli vinnare i framtidens hav. 3 Ätlig sjöborre, Echinus esculentus Havskräfta, Nephrops norvegicus Sandskädda, Limanda limanda Källor: 1 http://www.planetunderpressure2012.net/abstracts/D1010703.pdf 2 Impact of near-future ocean acidification on echinoderms. Dupont. S, Ortega-Martínez O, Thorndyke M. 2010. 3 Embryonic response to long-term exposure of the marine crustacean Nephrops norvegicus to ocean acidification and elevated temperature 4 Near-future level of CO2-driven ocean acidification radically affects larval survival and development in the brittlestar Ophiothrix fragilis 5 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5780922 Copyright Havsnätverket Väst 2014 HUR RÖR DETTA MIG? Även om det är svårt att förutsäga exakt vad som kommer att hända och hur samhället och ekonomin kommer påverkas, så är de flesta forskare överens om att det kommer att ske stora förändringar. De beräkningar som har gjorts av samhällets ekonomiska kostnader för ett försurat hav är fortfarande ganska osäkra, men ger ändå en bild av storleksordningen.1 I många länder är stora delar av befolkningen helt beroende av fisk för sin överlevnad. I 28 länder står fisk för över 40 % av det animaliska proteinintaget.2 Vi har hamnat i en knepig situation, men det är långt ifrån kört. Det finns flera saker som kan göras för att förbättra läget. Det kanske känns som att det just du gör spelar någon roll, men genom att vara en inspirationskälla för andra och visa att det faktiskt går, kan du göra mycket! Åk snällt Skippa bil och flyg så ofta du kan. Passa på att ta tåget när du är ute och reser så blir transporten en del av reseäventyret. När du måste använda bilen, se till att det är en som är schyst mot miljön. Ta det lugnt med havet Vi behöver minska övergödning, överfiske och utsläpp av miljögifter. Köp ekologiska varor och handla KRAVoch MSC-märkt fisk för att slippa överfiske. Gör också en smaskig sallad istället! Vegetarisk mat kan bestå av krämiga pastasåser och mumsiga grönsaksbiffar. Det är inte bara tofu! 540 miljoner människor, nära 8 % av världens befolkning, försörjer sig direkt eller indirekt på fiske och akvakultur. Dessa mäniskor kan drabbas hårt om de organismer som de fiskar och odlar påverkas negativt av havsförsurningen. Även turismen kan påverkas.2 Mer algblomningar, lokala matråvaror som försvinner och förstörda korallrev kan minska folks vilja att besöka kusten och havet. En uppskattning av förlusterna inom odling av mollusker (till exempel musslor och ostron) är att år 2100 så kommer de uppgå till 130 miljarder dollar, vilket är ca 890 miljarder svenska kronor (890 000 000 000), per år. 1 Enligt en uppskattning så kan minskningen av mängden korallrev kan 2100 ge en årlig ekonomisk förlust på 1 biljon dollar, vilket är ca 7 biljoner svenska kronor (7 000 000 000 000).1 Shoppa smart Fundera på om du verkligen behöver alla fantastiska nya prylar som du vill ha. Går det att hoppa över? Kanske kan du hitta något liknande second hand, då blir det både billigare och personligare. Lägg pengarna på trevliga upplevelser och utflykter istället. Prata med en politiker Det här är en av de viktigaste punkterna. För även om du som enskild person kan påverka och inspirera, måste politikerna ta sitt ansvar och minska koldioxidutsläppen för att vi verkligen ska förändra något. Om du visar politikerna att det här är en viktig fråga blir de lite tuffare och vågar ta mer långsiktiga beslut. Havet tar idag upp stora mängder av den koldioxid som släpps ut i atmosfären och fungerar som en buffert som minskar de negativa effekterna av utsläppet. När havet blir surare minskar dess buffertförmåga, och andra effekter av koldioxidutsläppet kommer att märkas mycket fortare än vad det gör idag.1 Gå med i Naturskyddsföreningen Genom att bli medlem stöder du vårt arbete och ger oss större kraft att påverka. Gå in på www.naturskyddsforeningen.se Du kan göra skillnad! Korallrev fungerar inte bara som ett hem för mängder av olika arter, det är också viktiga skydd mot väder och vind. Försvinner korallreven så kommer många kuststräckor att drabbas hårt.1 Källor: 1 IGBP, IOC, SCOR (2013). Ocean Acidification Summary for Policymakers – Third Symposium on the Ocean in a High-CO2 World. International Geosphere-Biosphere Programme, Stockholm, Sweden. 2 Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://www.fao.org (http://www.fao.org/docrep/014/am859e/am859e07.pdf) Copyright Havsnätverket Väst 2014